UNDERLAG FÖR STRUKTURERAT KVALITETSARBETE FÖR SVENSK SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

Transkript

1 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H UNDERLAG FÖR STRUKTURERAT KVALITETSARBETE FÖR SVENSK SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 0

2 Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Behovet av kvalitetsindikatorer... 3 Bakgrund... 4 Inledning... 4 Skolhälsovård/Elevhälsa... 4 Strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa... 6 Definitioner... 6 Indikator... 6 Struktur, process och resultat... 6 Indikatorer för strukturmått Strukturmått - Verksamhetsansvar Strukturmått Personalresurser (2) Strukturmått Lokaler och utrustning (1) Strukturmått Lokaler och utrustning (2) Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan Indikatorer för processmått Processmått Verksamhetsansvar (1) Processmått Verksamhetsansvar (2) Processmått Verksamhetsansvar (3) Processmått Personalresurser Processmått Samarbetspartners på och utanför skolan Indikatorer för resultatmått Resultatmått Verksamhetsansvar (1) Resultatmått Verksamhetsansvar (2) Resultatmått Verksamhetsansvar (3) Resultatmått Verksamhetsansvar (4) Resultatmått Personalresurser (1) Resultatmått Lokaler och utrustning (1) Resultatmått Lokaler och utrustning (2) Resultatmått Samarbetspartners på och utanför skolan Referenser

3 Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa revideras årligen av styrelsen för Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska skolläkarföreningen. Dokumentet finns tillgängligt på Svenska skolläkarföreningens och Riksföreningen för skolsköterskors hemsidor: 2

4 Uppdraget Behovet av kvalitetsindikatorer Vid en konferens på Stiftelsen Allmänna Barnhusets Sätra Bruk i oktober 2007 inbjöds representanter från Svenska Skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor, representanter för barnhälsovården, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Inspiratör till mötet var Björn Wettergren, Barnhälsovårdsöverläkare, Uppsala. Syftet med konferensen var att diskutera och planera för utarbetandet av nationella kvalitetsindikatorer för skolhälsovården. Det har skett en ökad efterfrågan av uppföljnings- och resultatmätningssystem inom hälso- och sjukvården. Avsaknaden av nationella uppföljningar inom skolhälsovården innebär att det i dag inte finns någon möjlighet att värdera vare sig verksamhetens innehåll eller resultat. Detta innebär i sin tur att skolhälsovården är utsatt för risken att minimaliseras. Långt från den verksamhet som professionen vill se nämligen att finnas på skolarenan som en del av elevens företagshälsovård. En arbetsgrupp utsågs att arbeta fram ett underlag kring ett nationellt kvalitetsregister för skolhälsovården. I arbetsgruppen år 2008 ingick Görel Bråkenhielm, f.d. skolöverläkare, Stockholm Gunilla Fagerholt, skolsköterska, Lund; ordförande, Riksföreningen för skolsköterskor Carina Häll-Irinarchos, skolläkare, Stockholm Alf Kågström, skolöverläkare, Sandviken Nils Lundin, skolöverläkare, Helsingborg; sammankallande Marina Lundquist, skolsköterska, Lindesberg Helene Rafstedt-Johnson, skolsköterska, Lund Underlaget presenterades vid ett möte på Sätra Bruk i maj 2008 med representanter från Allmänna Barnhuset, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Nationella barnnätverket, Riksföreningen för skolsköterskor, Svensk Sjuksköterskeförening, Svenska Skolläkarföreningen. Vid mötet noterades ett behov av ett dokument med större fokus på elevperspektiv. Det presenterade materialet Nationella kvalitetsindikatorer för skolhälsovården upplevdes som ett gediget underlag och dokumentet sågs som ett stöd för verksamheten i kvalitetsarbetet för skolhälsovården riktat till den egna professionen och verksamhetschefer. Dokumentet möjliggör även att tillse skolhälsovården på nationell nivå. Arbetsgruppen förädlade dokumentet och presenterar nu materialet i två dokument, varav det ena är Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa samt Indikatorer för god och säker skolhälsovård/elevhälsa där arbetsgruppen valde att beskriva dokumentet genom de fyra indikatorerna; Elevens inlärningsmiljö ur ett medicinskt perspektiv, Tidiga insatser, Elevtrygghet bekräftande bemötande och Samverkan som samtliga utgår från elevperspektivet. I den lagstiftning som reglerar skolläkarens/skolsköterskans verksamhetsområde beskrivs både skolhälsovård och elevhälsan som utgör de medicinska insatserna. Fortsättningsvis i beskrivs detta med skolhälsovård/elevhälsa. 3

5 Bakgrund Inledning För att svensk hälso- och sjukvård kontinuerligt ska utvecklas och förbättras krävs uppföljningar med såväl indikatorer som andra metoder inom hälso- och sjukvårdens alla delar och på alla nivåer (Socialstyrelsen, 2009). För att bevara och förbättra kvaliteten i Sveriges skolhälsovård [SHV] finns behov av nationella kvalitetsmått för uppföljning och verksamhetsutveckling. Sådana mått i nuläget vilket bidrar till att kvalitén på skolhälsovården skiftar kraftigt i landet. Socialstyrelsen (2010) beskriver att i öppna jämförelser är utgångspunkten att identifiera kvalitetsindikatorer som tydligt visar om en specifik åtgärd påverkar vårdens kvalitet. Den ska också kunna mätas och redovisas på ett enkelt och lättfattligt sätt. Socialstyrelsen belyser även att det finns flera svårigheter med att identifiera kvalitetsindikatorer för skolhälsovårdens och elevhälsans arbete (jfr Socialstyrelsen, 2011). För att förbättra möjligheterna att erbjuda en god och kvalitetssäkrad skolhälsovård/elevhälsa följer nedan ett förslag till nationella kvalitetsindikatorer. Liknande upplägg kan användas såväl för skolhälsovården/elevhälsan som för mödrahälsovården och barnhälsovården och detta kan bidra till bättre kontinuitet i det förebyggande hälsoarbetet för landets barn och ungdomar, trots att ansvaret är uppdelat på olika vårdgivare (Socialstyrelsen, 2011). Föreliggande dokument Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa är baserat på indikatorer för Verksamhetsansvar, Personalresurser, Lokaler och utrustning och Samarbetspartners på och utanför skolan som samtliga utgår från verksamheten. Som läsaren noterar är således inte fokus på kvalitetsparametrar rörande elevens hälsa i första rummet. De förutsättningar som beskrivs utgör grunden till ett gott omhändertagande utifrån elevernas behov. Skolhälsovård/Elevhälsa Skolhälsovård är den verksamhet som fått samhällets uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar i skolåldern. Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevens hälsa. Skolhälsovården, dess personal och verksamhet är reglerad i lagar, föreskrifter och riktlinjer. Arbetet som skolsköterska/skolläkare har ett varierande arbetsfält och ställer stora krav på självständigt arbete och förutsätter ett professionellt kunnande i samverkan med andra professioner inom skolan och med externa aktörer. Skolhälsovården är frivillig för elever och vårdnadshavare. Skolhälsovården/Elevhälsa ingår författningsmässigt både i utbildningsväsendet och i samhällets hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2004; 2011; SFS, 1982:763; 2010:800). Hälsooch sjukvårdens regelverk har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården och regelverken omfattar såväl organisatoriska aspekter som specifika krav. Kraven riktas mot vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilda befattningshavare som är yrkesverksam inom hälso- och sjukvården (SFS, 2010:659; Socialstyrelsen, 2012). Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9). Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Därtill möjliggör det för verksamheten att skapa ordning och reda inom skolhälsovårdens/elevhälsans verksamhet så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Det systematiska 4

6 kvalitetsarbetet innebär att verksamheten arbetar utifrån ett systemperspektiv och där fokus är att skapa stukturer för verksamhetens ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av föreskrivna strukturer. Förutsättningar måste skapas för medarbetarna att medverka i det systematiska förbättringsarbetet och deras erfarenheter bidrar med värdefull kunskap och kompetens i arbetet med att utveckla och säkra det strukturerade kvalitetsarbetet inom skolhälsovårdens/elevhälsans verksamhet. Skollagen anger att alla elever från förskoleklass till gymnasieskola (sameskola, specialskolan, grundsär- och gymnasiesärskola) har rätt till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Den ska vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska (SFS, 2010:800). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 a att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård vilket innebär att vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 2 e beskrivs att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. 30 betonar att verksamhetschefen får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter (SFS, 1982:763). som uppdrar åt annan att fullgöra vissa ledningsuppgifter bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar. Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (SFS, 1982:763; Socialstyrelsens allmänna råd (Socialstyrelsens författningssamling [SOSFS], 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att de för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Andra kapitlet i 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Skollagen (SFS, 2010:800) anger därtill i 2 kapitlet i 28 att elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. 5

7 Strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa Det påpekas att skolhälsovårdens insatser saknar evidens vilket även Socialstyrelsen (2004) betonar i riktlinjerna för skolhälsovården. Socialstyrelsen anser att det idag vetenskaplig dokumentation för merparten av skolhälsovårdens insatser. Det är en utvecklingsuppgift för skolhälsovården att identifiera och införliva evidensbaserade arbetsmetoder såväl i sitt arbete med eleverna som i arbetet med andra verksamheter (Socialstyrelsen, 2004, s.22) Behovet av kvalitetsarbete i skolhälsovården är angeläget utifrån att: Säkerställa kvaliteten på dagens skolhälsovård, Vara en arbetsmetod till att kvalitetssäkra den egna verksamheten, Möjliggöra jämförelser över landet, Tydliggöra verksamheten med hjälp av gripbara mått fastställda utifrån befintliga styrdokument användbara i den politiska styrprocessen Definitioner Indikator Ordet indikator kommer av de latinska orden indikator och indigo vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En indikator är en definierad och oftast kvantitativ mätbar dimension av en viktig del av hälsan, hälsosystemet eller närliggande faktorer. Den ska innehålla både täljare och nämnare. En indikator kvantifierar och förenklar företeelser och underlättar förståelsen för komplexa realiteter (Allmänna Barnhuset, 2005). En indikator beskriver det område som vill undersökas och en indikator kan motsvaras av flera mått. Indikatorer kan möjliggöra att förhållanden kan identifieras och studeras närmare avseende orsakssammanhang och möjligheter till förbättringar ( Willman och Idvall (2007) belyser även de att vårdens resultat och genomförande kan följas och mätas av en indikator och att mätningarna kan fungera som utgångspunkt för kvalitetsförbättringar och redovisa vårdkvalitet för andra intressenter. Struktur, process och resultat En indikator används för att registrera och utvärdera kvalitet av exempelvis vård eller aktivitet och mäter struktur, process och resultat. En indikator för struktur mäter vad som behövs i verksamheten. Processindikatorer mäter de handlingar som utförs och indikatorer för resultat visar vilket resultat verksamheten exempelvis uppnår och är självklart viktiga för att bedöma resultatet av det samlade arbete inom verksamheten. Vilka kvalitetsindikatorer som ska användas för att följa kvaliteten inom verksamheten måste bedömas inom det område som avses (Willman & Idvall, 2007). 6

8 Arbetsgruppens förklaring till läsningen för indikatorerna är att under begreppsförklaring och förklaring anges texten kursivt när texten återkommer för att lämna till läsaren att bortse från eller läsa. Indikatorer för strukturmått 1) Verksamhetsansvar 2) Personalresurser 3) Lokaler och utrustning 4) Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Strukturmått - Verksamhetsansvar Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring författningar/ styrdokument Vem är verksamhetschef för skolhälsovården? Vem har det medicinska ansvaret för skolhälsovården? Vem har Lex. Maria ansvar för skolhälsovården? Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Patientsäkerhetsförordningen, 2010;1369; Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården; Socialstyrelsen, 2012). Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28 (M) anmälningsskyldighet enligt Lex Maria; SOSFS, 2010:4). I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. SFS, 2010:1369 anger att det ska finnas uppgift om vem som är verksamhetschef. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. 1?? 1 ens ansvar är: - det samlade ledningsansvaret, vilket ej kan överlåtas till annan befattningshavare. en kan bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter endast om verksamhetschefen har tillräcklig kompetens och erfarenhet av detta (SOSFS, 1997:8) 7

9 2. Strukturmått Personalresurser (1) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Antal elever/heltidsanställd skolläkare inom skolhälsovården? Begreppsförklaring Svenska skolläkarföreningen rekommenderar ett elevunderlag motsvarande 100 elever per skolläkare timme med beaktande av skolområdets struktur, antal skolenheter, invandrartäthet och om det finns många elever med särskilda behov av skolhälsovård. Förklaring författningar/ styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Antal elever/heltidsanställd skolsköterska inom skolhälsovården? Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar ett underlag för skolsköterska motsvarande 10 elever per veckotimme med särskilt beaktande av faktorer som lokal verksamhetsplan, antal skolenheter inom tjänstgöringsområdet, avstånd mellan enheterna, social tyngd, elevernas behov och tillgång på annan elevvård. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Antal skolläkare med yrkesspecifik kompetens? Antal skolsköterska med yrkesspecifik kompetens? Skolhälsovård är en egen läkarspecialitet. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i någon av specialisterna barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin förutsätts därtill för specialistkompetens inom skolhälsovården. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer/praxis ska skolläkare ha specialistkompetens inom pediatrik, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin. Vid anställning av skolsköterskor har vissa kompetenser framhållits som viktiga. Dessa kunskapsområden berörs i dag inom specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska eller specialistinriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom (HSVFS, 2009:2; Kompetensbeskrivning för skolsköterskor, 2011). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Förordningen 1984:545, 6 beskriver att behörig att utöva yrke är en läkare som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva yrket. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. 8

10 2. Strukturmått Personalresurser (2) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Ges skolhälsovårdens professioner kontinuerlig yrkesspecifik 2 fortbildning/ kompetensutveckling? Finns verksamhetsplan för skolhälsovården? Begreppsförklaring För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete. SOSFS 1997:8 anger att verksamhetschefens uppgift är att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Läkarförbundet (2009) anger att läkarnas professionella organisationer gemensamt står bakom att kontinuerlig fortbildning är en viktig förutsättning för att kunna ta ansvar för säkerhet och vårdutveckling. Läkarförbundet har som viktigt mål att alla specialistläkare ska ha minst 10 dagars extern fortbildning per år och minst en halvdags intern fortbildning per vecka. Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården; SFS, 2010:1369). Skolhälsovården utgör en egen verksamhetsgren inom skolan (Skolverket, 1994; SOU 2010:95). Förklaring författningar/ styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. Data/informations källa 2 Utbildning som behövs för skolhälsovårdens verksamhet/personal för att upprätthålla god och säker vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildning som håller personalen medveten om samhällsutvecklingen vad gäller livsstilsfrågor såsom övervikt, sex- och samlevnad och ANT, Internetbeteende och dessutom uppdatering i gällande lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd. 9

11 3. Strukturmått Lokaler och utrustning (1) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för sekretess? Av sekretesskäl bör lokalen vara utformad så att de samtal som förs i lokalen, direkt eller via telefon inte kan uppfattas av obehöriga. Samtal och undersökningar ska kunna ske ostört. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (SFS, 2009:400) Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för utformning såsom golvyta, tillgänglighet för elever och närhet till vilrum? Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som behövs såsom journalarkiv, låsbara skåp för läkemedel, kylskåp för vacciner, undersökningsbrits och möbler som behövs vid exempelvis samtal. Därtill bör golvytan vara så stor att barnet kan röra sig fritt vid funktions- och motorikkontroller. Vid synprövning finns fastställda krav på avstånd mellan barnet och syntavlan. Skolhälsovård ges i nära anslutning till elevernas arbetsplats. Arbetsmiljöverket (2002) anger att det skall finnas ett handikappanpassat vilrum i tyst och lugn omgivning och i anslutning till skolhälsovårdens lokaler. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för hygien? Finns rutiner för riskavfall? Av hygienskäl ska lokalen vara utrustad med rinnande varmt och kallt vatten. Önskvärt är att det finns tillgång till diskbänk. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. anger att alla verksamheters lokala basala hygienrutiner ska vara grundade på och meddelar regler för vårdpersonalens handhygien och skydd av arbetskläder i situationer där risk för smittöverföring finns. Smittförande/skärande/stickande avfall skall samlas upp i förpackningar eller behållare som dessutom skyddar mot stickoch skärskador (SOSFS, 2005:26). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (SOSFS, 2007:19). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26 (M) hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården anger att verksamhetschefen skall fastställa rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall. 10

12 3. Strukturmått Lokaler och utrustning (2) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Finns den utrustning som behövs för skolhälsovårdens omfattning? Utrustningens omfattning bör anpassas till den verksamhet som ska bedrivas. Skolhälsovårdens rutinundersökningar som längd, vikt, syn och hörsel ställer krav på adekvat utrustning för dessa ändamål. Enklare sjukvård fordrar även möjlighet till god, riktad belysning, utrustning för blodtrycksmätning, stetoskop, scoliometer, orkidometer, otoskop, reflexhammare. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. Finns rutiner för kontroll av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvård? Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens funktion, riskerna vid användningen av produkterna, hanteringen av produkten och vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse har inträffat. Personalen ska även kontrollera de medicintekniska produkterna innan användning och kontrollen skall göras enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådan finns (SOSFS, 2008:1). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1 (M) användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården anger att verksamhetschefen efter uppdrag ska ansvara för att endast säkra och ändamålsenliga medicinska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används. Att de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och rätt installerade innan de används. Dokumenterar skolhälsovårdens profession i datajournaler? Krav på dokumentation regleras i Patientdatalagen (SFS, 2008:355; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14 (M) informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. 11

13 4. Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan Förutsättningar för skolhälsovården Vilka kompetenser samarbetar skolhälsovården med inom skolan? Begreppsförklaring Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever (Socialstyrelsen, 2004). Arbetet med elevhälsan förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta (SOU 2010:95). Förklaring Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Data /informationskälla Rektor Skolläkare/ Skolsköterska Vilka kompetenser samarbetar skolhälsovården med utanför skolan? Är Skolhälsovården delaktig i skolans rutiner kring elevfrånvaro? Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever (Socialstyrelsen, 2004; 2012). Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning menar att det är viktigt att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten (SOU 2010:95). Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda elever. Samtidigt kan skolfrånvaro avspegla skolans arbetsmiljö och skolklimat i så motto ingår uppföljningen av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där skolhälsovården bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004; SFS 2010:800). Det är nödvändigt att skolhälsovården åstadkommer goda och förtroendefulla relationer med eleverna och deras vårdnadshavare. Det är naturligt att skolhälsovården fungerar som skolans kontakt med hälso- och sjukvården. Andra aktörer som skolhälsovården samarbetar med är barnhälsovården, tandvården, ungdomsmottagningar samt socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2004; Socialtjänstlag (SFS 2001: 453). Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård 3 som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Det skall särskilt arbetas för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (Arb.miljölagen SFS, 1999:841; SFS 2010:800) Skolläkare/ skolsköterska Rektor Skolläkare/ skolsköterska 3 Skolhälsovård kan anses vara elevernas företagshälsovård 12

14 Indikatorer för processmått 1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning 4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Processmått Verksamhetsansvar (1) 3 Förutsättningar för skolhälsovården Erbjuds hälsobesök i nyckelåldrar? Erbjuds vaccinationer? Begreppsförklaring Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos skolhälsovården. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan erbjuds ett hälsobesök hos skolhälsovården under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004). Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller annan likvärdig utbildning. Det är verksamhetschefen som skall ansvara för att det görs en bedömning av om utbildningarna i andra och tredje styckena motsvarar specialistutbildningarna i första stycket. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2006:22; 2008:7; 2008:31). Förklaring Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Socialstyrelsen (2004) anger att alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Därtill skall samtliga elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 i gymnasiet. Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn; SOSFS, 2008:7; 2008;31). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal SMI 13

15 1. Processmått Verksamhetsansvar (2) 3 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Används evidensbaserade metoder? 4 I dag anses motiverande samtal vara en evidensbaserad metod Patientsäkerhetslagen (SFS, för att hjälpa människor till förändring när det gäller livsstilen. 2010:659) anger i 6 kapitlet 1 att Motiverande samtal med enskilda elever kan därför integreras hälso- och sjukvårdspersonalen ska och användas inom skolhälsovården, bland annat vid olika typer utföra sitt arbete i av stödhälsosamtal vid hälsoundersökningar och hälsosamtal överensstämmelse med vetenskap (Holm Ivarsson & Pantzar, 2007). och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen (2004) anger att skolhälsovården aktivt ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutvecklingen inom området och att använda evidensbaserad metodik. Socialstyrelsen skildrar därtill att skolsköterskorna har utvecklat hälsosamtalet till en särskild arbetsform/metod med en stödjande och hälsofrämjande inriktning med fokus på individens starka och svaga sidor. Finns rutiner för avvikelsehantering? Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Avvikelser rapporteras till vårdgivaren utsedd befattningshavare som gör en bedömning om det inträffade kan hanteras genom förändring av rutiner eller metoder eller om avvikelsen föranleder anmälan enligt Lex Maria (SOSFS, 2005:28, 5 kapitlet 1 ; SOSFS, 2010:4). Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28). Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren 4 Evidensbaserad hälso- och sjukvård definieras som; ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat (Willman & Stoltz, 2002). 14

16 1. Processmått Verksamhetsansvar (3) 3 Förutsättningar för skolhälsovården Finns rutiner för Lex Maria? Begreppsförklaring Bestämmelserna i 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) om skyldighet för vårdgivare att till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra an allvarlig vårdskada. Socialstyrelsen (2012) beskriver hur verksamheten möjliggör att skapa ledningssystem inom skolhälsovården/elevhälsan så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Förklaring Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28; 2010:4; SFS 2010:659). Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659). Socialstyrelsen Den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren? Finns ett kvalitetssystem för Skolhälsovården? Finns en metodbok (regler/riktlinjer) i Skolhälsovård? Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9). Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Därtill möjliggör det för verksamheten att skapa ordning och reda inom skolhälsovårdens/elevhälsans verksamhet så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att verksamheten arbetar utifrån ett systemperspektiv och där fokus är att skapa stukturer för verksamhetens ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av föreskrivna strukturer. Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659) Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659) Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659) 15

17 2. Processmått Personalresurser Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Medverkar skolhälsovården kring barn i behov av särskilt stöd? Tredje kapitlet 8 i skollagen (SFS, 2010:800) anger om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. ( anger att barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SOU 2010:95). Rektor Skolläkare/ skolsköterska Förekommer öppen mottagning hos skolsköterskan? Medverkar skolhälsovården i arbetsmiljöarbetet? Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovårdens öppna mottagning utgör också en oas för många elever med svårigheter och problem och skolsköterskan är ofta en viktig stödperson för dessa elever. Att upptäcka när barn och ungdomar far illa är en viktig uppgift för skolhälsovården. Mottagningsbesöket är dessutom ett tillfälle för skolsköterskan och skolläkaren att ge undervisning i egenvård och att tillsammans eleven reflektera över hur de kan påverka sin egen livssituation (State Of The Art, skolhälsovård, 2001). För skolhälsovårdens del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar eleverna hälsa. Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita skolhälsovården utifrån egna upplevda behov (Socialstyrelsen, 2004). Barnkonventionen belyser olika artiklar där artikel två belyser att alla barn är lika mycket värda och att inga barn får bli diskriminerade. Artikel tre skildrar barnets bästa och artikel sex framställer att barn har rätt till liv och utveckling. Den tolfte artikeln handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det och att den vuxna ska lyssna på barnet ( Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160). Skolhälsovårdsjournal Rektor Arbetsmiljöverket (Olycksfallsrapporter)? 16

18 4. Processmått Samarbetspartners på och utanför skolan Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Är Skolhälsovården delaktig kring barn i behov av särskilt stöd? Samarbetar skolhälsovården med elevskyddsombud? Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda individer. Samtidigt kan skolfrånvaron avspegla skolans arbetsmiljö och skolklimat i så motto ingår uppföljning av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där skolhälsovården bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004). För skolhälsovårdens del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar elevernas hälsa. Vanliga arbetsmiljöproblem i skolan är skador/olycksfall, brister i den fysiska arbetsmiljö såsom ventilation eller psykosociala problem som våld och mobbing. SKOLFS 2004:13 anger att elevskyddsombudens roll är att företräda eleverna i arbetsmiljöarbetet och verka för en god arbetsmiljö i skolan. Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Socialstyrelsen (2004) anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever. För att skolhälsovården ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elevvårdsarbetet, mellan skolhälsovården och övrig elevvårdspersonal och pedagogisk personal på skolan. Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160). Data/informations källa Rektor Skolläkare/ skolsköterska Rektor Skolläkare/ skolsköterska Arbetsmiljöverket (Olycksfallsrapporter)? 17

19 Indikatorer för resultatmått 1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning 4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (1) 4 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Andel genomförda hälsobesök i nyckelåldrar? Andel genomförda vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet Antal genomförda vaccinationer på individuell ordination enligt vacc.prog. Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos skolhälsovården. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan erbjuds ett hälsobesök hos skolhälsovården under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004). Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska Erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller annan likvärdig utbildning. Det är verksamhetschefen som skall ansvara för att det görs en bedömning av om utbildningarna i andra och tredje styckena motsvarar specialistutbildningarna i första stycket. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2006:22; 2008:7; 2008:31). Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Socialstyrelsen (2004) anger att alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Därtill skall samtliga elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 i gymnasiet. Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn; SOSFS, 2008:7; 2008;31). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22; 2008:7; 2008:31). Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal SMI SMI 18

20 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (2) 4 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Sammanställs och återförs hälsodata till individnivå? 5 Sammanställs och återförs hälsodata till gruppnivå? 6 Det är angeläget att skolhälsovården vid hälsosamtal och andra kontakttillfällen vidgar sitt intresse för elevens situation till att också omfatta psykisk hälsa, inlärning och elevens egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Det är även nödvändigt att skolhälsovården åstadkommer goda och förtroendefulla relationer till sina egentliga uppdragsgivare, eleverna och deras vårdnadshavare. samtal med vårdnadshavare och elev i samband med hälsoundersökningar (hälsobesök) är viktiga tillfällen för skolhälsovården att åstadkomma goda relationer (Socialstyrelsen, 2004). Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (ASF 2001:1 4). Det är angeläget att skolhälsovården vid hälsosamtal och andra kontakttillfällen vidgar sitt intresse för elevens situation till att också omfatta psykisk hälsa, inlärning och elevens egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra sådan kunskap till skolledning och lärare ger underlag för arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola (Socialstyrelsen, 2004). Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet (AFS 2001:1). Vårdgivaren ansvarar enligt 28 i hälso- och sjukvårdslagen för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivaren bör inleda hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv (SFS, 1982:763). en ansvarar för att det för verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamheten (SOSFS, 1997:8; 2011:9; SFS, 2010:659). Vårdgivaren ansvarar enligt 28 i hälso- och sjukvårdslagen för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivaren bör inleda hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv (SFS, 1982:763). en ansvarar för att det för verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamheten (SOSFS, 1997:8; 2011:9; SFS, 2010:659). Data/informations källa Skolläkare/ skolsköterska Rektor Skolläkare/ skolsköterska 5 Individnivå syftar på elever och vårdnadshavare 6 Gruppnivå syftar på grupper av elever, klassen och läraren/arbetslaget för klassen 19