1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km öster om Kemi. Tillgängligheten är mycket god då det finns flera vägar i området Inmutningar och reservationer Den intressantaste delen av grönstensområdet täcks av 28 inmutningar som tillsammans har en yta av 2 323 ha (se figur). Dessutom finns 8 reservationer vilka täcker ett område på 6 510 ha. Ansökan har gjorts om att överföra en mindre del av reservationerna till inmutningar. Geologi Enligt de undersökningar som utförts av Finlands Geologiska Undersökning (GTK) är det nyupptäckta arkeiska grönstensbältet vid Oijärvi cirka 80 km långt och har en bredd som varierar mellan 1 och 8 km. Det har huvudsakligen en nord-sydlig utsträckning men inom det inmutade området finns en cirka 10 km lång utlöpare mot väster (se figuren). Grönstensbältet domineras av ultrabasiska vulkaniter med inlagringar av glimmerskiffrar och tuffiter. Centralt i vulkaniterna uppträder en smal zon bestående av kvarts-sericit skiffer. Den västra delen av grönstensbältet utgöres av glimmerskiffrar och gråvackor. De suprakrustala bergarterna intruderas av kvarts-fältspatporfyriska gångar och mindre plutoniter av tonalitiska karaktär. Längs grönstensbältet löper i nord-sydlig riktning en markant skjuvzon (Karahka zonen) intill vilken berggrunden delvis kraftigt deformerats och omvandlats. Vanligen utgöres omvandlingen av karbonatisering, kloritisering samt delvis också sericitisering. I anslutning till denna skjuvzon har låghaltiga guldmineraliseringar (<0,5 gram guld per ton) konstaterats på flera ställen. Den preliminära kärnborrning som utförts av Finlands Geologiska Undersökning har emellertid också resulterat i att tre mineraliseringar med högre guldhalter (>5 gram guld per ton) lokaliserats (Kylmäkangas, Kompsa och Karahka). Grönstensbältet omges av granitoider och gnejser av arkeisk ålder. Den östra kontakten anses vara tektonisk medan den västra är intrusiv. Geologisk karta över den centrala delen av Oijärvi grönstensbälte. (Finlands Geologiska Undersökning, GTK).
2 Kylmäkangas Kylmäkanges är den västligaste av de tre rikare mineraliseringarna (se figuren) inom de inmutade områdena. Guldet förekommer i en kvartsrik bergart som uppträder mellan en fullständigt omvandlad basisk vulkanit och en kvarts-fältspat porfyr. Mineraliseringen, som har en nordöstlig strykning, stupar relativt brant mot nordväst. Guldet, som är finkornigt, uppträder fritt tillsammans med olika sulfidmineral som svavelkis, blyglans, zinkblände och kopparsulfider (kopparkis, kopparglans och bornit) samt silver och bly-koppar tellurider. Förekomsten har undersökts med sju borrhål i tre profiler. Avståndet mellan profilerna är cirka 50 meter. Jorddjupet i området är betydande. I den nordöstligaste profilen har tre hål borrats (R657, R658 och R659). Borrhål R659 träffade mineraliseringen på ett djup av cirka 170 meter under bergytan, vilket är den djupaste nivån den i dag är känd. Genomsnittshalterna i den 6,3 meter långa mineraliserade kärnsektionen är: 9,6 gram guld per ton och 104 gram silver per ton. Dessutom håller denna låga halter av koppar, zink och bly (se tabellerna nedan). Det i samma profil borrade hålet R658 träffar mineraliseringen på cirka 75 meters djup. Den mineraliserade kärnsektionen, som är 13,4 meter, håller 18,9 gram guld per ton, 106 gram silver per ton samt något koppar, bly och zink. Exkluderas de fattigare partierna blir genomsnittshalterna: 33,6 gram guld per ton, 186 gram silver per ton, 0,35% koppar, 0,56% bly och 0,38% zink (7,3 meter längs kärnan). Borrhål R657 träffade mineraliseringen direkt i bergytan. Halterna i den mineraliserade sektionen (7,9 meter) är: 1,9 gram guld per ton och 8 gram silver per ton. Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Cu (%) Pb (%) Zn (%) R659 267,15-269,15 2,00 2 0,29 0,009 0,002 0,003 R659 269,15-271,15 2,00 2 0,26 0,013 0,004 0,004 R659 271,15-273,15 2,00 2 0,32 0,010 0,007 0,004 R659 273,15-274,25 1,10 1 0,20 0,009 0,009 0,004 R659 274,25-276,25 2,00 5 0,70 0,009 0,009 0,006 R659 276,25-277,25 1,00 40 3,32 0,051 0,118 0,074 R659 277,25-278,28 1,00 46 4,43 0,053 0,031 0,013 R659 278,25-279,25 1,00 192 13,9 0,178 0,067 0,026 R659 279,25-280,60 1,35 247 27,1 0,456 0,490 0,257 R659 280,60-282,55 1,95 21 1,21 0,021 0,019 0,010 R659 (276,25-282,55) (6,30) (104) (9,62) (0,149) (0,145) (0,076) Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Cu (%) Pb (%) Zn(%) R658 100,15-102,50 2,35 12 1,12 0,032 0,029 0,014 R658 102,50-103,50 1,00 21 2,36 0,029 0,002 0,002 R658 103,50-105,10 1,60 4 0,60 0,005 0,003 0,008 R658 105,10-105,60 0,50 1 0,10 0,008 0,001 0,011 R658 105,60-106,20 0,60 4 0,57 0,027 0,019 0,035 R658 106,20-108,20 2,00 221 55,2 0,268 0,792 0,391 R658 108,20-109,40 1,20 309 53,9 0,438 0,763 0,452 R658 109,40-109,70 0,30 33 0,50 0,269 0,092 0,073 R658 109,70-110,25 0,55 364 99,8 0,586 2,210 2,260 R658 110,25-111,45 1,20 241 9,54 0,862 0,280 0,164 R658 111,45-112,50 1,05 3 0,19 0,003 0,009 0,003 R658 112,50-112,85 0,35 49 6,42 0,011 0,012 0,041 R658 112,85-113,50 0,65 41 2,27 0,175 0,010 0,021 R658 (106,20-113,50) (7,30) (186) (33,63) (0,359) (0,562) (0,386) R658 (100,15-113,5) (13,35) (106) (18,86) (0,206) (0,314) (0,217) Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Cu (%) Pb (%) Zn(%) R684/657 38,45-39,10 0,65 3 0,21 0,001 0,020 0,001 R684/657 39,10-41,20 2,10 5 0,52 0,005 0,009 0,001 R684/657 41,20-42,20 1,00 12 3,41 0,005 0,003 0,002 R684/657 42,20-44,10 1,90 9 3,29 0,004 0,001 0,002 R684/657 44,10-44,80 0,70 12 4,57 0,010 0,002 0,005 R684/657 44,80-47,00 2,20 7 0,50 0,032 0,008 0,013 R684/657 47,00-49,00 2,00 4 0,15 0,006 0,004 0,002 R684/657 (39,10-47,00) (7,9) (8) (1,91) (0,013) (0,005) (0,005)
3 I den mellersta profilen har två hål borrats (R654 och R656). Mineraliseringen påträffades på cirka 20 meters djup i borrhål R654. Den 17,3 meter långa kärnsektionen håller i genomsnitt: 6,0 gram guld per ton, 43 gram silver per ton och cirka 20 gram tellurium per ton (se tabellerna nedan). Hål 656 träffar på 50 meters djup under bergytan mineraliseringen som håller 7,1 gram guld per ton och 47 gram silver per ton (4,7 m längs kärnan). Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) Te (g/t) R654 53,15-55,15 2,00 2 0,31 0,22 R654 55,15-56,25 1,10 2 0,90 0,23 R654 56,25-58,25 2,00 7 1,18 3,54 R654 58,25-60,25 2,00 34 3,63 18,00 R654 60,25-62,25 2,00 35 2,17 11,90 R654 62,25-64,25 2,00 121 18,80 62,00 R654 64,25-65,85 1,60 46 3,87 23,50 R654 65,85-67,70 1,85 49 5,71 17,60 R654 67,70-68,85 1,15 8 2,28 8,64 R654 68,85-69,90 1,05 6 0,80 3,21 R654 69,90-71,35 1,45 9 0,29 1,53 R654 71,35-72,50 1,15 27 9,14 19,80 R654 72,50-74,00 1,50 76 13,30 35,70 R654 74,00-75,50 1,50 14 1,95 0,60 R654 75,50-77,35 1,85 8 0,76 1,53 R654 (58,25-75,50) (17,25) (43) (6,03) (20,1) Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) R656 97,85-99,85 2,00 12 0.89 R656 99.85-101,60 1,75 17 0.94 R656 101.60-103,60 2,00 42 2.75 R656 103.60-105,60 2,00 3 0.32 R656 105.60-107,00 1,40 5 0.65 R656 107.00-107,40 0,40 3 0.32 R656 107.40-109,40 2,00 2 0.19 R656 109.40-111,10 1,70 7 0.56 R656 111.10-111,45 0,35 2 0.25 R656 111.45-113,00 1,55 83 16.2 R656 113.00-114,10 1,10 78 6.34 R656 114.10-116,10 2,00 2 0.43 R656 (111,45-116,10) (4,65) (47) (7,08) Två hål har borrats i den sydvästligaste profilen (R682 och R681). Dessa visar att den mineraliserade zonen i detta läge är smal och fattig. I borrhål R682 finns dock en 1,1 meter lång kärnsektion som håller 6,2 gram guld per ton (se tabellerna nedan). Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) R681 98,05-98,40 0,35 1 0,25 R681 98,40-100,40 2,00 1 0,12 Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 1 (g/t) R682 101,45-102,20 0,75 3 0,41 R682 102,20-103,30 1,10 47 6,17 Kompsa Guldförekomsten vid Kompsa ligger cirka 5 km nordöst om Kylmäkangas (se figur) i nära anslutning till Karahka skjuvzonen. Den har undersökts med sjutton borrhål (R607+ R614-629). Ytterligare fyra hål (R630-633) har borrats i en profil över skjuvzonen cirka 500 meter söder om förekomsten. Den prospektering som Finlands Geologiska Undersökning utfört visar att den guldförande zonen minst är 300 meter bred och att den kan följas mer än 400 meter längs skjuvzonen samt att den har ett djupgående på minst 100 meter. Inom denna zon uppträder guldet företrädesvis i kvartsgångar samt i
4 den sericitomvandlade berggrund som omger dessa. Synligt guld och höga halter (5-42 gram guld per ton) har noterats i kortare kärnsektioner från flera borrhål (se tabellerna nedan). R615 57,65-58,60 0,95 5,52 R615 58,60-59,50 0,90 0,42 R615 59,50-60,65 1,15 0,11 R615 60,65-61,80 1,15 0,29 R615 68,00-69,00 1,00 13,6 R615 69,00-70,00 1,00 0,50 R615 70,00-71,00 1,00 0,11 R615 71,00-72,05 1.05 0,23 R615 72,05-72,90 0,85 0,13 R615 72,90-73,80 0,90 0,12 R615 73,80-74,75 0,95 0,16 R615 79,00-80,20 1,20 0,16 R615 80,20-81,30 1,10 2,10 R617 22,20-23,20 1,00 7,89 R617 23,20-24,00 0,80 0,17 R617 33,40-34,40 1,00 0,54 R617 34,40-35,40 1,00 1,72 R617 35,40-36,40 1,00 0,13 R617 36,40-37,40 1,00 0,24 R617 37,40-38,20 0,80 0,13 R617 38,20-39,40 1,20 0,26 R617 39,40-40,40 1,00 0,13 R617 46,30-46,95 0,65 0,33 R617 46,95-48,10 1,15 1,10 R617 48,10-49,10 1,00 0,23 R617 49,10-50,15 1,05 0,11 R617 50,15-51,15 1,00 0,20 R618 31,10-32,10 1,00 0,58 R618 32,10-33,15 1,05 0,25 R618 33,15-34,15 1,00 0,19 R618 46,10-47,10 1,00 0,53 R618 47,10-48,20 1,10 0,70 R618 70,60-71,70 1,10 0,41 R618 73,30-74,30 1,00 0,51 R618 74,30-75,20 0,90 0,11 R618 75,20-76,20 1,00 0,31 R618 76,20-77,35 1,15 0,89 R618 82,40-83,40 1,00 0,49 R618 83,40-84,55 1,15 0,88 R619 38,50-39,50 1,00 0,15 R619 39,50-40,50 1,00 0,56 R619 40,50-41,90 1,40 0,28 R619 41,90-42,90 1,00 0,24 R619 70,10-71,00 1,00 0,15 R619 72,80-74,00 1,20 1,20 R620 32,20-33,20 1,00 1,10 R620 33,20-34,20 1,00 0,30 R620 34,20-35,20 1,00 0,14 R620 35,20-36,30 1,10 1,09 R620 36,30-37,20 0,90 0,15 R620 37,20-37,90 0,70 0,17
5 R620 37,90-38,90 1,00 1,11 R620 38,90-39,80 0,90 1,34 R620 41,90-43,00 1,10 0,34 R620 52,65-53,00 0,35 0,12 R620 54,75-55,75 1,00 1,40 R620 55,75-56,90 1,15 0,63 R620 72,55-73,65 1,10 5,20 R620 73,65-74,70 1,05 0,48 R622 37,30-38,40 1,10 27,1 R622 38,40-39,90 1,50 0,21 R622 39,90-40,50 0,60 0,37 R625 31,15-31,70 0,55 41,9 R625 31,70-32,80 1,10 2,85 R625 32,80-33,75 0,95 0,05 R625 33,75-34,45 0,70 1,64 R625 34,45-35,30 0,85 0,05 R625 35,30-36,20 0,90 0,40 R626 34,60-35,60 1,00 0,77 R626 35,60-36,60 1,00 2,97 R626 36,60-37,55 0,95 0,32 R626 37,55-38,80 1,25 0,48 R626 38,80-39,80 1,00 0,45 R626 39,80-40,80 1,00 0,48 R626 80,80-81,80 1,00 1,79 R630 72,50-74,50 2,00 0,09 R630 74,50-76,50 2,00 9,66 R630 76,50-78,60 2,10 0,05 Karahka Guldmineraliseringen vid Karahka ligger cirka 3 km öster om Kylmäkangas i anslutning till Karahka skjuvzonen (se figur). Den har undersökts med femton hål borrade i fem profiler. Mineraliseringen är huvudsakligen knuten till kvarts-karbonatgångar som uppträder i kraftigt omvandlade och skjuvade basiska vulkaniter. Guldet som uppträder tillsammans med sulfidmineral som svavelkis och arsenikkis är fritt. Halterna i de mineraliserade kärnsektionerna är som regel låga (under ett gram guld per ton). Enstaka meterlånga sektioner visar dock halter på över 3 gram guld per ton (se tabellen nedan). Den rikaste sektionen håller 4,9 gram guld per ton över 2,0 meter (borrhål R576). Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 3 (g/t) Au 2 (g/t) R576 65,00-67,00 2,00 1 0,41 0,13 R576 74,00-76,00 2,00 1 0,29 4,88 R576 145,00-145,60 0,60 1 0,37 0,24 R576 248,20-250,20 2,00 1 0,29 0,12 R576 250,20-251,60 1,40 1 0,37 0,14 R576 266,30-267.20 0,90 1 0,21 0,08 Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 3 (g/t) Au 2 (g/t) R578 112,20-113,80 1,60 1 0,08 0,16 R578 113,80-114,90 1,10 1 0,49 0,26 R578 146,00-147,20 1,20 1 0,21 0,25 R578 174,50-176,10 1,60 1 0,49 1,01 R578 240,50-242,50 2,00 1 1,78 3,66
6 R578 242,50-244,40 1,90 1 0,23 0,23 R578 264,90-267,00 2,10 1 0,14 0,25 Drill hole From.. to (m) Section (m) Ag (g/t) Au 3 (g/t) Au 2 (g/t) R582 52,80-54,00 1,20 3 0,24 0,07 R582 54,00-55,00 1,00 1 0,42 0,51 R582 86,40-87,30 0,90 2 1,99 1,97 R582 87,30-88,30 1,00 3 0,30 0,37 R582 89,80-91,00 1,20 2 0,83 0,87 R582 94,80-95,80 1,00 1 0,18 0,17 R582 96,80-98,00 1,20 1 0,33 0,41 R582 98,00-99,70 1,70 1 0,25 0,23 Analyserna som redov isas i tabellerna har utförts av Finlands Geologiska Undersökning. 1, 2 och 3 anger olika analysmetoder för guld.