Fönstrets utsida Så mäter man fönster 1. Avlägsna fönsterfodret. 2. Mät bredd och höjd på hålet i väggen. 3. Det fönster som passar öppningen bör vara 20 30 mm mindre än de uppmätta hålet. 4. Hittar du inte fönster med rätt mått i vårt sorti - ment? Tala med oss så hjälper vi dig.
Datum: KUND: Allt ses inifrån! (cm) Produkt Hängning Öppning Glas Fönster Typ (Sid 5-6) Fön. Form Antal FÖNSTER DÖRR VÄNSTER HÖGER UÅTGÅENDE INÅTGÅENDE 2-GLAS 3-Glas Fast Sido hängt H vridbar DREH Kipp Över hängd Under hängd Runt Triangel Bågar Poster Antal Bredd Höjd Material (Sid 2-4) 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 x 7 x 8 x 9 x 10 x 11 x 12 x 13 x 14 x 15 x
Fönster Fixaren tillhandhåller olika material beroende på Ert behov. Underhållsfritt innebär att fönsterbågen och karmen är tillverkat i väderbeständig miljövänligt armerad komposit och är mycket UV-beständigt och håller färgen år efter år och som är försedd med stålkärna. Dessa fönster kan beställas i vilken kulör som helst och nästan i vilket utförande som helst. Mycket vanligt i England och Tyskland där man förhänge sedan gläds över de många fördelar. Förväxla inte underhållsfritt fönster med andra fönster som ibland kallas för underhållsfria som består av aluminium på utsidan och furu på insidan. Dessa fönster är inte underhållsfria då fönstret är av trä vilket alltid kräver underhåll. U-värde 1.1 på hela fönster konstruktionen Profil: Veka, Gealan, KBE (Beroende på storlek och fönstermodell) Livslängd: 30 år. Miljömässigt konkurrenskraftiga Robust konstruktion Goda isolerande egenskaper Säker och energisnål konstruktion PVC antändningstemperaturen är 390 C, och trä har antändningstemperaturen på 240 C. Mycket bra pris Vitmålad Furu Våra ytbehandlade fönster är som standard antikvit målade i NCS 0502-Y (Antikvit). Virke är av lammellimmad Norrlandsfuru. Vitmålat furu är mycket vanliga fönster i Skandinavien. Fönstret är skyddslackerad och målad i vit färg. Här kan Fönster Fixaren erbjuda Kvalitet som få kan mäta sig med. Mycket fina bågar och karmar som är smala och designade i ren modern design. U-värde är under 0.9 som motsvarar energiklass C Ljudvärde: 34 db Livslängd: 10 år. Modern profilering både på utsidan och insidan. Utan synlig spik eller skruv. Fönsterhandtag silver matt Bra Pris 2-färgad furu Vill du ha fönstret målat i 2 olika färger? En färg på utsidan och en annan färg på insidan? Inga problem. Ange färgen på utsidan/insidan som NCS kod. Virke är av lammellimmad Norrlandsfuru. Mycket fina bågar och karmar som är smala och designade i ren modern design U-värde är under 0.9 som motsvarar energiklass C Ljudvärde: 34 db Livslängd: 10 år. Modern profilering både på utsidan och insidan. Utan synlig spik eller skruv. Fönsterhandtag silver matt. konkurrenskraftigt pris
Obehandlad furu Obehandlade furu fönster är laserade och tryckimpregnerat för att klara väder och vind. Du kan måla på träet efteråt. Dock kan det bli i efterhand svårt att få in färg i alla skrymslen och vrår bakom gångjärn och beslag och under tätningslisterna. Obehandlade fönster är av mycket hög kvalitet. (inga knutar o.s.v.) U-värde är under 0.9 som motsvarar energiklass C Ljudvärde: 34 db Livslängd: 10 år. Modern profilering både på utsidan och insidan. Utan synlig spik eller skruv. Fönsterhandtag silver matt. Ädelträ Bortsett från den mest populära träsort som är tall (furu), erbjuder vi även andra barrträd och lövträd för att stärka uppbyggnaden av fönster konstruktionen. Vårt timmer är alltid helt fritt från alla knutar och andra defekter. Impregnerade i vattenlöslig miljövänlig konserveringsmedel, polerade och behandlade flera gånger, för att uppnå högsta kvalitet. Alla våra ädelträ fönster är miljö certifierade FSC och Rainforest Alliance-certifierade. Se nästa sida.
Meranti Teak Ek Eucalyptus Gran Hemlock Gran Lärkträd Mahogny Furu (Tall)
Fast Sidohängt Dreh-kipp öppnas endast inåt Vridbar / Glidhängt 180 grader Öppnas endast utåt H -Pivo Vertikal -Pivo Topphängt Giljotin 2-lufts Topphängt med karmfast mittpost 2-Lufts Sidohängt med karmfast mittpost Fast + Drehkipp med karmfast mittpost Sidohängt + drehkipp med karmfast mittpost Sidohängt + fast med karmfast mittpost 2-Lufts fast Skjut 2-lufts Vertikal Pivo 2-lufts Vridbar/ Glidhängt med karmfast mittpost
Fast rund Topphängt Runt Topphängt / Bottenhängt Halvmåne Fast halvmåne Topphängt / Bottenhängt Trangel Fast Triangel Sidohängt Altan / Balkongdörr Dreh kipp Altan / Balkong Sidohängt Altan / Balkong Med Bröstning Sidohängt Helglasad Pardörr Sidohängt + Drehkipp Pardörr Sidohängt Pardörr helglasad utan fast karmppost Helglasad skjutdörr Helglasad 4-lufts skjutdörr med dubbel öppning Helglasad 3-lufts skjutdörr med 1 öppning Helglasad 3-lufts skjutdörr med 2 öppningar
Fönsterbyte Tjärö vandrarhem - Foto gelki.com 2009 Foder Spröjs Båge Gångjärn Bleck Fönsterfixaren fixar biffen! Fönster fixaren monterar ditt fönster enligt bild till vänster. Utvändigt fixar vi följande som standard: Förutom att vi ersätter hela fönstret med det nya så ingår även färdigställande enligt följande 1. Nytt Foder (Vitmålat) 2. Byte av nedre/övre fönster bleck (Vit lackad) Övriga färdigställande arbeten som kan tillkomma ingår inte i standardpriset Se nästa sida för att se på arbetsmoment som ingår i fönsterbytet på insidan. Utsida Fönster Fixaren Sida 1 Järnstångsvägen 17 SE-433 30 Partille, Sverige Tel / Fax: 031-232772 www.fonsterfixaren.se info@fonsterfixaren.se
Fönsterbyte Fönstersmyg Invändig färdigställande Invändigt fixar vi följande som standard: Förutom att vi ersätter hela fönstret med det nya så ingår även färdigställande enligt följande 1. Drevning / tätning / isolering av spalt 2. Fönstersmyg (vitlackad Mdf material) 3. Invändig foder (lister) vid behov. Övriga färdigställande arbeten som kan tillkomma ingår inte i standard priset Se nästa sida för att se alla arbetsmoment som ingår i priset! Fönster Fixaren Sida 2 Järnstångsvägen 17 SE-433 30 Partille, Sverige Tel / Fax: 031-232772 www.fonsterfixaren.se info@fonsterfixaren.se
Fönsterbyte Utsida Insida Energiglas båge karm tätning bleck Utvändig foder drev smygbräda Invändig foder luft- och dräneringskanal (ska vara minst 7-15 mm och löpa runt hela fönsterkarmen). 1. Rivning av det gamla fönstret Vid rivning lyfts fönsterbågarna ut och lister och foder tas bort varefter man med en sticksåg eller tigersåg kapar spikar eller skruvar mellan karm och stomme. Vi tar alltid bort den gamla fönsterkarmen. Därefter gör vi rent i fönsteröppningen, avkapade infästningar dras ur eller försänks i stommen. Därefter gör vi noggrann kontroll så att stommen som fönstret ska sitta i inte är rutten och att hålet i väggen är i rätt storlek för det nya måttbeställda fönstret. Vi kollar även att inga vattenrör, elkablar mm hindrar montage av det nya fönstret. Skulle en sådan situation uppstå så lämnar vi absolut inte dig utan vi fixar även det mot tilläggs fakturering. Vi strävar alltid att på plats fixa alla uppkomna problem som kan dyka upp. Vi tycker att det är viktigt att vara flexibla. 2. Montering av det nya fönstret Med hjälp av ett vattenpass så mäter vi understycke till fönster hålet är vågrätt. Sedan kilar vi fönstret försiktigt och låser karmen i väggen. Sedan Skruvar vi i karmen i väggen med hjälp av karmskruvar som fästs i de för-borrade hålen om sådana finns. Annars borras hålen och karmskruvarna placeras enligt karmskruv-tillverkarens anvisningar. Återigen görs kontrollen att karmen är i våg och lod. Eventuella justeringar görs genom att skruva in eller ut på karmskruvhylsan. För Underhållsfria fönster har speciella effektiva stål karmbeslag tagits fram för att kunna montera fönstret i stommen. Genom att fönstret har kilats mot stommen uppstår en liten springa. Den måste drevas, det vill säga tätas. Drevningen är fönsterfogens värmeisolering. För att drevningen ska vara effektiv är det nödvändigt att mellanrummet är minst 7 mm. Drevning kan utföras kil med olika material. Som t.ex. mineralullsremsor eller fogskum. Ett fönster som drevats med fogskum kan inte efterjusteras eftersom skummet expanderar effektivt i hålrummen och tätar ordentligt. Efter att man har monterat fönstret börjar vi arbetet med finsnickeri. 3. Snickeri/färdigställande Nu monteras fönstersmygen (vitlackad träfiberskiva) och lister och invändig/utvändig foder sätts runt ditt fönster. Övre och undre fönster bleck monteras och kontrolleras. Sedan är det dags att byggstäda. Det innebär att vi tar upp skräp och grovtorkar fönster från byggdamm och samlar upp skräpet som vi tar med oss. När arbetet är klart går vi igenom hur dina nya fönster och dörrar fungerar samt forslar bort gamla fönster om kund önskar det. Viktigt att tänka på! Övriga fönsterrelaterade Snickeri/färdigställande arbeten faktureras i efterskott. Det kan röra sig om att göra mindre/större hål i väggen. Om vi byter fönster och något händer p.g.a. en undermålig putsfasad, tegelfasad, ingår ej omputsning/ ommurning i grundpriset. Färdigställande avser heller Ej montering av nya fönsterbrädor. Äldre vattenrör/ elkablar som är ett hinder för montering av de nya fönstren och uppvisar skada att de måste bytas ut, är lagning/utbyte/åtgärd ej inräknat. karm Fönster Fixaren Sida 3 Järnstångsvägen 17 SE-433 30 Partille, Sverige Tel / Fax: 031-232772 www.fonsterfixaren.se info@fonsterfixaren.se
ENERGIMYNDIGHETEN INFORMERAR Skattereduktion för nya fönster Småhusägare som byter till energieffektiva fönster kan få sänkt skatt. Riksdagen har fattat beslut om en ny lag, som ger möjlighet till skattereduktion för den som byter till energieffektiva fönster i sin villa. I hus med vanliga tvåglasfönster försvinner en tredjedel av värmen ut genom fönstren. De nya energieffektiva fönstren håller kvar betydligt mera värme inomhus, vilket sparar både energi och pengar. För att uppmuntra småhusägare att byta till energieffektiva fönster har Riksdagen beslutat om en ny lag, Lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder i permanentbostäder. Sänkt skatt för fönsterbyte Skattereduktion ges för utbyte av hela fönster, alltså glas, karm och båge, i befintliga småhus. De nya fönstren ska vara energieffektiva, och ha en värmegenomgångskoefficient (U-värde) på högst 1,2 räknat på hela fönstret, inklusive glas, karm och båge. Installationen av nya fönster ska ha påbörjats tidigast den 1 januari 2004 och avslutats senast den 31 december 2006. Både utgifter för fönster och arbetskostnader för installation får tas med när man ansöker om skattereduktion. Momsen ska räknas med i underlaget. Skattereduktion för fönsterbyte beviljas med 30 procent av de kostnader som överstiger 10 000 kronor. Maxbeloppet som ges i skattereduktion är 10 000 kronor. Vem kan ansöka? Den som äger ett en- eller tvåfamiljshus, eller är medlem eller delägare i ett bostadsrättsradhus, kan ansöka om skattereduktion. Ägaren måste själv bo i huset. Första ansökningstillfället 2005 Ansökan lämnas till Skatteverket senast den 2 maj året efter att fönsterbytet genomfördes. Första gången som denna skattereduktion kan sökas är år 2005, och sista gången är den 2 maj 2007. Skatteverket tar fram ansökningsblankett och en informationsbroschyr våren 2004. Dessa kan laddas ner från www.skatteverket.se eller hämtas på valfritt lokalt skattekontor. Exempel Familjen Svensson bor i en villa med gamla tvåglasfönster som har U-värde 2,8. De sätter in nya energieffektiva fönster med U-värde 1,2. De byter ut tolv fönster, inklusive glas, karm och båge, och låter en installatör sätta in de nya fönstren. Summan av deras utlägg är: 12 fönster à 4 000 kr styck 48 000 kronor Installation 18 000 kronor Summa: 66 000 kronor
FAKTA U-värdet anger hur energieffektivt fönstret är U-värdet är ett mått på hur väl ett fönster, eller någon annan del av byggnaden, isolerar mot värmeförluster. U-värdet mäts i Watt per kvadratmeter och grad, W/m 2 K. Gradtalet mäts i Kelvin och anger temperaturskillnaden mellan ute och inne. U-värdet 1,2 betyder att fönstret läcker 1,2 Watt per kvadratmeter om det är en grads temperaturskillnad mellan inne och ute. Alltså, ju lägre U-värde desto bättre isolering. Skattereduktion ges med 30 procent av utläggen, när 10 000 kronor är borträknade. Högsta belopp som beviljas för fönsterbyte är 10 000 kronor. Summan av utläggen minus 10 000 kronor blir 56 000 kronor. 30 procent av 56 000 kronor blir 16 800 kronor. Det är mer än vad som beviljas i skattereduktion, så familjen får skattereduktion med maxbeloppet, det vill säga 10 000 kronor. Exemplet bygger på ett antaget genomsnittspris på fönster respektive installationskostnader. Effektiva fönster Energieffektiva fönster ger bättre inomhusklimat. Det beror på att rumsluften intill fönstren inte kyls ner lika mycket som intill vanliga fönster. Man undviker kallras, alltså avkyld luft som strömmar från fönstren och ner längs golvet. Tack vare ett bättre inomhusklimat, utan kallras och drag, kan man oftast sänka inomhustemperaturen 1 2 grader utan att minska på komforten. För varje grad som årsmedeltemperaturen sänks i huset, minskar energiåtgången med fem procent. Största möjliga energisparnytta av ett fönsterbyte får man om huset har ett bra styr- och reglersystem. Energieffektiva fönster kan vid vissa väderleksförhållanden ge kondens på utsidan. Det finns idag ingen känd teknik för att helt undvika utvändig kondens, men fenomenet uppträder normalt bara vid några tillfällen per år. Spara energi med nya fönster Klimatet och medeltemperaturen i olika delar av landet påverkar hur mycket energi som kan sparas vid byte till energieffektiva fönster. Mer information om hur mycket som kan sparas finns hos din kommunala energirådgivare, samt på Energimyndighetens webbplats www.stem.se. Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna. Telefon 016-544 20 00. Fax 016-544 20 99. www.stem.se ET 7:2004 / 2004-03 / 40 000 ex
Df,DDOET Datum Beteckning 2008-03-10 P801530 Sida I (1) Bilaga 1 Tabetl I Data fiir glasdell Uppbyggnad: Gas: Beliiggning (position): Korrigerad emissivitet: Total solenergitransmittans (g-viirde): Dags lj ustransmittans : T4-12 Argon (90 o/o)largon (90%) Thermofloat (pos. 2 och 5) 0,037 48-50 % 70-11% Tabell2 Materialdata Material Glas EPDM Butyl PVC Aluminium stel Torkmedel H&lrum (luft)* Hilrum (glasspalt) Vii rmekonduktivitet, W/(m.K) Kiilla 1,0 0,25 0,24 0,77 150 50 0, 13 Beriiknas enligt SS-EN ISO 10077-2 Beriiknas enligt SS-EN 673 * Fdr sammansatta halrum beriiknas ftirst en ekvivalent kvadratisk area enligt SS-EN ISO 10077-2. Vtirmekonduktiviteten beriiknas dzirefter pa denna area. I : EN 12524 Emissiviteten 0,3 anvdndes for st6lprofilerna i ovrigt 0,9. Tabell 3 Beriiknade V- och U-viirden fiir fiinster med format 1,2 m x 1,2 m y-vdrde, W(m'K) U-vdrde, W/(m'K) Distanslist Karm/BAge over/under Fonster sidor Glas over/under I sidor 1,2x7,2 m2 Aluminium 0.058 0.058 0.72 t,56 1.56 1.1' 7 U-viirde for hela {tinstret iir ber?iknad med areaviktning av respektive fonsterdels U-vdrde samt korrektion for kantforluster invid slaskant enlist SS-EN 10077-1 och 2. ' Enligt tillverkare
D f, DDrtDi Datum 2008-03 - 10 Beteckning P801 530 Sida 1 (1) Bllaga2 m f--* 1 t \ t l L l [-l t t l l l l l q_?t [] ffi Window Prestige VEKA Perfectline 70 mm
Kondens på fönster Vardagssituationer med kondens är imman på badrumsspeglar efter en dusch eller kondens på det iskalla saftglasets utsida. I första fallet är det frågan om ett rum med tillfälligt förhöjd luftfuktighet och i andra fallet är det mötet mellan en betydligt kallare yta och den omgivande fuktiga varma rumsluften. Oavsett omständigheterna så uppstår kondens när varmare luft träffar en yta med lägre temperatur än luftens daggpunkt. Dålig ventilation och hög produktion av fukt inomhus bidrar var och en för sig och ännu värre tillsammans, till att fuktinnehållet i luften inomhus ökar. Detta leder i sin tur till att risken för kondens på rummets svalare ytor ökar. I en yttervägg är fönster oftast de kallaste ytorna och är därmed extra känsliga för kondens. Ju sämre isoleringsegenskaper ett fönster har desto kallare blir det. Därför är fönster med dåliga isoleringsegenskaper en tillräcklig orsak till att kondens uppträder. På fönster uppträder kondensen vanligtvis på glasrutorna och den kan förekomma på olika ställen invändigt, utvändigt och mellan glasen. Orsakerna till kondens på fönster är olika beroende på var på fönstret det förkommer. Kondens kan ibland även förkomma på fönstrens karmar och bågar men det är inte särskilt vanligt. Orsaken är oftast att fönstren är dåligt isolerade, det vill säga har lågt värmemotstånd (högt U-värde). Man skall i största möjliga mån se till att det inte uppstår kondens på några ytor alls. På fönster kan kondensen ge upphov till mögel och röta, vilket kan leda till dålig inomhusluft samt missfärgning och nedbrytning av träet i fönsterbågarna. Här syns kondens både på glasets insida och mellan glasen. Foto: A Ekstrand-Tobin De frågor man skall ställa sig när det uppstår kondens på fönster är: Varför är rutan för kall? (kallt ute, dåligt fönster/tätning) Varifrån kommer fukten? (dålig ventilation, högt fukttillskott) Varför ventileras rutan dåligt? (felaktig tätning) Invändig kondens Kondens på insidan av ett fönster uppstår huvudsakligen under den kalla årstiden. Orsaken är att yttemperaturen på glasets insida då blir mycket lägre än rumsluftens. När den varma och fuktiga rumsluften träffar den kalla glasytan, blir det kondensutfällning om temperaturen på glaset är lägre än daggpunktstemperaturen. Ju fuktigare rumsluften är desto mer kondens blir det. Kondensen uppkommer som ett band på glasets nederdel och den fortsätter ibland uppåt längs glasets kanter. Att kondensen bildas just här beror på att yttemperaturen på det inre glaset är som lägst längst ner. Är det riktigt kallt ute kan kondensen till och med frysa till is. RISK Kombinationen låg allmänventilation och hög produktion av fukt inomhus leder ofta till invändig kondens på fönsterrutor. Det finns även en ökad risk att fukten också kondenserar i ytterväggen och leder till mögel och röta. Kondens på insidan fönstret kan på sikt ge fukt- och mögelskador. Fönster som innehåller en isolerruta får oftast lägre yttemperatur på glaset längst ner än de som innehåller kopplade bågar med ett enkelglas innerst. Om för mycket uteluft läcker in till mellanrummet mellan rutorna i en kopplad båge kyls innerrutan ner ytterligare och risken för kondens ökar. Detsamma gäller om tätningslisterna mellan båge och karm är dåliga. För att motverka kallras från fönster placeras radiatorer (värmeelement) under fönstren. Radiatorerna ger upphov till en uppåtgående värmeström över fönstret, vilken höjer temperaturen på fönstrets insida och som i sin tur minskar risken för kondens. Det finns således en tanke med att placera radiatorer under fönster. Om värmen från radiatorn inte kan cirkulera över fönstret på avsett sätt, kan kondens ändå bildas. Orsaken kan vara att fönsterbänken är olämpligt utformad eller att fönsternischen är mycket djup. Gardiner för fönstret och växter på fönsterbänken kan också hindra ventilationen. Läs mer i Luftrörelser, Kyla och drag. Kondensbildningen kan även påverkas av vilken typ av radiatorer som finns i huset. En elradiator med termostat fungerar på ett annat sätt än en vattenradiator eftersom termostaten stänger av elradiatorn helt under vissa intervaller. Detta kan vara tillräckligt för att kondens skall hinna bildas. Andra former av uppvärmningssystem som t ex takvärme kan också påverka kondensbildningen. Bilden visar hur den varma luften stiger från radiatorn och cirkulerar kring fönster. (Fönster och dörrar) RÅD Se till att värmen från radiatorerna kan cirkulera fritt över fönstret. Det måste lämnas en springa på minst ett par centimeter mellan fönsterbänk och vägg för att varmluften skall kunna ventilera fönsterrutan. Om för mycket uteluft cirkulerar mellan rutorna i kopplade bågar måste man täta mellan dem. Men tänk på att inte täta med lufttäta lister, luften måste kunna cirkulera mellan rutorna. Att täta fönster. Förekomsten av kondens på insidan minskar ju mer välisolerat fönstret är. Ju bättre U-värdet är, desto högre blir yttemperaturen på fönsterglasets insida och risken för kondens blir mindre. Invändig kondens förekommer som sagt framförallt under kalla perioder och då speciellt i badrum och sovrum där rumsluften emellanåt kan vara mycket fuktig. Riklig kondens på insidan av fönstret kan vara skadlig, eftersom insidan normalt inte är konstruerad för att klara långvarig kontakt med fukt. Det kan leda till rötskador på den inre bågen. Kondens mellan rutor
I fönster med kopplade bågar blir det ibland kondens mellan rutorna. Orsakerna till detta kan vara många. En orsak är att tätningen mellan karm och båge inte fungerar som den skall, utan varm rumsluft kan läcka ut genom fönstret. Den varma luften tar sig in mellan bågarna och kondenserar mot insidan på det yttre glaset som är kallast. Men för att luften skall kunna läcka ut på detta sätt genom fönstret, så krävs det att det är ett övertryck i rummet där fönstret är placerat. I ett hus med självdragsventilation är det oftast övertryck på de övre våningarna. I byggnader med mekanisk till- och frånluftsventilation kan övertryck bildas om ventilationssystemet är felaktigt injusterat. Kondens mellan rutorna orsakad av otäta fönster uppkommer under den kalla årstiden. Kondensen bildas på det yttre glasets insida längs nederkanten och sidorna. Den kan vara U-formad eller L-formad, beroende på hur otätheterna i tätningslisterna ser ut. I detta fallet är den invändiga kondensen frusen intill fönsterbåge och översidan spröjs. Foto: A Ekstrand-Tobin Tydliga mögelskador på fönsterbågen, utsatt för långvarig invändig kondens. Foto: A Ekstrand-Tobin Två vanliga mönster för kondensbildning mellan fönsterrutorna. Kondens kan också bildas mellan glasen om fönstervirket i bågarna är fuktigt. Denna typ av kondens uppträder nästan alltid vid mild väderlek med solsken. När solen skiner på fönstret avger det fuktiga virket fukt till luften i mellanrummet mellan bågarna. När solen sedan försvinner från fönstret, kyls luften ner i mellanrummet och kondens bildas på det yttre glasets insida, i synnerhet mitt på rutan. I fönster med kopplade bågar skall uteluften kunna cirkulera mellan glasen. Om denna cirkulation är för liten så kan den fukt som trots allt finns mellan rutorna inte ventileras bort och då uppstår kondens på ytterglasets insida. Orsaken till kondens mellan rutorna i ett kopplat fönster är således ett konstruktionsfel eller ett funktionsfel, antingen i fönsterkonstruktionen eller i byggnaden och dess ventilationssystem. Denna typ av kondens är svår att bli av med när den väl uppstått. Eftersom kondensen oftast blir kvar under långa perioder kan den vara skadlig för konstruktionen och vid riklig förekomst kan den orsaka färgavflagning och fuktskador i fönstret i form av röta. I isolerrutor kan det ibland bildas kondens i luftspalten mellan rutorna. Denna kondens orsakas av att förseglingsmassan som skall täta isolerrutan har punkterats på något sätt. Sådan kondens bildas oftast i mitten på rutan och den är bestående, vilket innebär att rutan måste bytas ut. Utvändig kondens På mycket välisolerade fönster uppstår vid vissa tillfällen kondens på fönstrens utsida, på glasytan som vetter mot uteluften. Eftersom välisolerade fönster släpper ut väldigt lite värme, kommer yttemperaturen på det yttre glasets utsida att ligga mycket nära uteluftens. Ett vanligt fall av kondens är mellan rutor i övervåningens fönster en kall vinterdag. Foto: B Jonsson, SP RÅD Se till att tätningslisterna mellan karm och båge är effektiva. Om inte, byt till nya lister, se avsnittet om Att täta fönster. Se till att uteluften kan cirkulera mellan bågarna, vilket innebär att anslutningen mellan innerbågen och ytterbågen inte får vara för tät. Kontrollera också att tätningen mellan karm och vägg är bra. Kontrollera ventilationen. Kondens utvändigt uppträder då yttemperaturen på det utvändiga glaset sjunker under uteluftens temperatur och under uteluftens daggpunkt. Detta inträffar under klara nätter då utstrålningen från fönstret mot himlen är stor, beroende på himlavalvets låga temperatur. Utstrålningen kan vara så stor att glaset blir avkylt till lägre temperatur än uteluftens. För att kondens skall uppstå krävs dessutom att luftens relativa fuktighet är så hög att glasets temperatur är lägre än uteluftens daggpunkt. Omfattningen av den utvändiga kondensen beror förutom av klimatet även på byggnadens utformning och dess omgivning. Kondensen uppstår främst under den mörka delen av dygnet och försvinner normalt framåt morgonen när solen stiger och värmer luften. Den börjar på glasrutans nedre del och växer uppåt. Den kan ibland täcka hela ytan med undantag av en rand längs kanterna. De flesta fallen av utvändig kondens inträffar i början av hösten, under augusti-november. Om lufttemperaturen ligger nära 0 C kan yttemperaturen på glasets utsida bli under 0 C och det kan då bildas is på fönstrets utsida. Detta är exakt samma fenomen som händer med vindrutan på en bil, som under klara kalla nätter kan frysa på, trots att lufttemperaturen ute inte ligger under 0 C. Kondens på fönsterglasens utsida. Det är typiskt att kondensen inte går ända ut i kanterna, beroende på att yttemperaturen är högre i randfältet mot bågen än en bit ut på glaset. Att det blir kondens utvändigt på ett fönster är alltså ett tecken på att fönstret är välisolerat och har ett lågt U-värde. Den utvändiga kondensen är inte skadlig för fönstret eftersom utsidan på fönstret normalt tål en hög fuktbelastning. Fönster med låga U-värden (under 1,3 W/(m²K)) kallas för energieffektiva fönster