Regionalt program Förorenade områden i Västra Götalands län

Regionalt program 2014-2016 Förorenade områden i Västra Götalands län Upprättat: 2013-10-30

Omslagsfoto: Pågående saneringar av Mossgropen, f.d. reningssteg för textilindustri och Badplatsen Sulfiten, bl.a. kisaska med bly. Fotografer: Siv Hansson och Maria Gustavsson 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 Mål och bakgrund... 5 1.1. Inledning... 5 1.2. Mål för arbetet med förorenade områden... 5 1.2.1. Nationella miljömål och regionala miljömål... 5 1.2.2. Hur når vi målen?... 7 1.2.3. Nationella tillsynsmål... 7 1.2.4. Regionala tillsynsmål och verksamhetsmål för länsstyrelsens arbete med efterbehandling... 7 1.3. Ansvar och finansiering... 9 1.4. Organisation och samverkan... 10 1.4.1. Tillsyn och tillsynsfördelning... 10 1.4.2. Länsstyrelsen... 10 1.4.3. Kommunerna... 10 1.4.4. Miljösamverkan... 10 1.4.5. Vattenförvaltning... 11 1.4.6. Miljöövervakning... 11 1.5. Länsstyrelsernas databas för förorenade områden... 12 1.6. Strategi för arbetet med förorenade områden... 12 1.6.1. Länsstyrelsens organisation och samverkan i efterbehandlingsfrågor... 12 1.6.2. Inventering, riskklassning och kommunicering... 14 1.6.3. Undersökningar och utredningar... 15 1.6.4. Åtgärder... 16 1.6.5. Vägledningsmaterial... 16 1.6.6. Information om förorenade områden... 17 1.6.7. Prioriteringsgrunder i länet... 17 2. Läget i länet... 19 2.1. Regionala förutsättningar... 19 2.2. Förorenade områden i länet... 19 2.3. Miljöriskområden och andra restriktioner i markanvändning till följd av föroreningar... 20 2.4. Lägesbeskrivning... 21 2.4.1. Resultat i stort av arbetet... 21 3. Program för inventering, utredningar och åtgärder tre år framåt... 26 3.1. Inventering och annat efterbehandlingsarbete... 26 3.2. Undersökningar och utredningar... 27 3.3. Åtgärder... 31 3.4. Tillsynsvägledning... 33 Bilagor Bilaga 1. Prioriteringslista förorenade områden i Västra Götalands län 2

SAMMANFATTNING De nationella miljömålen ligger till grund för arbetet med förorenade områden varvid miljömålet Giftfri miljö utgör det viktigaste med preciseringen att: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Det regionala programmet för förorenade områden beskriver föroreningssituationen i länet och Länsstyrelsens bedömning av arbetet de kommande tre åren. I en bilaga finns en prioriteringlista över förorenade områden i länet. Västra Götalands län har en lång och omfattande industrihistoria som har satt sina spår i form av föroreningar. Utmed västkusten finns många stora raffinaderier och petrokemiska industrier. Dalsland har många skogsindustrier som massa- och pappersbruk och sågverk. I Sjuhäradsbygden har textilindustri dominerat. Verkstadsindustrin är omfattande och finns överallt i länet. Den spänner från stora fordonstillverkare med alla underleverantörer till små verkstadsindustrier inriktade mot lantbruksmaskiner. Genom inventering letas tänkbara förorenade områden upp. Enligt den metod som använts vid inventeringen klassas potentiellt förorenade områden in i fyra riskklasser där 1 är den högsta riskklassen, dvs. mycket hög risk. I Västra Götalands län misstänks det finnas knappt 9 000 potentiellt förorenade områden, det vill säga platser där det har bedrivits, eller bedrivs verksamhet som kan orsaka föroreningar. Information om alla potentiellt förorenade områden som identifierats i länet lagras i den nationella databasen, EBH-stödet. I Västra Götalands län finns det i dagsläget drygt 3100 riskklassade objekt i EBH-stödet. Av dessa är knappt 200 objekt i riskklass 1 och drygt 1200 objekt i riskklass 2. Målsättningen är att inventeringsarbetet ska vara klart 2015. Efterbehandlingsarbetet har pågått i snart femton år. Från början koncentrerades arbetet mot de s.k. bidragsobjekten. Statliga bidrag kan fås om det saknas ansvarig och objektet är högt prioriterat ur hälso- och miljösynpunkt. Åtgärder har nu genomförts vid nio objekt helt eller delvis med statliga bidrag. Vid fem av dessa har riskerna varit så stora att de klassats som akuta objekt. Sju objekt kommer troligen att vara i åtgärdsfas med statliga medel under kommande tre år. Numera har tyngdpunkten delvis flyttats över till de s.k. tillsynsobjekten där någon form av ansvar har konstaterats. Det finns också objekt som finansieras av både bidrag och privata medel från ansvariga. Många av de åtgärder som hittills genomförts är till följd av exploateringar och är till största delen kommunens tillsynsobjekt. SPIMFAB har också genomfört många åtgärder vid nedlagda bensinstationer. Ca 300 nedlagda bensinstationer har sanerats av SPIMFAB i länet. Större saneringar har gjorts på åtminstone åtta objekt med privat finansiering där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Vid Länsstyrelsen drivs för närvarande ärenden vid ett 80-tal efterbehandlingsobjekt varav aktiva saneringsåtgärder pågår vid ett tiotal objekt. Länsstyrelsen har under lång tid prioriterat branscherna sågverk som haft doppning med klorfenoler, skogsindustri samt textilindustri eftersom dessa kan ha gett upphov till 3

dioxinföroreningar som har stark giftverkan även i låga halter. Ca hälften av objekten i dessa branscher är undersökta varav tio är nedklassade till en lägre riskklass och åtta är åtgärdade eller så pågår åtgärder. Länsstyrelsen kommer att fortsätta arbeta med dessa branscher oavsett om de är bidragsobjekt, Länsstyrelsens egna tillsynsobjekt eller tillsynsvägledningsobjekt. Ett projekt för att ta fram riktlinjer för arbetet med markföroreningar i Energihamnen slutförs under hösten 2013. Detta kommer att underlätta för de 24 objekt i riskklass 1, som är berörda, när de ansöker om bygglov, ska göra schaktningar eller anmäla saneringsåtgärder. Länsstyrelsen har också tagit fram interna riktlinjer för arbetet med verksamheter med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. MIFO fas 2 undersökningar har gjorts vid ett antal kemtvättar och ett tillsynsvägledningsprojekt pågår för att stödja kommunerna i arbetet med verksamheter som använt klorerade lösningsmedel, bl.a. kemtvättar. Länets s.k. IED-anläggningar (branscher som omfattas av Industriutsläppsdirektivet) kommer att redovisa statusrapporter under kommande år. Många av dessa anläggningar tillhör riskklass 1. Risklass 1-objekt tillhör länets PRIO-lista och är därför prioriterade för att göra undersökningar de närmsta åren. För att få samordningsvinster och sänka de totala undersökningskostnaderna för verksamheterna bör framtagande av statusrapporter samordnas med att även andra media än de obligatoriska, mark och grundvatten, undersöks där det finns behov. 4

Mål och bakgrund 1.1. Inledning Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. På ett sådant område överskrider halterna av en förorening den lokala bakgrundshalten, det vill säga halten av ett ämne som förekommer naturligt i omgivningen. Området kan utgöras av mark, vatten, sediment och/eller byggnader och anläggningar. Miljöarbetet i samhället har under senare tid gjort stora framsteg. Kunskapen om hur vi påverkar vår miljö har ökat både hos industrier och hos allmänhet. Miljöfarliga ämnen har hamnat i miljön genom olika typer av mänsklig aktivitet, det kan vara allt från större industriell verksamhet till läckande villaoljecisterner. De ämnen som hamnat i miljön blir ofta kvar där under lång tid om vi inte gör något. Vid för höga halter kan människor eller miljön också ta skada. Sakta men säkert kan föroreningarna sippra ut i grundvattnet och vattendrag och nå brunnar och vattendrag. Det är en långsam spridning som påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser och biologiska processer. Även mänskliga aktiviteter kan påverka spridningen av föroreningar som dittills kanske legat relativt stilla. Förorenad mark kan även påverka vår möjlighet att bo och bruka marken. För att vi och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam miljö räcker det inte med att åtgärda dagens utsläpp utan vi måste också ta hand om gamla miljöskador. Vid Sveriges länsstyrelser pågår ett intensivt arbete med kartläggning och inventering av landets förorenade områden. Totalt har 80 000 platser lokaliserats där någon form av miljö- och hälsofarlig verksamhet förekommit och som kan ha orsakat mark- och vattenföroreningar. Arbetet har fortsatt med undersökningar och saneringar, men än är det mycket kvar att göra. Åtgärder av enbart de värst förorenade områdena beräknas ta cirka 40 år i anspråk och kosta minst 45 miljarder kronor. Även om inte alla förorenade områden kommer att bli sanerade, pengarna kommer inte att räcka till det, så vet vi nu åtminstone var någonstans man ska vara försiktig med att sätta spaden i marken i framtiden. 1.2. Mål för arbetet med förorenade områden 1.2.1. Nationella miljömål och regionala miljömål Målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljömål. Miljömålen för Västra Götaland utgår från de nationella miljömålen och är en grundläggande utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå. Ett av miljömålen är Giftfri miljö som har följande lydelse: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av främmande ämnen är nära noll och deras påverkan på 5

människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Regeringen har fastställt sex preciseringar av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Det finns f.n. inte något fastställt etappmål för förorenade områden. Västra Götalands län har inte några nya fastställda regionala miljömål men för närvarande föreslås dessa: Regionalt delmål 1. Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla natur- eller vattenområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2020. Regionalt delmål 2. Åtgärder ska under åren 2014-2020 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. Länsstyrelsens analys av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 visar att det inte är möjligt att nå målet med idag beslutade eller planerade styrmedel. Med ytterligare nationella och internationella insatser är det möjligt att komma till rätta med tillförseln av nya farliga ämnen till miljön till 2020. De långlivade föroreningarna som redan finns spridda i miljön kommer däremot att vara mycket svårt att åtgärda. Ett allvarligt exempel på detta är att en del fiskarter innehåller för mycket miljöföroreningar, som dioxiner, PCB:er och kvicksilver. Det är fiskarter som de flesta äter sällan, men som kan vara vanliga vid fritidsfiske. Livsmedelsverket ger därför ut kostråd. I länet är det problematiskt att vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern kan innehålla förhöjda halter av dioxin och PCB. Dioxinet kommer huvudsakligen från gamla utsläpp som delvis finns kvar i förorenade områden. Beträffande arbetet med förorenade områden konstateras att mer resurser behövs till sanering och tillsyn. 6

1.2.2. Hur når vi målen? För att nå delmålen har Länsstyrelsen tagit fram förslag på ett antal åtgärder. Med kursiv stil anges den instans som bedöms ansvarig för åtgärden. Upprätta och följa handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden. Kommunerna. Redovisa förekomst av och behov av eventuella markrestriktioner i översikts- och detaljplaner. Kommunerna. Inventera, riskklassa och prioritera förorenade områden. Länsstyrelsen, kommunerna. Utifrån prioriteringslista och tillsynsplan arbeta för att klass 1-objekten åtgärdas. Länsstyrelsen, kommunerna. 1.2.3. Nationella tillsynsmål Naturvårdsverkets övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning: Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps för att uppnå preciseringen för miljömålet för giftfri miljö. Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador. 1.2.4. Regionala tillsynsmål och verksamhetsmål för länsstyrelsens arbete med efterbehandling Uppdragsbeskrivning tillsyn Länsstyrelsen har ett uppdrag att via tillsynsinsatser se till att det vid misstänkta eller konstaterade förorenade objekt utförs undersökningar och nödvändiga efterbehandlingsåtgärder. I regleringsbrevet för 2013 anges att länsstyrelserna särskilt ska redovisa åtgärder för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt minimera omfattning oförbrukade bidrag. Tillsynsarbetet omfattar både verksamheter i drift och nedlagda verksamheter där det fortfarande finns någon ansvarig och där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Dessutom ska Länsstyrelsen hantera frågan om förorenade områden vid nedläggningar av verksamheter eller vid utökning av befintliga verksamheter samt vid anmälningar om sanering i samband med exploatering. Länsstyrelsen ska prioritera arbetet utifrån föroreningssituationen. Arbetet berör tre av de fem strategiska områden som Länsstyrelsen fastställt nämligen Miljömål, Klimatanpassning och Vatten. 7

Arbetet sker enligt en tillsynsplan. Enligt denna ska branscherna skogsindustri, sågverk och textilindustri prioriteras i första hand. De rena bidragsobjekten där ingen ansvarig finns är ganska få. Fler objekt utgörs av s.k. blandade objekt som för sin finansiering kräver både statliga och privata medel samt objekt som enbart ska finansieras med privata medel. Dessutom har nya domar fattats där skäligheten satts ner så att det allmänna ska betala mer. Detta kommer att påverka oss så att vi måste förhandla mer med Naturvårdsverket i tillsynsärenden. Blandade objekt och rena tillsynsobjekt kräver ofta en omfattande arbetsinsats från Länsstyrelsen för att genomföras. För att uppfylla det preciserade miljömålet för Giftfri miljö behöver insatsen öka. Mål, arbetssätt och aktiviteter för tillsyn av förorenade områden 2014-2016 - Aktivt driva ca 80 tillsynsobjekt (inklusive minst 15-30 IED-anläggningar). - Enligt interna riktlinjer bedriva aktivt EBH-tillsynsarbete vid länsstyrelsens tillsynsobjekt. - Uppdatera och utveckla behovsutredningen och tillsynsplanen. - Uppdrag enligt Regleringsbrevet för 2013. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. - Bedriva tillsyn på nedlagda och verksamheter enligt EBH-tillsynsplanen och regionala programmet. - Delta i och utföra ansvarsutredningar i samarbete med rättsenheten. Uppdragsbeskrivning inventering och bidragsobjekt Arbetet med förorenade områden sker utifrån miljömålet om giftfri miljö. På uppdrag av Naturvårdsverket ska Länsstyrelsen inventera förorenade områden. Inventeringsarbetet innebär identifiering och riskklassning av ev. förorenade områden, inom en skala 1-4 där 1 innebär mycket stor risk. Bidrag för inventering, utredningar och åtgärder söks årligen hos Naturvårdsverket. Bidragen för utredningar och åtgärder bestäms av kommunernas intresse av att vara huvudmän och länsstyrelsens resurser för att vara huvudman för utredningar. Troligen kommer verksamheten att ligga kvar på nuvarande nivå några år till, därefter är det svårt att bedöma. För att ett objekt ska vara aktuellt för bidrag ska det vara i riskklass 1 och högt prioriterat i länet. Påverkan på yt- eller grundvattenförekomst ger en hög prioritering. Länsstyrelsens uppgifter består i huvudsak av följande: Prioritera de objekt som är aktuella för bidragsansökan och arbeta för att få kommunerna att söka bidrag för dessa. Stödja och vägleda kommuner som söker bidrag till undersökningar och saneringsåtgärder. Vara huvudman för undersökningar för objekt där kommunen inte vill/kan ta på sig huvudmannaskapet. Inventera enligt MIFO-metodiken och lägga in objekt i databasen EBH-stödet. 8

Mål, arbetssätt och aktiviteter för inventering och bidragsobjekt - Delta i projektgrupper och aktivt stödja kommunerna i åtgärdsprojekten. - Stödja kommuner som fått utredningsbidrag vid upphandlingar och delta i projektgrupper i undersökningsfasen. - Inventera enligt MIFO-metodiken. - Stödja kommuner som inventerar verksamheter enligt MIFOmetodiken. - Vara huvudman för några utredningsobjekt. - Besluta om bidrag och utbetalningar, administrera bidragen samt följa upp ekonomin. - MIFO-inventera och -riskklassa ca 400 objekt under 2014. - Kvalitetssäkring och uppdatering av databasen EBH-stödet. 1.3. Ansvar och finansiering Grundtanken i miljöbalken är att den som orsakat skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess att skadan upphört. Den som har bedrivit den verksamhet eller vidtagit den åtgärd som orsakat föroreningen är skyldig att betala efterbehandlingen i syfte att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön (enligt principen PPP- Polluter Pays Principle - Förorenaren betalar). Om ingen ansvarig verksamhetsutövare finns kan fastighetsägaren ha ett ansvar för föroreningen. Förutsättningen för detta är att fastigheten förvärvats efter miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999, samt att fastighetsägaren vid köpet känt till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad. Det är svårt att fastställa ansvar och en juridisk utredning görs i varje enskilt fall. Finns ingen ansvarig kan kommunen, länsstyrelsen eller SGU i vissa fall utföra undersökningar och saneringar med hjälp av statliga bidrag. Naturvårdsverket administrerar bidraget och beviljar bidragsansökningar för utredningar och efterbehandlingsåtgärder av förorenade områden. Kommunerna söker bidrag hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna i sin tur ansöker om bidrag hos Naturvårdsverket. Hur det statliga bidraget får användas anges i förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande (bidragsförordningen), i Naturvårdsverkets regleringsbrev och i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för arbetet med förorenade områden (utgåva 5:2013). Bidraget får användas till: Undersökningar för att ta reda på om ett område är förorenat Ansvarsutredning för att försöka hitta någon som eventuellt är ansvarig för föroreningen Utredningar som behövs för att efterbehandlingsåtgärder ska kunna genomföras Efterbehandlingsåtgärder Uppföljning och utvärdering av efterbehandlingsåtgärder Arbete med tillsyn över förorenade områden 9

1.4. Organisation och samverkan 1.4.1. Tillsyn och tillsynsfördelning Tillsynsansvaret över förorenade områden framgår av förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Förordningen är svårtolkad, speciellt vad avser nedlagda verksamheter som har förorenat. Eftersom det saknades en gemensam tolkning för hela landet fann Länsstyrelsen det nödvändigt att göra en egen tolkning för att kunna arbeta med förorenade områden vid nedlagda verksamheter. Denna tolkning gjordes i mars 2007 och har förankrats bland länets kommuner. Naturvårdsverket har senare gått ut med en egen tolkning vilken delvis skiljer sig från Länsstyrelsens. Regeringen har, via en ändring i regleringsbrevet 2010 för Länsstyrelsen i Västra Götalands län gett Länsstyrelsen i uppdrag att utreda hur tillsynsansvaret för efterbehandlingsfrågor kan fördelas så att den blir enkel, entydig och ändamålsenlig. Utredningen föreslår att Länsstyrelsen får tillsynsansvaret för de mest förorenande verksamheterna. Utredningen är färdig och har överlämnats till Miljödepartementet. Den har också remitterats till berörda myndigheter. Regeringen har ännu inte fattat beslut om några ändringar i tillsynsförordningen. 1.4.2. Länsstyrelsen Länsstyrelsens roll är att göra den regionala prioriteringen, att vägleda kommunerna i deras arbete och att hos Naturvårdsverket söka medel för undersökningar och åtgärder samt därefter fördela dessa medel. Därutöver ska Länsstyrelsen genom aktiv tillsyn se till att ansvariga vidtar nödvändiga åtgärder inom sina tillsynsobjekt. 1.4.3. Kommunerna Kommunerna ska aktivt arbeta med sina tillsynsobjekt och därutöver fungera som huvudmän för undersökningar och åtgärder där ansvariga saknas. 1.4.4. Miljösamverkan Miljösamverkan Västra Götaland är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen, kommunförbunden i länet och kommunernas miljökontor, och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken i länet. Miljösamverkan har tagit fram en handbok Förorenade områden vid verksamheter- tillsynshandledning som uppdaterades senast under 2008. Miljösamverkan Västra Götaland har gemensamt med Miljösamverkan Värmland tagit fram en tillsynshandledning för hantering av schaktmassor som publicerades 2010. Vidare finns det en webbaserad Tillsynsvägledningsportal, TVL-portalen, där EBHfrågor är ett eget tema. Där kan både kommunerna och Länsstyrelsen utbyta erfarenheter och ställa frågor. Projektet EBH och fysisk planering pågår 2013 och kommer att pågå till februari 2014. Projektet fokuserar på strategiskt arbete, metodik och rutiner samt jobbar för närmare och enklare samarbete mellan miljöbalkshandläggare och planhandläggare, exempelvis genom att ta fram gemensamma riktlinjer. 10

Inom efterbehandlingsområdet behövs en ökad samsyn så att det blir lättare och säkrare att göra bedömningar. Det finns även ett behov av förbättrat samarbete och gemensamma riktlinjer mellan miljöbalkshandläggare och planhandläggare. I dagsläget styrs de flesta efterbehandlingsinsatserna på kommunerna utifrån inkomna ärenden och exploateringar. Önskvärt är att tillsynsarbetet planeras utifrån de högst prioriterade efterbehandlingsobjekten. Målet är att plan- och miljöbalkshandläggare ska ha rutiner och verktyg som gör att efterbehandlingsärenden hanteras effektivt. Målet är också ett mer strategiskt arbete med dessa områden så att fokus hamnar på de allvarligaste objekten sett ur ett miljöoch hälsoriskperspektiv. 1.4.5. Vattenförvaltning Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vatten nå en god status 2015. Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler; tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering. Eftersom många förorenade områden påverkar vattenkvaliteten i grund- eller ytvatten så utgör saneringsåtgärder vid sådana områden en viktig del i arbetet med att uppnå god vattenstatus. Detta är också en viktig prioriteringsgrund när vi väljer vilka områden som bör undersökas och åtgärdas först. 1.4.6. Miljöövervakning Två miljöövervakningsprojekt har genomförts för att följa upp eventuellt förorenade områden. Laxsjön Området kring Laxsjön i Bengtsfors kommun har sedan länge varit industrialiserat med framförallt kloralkaliindustri uppströms, pappers- och massaindustrier och träimpregnering. Sedimenten i Laxsjön har påverkats med utsläpp av dioxin, pentaklorfenol, olja, kvicksilver, tungmetaller, ftalater med mera. Under 2011 har sedimenten i Laxsjön undersökts i ett miljöövervakningsprojekt på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Målsättningen har varit att få en bild av föroreningssituationen i framförallt ytnära sediment. Underlaget kommer bland annat att användas som bedömningsunderlag av vattenförekomsten (klassificering) och för att göra en bedömning av föroreningssituationen ur EBH hänseende. En utvärdering kommer att göras av föroreningsnivån ur MIFO perspektiv och om föroreningarna är kopplade till verksamheter för att se om vidare undersökningar kan drivas inom tillsyn av verksamheter. Resultaten visar att det framför allt är i Laxsjöns norra delar som förhöjda halter av dioxiner och DEHP (mjukgörare för plast) påträffas. Småbåtshamnar Under 2011 avrapporterades ett miljöövervakningsprojekt finansierat av miljömålsmedel med inriktning på hur situationen ser ut i småbåtshamnar med avseende på organiska tennföreningar i ytsediment (0-2 cm) och i djupare sediment (8-10 cm). Ungefär 40 lokaler undersöktes, och omfattade vitt skilda miljöer som Vänern, Mjörn, Göta Älv och västkusten. Resultaten visade på fortsatt höga halter av TBT (tributyltenn) och dess nedbrytningsprodukter i ytsedimenten på många håll i länet, och starka indikationer finns att ett tillskott sker till sedimenten fortfarande. Ett uppföljningsprojekt har genomförts på uppställningsplatser för att se om de kan vara en 11

bidragande källa till det tillskott av TBT som indikerats i sedimentstudien. Fokus låg på hårdgjorda uppställningsplatser där det fanns ett dagvattensystem. Prover har analyserats på dagvatten (efter kraftig nederbörd) och slam i dagvattenbrunnarna. Prover i mark har tagits där det varit genomförbart samt på 12 icke hårdgjorda uppställningsplatser. Samtliga markprov visade kraftigt förhöjda halter av TBT, koppar och zink. Dagvattnet visade på akuttoxiska halter av TBT, koppar och zink i utgående vatten. Slammet från dagvattenbrunnarna överskred farligt avfall nivå i flera fall (TBT, koppar och zink). Inom EBH-arbetet kommer underlaget att användas för att omklassificera de småbåtshamnar som varit del i projektet enligt MIFO-metodiken. De undersökta platserna utvärderas för att bedöma om något objekt är så förorenat att objektet bör drivas vidare inom bidragssystemet. Vänern Under 2014 och 2015 kommer Sveriges Geologiska Undersökning kartera Vänerns bottensediment. Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län har erbjudits samarbete och tillgång till sedimentprover. Ett gemensamt projekt planeras gällande dioxin i ytsediment, kopplat främst till sediment från pappersbruk. Dioxin är ett allvarligt problem i Vänern, och de senaste trenderna påvisar ökande halter i bland annat sik. Syftet med projektet är att klarlägga var och i vilken omfattning sediment med höga dioxinhalter förekommer i Vänern, för att få fram ett underlag för eventuella åtgärder som kan på sikt minska dioxinhalten i biota. Finansiering kommer sökas från HaV, NV och miljöövervakningsmedel. 1.5. Länsstyrelsernas databas för förorenade områden Länsstyrelserna har en gemensam databas över förorenade områden i Sverige, den så kallade EBH-stödet (EBH står för efterbehandling). Syftet med EBH-stödet är att samla information om misstänkta och konstaterade förorenade områden så att informationen kan användas för prioritering av efterbehandlingsinsatser (lokalt, regionalt och nationellt), men även som underlag i andra typer av ärenden som till exempel, fysisk planering, tillsyn, tillståndsprövning, grävarbeten, fastighetsöverlåtelser mm. I EBH-stödet lagras, utöver inventeringsinformation, även information i utrednings- och åtgärdsfaserna. EBH-stödet användas för att bevara information som till exempel vilka verksamheter som har funnits och finns kvar på platsen, vilka miljötekniska markundersökningar som har gjorts och slutrapporter på vilka åtgärder som har utförts. 1.6. Strategi för arbetet med förorenade områden 1.6.1. Länsstyrelsens organisation och samverkan i efterbehandlingsfrågor Inom Länsstyrelsen miljöskyddsenhet finns en funktion för förorenade områden. I denna ingår all personal som helt eller till största delen har efterbehandling av förorenade områden som arbetsområde. På funktionsmöten deltar också en person från rättsenheten som till 25 % arbetar med förorenade områden. Inom enhetens tillsynsfunktion finns personer som arbetar med tillsyn över förorenade områden vid sina verksamheter. Samverkan med andra enheter, främst Naturvårds-, Vattenvårds- och Samhällsbyggnadsenheterna sker bland annat inom ramen för tvärsektoriella arbetslag. 12

De huvudsakliga arbetsområdena för funktionen för förorenade områden är: Ansvar för flerårsplaneringen och samordning av bidragsansökningar för prioriterade objekt. Utförande av inventeringsarbete och ansvar för kvalitetssäkring/uppgradering av EBH-stödet samt kommunicering av inlagda uppgifter. Tillsyn över förorenade områden vid nedlagda verksamheter Internstöd vid Länsstyrelsens tillsynsobjekt för miljöfarlig verksamhet Tillsynsvägledning genom rådgivning och stöd till kommuner genom ex. temadagar, föredragningar, riktlinjer/handledning, besök hos kommuner etc. Huvudmannaskap för några undersökningsobjekt. Frågor om förorenade områden kommer också in i Länsstyrelsen arbete med detalj- och översiktsplaner. Miljöskyddsenheten deltar i detta arbete och bevakar att frågan tas upp i detaljplanerna när de berör områden som är med i EBH-stödet och att förorenade områden beskrivs i översiktsplanerna. Vi arbetar med ett projekt för att nå bättre intern samsyn när det gäller generella frågor om kravnivåer och andra utgångspunkter i EBHarbetet vid fysisk planering. En del av projektet är även att ge tillsynsvägledning till kommunerna i dessa frågor. Sedan hösten 2011 finns alla EBH-objekt i Västra Götaland som ett GIS-lager i Länsstyrelsernas gemensamma GIS-program, WebbGIS. Samtliga handläggare på Länsstyrelsens alla enheter har tillgång till WebbGIS. Informationen om EBH-objekten används bl.a. i arbetet med detalj- och översiktsplaner och i vattenförvaltningsarbetet. I arbetet med förorenade områden används WebbGIS främst för att ta fram fastighetsnamn och kartor samt för att bedöma närhet till riksintressen såsom vattentäkter, Natura 2000-områden, bebyggelse, o.s.v. Den 15 oktober 2013 publicerade länsstyrelserna ett kartlager över förorenade områden för allmänheten. Det publicerades som en VMS-tjänst på länsstyrelsernas gemensamma webbsida för karttjänster och på Geodataportalen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har på sin egen karttjänst publicerat ett kartlager med information över det egna länets EBH-objekt. 13

Figur 1. Karta över förorenade områden i Västra Götalands län. 1.6.2. Inventering, riskklassning och kommunicering För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekat ut har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, MIFO-metodiken. Alla identifierade platser registreras i en databas hos länsstyrelserna, EBH-stödet. På de platser där det förekommit verksamheter som man av erfarenhet vet kan orsaka markföroreningar görs en platsspecifik riskklassning. Klassningen görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Ansvaret för inventeringsarbetet enligt MIFO för nedlagda verksamheter och områden med länsstyrelsetillsyn ligger hos Länsstyrelsen som arbetar med regional samordning, kunskapsstöd och kvalitetskontroll av arbetet. Kommunerna ansvarar dock för att hjälpa till med att ta fram underlagsmaterial. Cirka 15 kommuner har själva genomfört inventering och riskklassning med bidrag från Länsstyrelsen. I några få fall har kommuner själva bekostat en kompletterande inventering för kommunen. Samtliga inventeringar och riskklassningar som görs av kommuner genomförs i samråd med Länsstyrelsen. 14

Länsstyrelsen utför inventering enligt MIFO fas 1 för alla nedlagda verksamheter i länet med bidrag från Naturvårdsverket, samt för verksamheter i drift där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen stöttar och vägleder kommunerna i sitt arbete med att inventera sina tillsynsobjekt. Inventeringsresultaten utgör vidare ett underlag för prioritering av objekt för fortsatta undersökningar, utredningar eller åtgärder, vilket innebär att arbetet styrs av en länsvis prioritering av de riskklassade objekten. Inom ramen för respektive kommuns efterbehandlingsarbete sker även prioritering utifrån kommunperspektiv för främst nedlagda eller verksamheter med ansvariga. Länsstyrelsens roll blir där en stödjande funktion. Utgångspunkten är att områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och provtagningar. Platser där riskerna bedöms som måttliga eller låga (klass 3 och 4) prioriteras normalt inte för vidare undersökningar eller åtgärder. Ändrar man markanvändningen på dessa objekt kan det dock bli aktuellt med undersökningar. Då uppgifter är sammanställda och en riskklassning genomförd skickar Länsstyrelsen ut fullständigt utdrag ur EBH-stödet till fastighetsägaren. Berörda parter ges då tillfälle att kommentera uppgifterna och riskklassen. I de fall då inventeringen genomförs av en kommun genomför kommunen kommuniceringen. Kommuniceringen är en viktig del av inventeringsarbetet dels för att den är en mycket värdefull kvalitetskontroll på innehållet i inventeringsblanketterna och dels för att den kan leda till ytterligare information om objektet. I stor sett alla objekten i EBH-stödet har kommunicerats i samband med migreringen från MIFO-databasen 2009. Länsstyrelsen genomför kontinuerligt arbete med att revidera riskklasser t.ex. då nya uppgifter framkommer eller när undersökningar och åtgärder genomförts. Länsstyrelsen kan ana en tendens till för höga riskklassningar efter MIFO fas 1 vilket är helt i enlighet med att områden enligt MIFO-metodiken ska bedömas enligt ett troligt men dåligt fall. Det är vanligare att en riskklass sänks efter en översiktlig undersökning än att den höjs. Detta gäller inte verksamheter som använt klorerade lösningsmedel. 1.6.3. Undersökningar och utredningar Det stora flertalet av bidragsobjektens undersökningar sker med kommunalt huvudmannaskap. Länsstyrelsen bidrar fortlöpande med stöd, vad gäller undersökningarnas upplägg, konsultupphandlingar, bedömning av utförda undersökningar och resultat. Förslag till fortsatta undersökningar diskuteras och respektive kommun formulerar vanligtvis tillsammans med Länsstyrelsen en fortsatt projektplan och ansökan om bidrag. Länsstyrelsen granskar vidare de projektresultat och projektredovisningar som underhand redovisas och sammanställer slutligen projekten för respektive kommuner för redovisning till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen är och har varit huvudman för bidragsfinansierade undersökningar vid bl.a. några sågverk och vid f.d. Melleruds Järn och metallgjuteri. Länsstyrelsen ser ett stort behov av projektledningsstöd för de flesta av kommunerna som får statliga efterbehandlingsbidrag för utredningar. Det finns möjlighet för kommunerna att i rollen som huvudman själva upphandla och anlita främst SGI (eller annan konsult) för projektledningsarbete, som till exempel upprättande av förfrågnings- 15

underlag. Länsstyrelsen har upprättat ett ramavtal med SGI och SGU för projektledningsstöd och avlastning. Innan en förstudie kan genomföras med bidragsmedel ska en översiktlig ansvarsutredning utföras. Inför en ansökan om medel för en huvudstudie ska ansvarsutredningen vara godkänd av naturvårdsverket. Länsstyrelsen genomför ansvarsutredningar för sina tillsynsobjekt medan kommunen gör dem för sina. Länsstyrelsen granskar dock alltid ansvarsutredningarna i samband med bidragsansökningarna. Handläggarna på Länsstyrelsens miljöskyddsenhet gör ansvarsutredning i samarbete med en jurist på Länsstyrelsens rättsenhet. Ansvarsutredningarna görs enligt en av Länsstyrelsen framtagen mall. Länsstyrelsen har även en rådgivande roll gentemot kommunerna. Länsstyrelsen har i några fall beviljat kommunerna bidrag till ansvarsutredningar vid objekt där ansvarsförhållandet är komplicerat, men där sannolikt ingen ansvarig finns, alternativt att ansvarig finns men endast till en försumbart liten del. De förorenade områden som hanteras genom tillsyn innefattar alla förorenade områden där det finns en eller flera helt eller delvis ansvariga. Eftersom ansvariga kan försvinna genom konkurser, försäljning eller dödsfall så har många objekt inom tillsynsspåret en akut karaktär. Nya objekt tillkommer både genom att vi med en aktiv tillsyn får undersökningar gjorda och genom att verksamheter läggs ner. Sådana objekt måste bevakas och det gäller att agera i tid innan konkursen avslutas eller försäljning sker. Länsstyrelsen har fastställt interna riktlinjer för tillsyn av förorenade områden vid miljöfarliga verksamheter i riskklass 1 och 2 för att öka antalet privatfinansierade åtgärder i det ordinarie tillsynsarbetet. Målsättningen är att berörda verksamhetsutövare ska undersöka och bli medvetna om vilka föroreningar som finns inom det egna verksamhetsområdet så att efterbehandlingsåtgärder vidtas då tillfälle ges i samband med ombyggnationer eller andra förändringar i verksamheten. 1.6.4. Åtgärder Det finns många olika typer av saneringsåtgärder. Vanligast är s.k. grävsanering då förorenat material grävs bort och ersätts med nytt material. Andra åtgärder kan vara in situ-baserade då en sanering görs utan att förorenat material grävs upp. Det kan gälla pumpning av grundvatten eller behandling med bakterier och kemikalier. Ytterligare åtgärder kan vara s.k. on site-åtgärder vilka huvudsakligen utgörs av jordtvätt på plats varefter materialet återförs dit där det hämtades. Slutligen kan åtgärder vidtas för att förhindra spridning av föroreningar genom olika barriärkonstruktioner. 1.6.5. Vägledningsmaterial Naturvårdsverket har tagit fram ett vägledningsmaterial som omfattar både inventering, undersökningar och åtgärder. Materialet utgörs av en mängd olika rapporter och innehållet speglar väl efterbehandlingsarbetets svårighetsgrad. Naturvårdsverket arbetar fortlöpande med att ta fram vägledningsmaterial. Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats. 16

1.6.6. Information om förorenade områden Länsstyrelsen ansvarar för att information om vilka områden som är förorenade finns tillgänglig och sprids. Det är dock viktigt att man då informationen lämnas ut tydligt redogör för vilken noggrannhet informationen har och vad en riskklassning innebär. En riskklassning enligt MIFO är inte juridiskt bindande, utan kan ändras då nya uppgifter inkommer eller om åtgärder genomförs. Främst är riskklassen ett verktyg för prioritering inom Länsstyrelsens och kommunernas EBH-arbete. Uppgifterna i EBH-stödet ses som allmänna handlingar och tillhandahålls i allmänhet på begäran för de objekt som kommunicerats. Kommunicering har då skett med berörda fastighetsägare för de registrerade objekten. På Länsstyrelsens webbplats finns information hur efterbehandlingsarbetet fortlöper inom länet. Där finns bland annat information om inventeringsarbetet, bidrag, efterbehandlingsobjekt och handledningar. Inom inventeringsarbetet används även webbplatsen till Frågor och Svar vilket innebär att de vanligast förekommande frågorna som inkommer till Länsstyrelsen besvaras på webbplatsen. 1.6.7. Prioriteringsgrunder i länet Länsstyrelsen har använt EBH-stödets Prioriteringslista vilket innebär att samtliga objekt i riskklass 1 är med i Prioriteringslistan. De första 10 är rangordnade. Därefter har objekt delats upp i grupperna sågverk/träimpregnering, kemtvättar, massa- och pappersindustrier, textilindustri, oljedepåer/raffinaderier, kemiindustrier, verkstadsindustrier/gjuterier/ytbehandling/smältverk samt övriga branscher. Inom varje grupp räknas objekten upp i bokstavsordning. På listan finns både och nedlagda objekt, med eller utan ansvariga och både Länsstyrelsens och kommunernas tillsynsobjekt. Prioriteringslistan är en levande lista som uppdateras och revideras varje år allteftersom kunskaperna om objekten ökar eller efterbehandlingar sker. Detta gör att listans utseende kan variera något från ett år till ett annat. Prioriteringslistan har varit grunden för länsstyrelsens egen objektslista som anger vilka objekt vi arbetar med och vilka som ligger som väntande objekt. Av denna objektslista framgår det att vi arbetar med 80 objekt och att 29 objekt i riskklass 1 ligger på väntelistan. Hittills har Länsstyrelsen prioriterat sågverksindustrin med dopp- och tryckimpregneringsanläggningar, textilindustrierna samt skogsindustrin. Gemensam nämnare för dessa är att de alla kan ha bidragit till dioxinföroreningar. När det gäller verksamheter så prioriteras raffinaderier och den petrokemiska industrin samt annan kemisk industri. Vidare har ett projekt gällande oljehamnen 1 genomförts med syfte att få fram en kartläggning av föroreningsbilden samt riktlinjer för hur föroreningarna ska hanteras vid drift och exploatering. Detta projekt har visat att det är nödvändigt att fortsätta att arbeta med oljehamnen och ta fram handlingsplaner för varje enskild verksamhet. 1) Bytte namn till Energihamnen under 2013. 17

De objekt vi arbetar med kan utifrån givna förutsättningar delas in i fyra grupper: Akuta åtgärder. Vid exempelvis läckage eller olyckor där akuta insatser krävs. Men även vid nedläggning av anläggningar krävs någon form av akut insats. Då är det via tillsynen detta hanteras. Tillsynshandläggaren har huvudansvaret men får stöd från efterbehandlingsgruppen. Gamla föroreningar på fastigheter vid verksamhet i drift. Dessa frågor hanteras både i samband med prövning av nya eller ändrade tillstånd och i tillsynsarbetet. Riskklassningen kan i dessa fall ibland utgöra en morot för att få företagen intresserade av att agera. Länsstyrelsens funktion för förorenade områden ägnar mycket resurser åt detta, dels genom tillsynsvägledning gentemot kommunerna, vilka har tillsynen på de flesta objekten, men framför allt genom hjälp och stöttning till de egna kollegorna och deras tillsynsobjekt. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för hur efterbehandlingsfrågorna ska hanteras vid verksamheter. Länsstyrelsen anser att objekt i riskklass 1 bör göra MIFO fas 2-undersökningar för att utreda föroreningssituationen. Detta är viktigt att veta inför t.ex. ledningsdragningar och nybyggnationer. Inom 2-5 år måste också 15-30 s.k. IED-anläggningar ta fram en statusrapport för mark och grundvatten. Föroreningar på fastigheter där ingen verksamhet bedrivs idag. I första hand objekt i riskklass 1. Ansvaret inom Länsstyrelsen för dessa objekt ligger hos funktionen för förorenade områden. Objekten kan vara såväl tillsynsobjekt som bidragsobjekt. Allt vanligare har blivit att objekten är båda delarna. En del av dessa objekt ligger under kommunal tillsyn varvid Länsstyrelsen genom tillsynsvägledning försöker få åtgärder utförda. De objekt där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och där ansvariga finns kräver ofta en omfattande arbetsinsats då flertalet av Länsstyrelsens beslut om undersökningar eller åtgärder blir överklagade. Vid objekt som kan bli bidragsärenden gäller det att uppmuntra kommunerna att söka utredningsbidrag eller att länsstyrelsen själv tar på sig huvudmannaskapet för utredningar. Åtgärder vid exploatering. Här är det främst huvudmannen för exploateringen som genomför åtgärderna. Inom denna kategori utmärker sig Göteborgs stad. Här sker de absolut flesta åtgärderna eftersom här finns ett exploateringstryck och de höga markpriserna förmår att bära saneringskostnaderna. Inom många andra delar av länet är situationen sådan att en exploatering inte förmår bära någon som helst extra kostnad. Exploateringsärendena har ökat under senare år och förväntas öka i framtiden. Inom denna grupp försöker vi prioritera även riskklass 2-objekt. Ibland visar det sig också att föroreningen är allvarligare än man först trodde. Exploateringsärendena har, liksom nedläggningsärendena, en akut karaktär och det gäller att Länsstyrelsen kan agera utan dröjsmål om vi ska få in våra synpunkter i projekten. 18

2. Läget i länet 2.1. Regionala förutsättningar Västra Götalands län domineras av urberg som framförallt gnejs och granit med mycket hög ålder, men här finns även yngre, lagrade bergarter i platåer. Lerjordar dominerar i Bohusläns dalgångar samt på slätterna i Västergötland och Dalsland. I de större städerna dominerar fyllnadsmaterial med mycket varierande innehåll. I länet finns flera stora vattendrag och sjöar. Utmed vattendragen har bebyggelse och industri koncentrerats. Länet har ett omfattande och varierande näringsliv med mycket tung industri. Totalt finns idag ca 900 tillståndspliktiga verksamheter i länet enligt miljöbalkens bestämmelser. Göteborgsregionen, vilken innefattar Göteborg med omnejd, ligger i ett kustnära strategiskt läge och har under flera sekel utgjort ett handelscentrum kring vilket ett flertal industrier har vuxit upp bl.a. varvsindustri. Idag återfinns här flera stora mekaniska verkstadsindustrier, tung petrokemisk och kemisk industri, Nordens största oljehamn m.m. Sjuhäradsbygden i länets södra del, med Borås som huvudort, har dominerats av industrier inom textilbranschen. Längs Viskans dalgång har det vuxit fram textilindustrier sedan 1700-talet. Industrierna hade sin absoluta blomstringsperiod under mitten av 1900-talet men flertalet av dessa försvann, under 1970-talet och 1980-talet. Fyrbodal (Fyrstad, Bohuslän, Dalsland) och Mittenälvsborg har sin näringslivskärna koncentrerad till Fyrstadsregionen där Trollhättan under lång tid har varit centrum för tung industri. I övrigt utmärks Fyrbodal av en varierad glesbygd som omfattar både kustområden och brutna skogsområden. Bad och kurortsnäring, fiskenäring, järnbruk och efterföljande skogs- och pappersindustrier har lång tradition i distriktet. Skaraborg präglas av stora slättbygder med jordbruk som största näring. Jordbruksinriktningen har medfört att en mängd, huvudsakligen små, företag har uppkommit inom främst verkstadsområdet. I Skaraborgsdistriktet finns även andra industrinäringar; som exempel kan nämnas området runt Tibro som är Sveriges möbelcentrum. Där industriområdena finns där finns också flest förorenade områden. Ofta ligger områdena nära vattenområden vilka kan vara av intresse ur dricksvattensynpunkt. Kombinationen med skredrisk vilket finns utmed många vattendrag i länet gör att en akut påverkan kan uppstå. 2.2. Förorenade områden i länet I Västra Götalands län misstänks det finnas knappt 9 000 potentiellt förorenade områden, det vill säga platser där det har bedrivits, eller bedrivs verksamhet som kan orsaka föroreningar. Information om alla potentiellt förorenade områden som identifierats i länet lagras i den nationella databasen, EBH-stödet. Identifieringen har genomförts utifrån Naturvårdsverkets branschlista. I Västra Götalands län finns det i dagsläget drygt 3100 riskklassade objekt i EBH-stödet. Av dessa är knappt 200 objekt i riskklass 1 och drygt 1200 objekt i riskklass 2, se figur 2. 19

Figur 2. Fördelning av länets förorenade områden på branschklass och riskklass. Det är främst objekt inom branschklass 2 och 3 som återstår att inventera. Totalt återstår drygt 1 400 objekt att inventera av Länsstyrelsen och kommunerna. Länsstyrelsen inventerar nedlagda verksamheter och de av myndighetens tillsynsobjekt som är i drift. Kommunerna inventerar sina tillsynsobjekt som är i drift. Bedömningen som görs i dagsläget är att Länsstyrelsen ska inventera ca 400 objekt och kommunerna ca 1 000 objekt. Målet är att Länsstyrelsens inventering ska vara slutförd vid utgången av 2015. 2.3. Miljöriskområden och andra restriktioner i markanvändning till följd av föroreningar Enligt 10 kap 10 Miljöbalken ska ett mark- eller vattenområde, som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljön är nödvändigt att föreskriva om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått, av Länsstyrelsen genom beslut förklaras som miljöriskområde. I Västra Götalands län finns ännu inget miljöriskområde. Länsstyrelsen har för avsikt att besluta om miljöriskområde för Älvängens industriområde i Ale kommun. Ett annat sätt att minska riskerna med förorenade mark- och vattenområden är att genom detaljplanebestämmelser förhindra byggnation eller andra ingrepp. Därför är det viktigt att ett markområde undersöks innan en detaljplan upprättas så att man vet att marken är lämplig för t.ex. bostäder. 20

2.4. Lägesbeskrivning 2.4.1. Resultat i stort av arbetet Inventering Inventeringsarbetet i länet har pågått sedan slutet på 1990-talet. Länsstyrelsen har inventerat nedlagda verksamheter samt alla verksamheter i drift där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. En del kommuner har också inventerat nedlagda objekt samt sina tillsynsobjekt i drift. De objekt och branscher som antas ha orsakat mest föroreningar har inventerats och inventeringsarbetet går nu in i sitt slutskede. Målet är att den bidragsfinansierade inventeringen av nedlagda verksamheter som Länsstyrelsen bedriver ska vara slutförd vid utgången av 2015. Prioriterade branscher och objekt Sedan flera år prioriterar Länsstyrelsen branscherna skogsindustri, sågverk och textilindustri. Detta gäller oavsett det rör sig om bidragsobjekt, Länsstyrelsens tillsynsobjekt eller tillsynsvägledningsobjekt. Branschurvalet har, utifrån hittills uppnådda resultat, visat sig vara helt riktigt. Därutöver prioriteras redan e objekt antingen det är bidragsobjekt eller tillsynsobjekt. Vi bedömer att det är viktigt att komma till avslut där arbeten har påbörjats. I länet finns totalt 35 objekt inom pappers- och massabruk, varav 27 nedlagda, 4 under nedläggning/nyligen nedlagda och 6 i drift. De fyra anläggningar där nedläggning skett eller pågår kräver och har krävt mycket arbete. Nedläggningsärenden drivs av ordinarie tillsynshandläggare ihop med en kontaktperson från EBH-gruppen. Sågverksprojektet Länsstyrelsen har genomfört ett tillsyns- och tillsynsvägledningsprojekt inom branschen sågverk som haft doppimpregnering med klorfenoler. Inom länet finns det drygt 40 sågverk som doppat med klorfenoler och som klassats i riskklass 1. Av dessa har kommunen tillsynsansvaret för 30 st. Arbetet skedde i tre delar: Objekt där ansvarig finns och där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen har bedrivit tillsynsärenden på sju sågverksområden varav två är sanerade respektive färdigundersökta (f.d. Billingsfors sågverk, Forsviks skogar). Objekt där ansvarig finns och där kommunen är tillsynsmyndighet. Denna del har drivits som ett eget tillsynsvägledningsprojekt men har övergått till den ordinarie tillsynsvägledningen. Objekt där ansvarig saknas och som behöver drivas med bidragsmedel. 6 objekt är nu undersökta med statliga medel och undersökningar pågår på ytterligare 5 objekt. 3 objekt har efter undersökningar kunnat klassas om till riskklass 2 eller 3. Oljehamnsprojektet (Energihamnen) Länsstyrelsen har genomfört ett projekt om markföroreningar i Energihamnen i Göteborg. Bakgrunden till projektet är den långa verksamhetstiden med hantering av stora mängder olja inom området, samt områdets närhet till Göta älv och osäkerhet kring föroreningsnivåerna. Syftet med projektet har varit dels att öka kunskapen om föroreningssituationen inom Energihamnen, dels att skapa ett gemensamt 21