Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård Bråkenhielm, G Fagerholt, G Häll-Irinarcos, C Kågström, A Lundin, N Lundquist, M Rafstedt-Johnson, H 2009-01-24
Innehållsförteckning UPPDRAGET...3 BEHOVET AV KVALITETSINDIKATORER...3 BAKGRUND...4 INLEDNING...4 SKOLHÄLSOVÅRD...4 STRUKTURERAT KVALITETSARBETE FÖR SVENSK SKOLHÄLSOVÅRD...6 DEFINITIONER...6 Indikator...6 Struktur, process och resultat...6 INDIKATORER FÖR STRUKTURMÅTT...7 1. Strukturmått - Verksamhetsansvar...7 2. Strukturmått Personalresurser (1) 2...8 2. Strukturmått Personalresurser (2) 2...9 3. Strukturmått Lokaler och utrustning (1) 2...10 3. Strukturmått Lokaler och utrustning (2) 2...11 4. Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan...12 INDIKATORER FÖR PROCESSMÅTT...13 1. Processmått Verksamhetsansvar (1) 3...13 1. Processmått Verksamhetsansvar (2) 3...14 1. Processmått Verksamhetsansvar (3) 3...15 2. Processmått Personalresurser (1) 2...16 2. Processmått Personalresurser (2) 2...17 4. Processmått Samarbetspartners på och utanför skolan...18 INDIKATORER FÖR RESULTATMÅTT...19 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (1) 4...19 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (2) 4...20 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (3) 4...21 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (4) 4...22 2. Resultatmått Personalresurser (1) 2...23 2. Resultatmått Personalresurser (2) 2...24 3. Resultatmått Lokaler och utrustning (1) 2...25 3. Resultatmått Lokaler och utrustning (1) 2...25 3. Resultatmått Lokaler och utrustning (2) 2...26 4. Resultatmått Samarbetspartners på och utanför skolan (1) 2...27 4. Resultatmått Samarbetspartners på och utanför skolan (2) 2...28 REFERENSER...29 2
Uppdraget Behovet av kvalitetsindikatorer Vid en konferens på Stiftelsen Allmänna Barnhusets Sätra Bruk i oktober 2007 inbjöds representanter från Svenska Skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor, representanter för barnhälsovården, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Inspiratör till mötet var Björn Wettergren, Barnhälsovårdsöverläkare, Uppsala. Syftet med konferensen var att diskutera och planera för utarbetandet av nationella kvalitetsindikatorer för. Det har skett en ökad efterfrågan av uppföljnings- och resultatmätningssystem inom hälsooch sjukvården. Avsaknaden av nationella uppföljningar inom innebär att det i dag inte finns någon möjlighet att värdera vare sig verksamhetens innehåll eller resultat. Detta innebär i sin tur att är utsatt för risken att minimaliseras. Långt från den verksamhet som professionen vill se nämligen att finnas på skolarenan som en del av elevens företagshälsovård. En arbetsgrupp utsågs att arbeta fram ett underlag kring ett nationellt kvalitetsregister för. I arbetsgruppen ingick Görel Bråkenhielm, f.d. skolöverläkare, Stockholm Gunilla Fagerholt, skolsköterska, Lund; ordförande Riksföreningen för skolsköterskor Carina Häll-Irinarcos, skolläkare, Stockholm Alf Kågström, skolöverläkare, Sandviken Nils Lundin, skolöverläkare, Helsingborg; sammankallande Marina Lundquist, skolsköterska, Lindesberg Helene Rafstedt-Johnson, skolsköterska, Lund Underlaget presenterades vid ett möte på Sätra Bruk i maj 2008 med representanter från Allmänna Barnhuset, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Nationella barnnätverket, Riksföreningen för skolsköterskor, Svensk Sjuksköterskeförening, Svenska Skolläkarföreningen. Vid mötet noterades ett behov av ett dokument med större fokus på elevperspektiv. Det presenterade materialet Nationella kvalitetsindikatorer för upplevdes som ett gediget underlag och dokumentet sågs som ett stöd för verksamheten i kvalitetsarbetet för riktat till den egna professionen och verksamhetschefer. Dokumentet möjliggör även att tillse på nationell nivå. Arbetsgruppen förädlade dokumentet och presenterar nu materialet i två dokument, varav det ena är Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för svensk Skolhälsovård samt Indikatorer för god och säker skolhälsovård där arbetsgruppen valde att beskriva dokumentet genom de fyra indikatorerna; Elevens inlärningsmiljö ur ett medicinskt perspektiv, Tidiga insatser, Elevtrygghet bekräftande bemötande och Samverkan som samtliga utgår från elevperspektivet. 3
Bakgrund Inledning För att bevara och förbättra kvalitén i Sveriges skolhälsovård [SHV] finns behov av nationella kvalitetsmått för uppföljning och verksamhetsutveckling. Sådana mått i nuläget vilket bidrar till att kvalitén på skiftar kraftigt i landet. Alltsedan Skolverket (1994) rapport Nära och gratis fram till senaste aktuella statistik har stora skillnader påtalats. Principer om lika/likvärdig skolhälsovård gäller inte. För att förbättra möjligheterna att erbjuda en god och kvalitetssäkrad SHV följer nedan ett förslag till nationella kvalitetsindikatorer. Liknande upplägg kan användas såväl för som för barnhälsovården och detta kan bidra till bättre kontinuitet i det förebyggande hälsoarbetet för landets barn och ungdomar, trots att ansvaret är uppdelat på olika vårdgivare. Det föreliggande dokumentet Underlaget för Strukturerat Kvalitetsarbete för svensk Skolhälsovård fokuserar på verksamheten som sådan. Som läsaren noterar är således inte fokus på kvalitetsparametrar rörande elevens hälsa i första rummet. De förutsättningar som beskrivs utgör grunden till ett gott omhändertagande utifrån elevernas behov. Skolhälsovård Socialstyrelsen (2001) beskriver att har sin verksamhet inom både hälso- och sjukvårdsväsendet och utbildningsväsendet (figur 1). I figur 1, illustreras s verksamhet och där hälso- och sjukvårdväsendet förenklat kan delas in i sjukvård och hälsovård. På samma sätt kan utbildningsväsendet delas in i undervisning och elevvård. I s profession ingår samtliga verksamheter utan någon tydlig avgränsning mot varandra. Sjukvårdsinsatser och hälsobesök kombineras ofta med hälsopedagogiska moment och elevvård. Hillman (2007) beskriver förutsättningarna för och belyser att skolhälsovård ingår författningsmässigt både i utbildningsväsendet och i samhällets hälsooch sjukvård vilket medför att verksamheten styrs av utbildningsväsendets och hälso- och sjukvårdssystemets regelverk (Utbildningsdepartementet, 2000). Utbildningsväsendet Undervisning Hälso- och sjukvårdsväsendet Sjukvård SKOLHÄLSOVÅRD Elevvård Hälsovård Figur 1. En modifierad illustration av s verksamhetsfält (Socialstyrelsen, 2001 s.33). Socialstyrelsen (2001) betonar att de verksamheter som företräder hälso- och sjukvårdsväsendet har skolsköterskan och skolläkaren ansvaret för exempelvis hälsobesök, hälsoundersökningar, vaccinationer och enklare sjukvård. Därtill anges att alla arbetsuppgifter som skolsköterska och skolläkare utför ej fordrar ledning då skolsköterska och skolläkare har ett eget yrkesansvar (Lag Svensk författningssamling, [SFS], 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område). Skolhälsovården, dess personal och verksamhet är reglerad i lag och omfattas av två regelsystem. Skolsköterskor är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder därmed under 4
de författningar som gäller inom hälso- och sjukvårdens arbete och är även en del av skolväsendet och omfattas därmed också av regelsystemet som finns inom skolan. Ansvaret för tillsynen av överfördes den 1 januari 1997 från Skolverket till Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdens regelverk har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården och regelverken omfattar såväl organisatoriska aspekter som specifika krav. Kraven riktas mot vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilda befattningshavare som är yrkesverksam inom vården. I samband med felaktigheter i vården kan det utkrävas personligt ansvar av enskilda (Hillman, 2007; Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763); (SFS, 1998:531); Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens föreskrifter (Socialstyrelsens författningssamling, [SOSFS], 2005:12 (M) ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28 (M) anmälningsskyldighet enligt Lex Maria; Utbildningsdepartementet, 2000). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 a att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård vilket innebär att vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 2 e beskrivs att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. 30 betonar att verksamhetschefen får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. som uppdrar åt annan att fullgöra vissa ledningsuppgifter bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar. Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Skollagen (SFS, 1985:1100) betonar i 14 kapitlet, skolhälsovård 1 anger att skolhälsovård skall ordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. 2 beskriver att för skall finnas skolläkare och skolsköterska. 3 anger att varje elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas att genomgå minst tre allmänna kontroller, jämnt fördelade under skoltiden. Skolhälsovården omfattas av den sekretess, de krav på dokumentation och kvalitetsarbete i arbetet som ställs för all hälso- och sjukvård (Patientjournallagen (SFS, 1985:562); Sekretesslagen (SFS; 1980:100); SOSFS, 2005:12). 5
Strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård Det påpekas från många håll att s insatser saknar evidens vilket även Socialstyrelsen betonar i riktlinjerna för. Socialstyrelsen anser att det idag vetenskaplig dokumentation för merparten av s insatser. Det är en utvecklingsuppgift för att identifiera och införliva evidensbaserade arbetsmetoder såväl i sitt arbete med eleverna som i arbetet med andra verksamheter (Socialstyrelsen, 2004, s.22) Behovet av kvalitetsarbete i är angeläget utifrån följande aspekter för att: Säkerställa kvaliteten på dagens skolhälsovård, Definitioner Vara en arbetsmetod till att kvalitetssäkra den egna verksamheten, Möjliggöra jämförelser över landet, Tydliggöra verksamheten med hjälp av gripbara mått fastställda utifrån befintliga styrdokument användbara i den politiska styrprocessen Indikator Ordet indikator kommer av de latinska orden indikator och indigo vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En indikator är en definierad och oftast kvantitativ mätbar dimension av en viktig del av hälsan, hälsosystemet eller närliggande faktorer. Den ska innehålla både täljare och nämnare. En indikator kvantifierar och förenklar företeelser och underlättar förståelsen för komplexa realiteter (Allmänna Barnhuset, 2005). En indikator beskriver det område som vill undersökas och en indikator kan motsvaras av flera mått. Indikatorer kan möjliggöra att förhållanden kan identifieras och studeras närmare avseende orsakssammanhang och möjligheter till förbättringar (www.distriktsskorterska.com). Willman och Idvall (2007) belyser även de att vårdens resultat och genomförande kan följas och mätas av en indikator och att mätningarna kan fungera som utgångspunkt för kvalitetsförbättringar och redovisa vårdkvalitet för andra intressenter. Struktur, process och resultat En indikator används för att registrera och utvärdera kvalitet av exempelvis vård eller aktivitet och mäter struktur, process och resultat. En indikator för struktur mäter vad som behövs i verksamheten. Processindikatorer mäter de handlingar som utförs och indikatorer för resultat visar vilket resultat verksamheten exempelvis uppnår och är självklart viktiga för att bedöma resultatet av det samlade arbete inom verksamheten. Vilka kvalitetsindikatorer som ska användas för att följa kvaliteten inom verksamheten måste bedömas inom det område som avses (Willman & Idvall, 2007). 6
Arbetsgruppens anmärkning till läsningen för indikatorerna är att under begreppsförklaring och förklaring författningar/styrdokument så anges texten kursivt när texten återkommer för att lämna till läsaren att bortse från eller läsa. Indikatorer för strukturmått 1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning 4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Strukturmått - Verksamhetsansvar Vem är verksamhetschef för? Vem har medicinskt ledningsansvar för? Vem har Lex. Maria ansvar för? Begreppsförklaring Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28 (M) anmälningsskyldighet enligt Lex Maria). Förklaring författningar/ styrdokument I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. 1? 1 ens ansvar är: - det samlade ledningsansvaret, vilket ej kan överlåtas till annan befattningshavare. en kan bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter endast om verksamhetschefen har tillräcklig kompetens och erfarenhet av detta (SOSFS, 1997:8) 2009-01-24
2. Strukturmått Personalresurser (1) 2 Begreppsförklaring Antal elever/heltidsanställd skolläkare inom? Antal elever/heltidsanställd skolsköterska inom? Antal skolläkare med yrkesspecifik kompetens? Antal skolsköterska med yrkesspecifik kompetens? Skolläkarföreningen rekommenderar ett elevunderlag motsvarande 100 elever per skolläkaretimme med beaktande av skolområdets struktur, invandrartäthet och om det finns många elever med särskilda behov av skolhälsovård (Socialstyrelsen, 2001). Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar ett underlag för skolsköterska motsvarande 10 elever per veckotimme med särskilt beaktande av faktorer som lokal verksamhetsplan, antal skolenheter inom tjänstgöringsområdet, avstånd mellan enheterna, social tyngd, elevernas behov och tillgång på annan elevvård (Socialstyrelsen, 2001). Skolhälsovård är en egen läkarspecialitet. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i någon av specialisterna barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin förutsätts därtill för specialistkompetens inom (Socialstyrelsen, 2001). För skolsköterskor rekommenderas vidareutbildning i öppen hälso- och sjukvård, eller hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Nämnda vidareutbildningar fordras för att självständigt bedriva vaccinationsverksamhet inom ramen för fastställda generella program (Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:24 (M) Ändring i föreskriften och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården; SOSFS 2008:29). Förklaring författningar/ styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). Behörig att utöva yrke är en som läkare är den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva yrket (Förordning 1984:545, 6 ). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). 8
2. Strukturmått Personalresurser (2) 2 Ges s professioner kontinuerlig yrkesspecifik 2 fortbildning/ kompetensutveckling? Finns verksamhetsplan för? Begreppsförklaring För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete (Socialstyrelsen, 2001). SOSFS 2005:12 anger att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna, planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. SOSFS 1997:8 anger att verksamhetschefens uppgift är att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Läkarförbundet (2000) anger att läkarnas professionella organisationer gemensamt står bakom att kontinuerlig fortbildning är en viktig förutsättning för att kunna ta ansvar för säkerhet och vårdutveckling. Läkarförbundet har som viktigt mål att alla specialistläkare ska ha minst 10 dagars extern fortbildning per år och minst en halvdags intern fortbildning per vecka. Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Skolhälsovården utgör en egen verksamhetsgren inom skolan (Skolverket, 1994). Förklaring författningar/ styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälsooch sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälsooch sjukvårdslagen. 2 Utbildning som behövs för s verksamhet/personal för att upprätthålla god och säker vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildning som håller personalen medveten om samhällsutvecklingen vad gäller livsstilsfrågor såsom övervikt, sex- och samlevnad och ANT, Internetbeteende och dessutom uppdatering i gällande lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd. 9
3. Strukturmått Lokaler och utrustning (1) 2 Uppfyller s lokaler kraven för sekretess? Uppfyller s lokaler kraven för utformning såsom golvyta, tillgänglighet för elever och närhet till vilrum? Uppfyller s lokaler kraven för hygien? Finns rutiner för riskavfall? Begreppsförklaring Av sekretesskäl bör lokalen vara utformad så att de samtal som förs i lokalen, direkt eller via telefon inte kan uppfattas av obehöriga. Samtal och undersökningar ska kunna ske ostört (Socialstyrelsen, 2001). Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som behövs såsom journalarkiv, låsbara skåp för läkemedel, kylskåp för vacciner, undersökningsbrist och möbler som behövs vid exempelvis samtal. Därtill bör golvytan vara så stor att barnet kan röra sig fritt vid funktions- och motorikkontroller. Vid synprövning finns fastställda krav på avstånd mellan barnet och syntavlan. Skolhälsovård ges i nära anslutning till elevernas arbetsplats (Socialstyrelsen, 2001). Det skall finnas ett handikappanpassat vilrum i tyst och lugn omgivning och i anslutning till s lokaler (Arbetsmiljöverket, 2002). Av hygienskäl bör lokalen vara utrustad med rinnande varmt och kallt vatten. Önskvärt är att det finns tillgång till diskbänk (Socialstyrelsen, 2001; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälsooch sjukvården m.m.). Smittförande/skärande/stickande avfall skall samlas upp i förpackningar eller behållare som dessutom skyddar mot stick- och skärskador (SOSFS, 2005:26). Förklaring författningar /styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001; Sekretesslagen (SFS, 1980:100) Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26 (M) hantering av smittförande avfall från hälsooch sjukvården anger att verksamhetschefen skall fastställa rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall. 10
3. Strukturmått Lokaler och utrustning (2) 2 Finns den utrustning som behövs för s omfattning? Finns rutiner för kontroll av medicintekniska produkter i hälso-och sjukvård? Begreppsförklaring Utrustningens omfattning bör anpassas till den verksamhet som ska bedrivas. Skolhälsovårdens rutinundersökningar som längd, vikt, syn och hörsel ställer krav på adekvat utrustning för dessa ändamål. Enklare sjukvård fordrar även möjlighet till god, riktad belysning, utrustning för blodtrycksmätning, stetoskop, otoskop, reflexhammare (Socialstyrelsen, 2001). Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens funktion, riskerna vid användningen av produkterna, hanteringen av produkten och vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse har inträffat. Personalen ska även kontrollera de medicintekniska produkterna innan användning och kontrollen skall göras enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådan finns (SOSFS, 2008:1). Förklaring författningar /styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1 (M) användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården anger att verksamhetschefen efter uppdrag ska ansvara för att endast säkra och ändamålsenliga medicinska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används. Att de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och rätt installerade innan de används. Dokumenterar s profession i datajournaler? Krav på dokumentation regleras i Patientdatalag (SFS, 2008:355; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14 (M) informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges (Socialstyrelsen, 2001). 11
4. Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan Vilka kompetenser samarbetar med inom skolan? Vilka kompetenser samarbetar med utanför skolan? Är Skolhälsovården delaktig i skolans rutiner kring elevfrånvaro? Begreppsförklaring Förklaring författningar / styrdokument Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i s arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever. För att ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elevvårdsarbetet, mellan och övrig elevvårdspersonal och pedagogisk personal på skolan (Socialstyrelsen, 2004). Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i s arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever (Socialstyrelsen, 2004). Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda elever. Samtidigt kan skolfrånvaro avspegla skolans arbetsmiljö och skolklimat i så motto ingår uppföljningen av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004). Grundskoleförordning (1994:1194) anger i 3 kapitlet 1 samverkan mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och elevinflytande. 4 framhålls vilka ledamöter som skall ingå i elevvårdskonferensen; rektor, företrädare för elevvården, och berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal (Gymnasieförordningen, 1992:394 4 kapitlet 1 ). Det är nödvändigt att åstadkommer goda och förtroendefulla relationer med eleverna och deras vårdnadshavare. Det är naturligt att fungerar som skolans kontakt med hälso- och sjukvården. Andra aktörer som samarbetar med är barnhälsovården, tandvården, ungdomsmottagningar samt socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2004; Socialtjänstlag (SFS 2001: 453). Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård 3 som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Det skall särskilt arbetas för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (Arbetsmiljölagen SFS, 1999:841) Data/informatio ns Rektor Skolsköterska skolsköterska Rektor skolsköterska 3 Skolhälsovård kan anses vara elevernas företagshälsovård 12
Indikatorer för processmått 1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning 4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Processmått Verksamhetsansvar (1) 3 Begreppsförklaring Erbjuds hälsobesök i nyckelåldrar? Erbjuds vaccinationer? Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsobesök hos under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004). För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälsooch sjukvård för barn och ungdomar (SOSFS 2006:24; 2008:29). Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24; 2008:29; 2001:17; 2006:22; 2008:7). Förklaring författningar / styrdokument Enligt skollagen (SFS 1995:1100) skall alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos. Därtill skall samtliga elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 i gymnasiet (Socialstyrelsen, 2004). Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn; SOSFS, 2008:7). Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från det generella vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24; 2008:29; 2001:17; 2006:22; 2008:7). Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal SVEVAC? 13
1. Processmått Verksamhetsansvar (2) 3 Används evidensbaserade metoder? 4 Finns rutiner för avvikelsehantering? Begreppsförklaring I dag anses motiverande samtal vara en evidensbaserad metod för att hjälpa människor till förändring när det gäller livsstilen. Motiverande samtal med enskilda elever kan därför integreras och användas inom, bland annat vid olika typer av stödhälsosamtal vid hälsoundersökningar och hälsosamtal (Holm Ivarsson & Pantzar, 2007). Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Avvikelser rapporteras till vårdgivaren utsedd befattningshavare som gör en bedömning om det inträffade kan hanteras genom förändring av rutiner eller metoder eller om avvikelsen föranleder anmälan enligt Lex Maria (SOSFS, 2005:28 5 kapitlet 1 ). Förklaring författningar / styrdokument Lag (SFS, 1998:531) om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område anger i 2 kapitlet 1 att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen (2004) anger att aktivt ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutvecklingen inom området och att använda evidensbaserad metodik. Socialstyrelsen skildrar därtill att skolsköterskorna har utvecklat hälsosamtalet till en särskild arbetsform/metod med en stödjande och hälsofrämjande inriktning med fokus på individens starka och svaga sidor. Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28); SFS, 1998:531; Socialstyrelsen, 2001). Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren 4 Evidensbaserad hälso- och sjukvård definieras som; ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat (Willman & Stoltz, 2002). 14
1. Processmått Verksamhetsansvar (3) 3 Finns rutiner för Lex Maria? Finns ett kvalitetssystem för Skolhälsovården? Finns en metodbok (regler/riktlinjer) i Skolhälsovård? Begreppsförklaring Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande synoch arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Lex Maria är en del i avvikelsehanteringen och hälsooch sjukvårdspersonal skall enligt 2 kapitlet 7 (SFS, 1998:531) rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling drabbats av allvarlig skada eller sjukdom (SOSFS, 2005:28). Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande synoch arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande synoch arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Förklaring författningar / styrdokument Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28); SFS, 1998:531; Socialstyrelsen, 2001). Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen (SOSFS, 2005:12; 1997:8; SFS, 1982:763, 31 ; Socialstyrelsen, 2001). Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen (SOSFS, 2005:12; 1997:8; SFS, 1982:763 31). Socialstyrelsen samt den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren Socialstyrelsen SFS (1998:531) anger i 6 kapitlet 2 att Socialstyrelsen skall föra ett automatiskt register över verksamheter som anmälts enligt detta kapitel. Registret får exempelvis användas för framställandet av statistik. 15
2. Processmått Personalresurser (1) 2 Är delaktig i EVK 5? Medverkar kring barn i behov av särskilt stöd? Begreppsförklaring För att ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elevvårdsarbetet, mellan och övrig elevvårdspersonal och pedagogisk personal på skolan (Socialstyrelsen, 2004). Det krävs en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning för att avgöra om ett barn är berättigat till särskola. Den medicinska ska ge en bild av barnets hälsa och så långt möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter (SOU 2003:35). Elever i behov av särskilt stöd är en viktig målgrupp för. För dessa elevers möjlighet att få likvärdig utbildning är s insatser viktiga (Skolverket, 1994). Förklaring författningar / styrdokument Grundskoleförordning (1994:1194) anger i 3 kapitlet 1 samverkan mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och elevinflytande. 4 framhålls vilka ledamöter som skall ingå i elevvårdskonferensen; rektor, företrädare för elevvården, och berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal (Gymnasieförordningen, 1992:394 4 kapitlet 1 ). Elevvård är ett begrepp med flera betydelser och syftar dels på de insatser som lärare och andra gör för elever i behov av särskilt stöd dels de särskilda yrkeskategorierna skolkurator, skolpsykolog samt skolläkare/skolsköterska (Reg. proposition 2001/02:14). Elevvård är ett begrepp med flera betydelser och syftar dels på de insatser som lärare och andra gör för elever i behov av särskilt stöd dels de särskilda yrkeskategorierna skolkurator, skolpsykolog samt skolläkare/skolsköterska (Reg. proposition 2001/02:14). Rektor skolsköterska Rektor skolsköterska 5 EVK, elevvårdskonferens, de ledamöter som skall ingå i elevvårdskonferensen är rektor, företrädare för elevvården, och berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal (Grundskoleförordning, 1994:1194 4 ) 16
2. Processmått Personalresurser (2) 2 Begreppsförklaring Förekommer öppen mottagning hos skolsköterskan? Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovården är allmänt uppskattad och högt värderad. Skolhälsovården beskrivs i termer som oas, som ett ställe dit man kan gå om man behöver prata (Skolverket, 1994). Skolhälsovården kan ses som elevernas företagshälsovård och bör ges i nära anslutning till deras arbetsplats och av personal med kännedom om den aktuella arbetsmiljön, det vill säga såväl skolans innehåll och verksamhet som den aktuella skolans miljö och inre arbete (SOU 1998:31). Förklaring författningar / styrdokument Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita utifrån egna upplevda behov (Socialstyrelsen, 2004). Utrikesdepartementet (2004) anger att i barnkonventionen finns regler som ska skydda barns mänskliga rättigheter och gäller för alla barn och ungdomar upp till arton år. Barnkonventionen belyser olika artiklar där artikel två belyser att alla barn är lika mycket värda och att inga barn får bli diskriminerade. Artikel tre skildrar barnets bästa och artikel sex framställer att barn har rätt till liv och utveckling. Den tolfte artikeln handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det och att den vuxna ska lyssna på barnet. Skolhälsovårdsjournal Medverkar i arbetsmiljöarbetet? För s del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar eleverna hälsa (Socialstyrelsen, 2001). Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160; Socialstyrelsen, 2001). Rektor Arbetsmiljöverket (olycksfallsrapporter)? 17
4. Processmått Samarbetspartners på och utanför skolan Är Skolhälsovården delaktig i EVT 6? Samarbetar med elevskyddsombud? Begreppsförklaring Förklaring författningar / styrdokument Uppföljning av skolfrånvaro är ett ansvar för EVT. Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda individer. Samtidigt kan skolfrånvaron avspegla skolans arbetsmiljö och skolklimat i så motto ingår uppföljning av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004). För s del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolan arbetsmiljö påverkar eleverna hälsa. Vanliga arbetsmiljöproblem i skolan är skador/olycksfall, brister i den fysiska arbetsmiljö såsom ventilation eller psykosociala problem som våld och mobbing (Socialstyrelsen, 2001). Elevskyddsombudens roll är att företräda eleverna i arbetsmiljöarbetet och verka för en god arbetsmiljö i skolan (SKOLFS 2004:13). Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i s arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbets-förhållanden med en rad aktörer kring skolans elever. För att ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elev- vårdsarbetet, mellan skolhälso- vården och övrig elevvårds- personal och pedagogisk personal på skolan (Socialstyrelsen, 2004). Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Det skall särskilt arbetas för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (Arbetsmiljölagen (1999:841) 3 kapitlet 2b). Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160; Socialstyrelsen, 2001). Rektor skolsköterska Rektor skolsköterska Arbetsmiljöverket (olycksfallsrapporter)? 6 EVT, elevvårdsteam 18
Indikatorer för resultatmått 1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning 4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (1) 4 Andel genomförda hälsobesök i nyckelåldrar? Andel genomförda vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet Antal genomförda vaccinationer på individuell ordination enligt vaccinationsprogrammet Begreppsförklaring Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan skall erbjudas ett hälsobesök hos under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004). För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (SOSFS 2006:24; 2008:29). Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24; 2008:29; 2001:17; 2006:22; 2008:7). I de fall skolsköterska ej har rätt kompetens krävs medverkan av skolläkare för individuell ordination (SOSFS 2006:24; 2008:29). Läkaren har det yttersta ansvaret för ordinationer vid vaccinering och då avvikelser sker från vaccinationsprogrammet skall alltid en läkare ordinera (SOSFS, 2006:24; 2008:29; 2001:17; 2006:22; 2008:7). Förklaring författningar / styrdokument Enligt skollagen (SFS 1995:1100) skall alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos. Därtill skall samtliga elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004). Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22; 2008:7). Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22; 2008:7). Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal SVEVAC? SVEVAC? 19
1. Resultatmått Verksamhetsansvar (2) 4 Sammanställs och återförs hälsodata till individnivå? 7 Sammanställs och återförs hälsodata till gruppnivå? 8 Begreppsförklaring Förklaring författningar / styrdokument Det är angeläget att vid hälsosamtal och Vårdgivaren ansvarar enligt 28 andra kontakttillfällen vidgar sitt intresse för elevens situation i hälso- och sjukvårdslagen för till att också omfatta psykisk hälsa, inlärning och elevens egen att ledningen av verksamheten uppfattning om sin arbetsmiljö. Det är även nödvändigt att organiseras så att den tillgodoser åstadkommer goda och förtroendefulla kraven på hög patientsäkerhet relationer till sina egentliga uppdragsgivare, eleverna och och god kvalitet samt främjar deras vårdnadshavare. samtal med vårdnadshavare och elev i kostnadseffektivitet. Vårdgivaren samband med hälsoundersökningar (hälsobesök) är viktiga bör inleda hälso- och tillfällen för att åstadkomma goda relationer sjukvårdsverksamheten så att (Socialstyrelsen, 2004). Det är väsentligt att arbetsmiljöarbetet verksamhetschefens bedrivs utifrån riskerna för ohälsa och olycksfall och ledningsfunktion blir tydlig och arbetstagarnas förutsättningar för arbetet (AFS 2001:1 4). kontrollen av verksamheten effektiv (SFS, 1982:763). en ansvarar för att det för verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamheten (SOSFS, 1997:8). Det är angeläget att vid hälsosamtal och andra kontakttillfällen vidgar sitt intresse för elevens situation till att också omfatta psykisk hälsa, inlärning och elevens egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra sådan kunskap till skolledning och lärare ger underlag för arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola (Socialstyrelsen, 2004). Det är väsentligt att arbetsmiljöarbetet bedrivs utifrån riskerna för ohälsa och olycksfall och arbetstagarnas förutsättningar för arbetet (AFS 2001:1 4). 8 (AFS 2001:1) anger att det är väsentligt att chefer och arbetsledande personal i den dagliga verksamheten är uppmärksamma på hur arbetstagarna mår i sitt arbete. Stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem kan vara varningssignaler om risker i arbetet. Vårdgivaren ansvarar enligt 28 i hälso- och sjukvårdslagen för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivaren bör inleda hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv (SFS, 1982:763). en ansvarar för att det för verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamheten (SOSFS, 1997:8). skolsköterska Rektor skolsköterska 7 Individnivå syftar på elever och vårdnadshavare 8 Gruppnivå syftar på grupper av elever, klassen och läraren/arbetslaget för klassen 20
1. Resultatmått Verksamhetsansvar (3) 4 Sammanställs och återförs hälsodata till organisationsnivå? 9 Finns verksamhetsberättelse för? Antal avvikelserapporter inom? Begreppsförklaring Förklaring författningar / styrdokument Det är angeläget att vid hälsosamtal och Vårdgivaren ansvarar enligt 28 andra kontakttillfällen vidgar sitt intresse för elevens situation i hälso- och sjukvårdslagen för till att också omfatta psykisk hälsa, inlärning och elevens egen att ledningen av verksamheten uppfattning om sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra organiseras så att den tillgodoser sådan kunskap till skolledning och lärare ger underlag för kraven på hög patientsäkerhet arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola och god kvalitet samt främjar (Socialstyrelsen, 2004). Det är väsentligt att kostnadseffektivitet. Vårdgivaren arbetsmiljöarbetet bedrivs utifrån riskerna för ohälsa och bör inleda hälso- och olycksfall och arbetstagarnas förutsättningar för arbetet (AFS sjukvårdsverksamheten så att 2001:1 4). 8 (AFS 2001:1) anger att det är väsentligt att verksamhetschefens chefer och arbetsledande personal i den dagliga verksamheten ledningsfunktion blir tydlig och är uppmärksamma på hur arbetstagarna mår i sitt arbete. Stor kontrollen av verksamheten korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem kan vara effektiv (SFS, 1982:763). varningssignaler om risker i arbetet. en ansvarar för att det för verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamheten (SOSFS, 1997:8). Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (SOSFS, 1997:8). Skolhälsovården utgör en egen verksamhetsgren inom skolan (Skolverket, 1994). Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Avvikelser rapporteras till vårdgivaren utsedd befattningshavare som gör en bedömning om det inträffade kan hanteras genom förändring av rutiner eller metoder eller om avvikelsen föranleder anmälan enligt Lex Maria (SOSFS, 2005:28 5 kapitlet 1 ). I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28); SFS, 1998:531; Socialstyrelsen, 2001). Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Rektor skolsköterska Den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren 9 Organisationsnivå syftar på rektorer, kommunledning och myndigheter 21
1. Resultatmått Verksamhetsansvar (4) 4 Antal Lex. Maria - anmälningar inom? Begreppsförklaring Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Lex Maria är en del i avvikelsehanteringen och hälso- och sjukvårdspersonal skall enligt 2 kapitlet 7 (SFS, 1998:531) rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling drabbats av allvarlig skada eller sjukdom (SOSFS, 2005:28). Förklaring författningar / styrdokument Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28); SFS, 1998:531; Socialstyrelsen, 2001). Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Socialstyrelsen eller den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren Socialstyrelsen SFS (1998:531) anger i 6 kapitlet 2 att Socialstyrelsen skall föra ett automatiskt register över verksamheter som anmälts enligt detta kapitel. Registret får exempelvis användas för framställandet av statistik. 22
2. Resultatmått Personalresurser (1) 2 Antal planerade mottagningsbesök hos skolsköterskan? Begreppsförklaring Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Förklaring författningar / styrdokument Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita utifrån egna upplevda behov (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovårdsjournal Antal spontana mottagningsbesök hos skolsköterskan? Antal mottagningsbesök hos skolläkaren? Antal uteblivna mottagningsbesök hos skolsköterskan? Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovården är allmänt uppskattad och högt värderad. Skolhälsovården beskrivs i termer som oas, som ett ställe dit man kan gå om man behöver prata (Skolverket, 1994). Skolhälsovården kan ses som elevernas företagshälsovård och bör ges i nära anslutning till deras arbetsplats och av personal med kännedom om den aktuella arbetsmiljön, det vill säga såväl skolans innehåll och verksamhet som den aktuella skolans miljö och inre arbete (SOU 1998:31). Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita utifrån egna upplevda behov (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita utifrån egna upplevda behov (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita utifrån egna upplevda behov (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal 23