Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Relevanta dokument
Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar Förslag till föreskrifter om statsbidrag till allmänna samlingslokaler

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Yttrande över Remiss av Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Administrativa uppgifter

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Bilaga A. Anmälan av byggnadsärenden avgjorda på uppdrag av stadsbyggnadsnämden

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Hållbara byggnader och energi

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

HÅLLBARA SMÅHUS SOLTRÄFF FÖR SMÅHUSTILLVERKARE OCH SOLELLEVERANTÖRER EMIL ANDERSSON

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: /2012

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

dnr 2740/2017 Svar mailas till Datum Remisslämnare Drottninggatan 33, Stockholm

Kostnadsoptimala nivåer. Linda Lagnerö

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Yttrande över förslag till ändringar i Boverkets byggregler m.m.

Tekniska anvisningar Energi

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Att ställa energikrav och följa upp

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Konsekvensutredning BEN 2

Remiss om förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre flerbostadshus med fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Resultat från energiberäkning

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Svarsfil till remiss BBR 2014, dnr: /2013

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Resultat från energiberäkning

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Yttrande avseende Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Resultat från energiberäkning

Energiprestanda Webseminarium 14 februari Mikael Näslund

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av nybyggt småhus med frånluftsvärmepump

Svarsfil till remiss EKS 10, dnr /2014

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Telefon:

Brf Utsikten i Rydebäck

Transkript:

1(5) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-17 Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Mats Björs E-postadress mats.bjors@swedisol.se Adress Box 190, 101 23 Stockholm Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) X Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona. Telefon: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00. E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats: www.boverket.se

2(5) Författni ng, BBR (B) eller BEN BBR(A) Paragraf/ avsnitt Generellt Avsnitt 9.11 Tillämpnin gsområde Rad 4-7 Konsekvensutredning (sida) Kommentar/Motivering Swedisol avstyrker införande av primärenergital. Vi anser att primärenergi är en försörjningsfråga som inte hör hemma i byggnadsprojekteringen. Vi förordar tydliga tekniska prestandakrav på de olika delarna av byggandens energisystem. Principen om hur el viktas i ekvationen för primärenergital är dock konstruerad på rätt sätt. Däremot vore det särskilt olyckligt om en eventuell primärenergifaktor tillåts variera att gå från faktorn 1,6 till 2,5 och sedan tillbaka till 2,0 som blir resultatet av Boverkets NNE-förslag i kombination med kommissionens förslag. Bostadshus. Texten beskriver situationer som man förknippar med fritidshus. Ert förslag till ändring Swedisol förordar, liksom Miljömålsberedningen, att den så kallade systemgränsen ändras till hur mycket energi som faktiskt används i byggnaden, i stället för hur mycket som köps in till den. Genom ändringen undviks att elbaserade lösningar inte gynnas framför exempelvis fjärrvärme. Swedisol anser att en ändrad systemgräns är ett steg i rätt riktning för att sätta fokus på byggnadens faktiska energieffektivitet. Ändrar ordet bostadshus till fritidshus. Tabell 9:2a Småhus som är 50m² Småhus som är minst 50m² BBR (B) Generellt Swedisol avstyrker det nuvarande förslaget med Um krav. Swedisol anser det glädjande att Boverket vill att klimatskalet ska vara bra. När vi ska energieffektivisera är det viktigast att minimera behovet av kontinuerlig uppvärmning. Första steget är att skapa ett energieffektivt klimatskal med låga U-värden, minimala köldbryggor samt god lufttäthet som förutsättning för effektiv värmeåtervinning Swedisol tillstyrker förändringen av att de geografiska justeringsfaktorerna ersätter klimatzonerna. Swedisol tillstyrker att kategorin elvärmda byggnader försvinner vilket medför att i stort sett samma hus kan byggas i hela landet. Det är dock en förutsättning att primärenergifaktorn för el kommer att ligga fast på 2,5 eller att man hittar ett

annat sätt att säkerställa att man använder energieffektiva lösningar till allt som drivs av el i en byggnad t ex värmepumpar med hög årsvärmefaktor. 3(5) BBR (B) Tabell 9:2a Um-krav Swedisol tillstyrker att användning av förnybar energi på platsen utvidgas att utöver sol även omfatta vind, vatten och mark. Vi är positiva till intentionen att främja förnybar energi men det får inte bli på bekostnad av till exempel ett bra klimatskal. Swedisol tillstyrker att de alternativa energikraven för byggnader med Atemp<100 m2 i BBR (avsnitt 9:4) tas bort. Swedisol tillstyrker att energikraven är oförändrade fram till 2021 eftersom det som projekteras nu tas i drift om ca 2 till 3 år. Swedisol anser att verifiering av uppmätta värden i en byggnad är nödvändigt för att veta att verkligheten speglar regelverket. s. 21-22 Vi ser positivt på att det blir en bättre balans mellan energikrav och Um krav. Um hanterar hela klimatskärmen inkl. köldbryggorna, vilket är viktigt i byggnader med hög energiprestanda. Konsekvenserna av Um-kraven behövs dock analyseras bättre. För flerbostadshus i flera våningar kan Um-kravet skapa onödiga begränsningar, samtidigt som småhus i ett plan klarar kravet med råge. Um -kravet bör dessutom kompletteras med U-värdeskrav på de enskilda byggnadsdelarna. Detta för att säkerställa att inga dåliga lösningar används. Begränsningar i byggnadsdelarnas U- värden stämmer bättre med intentionerna i direktiv 2010/31/EU än Um. Um,som den är definierat idag, är en ekvation som i vissa fall kommer att sätta oavsiktliga begränsningar för byggnadsutformningen. Um blir dock inte alltid ett underordnat krav. Konsekvenserna av Um-kraven behövs därför analyseras bättre. Ytterväggar samt fönster och dörrar väger tungt i en Umberäkning för byggnader med många våningsplan eftersom fönster och dörrar och i viss mån även ytterväggar normalt har Ett påslag för ett våningsplan kan räknas som UU yyyyyyyyyyyyägggg AA yyyyyyyyyyyyägggg + UU ffönnnnnnnnnn AA ffönnnnnnnnnn + ψ kk ll kk + χ jj AA oooo,vvånnnnnnnnnnnnnnnnnn Krav: Maximala U-värden för byggnadsdelar i klimatskärmen. [W/m²K] UU TTTTTT 0,13 UU VVägggg 0,18 UU GGGGGGGG 0,15 UU FFönnnnnnnnnn 1,2 UU YYYYYYYYYYYYörr 1,2 Klimatskärmens konstruktionslösningar bör ha låga ψ och χ-värden för linjära och punktformiga köldbryggor. Linjära köldbryggor förekommer i stor omfattning i de flesta byggnader. Köldbryggarna bidrag till Um bör beaktas i ett tidigt skede i byggnadsprojekteringen.

högre U-värden än tak och golv/platta. För att klara Um kravet på 0,35 W/m²K för flerbostadshus behöver man använda klimatskärmslösningar som man förknippar med passivhus. Möjligheterna för att göra vissa byggnadsdelar bättre för att skapa mer utrymme för byggnadsdelar med sämre U-värden är begränsade. 4(5) Vi anser att en fönsterarea motsvarande 20 % av BOA är en lämplig nivå att utgå ifrån för bostäder. Man kan lösa problemet med ett påslag på Um för exempelvis flerbostadshus beroende på antalet våningsplan. Ett Um-krav som inte tar hänsyn till byggnadsutformningen drabbar exempelvis flerbostadshus i mer än 3-5 plan allt beroende på grund- och takytan storlek i förhållande till den omslutande arean. Um-kravet kan då bli en oavsiktlig fönsterbegränsningsfaktor som knappast är acceptabel ur dagsljussynpunkt. Om man använder moderna lösningar med låga U-värden som man normal förknippar med passivhus vill ett lämpligt påslag för ett mellanliggande våningsplan i vanligt förekommande flerbostadshus ligger på ungefär 0,40 W/m²K. Um-krav på 0,30 W/m²K är rimligt för småhus i två plan. Småhus i ett plan klarar det föreslagna Um-krav på 0,30 W/m²K med råge. Det ger fel signal och kan leda till att man i viss mån kan använda icke tidsenliga lösningar som är mycket sämre än vad man använder i t.ex. flerbostadshus. Skärpningen av Um- kravet för lokaler till 0,45 W/m²K är svår att analysera eftersom lokaler är mycket olika. Vissa typer av stora lokaler har mycket liten fönsterarea och/eller byggs i ett plan. Dessa klarar Um-kravet med råge samtidigt som att energikravet inte säkerställer användning av tidsenliga klimatskärmslösningar. Direktivet använder uttrycket byggnadselements energiprestanda. (Artikel 4, andra avsnitt)! Nivåerna som motsvarar eftersträvade U-värden borde fungera bra som maximala nivåer för klimatskärmensbyggnadsdelarna i nya byggnader. Dessa bör kompletteras med allmänna råd om att använda

konstruktionsdetaljer med låga ψ och χ-värden för linjära och punktformiga köldbryggor. Detta för att säkerställa att man inte gör förödande fel i förprojekteringen och väljer byggsystem som har konstruktionsdetaljer med betydande köldbryggor. 5(5) Låga ψ och χ-värden får man exempelvis om anslutande byggnadsdelar i kraftigt värmeledande material maximalt inkräktar motsvarande en 1/3 del av byggnadsdelens totala isolerings tjocklek. ψ-värdet för en byggnadsdetalj med ett mellanbjälklag av betong blir då ungefär 0,05W/mK eller mindre beroende på bjälklagets tjocklek. Avsnitt 9 - Det saknas krav och allmänt råd som riktar sig mot energibärande installation placerat i eller innan för klimatskärmen. Detta är nödvändigt för att säkerställa att det avsätts plats för isolering av ventilationskanaler, värme- och kylrör samt VVC. Platsbehovet underskattas ofta i förprojekteringen. Resultatet blir att energiförlusterna från installationerna blir för stora och leder till låg värmeåtervinning och/eller förhöjda temperaturer som i sin tur ger ökad energiförlust genom klimatskärmen, och/eller regleringsproblem. Avsnitt 9.26 Klimatskär mens lufttäthet - Tydlighet saknas. Allmänt råd hänvisar till andra avsnitt som i sin tur hänvisar vidare utan att man få något konkret förslag. För tydlighetens skuld föreslår vi ett tillägg till allmänt råd. BEN 2 Generellt Swedisol tillstyrker BEN 2. Krav: Alla energibärande installationer i eller innanför klimatskärmen ska isoleras så att energin kommer fram till tilltänkt plats, utan onödiga energiförluster på vägen. I samband med förprojektering bör platsbehov för energibärande installation och dessas isolering beaktas. Klimatskärmens genomsnittliga lufttäthet bör maximalt vara 0,3 liter/sek m² klimatskärm vid 50 Pa tryckskillnad. Läckagesökning bör göras i ett skede så oavsiktliga läckor kan åtgärdas. Vi anser att BEN målriktar energianvändningen till de olika tekniska delarna av byggnadens energisystem. Vi ser positivt på att BEN så småningom kommer att utökas med fler nyckeltal för de olika delarna av byggnadens energisystem beroende av byggnadskategori. För att få ihop en energiberäkning måste man i dagsläget bedöma en del av energianvändningen t.ex. fastighetsel i flerbostadshus som utgör en betydande del av byggnadens energianvändning.