RIDDARHYTTAN RESOURCES AKTIEBOLAG. Årsredovisning 1998

Transkript

1 RIDDARHYTTAN RESOURCES AKTIEBOLAG Årsredovisning 1998

2 INNEHÅLL KALLELSE TILL ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA Innehåll, kallelse Affärsidé, 1998 i korthet VD-kommentar Från idé till gruva Verksamhet Suurikuusikko Övriga inmutningar Karta över inmutningarna Metallmarknaden Aktiekapital och ägarstruktur Definitioner Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Redovisningsprinciper och noter Revisionsberättelse Styrelse och ledning Ordlista Aktieägarna i Riddarhyttan Resources AB (publ) kallas härmed till ordinarie bolagsstämma onsdagen den 19 maj klockan på Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5C i Göteborg. Efter bolagsstämman bjuds lättare förtäring och möjlighet ges att träffa Riddarhyttan Resources AB:s ledning. Anmälan mm Aktieägare som önskar deltaga i Riddarhyttans bolagsstämma skall vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast fredagen den 7 maj 1999, och helst anmäla sitt deltagande skriftligen under adress Riddarhyttan Resources AB, Vasagatan 40, Göteborg, eller per telefon , eller per telefax senast måndagen den 17 maj före kl Vid anmälan uppges namn, adress, telefonoch personnummer samt registrerat aktieinnehav. Aktieägare som låtit förvaltarregistera sina aktier måste för att äga rätt att deltaga i stämman begära att tillfälligt föras in i aktieboken hos VPC. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före fredagen den 7 maj Förslag till dagordning 1. Stämmans öppnande och val av ordförande på stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Godkännande av dagordning. 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 6. Anförande av verkställande direktören. 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. 8. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkning samt av koncernresultat- och koncernbalansräkning. 9. Beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. 10. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. 11. Fastställande av antalet styrelseledamöter och eventuella styrelsesuppleanter samt av antalet revisorer och eventuell revisorssuppleant. 12. Fastsällande av styrelse- och revisorsarvoden. 13. Val av styrelse och eventuella styrelsesuppleanter. 14. Val av revisorer samt eventuell revisorssuppleant. 15. Styrelsens förslag till ändring av bolagsordningen innebärande: att 2 med rubrik Styrelsens säte får följande lydelse: Styrelsen skall ha sitt säte i Göteborgs kommun. att 6 med rubrik Styrelse får följande lydelse: Styrelsen skall bestå av lägst fyra och högst åtta ledamöter med högst två suppleanter. Ledamöter och suppleanter väljs årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess nästa ordinarie bolagsstämma har hållits. att en ny 7 tilläggs med rubrik Revisorer och får följande lydelse: Bolaget skall ha en eller två revisorer med eller utan en revisorssuppleant. att en ny 8 tilläggs med rubrik Kallelse och får följande lydelse: Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och i Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. att en ny 9 tilläggs med rubrik Föranmälan och får följande lydelse: För att delta i stämman skall aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelse till stämman. Denna dag får inte vara söndag, allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman. Biträde till aktieägare får medföras vid bolagsstämman endast om aktieägaren till bolaget anmäler antalet biträden på det sätt som anges i föregående stycke. att en ny 10 tilläggs med rubrik Bolagsstämma och följande lydelse: På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Bolagsstämmans öppnande och val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. 7. Beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. 8. Beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. 9. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. 10. Fastställande av antalet styrelseledamöter och suppleanter samt i förekommande fall antalet revisorer och eventuell revisorssuppleant. 11. Fastställande av styrelsearvoden och i förekommande fall revisorsarvoden. 12. Val av styrelse och eventuella styrelsesuppleanter. 13. I förekommande fall val av revisorer och eventuell revisorssuppleant. 14. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för hela antalet av honom ägda aktier, utan begränsning i röstetalet. Föreslagna ändringar innebär att även de paragrafer som kvarstår oförändrade kan komma att erhålla ny rubrik eller ny numrering. 16. Övriga frågor. Förslag till bolagsstämman Aktieägare som tillsammans representerar ca 29,6 procent av samtliga röster i bolaget har anmält att de, såvitt avser punkterna 1 och 11 14, kommer att framlägga förslag att: Punkt 1: Till ordförande vid stämman föreslås styrelsens ordförande Wiking Sjöstrand. Punkt 11: Antalet styrelseledamöter skall vara sex (6) och en (1) suppleant och antalet revisorer en (1) med en (1) revisorssuppleant. Punkt 12: Arvode skall utgå till styrelsen med ett fast belopp om kr att fördelas av styrelsen mellan de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna. Arvode till revisorerna utgår enligt särskild räkning. Punkt 13: Omval av ordinarie styrelseledamöterna Paul Hammergren, Sven Norfeldt, Lars-Göran Ohlsson, Wiking Sjöstrand och Roland Widmark och styrelsesuppleanten Hans-Jürgen Walter. Nyval av ordinarie styrelseledamoten Jaan Kaber. Punkt 14: Omval av auktoriserade revisorn Claes Thimfors, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Göteborg, och omval av revisorssuppleanten, auktoriserade revisorn Lennart Wiberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Göteborg, båda för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Utdelning Styrelsen föreslår att ingen utdelning skall ske för räkenskapsåret Alla aktieägare hälsas hjärtligt välkomna. Göteborg i april 1999 Styrelsen i Riddarhyttan Resources Aktiebolag Omslag: Guldrik borrkärna från undersökningarna i Suurikuusikko Produktion: Publicera Information AB EKONOMISK INFORMATION I syfte att hålla sina aktieägare och finansmarknaden informerade publicerar Riddarhyttan Resources Aktiebolag information om bolagets utveckling enligt följande: Årsredovisning under vecka 15 1:a kvartalsrapport den 19 maj 1999 Halvårsrapport den 24 augusti :e kvartalsrapport den 22 oktober 1999 Bokslutskommuniké 1999 i februari 2000

3 Vision Riddarhyttan Resources AB:s vision är att starta den första gruvan inom ett par år för att därefter under en tioårsperiod bygga upp företaget till ett medelstort gruvbolag med egna och/eller delägda bas- och ädelmetallgruvor. Affärsidé Riddarhyttans primära affärsidé är att genom prospektering eller köp förvärva nya mineraliseringar som genom detaljprospektering kan förädlas till brytvärda malmer med bas- och/eller ädelmetaller, samt att kommersialisera dessa vilket kan innebära drift i egen regi, drift tillsammans med lämpliga partners eller försäljning. Strategi Riddarhyttan har för avsikt att enskilt eller i samverkan med andra gruvbolag bedriva prospektering efter bas- och ädelmetaller i Norden. Riddarhyttan avser också att förvärva nya malmförekomster och undersökningstillstånd med intressanta mineraliseringar. Marknaden för denna typ av projekt följs därför kontinuerligt. Mål Riddarhyttans målsättning 1999 är att genom fortsatt borrning i Suurikuusikkostråket öka malmbasen till minst 4 miljoner ton med lägst 6 gram guld per ton. En dimensionering och kostnadsberäkning av malmbehandlingsanläggningen skall göras. Vidare skall lämplig brytningsmetod definieras och kostnaderna för denna beräknas. Målsättningen är också att under året slutföra miljökonsekvensbeskrivningen, vilken skall ligga till grund för ansökan om brytningstillstånd. Genomförandet av detta leder till att det bör vara möjligt att fatta ett eventuellt exploateringsbeslut i början av år Riddarhyttans långsiktiga målsättning är att ha en aktiv roll i en eventuell brytning av Suurikuusikko, samt att genom fortsatt prospektering och/eller köp förvärva ytterligare intressanta förekomster med halter och kvantiteter som gör dem ekonomiskt lönsamma att exploatera I KORTHET Omfattande kärnborrningskampanjer har under året utförts i: Suurikuusikkostråket Eidsvollfältet Riddarhyttefältet Salaområdet Resultaten av undersökningarna i Suurikuusikkostråket har varit entydigt positiva. En preliminär beräkning av reserverna i Suurikuusikko (utförd i december) visar att dessa ökat till 2,7 miljoner ton med 6,6 gram guld per ton. Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning för Suurikuusikko har påbörjats. Riddarhyttan blev ny huvudägare i Svenska Koppar AB som slutit avtal om en optionsrätt att förvärva 51 procent av aktierna i ett företag med två kopparfyndigheter i Botswana. Wiking Sjöstrand utsågs till ny styrelseordförande i Riddarhyttan. Riddarhyttans resultat efter skatt blev 7,2 (-2,4) miljoner kronor. 3

4 VD-KOMMENTAR Undersökningarna i Suurikuusikko entydigt positiva De omfattande undersökningar som Riddarhyttan gjort under 1998 inom det guldförande Suurikuusikkostråket i norra Finland har varit entydigt positiva. Det är med tillfredsställelse jag kan konstatera att vi lyckats öka såväl tonnaget som genomsnittlig halt. I april offentliggjorde finska Handels- och Industriministeriet att Riddarhyttan vunnit den internationella budgivningen på en av Finlands Geologiska Undersökning lokaliserad guldförekomst vid Suurikuusikko. Merparten av företagets prospektering under 1998 har därefter riktats mot detta område. Under första delen av året genomfördes emellertid också en relativt omfattande borrningskampanj inom Riddarhyttans inmutningar i norra delen av Eidsvollfältet, Norge. En mindre borrningskampanj har även genomförts i Riddarhyttefältet. Vidare har ett antal geofysiska anomalier i Salaområdet undersökts med kärnborrning under hösten. Positiva resultat i Suurikuusikko Guldet i Suurikuusikko uppträder i linsformade kroppar längs en skjuvzon (rörelsezon) som kan följas minst 10 km i nord-sydlig riktning. Huvudmineraliseringen, som har ett djupgående på minst 250 meter och en längd på minst 400 meter, ligger i den södra delen av undersökningsområdet. Den är fortfarande öppen mot såväl djupet som mot norr. Enbart en mindre del knappt 1,5 km av det drygt 10 km långa guldförande stråket har hittills undersökts med systematisk borrning. Flera lovande uppslag finns längre mot norr och förutsättningarna för att lokalisera ytterligare ett antal förekomster liknande huvudmineraliseringen bedöms som goda. Tonnaget ner till 100 meters djup inom den detaljundersökta delen av zonen beräknades under våren 1998 vara 1,5 miljoner ton med 5,9 gram guld per ton. En preliminär beräkning av reserverna* i december visar att dessa, genom det positiva utfallet av borrningen, ökat till 2,7 miljoner ton med 6,6 gram guld per ton. Dessutom tillkommer en sannolik reserv på cirka 0,5 miljoner ton med 5,2 gram guld per ton. Detta innebär att den kända guldmängden kunnat fördubblas under en förhållandevis kort tid. De positiva resultaten och de goda förutsättningarna för att ytterligare öka tonnaget gör att våra förhoppningar att kunna exploatera Suurikuusikkoförekomsten ökat betydligt. * Beräkningarna av tonnage och halter skall ses som preliminära. Det har förutsatts att den mineraliserade zonen sträcker sig 40 m från kända sektioner i borrhålen. Minsta brytningsbredd har satts till 3,0 m och 1 gram guld per ton har använts som cut off (lägsta halt inkluderad i beräkningen). 4

5 Andra borrningskampanjer under 1998 Resultatet av borrningarna i norra Eidsvollfältet motsvarade ej förväntningarna varför undersökningarna avbröts efter det att 18 hål borrats. De rikaste kärnsektionerna (knappt en meter) håller mellan 3,0 och 4,0 gram guld per ton vilket vi bedömer vara för fattigt och smalt för att motivera fortsatta undersökningar i egen regi. Verksamheten i Norge bedrivs genom det av Riddarhyttan helägda dotterbolaget Hedmark Gruvedrift A/S. I Riddarhyttefältet har vi borrat två hål för att undersöka en kombinerad IP- och geogasanomali. Ett av dessa övertvärade en något kopparkisförande sulfidmineralisering vars läge helt stämmer med anomalin. Den inledande borrningen gav inget positivt resultat. Det bedöms emellertid fortfarande finnas förutsättningar för att finna brytvärda malmer i fältet. I Salaområdet har sex geofysiska anomalier undersökts med kärnborrning. De orsakas av sulfidmineraliseringar med låga bas- och ädelmetallhalter. En utvärdering av borrningskampanjen pågår. Prospektering under 1999 Prospekteringen under 1999 kommer i huvudsak att riktas mot Suurikuusikko. Den omfattande kärnborrningen fortsätter. Dels kommer minst ett hål att borras, för att övertvära huvudmineraliseringen på relativt stort djup, dels kommer denna mineraliserings fortsättning mot norr att undersökas med borrning. För att utöka det ytnära tonnaget planeras ett antal hål mot en mineralisering som ligger drygt 1,5 km längre norrut i fältet. Dessutom kommer den sydvästra mineraliseringen att undersökas med kärnborrning. Ytterligare två borrmaskiner kommer att sättas in under året. Dessa kommer att användas för att borra grunda kärnborrhål och för att ta bergkaxprover i de ännu inte undersökta men lovande centrala och norra delarna av fältet. Gruvtekniska undersökningar 1999 Verksamheten i Suurikuusikko kommer under 1999 alltmer att övergå från prospektering till förberedande gruvplanering. Under 1998 togs 11 ton av mineraliseringen ut med hjälp av ett brunnsborrningsaggregat. Detta material har sänts till Bureau de Recherches Geologiques et Minieres (BRGM) i Frankrike som kommer att undersöka förutsättningarna för att utvinna guldet samt dimensionera och kostnadsberäkna produktionsanläggningen. Guldet i Suurikuusikko är mycket finkornigt och 5

6 uppträder till största delen bundet i olika sulfidmineral. Detta gör att speciella metoder, som bakteriell oxidation, måste användas vid renframställningen. Metoden är beprövad och används i dag med stor framgång vid flera verk som behandlar malm av liknande typ som den i Suurikuusikko. Då denna process är av stor betydelse för utbyte och kostnader kommer olika biooxidationstester även att utföras av Bactech i Australien. Under våren kommer också ett oberoende internationellt konsultföretag att granska de preliminära beräkningar av tonnage och halter som Riddarhyttan gjort. Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning har påbörjats med hjälp av ett finskt konsultföretag och Finlands Geologiska Undersökning. Avsikten är att denna skall vara klar under hösten. Som ett led i de undersökningar som görs för att få underlag till miljökonsekvensbeskrivningen kommer en del geologiska arbeten att utföras inom de områden där eventuella produktionsanläggningar planeras. Under året kommer även en brytningsteknisk undersökning att göras för att bestämma lämpligaste brytningsmetod samt närmare utreda kostnader samt gråbergsinblandning och malmförluster vid brytningen. Finansiering De positiva resultaten i Suurikuusikko medför att olika alternativ för att finansiera en eventuell produktionsanläggning nu granskas. I samband härmed undersöker vi också förutsättningarna för att notera Riddarhyttan på någon av de stora internationella gruvbörserna (Toronto, Vancouver eller London). Resultat och finansiell ställning Prospekteringskostnaderna under året uppgick till 13,6 (5,9) miljoner kronor inklusive aktiverade kostnader på 6,3 (0,0) miljoner kronor för undersökningar i Suurikuusikkoområdet. Koncernens resultat efter skatt blev 7,2 ( 2,4) miljoner kronor. Likviditeten vid årets slut uppgick till 33,3 (48,0) miljoner kronor. Ny huvudägare i Svenska Koppar AB Som ett led i Tricorona Mineral AB:s målsättning att koncentrera verksamheten mot produktion och försäljning av industrimineral noterades Svenska Koppar AB och Riddarhyttan Resources AB på Stockholms Börsinformations (SBI) aktielista. Under juni 1998 sålde Tricorona sitt aktieinnehav i Riddarhyttan i ett riktat erbjudande till sina aktieägare. Vidare såldes aktieinnehavet i Svenska Koppar AB (47,1 procent) till Riddarhyttan Resources AB. Till följd av försäljningen utsågs Roland Widmark till ny styrelseordförande i Svenska Koppar AB. Lars-Göran Ohlsson hade tidigare utsetts som VD och styrelsen är identisk med den i Riddarhyttan Resources. Svenska Koppar AB har slutit avtal om en optionsrätt att eventuellt förvärva 51 procent av aktierna i ett botswanskt bolag som äger två förekomster 80 km nordväst om Francistown. Tillsammans har dessa en malmreserv på 7,4 miljoner ton med i genomsnitt 2,3 procent koppar. I första hand måste dock äganderätten till de aktuella aktiebreven bekräftas genom en rättslig process vilken påbörjats. Vidare måste också klargöras att minoritetsägaren inte nyttjar en avtalad hembudsrätt. Om inte aktierna kan förvärvas av dessa orsaker skall enligt avtalet optionsavgiften återbetalas i sin helhet. Ny styrelseordförande i Riddarhyttan Som en följd av Tricoronas försäljning av sitt aktieinnehav i Riddarhyttan lämnade Paul Hammergren på egen begäran ordförandeposten. Till ny styrelseordförande utsågs Wiking Sjöstrand. Alla system säkrade inför år 2000 Alla datorer, mjukvaror och ekonomisystem som används inom koncernen är säkrade inför år Konkurrens Gediget guld. Då den statliga prospekteringen i Sverige upphörde 1992 vidtogs en rad åtgärder för att höja den totala prospekteringsvolymen i landet. Viktigast var avskaffandet av kronoandelssystemet (statens rätt att bli delägare i en 6

7 förekomst) samt en rad restriktioner för utländska bolag. Tillsammans med länsstyrelserna i de norra delarna av landet och Bergslagen bedriver Invest in Sweden Agency (ISA) sedan några år tillbaka ett projekt som syftar till att öka utländska företags prospekteringsinvesteringar i Sverige. De goda förutsättningarna för att finna nya malmer tillsammans med bl a dessa åtgärder har haft till följd att utländska gruv- och prospekteringsföretags investeringar i Sverige kraftigt ökat under en följd av år. Till detta kommer att intresset för prospekteringsföretag under de senaste åren ökat väsentligt på den svenska börsen. Under 1997 togs över 250 miljoner kronor in i nyemissioner. Den ökande konkurrensen har medfört att många intressanta prospekteringsområden i Sverige nu är upptagna. Investeringarna i prospektering, som 1993 var omkring 100 miljoner kronor, hade mer än fördubblats Under 1998 fortsatte prospekteringen att öka i Sverige medan den i västvärlden i övrigt minskade. Enligt Raw Materials Group var prospekteringsinvesteringarna i Sverige under 1998 cirka 260 miljoner kronor. Prospekteringen minskade Minskningen av prospekteringen i västvärlden beror huvudsakligen på de låga metallpriserna och svårigheterna för de så kallade juniorbolagen att via börserna i framför allt Kanada och Australien finansiera sin verksamhet. Många av dessa små företag har inte ekonomiska resurser att undersöka sina förekomster och söker därför samarbetspartners eller försöker sälja sina undersökningstillstånd. Det har under 1998 varit köparnas marknad och denna situation kommer säkerligen att bestå under Gruvindustrin karakteriseras av ofta cykliskt varierande metallpriser och det är naturligt att prospekteringsinvesteringarna minskar när priserna är låga. En ökad prospektering är säkert att vänta när priserna åter vänder uppåt. Till skillnad från i Sverige bedriver staten i Finland en omfattande prospektering. De förekomster man hittar undersöks fram tills de anses vara kommersiellt intressanta då de bjuds ut till försäljning. Riskfaktorer Prospektering karakteriseras generellt av ett betydande risktagande. Resultatet är emellertid mycket beroende på erfarenheten och skickligheten hos prospekteringsteamet. Det är viktigt att i tid stoppa dåliga projekt som kräver resurser och kostar pengar och i stället koncentrera verksamheten mot förekomster som kan leda till exploatering. Det går dock aldrig att gardera sig mot negativa prospekteringsresultat som kan innebära att huvuddelen av investeringarna går förlorade. Exploateringen av en förekomst kan också förhindras eller försenas av orsaker som t ex extremt svåra brytningsförhållanden, låga utbyten vid malmbehandlingen, miljövårdskrav eller låga metallpriser. Vi har under 1998 undersökt flera mineraliseringar. Resultaten har i en del fall varit negativa varför verksamheten avbrutits. I andra fall är vi fortfarande osäkra och kommer därför att fortsätta undersökningarna i mindre skala. Resultaten i Suurikuusikko har hittills varit entydigt positiva och verksamheten har därför alltmer koncentrerats dit. Även om vi i Suurikuusikko lyckats höja såväl tonnage som genomsnittshalt krävs fortfarande målmedvetenhet och uthållighet i undersökningarna. Det finns inga genvägar när det gäller att undersöka en förekomst. Innan vi fattar beslut om en exploatering måste en brytvärd volym ha verifierats och förutsättningarna för att framställa guldet ha utretts. Inför 1999 ser vi positivt på verksamheten. Suurikuusikko utvecklar sig snabbt i rätt riktning och vi undersöker också förutsättningarna att förvärva ytterligare ett antal förekomster. Kopparkis. Verkställande direktör 7

8 FRÅN IDÉ TILL GRUVA Val av prospekteringsområde Före beslut om att investera i en prospekteringskampanj läggs mycket arbete ner på att definiera målområdet. Beslutet grundar sig ofta på en geologisk idé eller modell som bygger på en kombination av tidigare erfarenheter och kunskaper. Ofta finns emellertid enbart äldre och ofullständigt undersökningsmaterial att tillgå som underlag för beslutet, vilket medför att prospekteringskampanjen måste inledas med omfattande regionala undersökningsarbeten. Då flertalet av de malmer som numera hittas ligger i kända malmdistrikt blir ofta malmrika regioner högt prioriterade. Andra positiva faktorer vid val av målområde är förekomsten av mineraliserade block, omvandlingszoner samt geofysiska och geokemiska anomalier. Geofysisk mätning med flygburen utrustning. Foto: SGU Regional prospektering Vid den regionala prospekteringen önskar man att snabbt och till så låg kostnad som möjligt få kunskap om huvuddragen i berggrunden och urskilja bergartstyper, omvandlingszoner eller strukturer som kan vara malmförande. Oftast genomförs olika typer av geofysiska mätningar med flygburen utrustning. I jordlagren och växterna intill mineraliseringar förekommer ofta förhöjda halter av metaller. En regional geokemisk provtagning av t ex moränen kan därför avslöja dolda mineraliseringar. De regionalgeologiska undersökningarna omfattar genomgång av äldre geomaterial samt översiktliga fältarbeten. Bergartstyper och strukturer i befintliga hällar bestäms och mineraliserade block registreras. Geofysisk markmätning med slingram. Lokal prospektering I detta steg riktas undersökningarna mot mer begränsade områden. Insatserna varierar med lokala förhållanden och de geologiska frågeställningar som skall besvaras. Malmens fysiska egenskaper skiljer sig ofta från det omgivande bergets. En rik uppsättning markgeofysiska metoder, som mäter olika egenskaper hos mineraliseringen står numera till prospektörens förfogande. I anomala områden förtätas den geokemiska provtagningen. För att tolka anomalierna är det viktigt att veta hur det provtagna materialet transporterats av is och vatten. Man måste därför ofta göra en kvartärgeologisk kartläggning av området. Med utgångspunkt från de regionala undersökningarna samt den lokala geofysiken och geokemin görs en ingående berggrundskartering. Där berget går i dagen undersöks bergartstyper, omvandlingar och strukturer. I moräntäckta områden kan det vara nödvändigt att gräva eller borra sig ner till fast berg för att få relevant information. Från idé Detaljprospektering Detta steg är det ekonomiskt tyngsta i prospekteringskedjan. Risken att lägga ner för stora resurser på en oekonomisk mineralisering står här mot risken att missa en gäckande malm och förlora redan nedlagda kostnader. En säker uppfattning om en malmkropps storlek, form och kvalitet får man endast efter omfattande kärnborrning och dikesgrävning. Borresultaten ställs successivt samman med den geofysiska och geokemiska informationen till en tredimensionell bild av malmen. Redan under detaljprospekteringens gång kopplas experter på gruvbrytning, anrikning, logistik, miljö och marknad in för att bedöma om förekomsten kan brytas, transporteras och förädlas till rimlig kostnad. Resultatet av detaljundersökningen redovisas i en malmberäkning där tonnage och medelhalter noggrant specificeras. Malmberäkningen utgör grunden för den fortsatta bedömningen av förekomsten. Nedan: Kärnborrning. 8

9 till gruva Etablering och produktion Under förutsättning att de ekonomiska kalkylerna är positiva och att alla tillstånd är klara kan beslut fattas om en exploatering av förekomsten. Man får dock räkna med att det tar minst ett år att bygga malmbehandlingsverk och göra erforderliga tillredningsarbeten i gruvan. Därefter tar det sannolikt ytterligare ett antal månader att trimma in anläggningen och få produktionen att flyta som planerats. Nedan: Gruvlave i Skelleftefältet. Brytning i dagbrott. Gruvtekniska undersökningar Gruvtekniska undersökningarna omfattar generellt planering och kostnadsberäkning av gruvbrytningen, malmbehandlingen och hanteringen av restprodukterna. De skall resultera i en slutlig feasibility study för förekomsten. En betydelsefull faktor för den ekonomiska kalkylen är också valet av finansieringsform. Förekomstens storlek, form, sidostupning och fältstupning samt sidobergets hållfasthet är viktiga parametrar till vilka man måste ta hänsyn när brytningsmetod skall väljas. Den brytningstekniska utredningen avser i första hand att ge svar på centrala frågor som brytningskostnaderna per ton malm, gråbergsinblandningen, malmförlusterna och transportkostnaderna till malmbehandlingsverket. Normalt krossas och mals nästan alla malmer innan någon form av koncentration av de intressanta mineralen sker. För vissa malmer kan relativt enkla fysikaliska anrikningsmetoder som vaskning och flotation användas medan man tvingas använda mer komplicerade och dyrare metoder för andra malmtyper. Ofta har inledande malmbehandlingsförsök gjorts redan under detaljprospekteringssteget. De försök man gör inom ramen för de gruvtekniska undersökningarna sker i anläggningar med kontinuerlig malmbehandlingen under förhållanden som så långt som möjligt liknar dem i en produktionsanläggning. Från resultaten av försöken och den planerade brytningstakten dimensioneras och kostnadsberäknas anläggningen. Vidare beräknas driftkostnaden per ton malm samt utbytet i processerna. Hanteringen av restprodukter är en viktig och ofta dyrbar del i gruvverksamheten. En miljökonsekvensutredning skall lämnas till myndigheterna på ett tidigt stadium så att inte behandlingen av denna riskerar att försena en produktionsstart. Omfattande undersökningar av det aktuella området måste göras för att få kännedom om miljöförhållanden innan verksamheten startar. Vidare måste anläggningar, gråbergstippar och dammar planeras och konstrueras på så sätt att risken för störningar i den naturliga miljön minimeras.

10 S U U R I K U U S I K K O Tonnage och guldhalt ökari Suurikuusikko De positiva resultaten av undersökningarna i Suurikuusikko gör att förutsättningarna för en framtida exploatering bedöms som goda. Suurikuusikko ligger i norra Finland fem mil norr om Kittilä. Infrastrukturen är mycket god. Vägen mellan Kittilä och Inari går genom den södra delen av det mineraliserade stråket. Den är asfalterad fram till ett par kilometer från undersökningsområdet och tål tyngre transporter under hela året. En 20 kv:s elektrisk ledning följer i huvudsak vägen. Huvudnäringen i Kittilä kommun är turism, vilken i hög grad är baserad på skidanläggningen i Levi. Arbetslösheten är hög och kommunledningen är mycket positiv till en framtida gruvdrift. Stora delar av undersökningsområdet är flackt och täcks av myrmark. Höjden över havet varierar mellan 190 och 260 meter. Goda förutsättningar andra bergarter. De uppträder ofta i nära anslutning till mineraliseringar av A-typ. Mineraliseringar av C-typ utgörs av guldförande svavelkis och arsenikkis som uppträder som finkornig impregnation i en grafit- och kvartsrik bergart. Guldet i Suurikuusikko uppträder i linsformade kroppar längs en skjuvzon (rörelsezon) som kan följas minst 10 km i nord-sydlig riktning. Enbart en mindre del (knappt 1,5 km) av denna zon har hittills undersökts med systematisk borrning. Norr om det detaljundersökta området har enstaka hål borrats utefter en sträcka av drygt 1,5 kilometer. I en del av dessa har mycket intressanta mineraliseringar övertvärats (tex 12 m längs kärnan med 5,2 gram guld per ton och 18 m längs kärnan med 5,4 gram guld per ton). Ytterligare mot norr har bergkaxprover (en del Schematisk bild över den mineraliserade zonen i Suurikuusikko Detaljundersökt område Område med enstaka borrhål Område med geokemiska guldindikationer Inga guldindikationer Oprospekterat område 2 kilometer Berggrunden i Suurikuusikkoområdet domineras av omvandlade vulkaniska bergarter. Mineraliseringarna i den detaljundersökta södra delen av stråket ligger nära kontakten mellan magnesiumrika och järnrika basiska vulkaniter. Tre olika mineraliseringstyper har kunnat särskiljas: Mineraliseringar av typ A är helt dominerande. De utgörs av en ofta rik impregnation av guldförande arsenikkis och svavelkis i en kraftigt albitiserad tuff-breccia. Mineraliseringar av typ B utgörs av grafitrik breccia med guldförande svavelkisaggregat och fragment av Skjuvzon 10

11 med förhöjda guldhalter) tagits sporadiskt utefter en sträcka på cirka 3 km. Norr därom har ingen prospektering utförts. Sammanfattningsvis kan konstateras att endast en liten del av den guldförande skjuvzonen undersökts systematiskt och att förutsättningarna för att lokalisera ytterligare ett antal mineraliseringar liknande den nu undersökta bedöms som goda. Resultat av prospekteringen 1998 De under våren 1998 gjorda beräkningarna visade att tonnaget ner till 100 meters djup inom den detaljundersökta delen av zonen var 1,5 miljoner ton med 5,9 gram guld per ton. För att utöka reserverna har under året flera hål borrats vilka övertvärar huvudmineraliseringen under de tidigare borrhålen (100 till 250 meter under markytan). I sex av hålen (SUBH 98002, SUBH 98003, SUBH 98004, SUBH 98005, SUBH och SUBH 99001) visade sig den mineraliserade zonen vara bred (mellan 9,8 och 28,6 meter längs kärnan) och rik (7,7 till 11,9 gram guld per ton) medan den i två av hålen (SUBH och SUBH 98014) var smalare (4,9 respektive 8,5 meter längs kärnan) och höll lägre guldhalter (4,6 respektive 4,2 gram per ton). I ett hål (SUBH 98015) var mineraliseringen bred (24,1 meter längs kärnan) men låghaltig (2,0 gram guld per ton). Fyra hål (SUBH 98008, SUBH 98012, SUBH och SUBH 99002) har också borrats från väster mot öster för att dels undersöka geofysiska anomalier på denna sidan av huvudförekomsten dels få en säkrare bedömning av mineraliseringens form och sidostupning. I samtliga dessa hål visade sig denna vara bred (mellan 15,5 och 64,5 meter längs kärnan) och rik (5,8 till 10,4 gram guld per ton). För att undersöka den sydvästra mineraliseringen mot djupet borrades två hål (SUBH och SUBH 98011). Dessa övertvärar endast fattiga mineraliseringar (bästa sektionen var 4,3 meter med 1,5 gram guld per ton). Båda hålen är borrade i södra delen av mineraliseringen och det är troligt att denna i likhet med huvudförekomsten fältstupar flackt mot norr. En preliminär beräkning* av reserverna i december visar att dessa genom det positiva utfallet av borrningen ökat till 2,7 miljoner ton med 6,6 gram guld per Guldrik borrkärna från Suurikuusikko. ton. Dessutom tillkommer en sannolik reserv på cirka 0,5 miljoner ton med 5,2 gram guld per ton. Detta innebär att den kända mängden guld kunnat fördubblas under Fortfarande är emellertid huvudmineraliseringen öppen såväl mot djupet som mot norr. Det är därför sannolikt att tonnaget i denna ytterligare kommer att öka som resultat av den nu pågående borrningen. Vid analyseringen av de äldre borrkärnorna (borrade före 1998) användes en metod som beroende av guldets förekomstsätt sannolikt ger för låga guldhalter. För att kontrollera detta har 493 kärnsektioner omanalyserats hos Finlands Geologiska Undersökning. Det visade sig därvid att de äldre analyserna är i storleksordningen 20 procent för låga. Samtliga sektioner kommer därför att omanalyseras. De högre halterna i de äldre borrkärnorna kommer att medföra att reservernas medelhalt ökar. Hänsyn till detta har inte tagits vid beräkningen av reserverna och i de nedan redovisade överslagskalkylerna. För att undersöka de södra mineraliseringarnas utgående i dagytan och för att få material till olika försök har ett antal diken grävts över de guldförande zonerna. Från tre av dessa bröts åtta ton. Den genomsnittliga halten av 24 slumpvis uttagna prov uppgick till 6,6 gram guld per ton. Det brutna ytmaterialet visade sig emellertid vara något vittrat varför det skulle kunna förorsaka problem vid anriknings-, biooxidations- och lakningsförsöken. Därför beslöts att ta ut ett nytt prov från meters djup med ett brunnsborrningsaggregat. För att få fram den tunga maskinen över myrarna byggdes en väg till borrplatsen. Totalt borrades åtta hål vilket gav drygt elva ton mineraliserat berg med en genomsnittlig halt av 7,0 gram guld per ton. Undersökningarna i Suurikuusikko har varit entydigt positiva. Såväl tonnage som genomsnittshalt har kunnat ökas väsentligt. Huvudmineraliseringen är fortfarande öppen mot djupet och mot norr och förutsättningarna för att lokalisera ny likartade mineraliseringar i de ej undersökta delarna av stråket bedöms som goda. Ekonomiskt utfall vid olika scenarier Det är för tidigt att göra en relevant kalkyl för en exploatering av Suurikuusikko. Många parametrar saknas ännu. För att ändå försöka ge en bild av möjliga scenarier har det ekonomiska utfallet överslagsmässigt 11

12 Vy mot väster över norra delen av Suurikuusikkofältet. beräknats för olika guldpriser och vid olika tonnage (se tabellen nedan). Ingen hänsyn har tagits till den tid brytningen pågår, räntor och skatter. Beräkningarna inkluderar förmodade brytningsförluster samt gråbergsinblandning. Utbytet för guldframställningen har satts till 85 procent, vilket enligt de inledande försöken är möjligt att uppnå. Den genomsnittliga brytningskostnaden har uppskattats till 125 kr per ton (dagbrott och underjordsbrytning). Anrikningskostnaderna beräknas till 105 kr per ton och övriga kostnader har uppskattats till 10 kr per ton. Dollarkursen har satts till 7,95 SEK/USD (medelkursen 1998). Investeringarna för de olika tonnagen har i exemplen uppskattats till mellan 200 och 230 miljoner kronor. Planerade undersökningar under 1999 Den planerade verksamheten i Suurikuusikko under 1999 framgår av tabellen på sidan 13. Beroende på resultaten av de olika aktiviteterna kan revideringar emellertid få göras under året. Den omfattande kärnborrningen fortsätter även under Dels kommer minst ett hål att borras vilket avser att övertvära huvudmineraliseringen på relativt stort djup, dels kommer denna mineraliserings fortsättning mot norr att undersökas med borrning. För att utöka det ytnära tonnaget planeras också ett antal hål mot en mineralisering som ligger drygt 1,5 km längre norrut i fältet. Dessutom kommer den sydvästra mineraliseringen att undersökas med ett par borrhål. Ytterligare två borrmaskiner kommer att sättas in under året. Dessa kommer dels att användas för att borra grunda kärnborrhål, dels för att ta bergkaxprover i de ännu inte undersökta men lovande centrala och norra delarna av fältet. Verksamheten i Suurikuusikko kommer under 1999 alltmer att övergå från prospektering till förberedande gruvplanering. Under 1998 togs 11 ton av mineraliseringen ut med hjälp av ett brunnsborrningsaggregat. Detta material har sänts till Bureau de Recherches Geologiques et Minieres (BRGM) i Frankrike som kommer att undersöka förutsättningarna för att utvinna Exempel på beräkning av det ekonomiska utfallet vid olika tonnage och guldpriser (Använda data är i vissa fall mycket osäkra.) Tonnage Guldpris Intäkter Kostnader Överskott Överskott (Mt) (USD/oz) (Mkr) (Mkr) (Mkr) (kr/aktie) 2, ,72 2, ,97 2, ,22 4, ,72 4, ,22 4, ,69 6, ,22 6, ,44 6, ,67 12

13 guldet samt dimensionera och kostnadsberäkna produktionsanläggningen. Guldet i Suurikuusikko är mycket finkornigt och uppträder till största delen bundet i olika sulfidmineral. Detta gör att speciella metoder, som bakteriell oxidation, måste användas vid renframställningen. Metoden är beprövad och används i dag med stor framgång vid flera verk som behandlar malm av samma typ som den i Suurikuusikko. Då denna process är av stor betydelse för utbyte och kostnader kommer olika biooxidationstester också att utföras av Bactech i Australien. Riddarhyttan har också knutit en specialist på bakteriell oxidation till företaget. Denne har lång erfarenhet från en förekomst i Australien där man behandlar en malm som är mycket lik den i Suurikuusikko. Avsikten är att han i första hand skall bistå ledningen vid utvärderingen av försöken samt om dessa är positiva, och beslut fattas om exploatering, fungera som expert vid etablering och produktionsstart. Under våren kommer ett oberoende internationellt konsultföretag att granska de preliminära beräkningar av tonnage och halter som Riddarhyttan gjort. Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning har påbörjats med hjälp av ett finskt konsultföretag och Finland Geologiska Undersökning. Redan under senvintern kommer ett första möte att hållas med lokalbefolkningen. Avsikten är att ansökan skall vara klar under hösten. Som ett led i de undersökningar som görs för att få underlag till miljökonsekvensbeskrivningen kommer en del geologiska arbeten också att utföras inom de områden där eventuella produktionsanläggningar planeras. Under året kommer även en brytningsteknisk undersökning att göras för att bestämma lämpligaste brytningsmetod samt närmare utreda kostnader samt gråbergsinblandning och malmförluster vid brytningen. Aktivitets- och tidsplan för undersökningar inom Suurikuusikkostråket Beräknad resultattidpunkt Aktiviteter Borrning: norra delen av huvudmineraliseringen Borrning: huvudmineraliseringen (djuphål) Borrning: norra mineraliseringen + nya indikationer Borrning: sydvästra mineraliseringen Undersökning av kalkstenar Flotations- biooxidations- och lakningsförsök (BRGM) Biooxidations- och lakningsförsök (Bactech) Miljökonsekvensutredning Bergkaxprovtagning Extern malmberäkning Undersökning av markområde för verk och deponier Feasabiltiy study Finansiering Ansökan om brytningskoncession Beslut om eventuell brytning J 99 F 99 M 99 A 99 M 99 J 99 J 99 A 99 S 99 O 99 N 99 D 99 J 00 F 00 M 00 13

14 Mineraliserade sektioner i hål borrade inom södra Suurikuusikkofältet Borrhål Profil Riktning (grader) Lutning (grader) Sektion (från till m) Sektionslängd (m) Guld g/t R ,0 42,0 49,0 7,0 7,5 R ,0 77,0 82,0 5,0 4,7 R ,5 36,4 43,4 7,0 4,0 50,4 56,8 6,4 5,7 R AN ,0 30,9 45,9 15,0 5,2 R ,0 75,0 82,0 7,0 13,4 R ,0 58,1 66,9 8,8 6,1 176,8 184,0 7,2 3,5 R ,8 40,8 46,0 5,2 6,6 52,0 56,6 4,6 6,4 164,7 171,0 6,3 11,6 R ,8 6,3 10,3 4,0 4,7 39,3 52,5 13,2 4,7 156,0 161,9 5,9 9,0 R ,0 5,7 10,9 5,2 11,5 R ,8 38,9 47,8 8,9 6,8 R ,7 50,5 56,6 6,0 5,5 R ,0 51,8 57,8 6,0 6,3 76,7 109,4 32,7 8,0 R , ,0 189,7 200,5 10,8 9,1 R ,8 73,6 77,8 4,2 3,9 84,5 102,7 18,2 5,1 126,0 130,7 4,7 7,1 R ,5 113,0 127,0 14,0 5,4 143,7 150,6 6,9 7,5 SUBH ,0 220,5 234,5 14,0 8,9 SUBH ,0 58,0 62,5 4,5 5,3 68,3 83,8 15,5 5,8 R ,0 42,2 84,5 42,3 3,9 92,5 103,4 10,9 4,6 123,5 131,6 8,1 3,6 R ,0 79,9 85,9 6,0 4,3 103,3 130,1 26,8 17,3 140,0 155,2 15,2 5,8 SUBH ,0 303,0 323,4 20,4 9,6 SUBH ,0 70,8 118,0 47,2 7,9 143,0 147,5 4,5 3,5 SUBH ,0 187,7 252,2 64,5 5,9 R ,2 35,1 49,4 14,3 8,3 R ,2 71,0 102,2 31,2 5,6 115,4 121,9 6,5 3,7 SUBH ,0 211,0 215,9 4,9 5,0 223,0 251,6 28,6 11,9 SUBH ,0 104,0 130,0 26,0 10,4 R ,0 28,7 45,0 16,3 6,3 69,9 75,4 5,5 4,9 128,7 133,7 5,0 4,2 R ,7 67,5 89,2 21,7 5,9 SUBH ,0 193,3 198,2 4,9 4,6 R , ,0 14,0 22,3 8,3 4,0 R ,4 71,1 100,3 29,2 4,1 SUBH ,0 160,7 196,4 35,7 4,1 (160,7 170,5) (9,8) (7,7) SUBH ,0 130,5 139,0 8,5 4,2 R ,1 71,5 86,3 14,8 3,6 SUBH ,0 135,4 162,8 27,4 8,9 SUBH ,0 148,5 173,9 25,4 8,0 R ,0 63,8 68,8 5,0 6,9 R ,4 62,1 69,7 7,6 4,3 R ,0 55,9 73,2 17,3 4,2 R ,2 48,8 60,6 11,8 5,2 R ,8 70,0 88,0 18,0 5,4 14 I tabellen redovisas endast sektioner med mer än 3,5 gram guld per ton över kärnlängder större än 4,0 meter. Omanalyserade sektioner har inkluderats i haltberäkningarna.

15 Skala 1:8000 meter Huvudmineraliseringen Sydvästra mineraliseringen Andra mineraliseringar Hål borrade av GSF Hål borrade av Riddarhyttan SURIKUUSIKKO Horisontalprojektion av diamantborrhål och lägen av påträffade mineraliseringar 15

16 Det första guldet från Suurikuusikko Guldet i Suurikuusikkoförekomsten är mycket finkornigt och uppträder till största delen bundet i sulfidmineral som arsenikkis och svavelkis. Detta gör att inte enbart fysikaliska anrikningsmetoder som vaskning och flotation kan användas för utvinning av guldet. Det finns i dag ett flertal guldmalmer av samma typ som i Suurikuusikko vilka bryts med god lönsamhet. Efter det att malmen brutits, krossats och malts framställs ett sulfidkoncentrat genom konventionell flotation. Eftersom guldet är bundet till arsenikkisen och svavelkisen blir utbytet dåligt om detta koncentrat lakas direkt. För att höja utbytet måste därför guldet frigöras genom att sulfidmineralen oxideras. I industriell skala görs detta vanligen med någon av de tre följande metoderna: Rostning Tryckoxidation Bakteriell oxidation Vid rostning upphettas koncentratet till o C under tillförsel av luft varvid svavel, arsenik och järn oxideras. Generellt innebär rostningsförfarandet ofta höga kostnader för att förhindra miljöfarliga utsläpp till atmosfären. Tryckoxidation är en annan metod för att oxidera sulfidmineralen. Sulfidkoncentratet upphettas till ungefär 200 o C under högt syrgastryck (cirka 20 atm). Arsenikkisen och svavelkisen övergår därvid till svavelsyra, arseniksyra och järn III-joner. Metoden medför inga miljöfarliga utsläpp till atmosfären men är tekniskt relativt komplicerad. Användningen av bakteriell oxidation för att frigöra guldet är en teknologi som snabbt utvecklas. Bakterier av samma typ som används i industrin finns naturligt i alla sulfidmalmer och Biooxidation i BRGM:s försöksanläggning i Frankrike. det är dessa som gör att malmer ofta är kraftigt oxiderade (vittrade) i ytan. De vanligaste bakterierna som användes för att behandla malmer av den typ vi har i Suurikuusikko är thiobacillus ferrrooxidans, thiobacillus thiooxidans och leptospirillum ferrooxidans. Dessa bakterier är mest aktiva inom temperaturintervalllet o C. För att föröka sig kräver bakterierna också en relativt sur miljö (ph mellan 1,5 och 3,0) samt tillförsel av olika näringsämnen och syre. Vid de producerande anläggningarna sker biooxidationen i stora, upptill öppna, behållare i vilka luft, i form av mycket små bubblor, får strömma genom en uppslammning av finmalt sulfidkoncentrat i vatten innehållande bakterier. En jämförelse mellan kostnaderna för de olika processerna visar att kapitalkostnaderna för den bakteriella oxidationen är lägst. Driftkostnaderna varierar mellan olika verk men är i stort sett lika för tryckoxidation och bakteriell oxidation medan de är något högre för rostning. De försök som nu görs hos Bureau de Recherches Geologiques et Minieres (BRGM) i Frankrike och Bactech i Australien omfattar följande steg för att renframställa guld från det provmaterial som tagits från mineraliseringen i Suurikuusikko: 1. Krossning 2. Malning 3. Flotation 4. Biooxidation av flotationskoncentratet 5. Guldlakning 6. Utvinning av guld ur laklösningen Malmen i Suurikuusikko är finkornig. Arsenikkisen uppträder som långa (nålliknande) korn medan svavelkiskornen är större och liksidiga. Undersökningarna omfattar också efterbehandling av restprodukter från såväl biooxidationen som lakningen. Dessa måste överföras i kemiskt stabila former för att kunna deponeras på ett miljömässigt säkert sätt. 16

17 Ö VRIGA INMUTNINGAR Flera borrningskampanjer har genomförts under året Guldmineraliseringarna i norra Eidsvollfältet och ett antal geofysiska anomalier i Salaområdet har undersökts genom relativt omfattande kärnborrning under Ett par hål har också borrats i Riddarhyttefältet. Eidsvollfältet Under mars och april genomfördes en kärnborrningskampanj i norra delen av Eidsvollfältet. Totalt borrades 18 hål (1 622 meter) inom fyra målområden. Den kvartsrika guldförande zonen vid Lovisagruvan är i medeltal 1 meter mäktig och har en längd av cirka 100 meter. Där den övertvärats med borrhål är den oftast fattig. Den rikaste sektionen (0,8 meter längs kärnan) håller 3,4 gram guld per ton. Genomsnittshalten är dock betydligt lägre. Efter att mer eller mindre ha spetsat ut blir den guldförande zonen åter mäktigare mot sydost och övergår i den så kallade Brustadzonen inom vilken merparten av den tidigare brytningen skedde. De nu gjorda borrningarna tyder på att Brustadzonen har en längd av ungefär 320 meter och en bredd som varierar mellan 1 och 10 meter. Guldinnehållet i de mineraliserade kärnsektionerna är emellertid betydligt lägre än de analyser som redovisats i äldre rapporter och de halter som konstaterats i prover från dagbrottet. Den rikaste kärnsektionen, som är 0,95 meter, håller 3,8 gram guld per ton. Genomsnittshalten i zonen är dock under 1 gram guld per ton. Borrningarna vid Lønntjernåsen avsåg i första hand att undersöka orsaken till en IP-anomali som hittats genom de geofysiska mätningarna. Svaga svavelkismineraliseringar, vilka helt förklarar anomalin, övertvärades. Guldinnehållet i dessa är dock helt obetydligt. Vid Grønnsjøn borrades två hål i en profil under den centrala delen av en genom grävning tidigare lokaliserad guldförande zon. Denna hade i ytan en bredd som varierade mellan 0,8 och 2,0 meter och halter inom intervallet 1,3 35,4 gram guld per ton. Mineraliseringen i de båda hålen är emellertid svag. I det grundaste hålet övertvärades en 1,25 meters zon med 0,4 gram guld per ton. För att undersöka mineraliseringens eventuella förlängning utanför det jordavrymda området borrades också ett hål 75 meter sydost om föregående profil. Endast spår av guld kunde emellertid konstateras i borrkärnan. Borrningarna i norra delen av Eidsvollfältet motsvarade ej förväntningarna. En del av inmutningarna kommer därför att släppas. Inom den södra delen av fältet, som ej undersökts, behåller Riddarhyttan dock samtliga inmutningar. Med tanke på de goda resultaten i Suurikuusikko kommer dock undersökningarna i Eidsvoll att prioriteras lågt under Riddarhyttefältet Inom Riddarhyttefältet har en inledande borrningskampanj genomförts. Två hål har borrats för att undersöka en kombinerad IP och geogas anomali. Moräntäcket i det aktuella området är extremt tjockt. För att minimera kostnaderna gjordes därför jordborrningen med en konventionell brunnsborrnings- 17

18 maskin. Det första borrhålet nådde berggrunden på ett djup av 30 meter. En svagt kopparkisförande sulfidmineralisering, vars läge helt stämmer med den geofysiska anomalin, övertvärades mellan 131,0 och 134,1 meter. Det andra borrhålet nådde bergytan först vid ett djup av 70 meter. I det läge där sulfidmineraliseringen, enligt de geofysiska tolkningarna, skulle påträffas uppträder en mäktig pegmatitgång vilken sannolikt övertvärar den mineraliserade zonen. Den inledande borrningen i Riddarhyttefältet gav inget positvt resultat. Den täcker dock enbart en mycket liten del av det malmpotentiella området. Förutsättningar för att finna brytvärda malmer inom fältet bedöms därför fortfarande finnas. Salaområdet Under första halvåret genomfördes olika geofysiska mätningar inom Salaområdet. Dessa resulterade i att 19 anomalier lokaliserades vilka kunde klassificeras i sex huvudtyper: 1. Svaga magnetiska anomalier med hög IP-effekt samt låg resistivitet (4 st). 2. Magnetiska anomalier med hög IP-effekt samt låg resistivitet (2 st). 3. Svaga magnetiska anomalier med hög IP-effekt och hög resistivitet (5 st). 4. Magnetiska anomalier med hög IP-effekt och hög resistivitet (4 st). 5. Anomalier med låg resistivitet (2 st). 6. Magnetiska anomalier i anslutning till andra anomalier (2 st). Klyvning av borrkärna. Geologisk kartering. Under hösten har sex av dessa anomalier undersökts med kärnborrning (647 m). Hål S är borrat mot en anomali av typ 4. Mellan 60,6 m och 66,5 m övertvärades en skarnjärnmalm som är impregnerad med svavelkis. Zinkhalten uppgår till 0,23 procent och silverhalten som mest till 5,2 gram per ton. En sektion (1,2 m) håller noterbar guldhalt (0,86 gram per ton). Den högsta zinkhalten (1,1 procent) noterades i en kort sektion (0,2 m). Hål S och S borrades för att undersöka två anomalier av typ 2. De övertvärar vulkaniska bergarter och kalksten med impregnation av magnetit. Flera zoner för magnetkis som impregnation vilket förklarar anomalierna. I de vulkaniska bergarterna finns ställvis korta sektioner med blyglansförande sprickor. Dessa kan hålla upp till 0,5 procent bly och 20 gram silver per ton (0,15 m längs kärnan). Hål S och S är riktade mot anomalier av typ 3. De övertvärar huvudsakligen vulkaniska bergarter som delvis växellagrar med kalksten. I vissa sektioner finns mellan 0,5 och 1,0 procent svavelkis och magnetkis vilket förklarar anomalierna. Såväl basmetallsom ädelmetallinnehåll är försumbart. Hål S avsåg att undersöka orsaken till en anomali av typ 1. Det övertvärar huvudsakligen vulkaniska bergarter och kalkstenar. En mindre sektion i kalkstenen håller uppskattningsvis 6 procent magnetkis och svavelkis. Det är tveksamt om denna smala zon är orsaken till anomalin. Möjligen kan den ha kvartärgeologiska orsaker. Sammanfattningsvis kan konstateras att de undersökta anomalierna till övervägande del förorsakas av sulfidmineraliseringar med låga bas- och ädelmetallhalter. 18