Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Henrik Tehler Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet Utgångspunkt Presentationen tar utgångspunkt i den riskforskning som har bedrivits vid avdelningen för brandteknik, avdelningen för brandteknik och riskhantering, samt vid avdelningen för riskhantering sedan början av 2000-talet. Ramforskningsprogram sedan 2004: FRIVA, PRIVAD, CenCIP Innehållet speglar den utvecklingsprocess som har ägt rum hos oss och an del av vad vi har lärt oss under dessa år. 1
Var började vi? I slutet av 90-talet och början på 2000-talet: fokus på riskanalysmetoder som skulle kunna tillämpas i specifika kontexter (ex. vid investeringsbeslut rörande brandskydd). I början av 2000-talet fick vi ett större ramforskningsprogram finansierat av Krisberedskapsmyndigheten (FRIVA). Skifte i fokus från att arbeta med metoder för riskanalys i en specifik kontext till metoder för riskanalys som skulle kunna användas lite var stans. Alltifrån kommunala tillämpningar till tillämpningar inom sektorsmyndigheter såsom Livsmedelsverket, Trafikverket, etc. Viktiga trender: Gränsöverskridande risker (kriser) Viktiga samhällsfunktioner (ex. elförsörjning, transporter) blir allt mer beroende av varandra. De likar mer och mer ett system av system. Ökar sannolikheten för så kallade gränsöverskridande kriser (eng. transboundary crises) Svårigheter Konsekvensspridning kan gå mycket snabbt Svårt att få överblick och hantera händelsen 2
Exempel på en gränsöverskridande kris Elavbrottet i nordöstra USA 2003 The North American Power Grid Is One Large, Interconnected Machine * Påverkade 50 miljoner människor Ohio, Michigan, Pennsylvania, New York, Vermont, Massachusetts, Connecticut, New Jersey och den Kanadensiska provinsen Ontario Tog upp till 4 dagar att få tillbaka strömmen Bedömd kostnad: 4-10 miljarder dollar *Final Report on the August 14, 2003 Blackout in the United States and Canada: Causes and Recommendations, U.S.-Canada Power System Outage Task Force, 2004, p. 5 Viktiga trender: Samhällets funktion Två viktiga trender: Fler och starkare beroenden Ökad uppdelning av ansvar (fler aktörer involverade) Nu Då 3
Viktiga trender: Samhällets funktion Två viktiga trender: Fler och starkare beroenden Ökad uppdelning av ansvar (fler aktörer involverade) Aktör 1 Då Viktiga trender: Samhällets funktion Två viktiga trender: Fler och starkare beroenden Ökad uppdelning av ansvar (fler aktörer involverade) Aktör 1 Aktör 3 Nu Aktör 2 4
Viktiga trender: När det gäller hur riskhantering bedrivs Helhetsperspektiv: En önskan om att använda samhällets resurser mer effektivt Allriskperspektiv: Fokus på alla möjliga risker Whole of society approach : Alla aktörer skall vara delaktiga Utmaningar Kollektiv fantasi Exempel: Terrorattackerna den 11 sep 2001 Imagination is not a gift usually associated with bureaucracies. * De flesta riskanalysmetoder är framtagna för väl isolerade system och deras användbarhet i en sammankopplad värld är en öppen fråga. Hur kan man förbättra vår samlade förmåga att kunna föreställa oss scenarier som aldrig tidigare har inträffat? *The 9/11 commission report, p. 344 5
Utmaningar Kollektiv fantasi A Kommunikation B En viktig faktor för att förbättra vår gemensamma förmåga att förutse olika händelser är hur vi väljer att kommunicera riskinformation Utmaningar Svårt att agera baserat på riskinformation If 9/11 was a failure of imagination, then Katrina was a failure of initiative. * This crisis was not only predictable, it was predicted. * Att skyddsvallarna runt New Orleans inte kunde motstå de allra kraftigaste orkanerna var välkänt. Övningen Hurricane Pam, juli 2004. Katrina, augusti 2005. Hur kan man förbättra den kollektiva förmågan att agera på riskinformation? *A FAILURE OF INITIATIVE - Final Report of the Select Bipartisan Committee to Investigate the Preparation for and Response to Hurricane Katrina, p. xi 6
Utmaningar Att kommunicera riskinformation Varför är det så svårt att kommunicera om risker? En förklaring är att det finns många sätt att beskriva risk... och sättet man beskriver på kommer att påverka vår uppfattning om risken, men också hur användbar vi uppfattar informationen. I ett system som bygger på att många typer (ex. privata/offentliga, sektorsansvariga/geografiskt områdesansvariga, operationellt inriktade/tillsynsinriktade) av aktörer skall vara inblandade kommer skillnaderna i hur man upplever och beskriver risk troligtvis vara stora. Exempelvis: Hur skall man beskriva osäkerhet?» Sannolikheter, frekvenser, semi-kvantitativa skalor, kvalitativa skalor? Utmaningar Svårt att veta om riskhantering fungerar Det är inte tillräckligt att fokusera på output i termer av, exempelvis, antal omkomna, ekonomisk skada, avbrottstider, etc. Olika system exponeras för olika nivåer av risk Att utvärdera beslut baserade på riskinformation är svårt» Orealistiskt exempel: En person deltar i ett lotteri och vinner 10 miljoner kronor. Var det ett bra beslut att delta? Tänk om lotteriet såg ut såhär: 10% sannolikhet att vinna 10 miljoner kronor, 90% sannolikhet att förlora10 miljoner kronor. Helt klart ett dåligt lotteri 7
Utmaningar Svårt att bedöma vår förmåga att hantera de oönskade händelser som faktiskt uppkommer De traditionella metoderna för riskanalys fokuserar ofta på tekniska komponenter och felfunktion. Men, då vi använder riskanalyser som stöd för förberedelser inför hantering av kriser är det viktigt att hantera osäkerhet rörande vår förmåga att agera i framtida scenarier. Exempel: Hur troligt är det att räddningstjänsten lyckas skydda ett bostadsområde vid en kraftig översvämning? Ofta har vi betydligt mindre relevant information för att bedöma sådana händelser än vi har när det gäller komponenter som pumpar & ventiler. Hur kan man hantera utmaningarna? INFORMATIONSINHÄMTNING ORIENTERING / IDENTIFIERING PÅVERKAN PÅ OMGIVNINGEN BESLUTSFATTANDE 8
Hur kan man hantera utmaningarna? => Möjligheter INFORMATIONSINHÄMTNING ORIENTERING / IDENTIFIERING PÅVERKAN PÅ OMGIVNINGEN BESLUTSFATTANDE Möjligheter för riskhantering Kunskap om riskanalys/riskhantering är avgörande för att hålla ihop systemet av flera aktörer. Aktörernas samlade tillgång till information är mycket stor. Aktörernas samlade tillgång till analyskapacitet är mycket stor. Tänk om man kunde sammanfoga dessa på sätt som gör att samtliga aktörer har tillgång till allt. Aktörernas samlade tillgång till resurser och möjlighet att påverka är mycket stor. Tänk om man kunde få aktörerna att agera tillsammans i högre utsträckning. 9
Avslutningsvis Hur ser utvecklingen ut? KOMMUNIKATION AV RISKBESKRIVNINGAR Antal 2010 Antal 2014 Andel 2010 (%) Andel 2014 (%) (1) Ingen beskrivning av trolighet 5 14 20 35 Kommuner Antal 2010: 25 2014: 40 Länsstyrelser 2010: 21 2014: 21 Nationella myndigheter 2010: 10 2014: 10 (2) Enbart beskrivning med ord 0 1 0 3 (3) Kvalitativ ordinal skala 1 5 4 13 (4) Semi-kvantitativ skala 19 18 76 45 (5) Frekvenser eller sannolikheter 0 2 0 5 (1) Ingen beskrivning av trolighet 5 9 24 43 (2) Enbart beskrivning med ord 2 1 10 5 (3) Kvalitativ ordinal skala 10 3 48 14 (4) Semi-kvantitativ skala 4 7 19 33 (5) Frekvenser eller sannolikheter 0 1 0 5 (1) Ingen beskrivning av trolighet 6 1 60 10 (2) Enbart beskrivning med ord 0 2 0 20 (3) Kvalitativ ordinal skala 3 5 30 50 (4) Semi-kvantitativ skala 0 1 0 10 (5) Frekvenser eller sannolikheter 1 1 10 10 Avslutningsvis Hur ser utvecklingen ut? Trots stor variation i hur man beskriver risk verkar vi röra oss i rätt riktning DÅ: riskanalyser/riskbedömningar betraktas mest som en ointressant biprodukt av riskhanteringsarbetet, fokus ligger på den interna processen. NU: större intresse för att faktiskt producera användbara analyser/bedömningar som också gynnar den externa processen, dvs användbara både för den egna organisationen och andra. 10