Habitatkrav hos rödlistade lavar i ädellövskog vid Mälaren Jenny Wendel 2012-04-27 Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Botanik 15 hp Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet
SAMMANFATTNING Gammal ädellövskog är en hotad naturtyp som är mycket viktig för rödlistade arter. Sådan skog i naturreservat blir ofta föremål för skötselåtgärder, men dessa bör bygga på ett gott underlag och avpassas lokalt. Skötselåtgärder bör också följas upp kontinuerligt och anpassas vid oförutsedda händelser. Detta examensarbete syftar till att ge underlag för skötselåtgärder på Aggarön och vid Strömsholm, Mälaren, baserat på rödlistade lavar på gamla ädellövträd. Antalet rödlistade lavarter på olika trädslag undersöktes och diameter och barksprickdjup noterades. Ljustillgången indelades i fem klasser efter kronslutningsgrad. Lavarnas relation till dessa variabler presenteras och dess betydelse för skötselåtgärder diskuteras. Mins 6 av de rödlistade lavarna missgynnas troligen av ökat ljusinsläpp, medan 6 troligen är mer eller mindre okänsliga och ytterligare 11 kommer sannolikt att öka. Effekterna av almsjuka och askskottsjuka tas också upp och slutsatsen är att lönnen som är talrik i området bör kunna klara en relativt stor del av de rödlistade arterna. ABSTRACT Old broad-leaved deciduous forests are an endangered habitat that is very important for many red-listed species. Such forests in nature reserves are often subject to habitat management, but these actions should be based on thorough research and adapted locally. Habitat management should also be continuously updated and adapted to changing circumstances. The aim of this study is to provide a platform for habitat management on Aggarön and Strömsholm, Mälaren, based on red-listed lichens on old broad-leaved deciduous trees. The number of red-listed lichens on different tree species was evaluated and the tree diameter and bark crevice depth were noted. Light availability in the area was divided into five classes according to canopy cover. The lichens relationship to these variables is presented and its importance to habitat management is discussed. At least 6 red-listed lichens are probably disadvantaged by an increase of light, while 6 are probably indifferent and another 11 will probably increase. The effects of Dutch elm disease and Ash dieback are also discussed and the conclusion is that the maple trees, which are plentiful in the area, should be able to maintain a relatively large proportion of the red-listed lichens. 2
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 2 INLEDNING... 4 METODER... 5 RESULTAT... 6 Almsjukan och askskottsjukan... 8 Ljus... 10 DISKUSSION... 13 SLUTSATS... 14 REFERENSER... 15 BILAGOR... 16 3
INLEDNING Gammal ädellövskog är en hotad naturtyp som är mycket viktig för rödlistade arter. Sådan skog i naturreservat blir ofta föremål för skötselåtgärder, men dessa bör bygga på ett gott underlag och avpassas lokalt. Skötselåtgärder bör också följas upp kontinuerligt och anpassas vid oförutsedda händelser. Detta examensarbete syftar till att ge underlag för skötselåtgärder på Aggarön och vid Strömsholm, Mälaren, som ingår i LIFE+ projektet MIA (Lake Mälaren Inner Arcipelago). 1 En av åtgärderna som görs i projektet är naturvårdsgallring. Med naturvårdsgallring menas att alla eller en stor del av de värdefulla träd som finns lämnas. Under hösten 2010 påbörjades inventeringen av rödlistade lavar på lövträd på Aggarön och på halvön Billingen i Strömsholms naturreservat av Björn Nordén. I september 2011 avslutades inventeringen av de två områdena av Björn Nordén och Jenny Wendel. Inventeringen gjordes främst för att se vilka rödlistade arter som finns i områdena och utifrån den kunskapen göra naturvårdsåtgärder på bästa sätt. Annat som vi ville ta reda på var: 1. Vilka habitatkrav har rödlistade lavar i ädellövskog? 2. Skiljer sig kraven åt så att det finns en ljuskrävande grupp (typisk för hagmarker), och en "skogs"grupp av arter? 3. Vilka är de troliga effekterna av naturvårdsgallring (där alla träd med rödlistade arter sparas)? 4. Vilka är de troliga effekterna av alm- och asksjukdomarna? Vad skulle hända om alla almar och askar dog? 4
METODER Området som skulle inventeras delades in i mindre delområden för att underlätta arbetet. Varje delområde kollades noggrant av genom att vi gick linjärt över området i mitten av 10 m breda transekter med hjälp av en kompass och riktmärken i terrängen. Tillfälliga markeringar i form av käppar sattes upp mot undersökta trädstammar för att underlätta orienteringen. Alla träd (>10 cm diameter) söktes i sin helhet och med stor noggrannhet av med lupp från basen till ca 2 meters höjd efter rödlistade arter. Artförekomster över 2 meter antecknades i den mån det var möjligt. Vid förekomst av rödlistade arter spikades en nummerbricka i plast fast på trädet. Trädslag, omkrets, sprickdjup, GPS-koordinater, antal bålar per art, bålareal per art, fertilitet och trädets kondition (om det var friskt, döende eller dött) antecknades. Omkretsen mättes i brösthöjd med ett måttband, största sprickdjupet mättes med en linjal och GPSkoordinaterna lästes av från den GPS vi hade med oss. Antalet bålar räknades där det var möjligt och bålarnas yta beräknades ungefärligt med hjälp av linjal och ögonmått. För varje delområde uppskattades även ett ljusvärde baserat på hur mycket ljusinsläpp det var genom trädkronorna. Värdena kategoriserades i fem grupper 10-20 % ljusinsläpp, 20-30 %, 50 %, 50-70 % och 70-90 %. Därefter gavs varje grupp en siffra 1-5, där 1 är mörkast och 5 ljusast. Tabeller och grafer i arbetet har gjorts i Excel. 5
Schismatomma pericleum Plectocarpon lichenum Opegrapha vermicellifera Gyalecta truncigena Chaenotheca cinerea Bactrospora dryina Sclerophora coniophaea Lecanographa amylacea Gyalecta derivata Chaenotheca hispidula Caloplaca lucifuga Sphinctrina turbinata Bacidia rosella Sclerophora farinacea Bacidia incompta Biatoridium monasteriense Buellia violaceofusca Schismatomma decolorans Ramalina baltica Arthonia byssacea Gyalecta ulmi Gyalecta flotowii Cliostomum corrugatum Lobaria pulmonaria Parmelina tiliacea Antal trädslag RESULTAT De träslag som huvudsakligen studerades i det här projektet och som hade flest rödlistade lavar var alm, ask, ek, lind och lönn. Rödlistade lavar påträffades även på pil, äpple, päron och körsbär. En del lavarter observerades endast på ett trädslag, medan andra påträffades på flera olika (Fig. 1). 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Antal trädslag per lavart Arter Fig. 1 Grafen visar på hur många olika trädslag varje lavart påträffades. De trädslag som hade flest rödlistade lavarter var ask (18 arter) och lönn (17 arter). Inte långt efter kom ek (16 arter), alm (11 arter) och lind (8 arter). Vid träd nummer 183 finns den sista almen och vid den punkten så var det lönn som hade flest arter och alm minst antal arter. Efter träd nummer 186 var det bara ask och ek. Ask hade flest arter och ek minst antal arter. Lönn är det trädslaget vars kurva har den starkaste stigningen, vilket betyder att nya lavarter hittades oftare på lönn än på de andra trädslagen. (Fig. 2). 6
1 15 29 43 57 71 85 99 113 127 141 155 169 183 197 211 225 239 253 267 281 295 Antal arter Artackumuleringskurva lavepifyter 18 16 14 12 10 8 6 Alm Ask Ek Lind Lönn 4 2 0 Antal träd Fig. 2 Grafen visar hur antalet arter ökar då antalet analyserade träd ökar. Av ovanstående arter förekom Bactrospora dryina, Chaenotheca cinerea, Gyalecta truncigena, Lecanographa amylacea, Opegrapha vermicellifera, Plectocarpon lichenum, Schismatomma pericleum och Sclerophora coniophaea endast på ett trädslag. De arter som inte förekom på ett specifikt trädslag var Parmelina tiliacea som fanns på ask och lind och Sphinctrina turbinata som fanns på alm, ask och lönn. Buellia violaceofusca förekom på nästan lika många ekar som på askar. Gyalecta flotowii observerades på nästan lika många askar som lönnar. Gyalecta ulmi fanns på nästan lika många askar som på lönnar. Lobaria pulmonaria fanns förutom på ask i ett stort antal på alm (Tabell 1). Art Rödlistan Alm Ask Ek Lind Lönn Arthonia byssacea VU 1 10 67 0 3 Bacidia incompta VU 8 1 0 0 1 Bacidia rosella NT 5 31 0 0 27 Bactrospora dryina EN 0 0 4 0 0 Biatoridium monasteriense NT 23 10 0 0 6 Buellia violaceofusca NT 0 20 18 1 0 Caloplaca lucifuga NT 0 0 37 0 2 Chaenotheca cinerea EN 0 6 0 0 0 Chaenotheca hispidula NT 0 1 5 0 0 Cliostomum corrugatum NT 0 1 26 2 4 Gyalecta derivata VU 1 0 0 0 2 Gyalecta flotowii NT 7 22 1 0 26 Gyalecta truncigena NT 0 0 0 0 1 7
Gyalecta ulmi NT 10 32 0 1 34 Lecanographa amylacea VU 0 0 5 0 0 Lobaria pulmonaria NT 89 118 27 3 43 Opegrapha vermicellifera VU 0 0 0 1 0 Parmelina tiliacea LC (2010) 0 5 4 5 4 Plectocarpon lichenum VU 0 1 0 0 0 Ramalina baltica NT 0 1 1 0 3 Schismatomma decolorans NT 0 1 7 1 0 Schismatomma pericleum NT 0 0 3 0 0 Sclerophora coniophaea NT 0 0 24 0 0 Sclerophora farinacea NT 1 15 0 0 1 Sphinctrina turbinata VU 1 1 0 0 1 Tabell 1. Visar vilka trädslag de olika arterna fanns på och vilken status de har i rödlistan (NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, LC=livskraftig). Parmelina tiliacea som bara observerades på Aggarön betraktas i 2010 års rödlista som livskraftig. 2 Ett stort antal av de observerade lavarterna lever oftast på stora och gamla träd med en grov bark. Lägst medelomkrets hade ask (93,5 cm) och högst hade lind (226 cm). Lägsta medelsprickdjupet hade lind (7,5 mm) och högst hade ek (18,5 mm) (Tabell 2). Träd med omkrets 150-773 cm hade flest antal arter (22 st), medan träd med en omkrets på 32-149 cm hade något färre arter (17 st). Träd med sprickdjup 20-80 mm hade 19 arter och träd med sprickdjup 0-19 mm hade 23 arter. Medelomkr. (cm) Medelsprickdj. (mm) SD omkr. (cm) +/- Alm 117,5 10 38,9 4,2 Ask 93,5 8,5 16,3 2,1 Ek 206,5 18,5 41,7 9,2 Lind 226 7,5 148,5 6,4 SD sprickdj. (mm) +/- Lönn 114,5 10,5 38,9 10,6 Tabell 2. Visar värdet för medelomkrets och medelsprickdjup för de trädslag som hade flest lavförekomster. Även standardavvikelsen för omkrets och sprickdjup visas i tabellen. Almsjukan och askskottsjukan Av de 488 inventerade almarna (182 st) och askarna (306 st) var 38 stycken döda eller döende. De flesta var troligtvis drabbade av almsjukan respektive askskottsjukan. Av de 38 träden var 26 almar och 12 askar. De lavarter som förekom i störst antal på de drabbade almarna var Biatoridium monasteriense och Lobaria pulmonaria. Andra arter som fanns var Gyalecta ulmi, Gyalecta flotowii och Bacidia incompta. På askarna var det Lobaria pulmonaria som förekom mest. Med endast en förekomst fanns Arthonia byssacea, Bacidia incompta, Bacidia rosella, Biatoridium monasteriense, Buellia violaceofusca, Gyalecta flotowii och Gyalecta ulmi (Fig 4). Fem av de åtta arterna som hittades på de drabbade träden fanns främst på alm eller ask. Arthonia byssacea föredrar ek och Gyalecta flotowii och Gyalecta ulmi föredrar lönn. Av de 8
arter som huvudsakligen hittades på alm eller ask observerades alla utom Buellia violaceofusca även på lönn. Endast tre av de åtta arterna påträffades på lind, och då med ett fåtal förekomster. Lobaria pulmonaria är den enda art som observerades på alla trädslagen (Tabell 1). Fig. 3 Diagrammet visar vilka arter och hur många förekomster som fanns på alm och ask. 9
Fig. 4 Diagrammet visar vilka lavarter och hur många förekomster av varje som hittades på döda eller döende almar och askar. Art Ek Lind Lönn Alm Ask Arthonia byssacea 67 0 3 1 10 Bacidia incompta 0 0 1 8 1 Bacidia rosella 0 0 27 5 31 Biatoridium monasteriense 0 0 6 23 10 Buellia violaceofusca 18 1 0 0 20 Gyalecta flotowii 1 0 26 7 22 Gyalecta ulmi 0 1 34 10 32 Lobaria pulmonaria 27 3 43 89 118 Tabell 3. Visar vilka trädslag lavarterna som observerades på döda eller döende almar och askar fanns på förutom alm och ask. Ljus Vid inventeringen på Aggarön och Billingen levde en stor del av de rödlistade lavarna i ljusgrupp 2, vilket var relativt mörkt. Sphinctrina turbinata var den art som levde mörkast (ljusgrupp 1, dock endast 3 fynd). Lecanographa amylacea, Ramalina baltica och Parmelina tiliacea var de tre arter som levde ljusast (ljusgrupp 3-5) (Fig. 5). 10
Fig. 5 Grafen visar medelljusinsläppet från krontaket för varje lavart. 1 är mörkast och 5 är ljusast. Art Wirth 3 Artfaktablad Artfaktablad Arthonia byssacea - Skog 1 Bacidia incompta 3-4 Skog-Hage 2 Bacidia rosella - Skog-Hage 2 Bactrospora dryina - Skog-Hage 1 Biatoridium monasteriense 5 Skog-Hage 2 Buellia violaceofusca - Hage 1 Caloplaca lucifuga 5 Skog 1 Chaenotheca cinerea - Hage 3 Chaenotheca hispidula - Hage 3 Cliostomum corrugatum 5 Hage 3 Gyalecta derivata - Skog-Hage 2 Gyalecta flotowii - Skog-Hage 2 Gyalecta truncigena - Skog-Hage 2 Gyalecta ulmi 5 Hage 3 Lecanographa amylacea - Hage 3 Lobaria pulmonaria 2 Hage 3 Opegrapha vermicellifera - Skog 1 Parmelina tiliacea 5 Skog - Plectocarpon lichenum - Skog - Ramalina baltica - Hage 3 Schismatomma decolorans 5 Hage 3 11
Schismatomma pericleum - Hage 3 Sclerophora coniophaea - Skog 1 Sclerophora farinacea 5 Hage 3 Sphinctrina turbinata - Hage 3 Tabell 4. Tabellen visar vilket ljusvärde arterna har och vilka arter som lever i skogsmark, hagmark eller i bådeoch och hur öppet respektive skuggigt de växer. (Källa: www.artfakta.se). 1) skuggigt + skuggigt till halvöppet, 2) skuggigt till öppet, 3) halvöppet till öppet. Ljusgrupp 1, som är baserad på information i arternas artfaktablad, innefattar sex arter, grupp 2 har sex arter och grupp 3 har elva arter. 12
DISKUSSION Resultatet antyder att skogsarter dominerar och att det kan vara tveksamt att öppna upp skogen med lavfloran som argument. De öppna områden som finns idag bör dock bevaras och gallring kring jätteekar bör vara motiverat. Möjligheter till uppföljning av effekterna finns eftersom en gallring är genomförd. På både Aggarön och Billingen finns också referensområden som inte gallras, ett på varje lokal. Båda typerna av ytor kommer att följas vidare av Björn Nordén och Heidi Paltto. Inventeringen på Aggarön och Billingen visade att många av de observerade rödlistade lavarna fanns på lönn. Ett bra exempel är att ett antal fynd av Cliostomum corrugatum som hittades på lönn var väldigt livskraftiga. Tidigare studier säger att Cliostomum corrugatum i stort sett enbart växter på gamla grova ekar och att förekomster på andra lövträd med grov bark är sällsynta. 4 En annan art som visade sig trivas bra på lönn var Gyalecta flotowii. Arten påträffas oftast på gamla grova hamlade askar, men ibland även på gamla bokar, almar, lindar och askar i fuktiga skogar. 5 Ramalina baltica är ännu en art som hade flest observationer på lönn. Arten växer huvudsakligen på gamla ekar, men kan även påträffas på andra ädellövträd. 6 Att spara lönnar i olika åldrar ger bra förutsättningar för flertalet arter. Alla förekomster av den starkt hotade Chaenotheca cinerea fanns på ask, men enligt artens artfaktablad växer den i Mellansverige framförallt på gamla ekar, almar och lönnar. 7 Så vid gallring nära dessa förekomster är det extra viktigt att spara både ekar, almar, lönnar och askar för att arten ska kunna sprida sig. Vid inventeringen observerades även Buellia violaceofusca på fler askar än på ekar, vilken anges som artens främsta substrat. 8 På både Aggarön och Billingen var många askar drabbade av askskottsjukan och almar av almsjukan. Askskottsjukan blir med detta ett hot mot den biologiska mångfalden som är kopplad till askar. Både ask och alm är rikbarksträd och det finns en risk att de trädslag som kommer ersätta dem inte är rikbarksträd. Detta leder då till att arter, som lavar, som är knutna till dessa rikbarksträd får en kraftig minskning av livsmiljöer. 9 Det som då är positivt är att många av arterna som observerades på ask och alm även fanns på lönn. Några arter var dock inte lika spridda. Biatoridium monasteriense hittades på flest almar och askar, men hade några få förekomster på lönn. Sclerophora farinacea förekom nästan bara på askar, men hade även en observation på alm och en på lönn. Sphinctrina turbinata hittades på en alm, en ask och en lönn. Så vill det sig riktigt illa och dessa arter inte etablerar sig på andra trädslag än alm och ask kan de försvinna för alltid. 13
SLUTSATS Endast det fortsatta experimentet kan avgöra vilken skötsel (eller frånvaro av skötsel) som är mest lämpad för lavfloran inom detta och andra liknande områden. Mina undersökningar indikerar dock att det kan vara mindre motiverat att gallra eftersom artrikedomen var stor i de täta bestånden och att skogsarter dominerade över parkarter. Ett ytterligare argument mot gallring kan vara den rika vedsvampfloran som innehåller ett flertal rödlistade arter (Björn Nordén, muntligt). Trädens sjukdomar kan också leda till en spontan ljusöppning. Glädjande nog behöver inte en minskning av alm och ask innebära att många arter försvinner eftersom lönnen ännu inte drabbats av sjukdom och att den visade sig hysa så många rödlistade lavarter. 14
REFERENSER 1. http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/sitecollectiondocuments/sv/djur-ochnatur/skyddad-natur/mia-projektet/mia_a4.pdf [2012-03-05]. 2. http://www.artfakta.se/getspecies.aspx?searchtype=advanced [2012-03-05]. 3. Wirth, V. (1995). Die Flechten Baden-Württembergs. Bd. 1 och 2. Stuttgart: Ulmer. 4. Hultgren, S. & Nordin, A. (1999). Artfaktablad. Cliostomum corrugatum. http://www.artfakta.se/artfaktablad/cliostomum_corrugatum_374.pdf. [2012-03-01]. 5. Arvidsson, L. (1984). Rev. Arup, U. (1999). Artfaktablad. Gyalecta flotowii. http://www.artfakta.se/artfaktablad/gyalecta_flotowii_734.pdf. [2012-03-05]. 6. Arup, U. (1999). Artfaktablad. Ramalina baltica. http://www.artfakta.se/artfaktablad/ramalina_baltica_1348.pdf. [2012-03-05]. 7. Tibell, L. (1987). Rev. Thor, G. (1999). Artfaktablad. Chaenotheca cinerea. http://www.artfakta.se/artfaktablad/chaenotheca_cinerea_307.pdf. [2012-03-05]. 8. Thor, G. (1999). Artfaktablad. Buellia violaceofusca. http://www.artfakta.se/artfaktablad/buellia_violaceofusca_208.pdf. [2012-03-05]. 9. Bengtsson, V. & Stenström, A. (2009). Inventering av askskottsjuka i Västra Götalands län 2009. http://www.pro-natura.net/rapport_2009_80.pdf. [2012-03-01]. 15
BILAGOR Bilaga 1: Artförekomster på karta på Aggarön. Bilaga 2: Artförekomster på karta på Strömsholm/Billingen. 16
17
18