Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Miljöskyddsnämnden Gruppmöte 13:00 Stora konfekten/chokladen S/ MP resp M, C, KD, L Dag: Måndagen den 22 Februari 2016, kl 14:00. Preliminär sluttid 17:00. Plats: Stora konfekten (Socialkontoret), Sidenvägen, Alingsås Information och överläggningar A/ Information från sekreterare B/ Information från förvaltningschef C/ Information från övriga D/ Lärkeskogen E/ Enskilda avlopp Äldre personer F/ Lycke-deponin G/ Miljöstyrande faktorer H/ Överklagade ärenden I/ Aktuella ärenden Upprop Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Begäran om åtgärdsplan för bättre luftkvalitet (2016-0178) 2. Uppföljning och bokslut 2015 (Miljöreda 2015-0769) 3. Ekonomisk uppföljning med prognos 2016 (Miljöreda 2016-0041) 4. Delegerade Beslut 2016 Beslut Anna Hansson (MP) Ordförande Peter Porss Sekreterare Tel: 0322-61 62 20 E-post: peter.porss@alingsas.se
Ärende 1 Begäran om åtgärdsplan för bättre luftkvalitet (2016-0178)
Tjänsteskrivelse Datum: 2016-02-02 Miljöskyddsnämnden Handläggare: Sture Alexandersson Direktnr: Epost: Beteckning: 0322-61 63 33 sture.alexandersson@alingsas. se 2016.008 MN Begäran om åtgärdsplan för bättre luftkvalitet (Miljöreda 2016-0178) Ärendebeskrivning Alingsås övergripande miljömål 2011-2019 är uppdelade i tre huvudområden, Rik natur, Friskt vatten och Det goda samhället. Mål nr 18 i det sistnämnda huvudområdet lyder: De nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. Vidare nämns att det är Kommunstyrelsen i samarbete med Miljöskyddsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnde samt Tekniska nämnden som har huvudansvaret för detta miljömål följs. Miljöskyddskontoret har sedan 90-talet övervakat luftkvaliteten i Alingsås tätort. Mätningar av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och flyktiga organiska kolväteföreningar (VOC) har skett regelbundet (de regelbundna mätningarna av SO 2 har dock upphört år 2013). Mätningarna gjordes på tre platser vintertid men sedan år 2013 görs mätningarna jämt fördelade över året för att harmoniera med Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Mätningarna har kompletterats med ytterligare två platser (Västra Ringgatan och Gärdesgatan vid E20) år 2011. Sedan mätningarna startade har dessa sistnämnda platser varit föremål för överskridande av miljömålet för årsmedelvärdet av NO 2. Göteborgsregionens luftvårdsprogram gjorde en mätning på Västra Ringgatan av inandningsbara partiklar (PM10) och NO 2 februari juni 2015. Resultatet visade att års- och dygnsmedelvärdet för PM10 överskreds under mätperioden. Även beräkningar för åren 2005-2006 och 2010 har visat att miljömålet för årsmedelvärdet av halterna av PM10 överskrids på Västra Ringgatan och Gärdesgatan samt för dygnsmedelvärdet på Västra Ringgatan. Beredning Miljömål Miljömålen utgör en gemensam plattform för Sveriges miljöarbete. De 16 målen som riksdagen beslutat om ger en struktur för miljöarbetet som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt. Myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv har alla viktiga roller i arbetet med att nå målen. För att ge en tydlig struktur för miljöarbetets genomförande och uppföljning finns mål på flera nivåer:
Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål som beskriver det önskade miljötillståndet. Etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Generationsmålet innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Styrmedel och åtgärder för att lösa miljöproblemen i Sverige ska utformas så att Sverige inte exporterar miljöproblem. Miljökvalitetsmålen uttrycker det miljötillstånd som eftersträvas i den svenska samhället. Till varje miljökvalitetsmål hör ett antal så kallade preciseringar som är de bedömningsgrunder som används för att redovisa resultaten och bedöma om styrmedel och insatser i Sverige, inom EU och internationellt är tillräckliga för att nå målen. Miljökvalitetsmålen ger en vägledning för miljöarbetet för nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörers arbete. Etappmålen anger den samhällsomställning som krävs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås och är styrande för miljöarbetet. De kan bidra såväl till flera olika miljökvalitetsmål som till generationsmålet. Regeringen eller riksdagen beslutar om etappmål inom prioriterade områden där insatser bedöms som särskilt viktiga eller motsvarar mål som beslutas inom EU eller genom internationella överenskommelser. Målen har lagt grunden för det vi i dag kallar miljömålssystemet. Målen ger också en långsiktig signal till hela samhället om vad regering och riksdag vill uppnå med miljöpolitiken. Arbetet involverar olika samhällsaktörer och även näringslivet. Miljömålet Frisk Luft definieras Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regeringen har fastställt följande riktvärden i precisering av miljömålet Frisk luft: Bensen, max 1 mikrogram per kubikmeter luft (1 µg/m 3 ) beräknat som ett årsmedelvärde. Bensapyren, max 0,1 nanogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Butadien, max 0,2 µg/m 3 beräknat som årsmedelvärde. Formaldehyd, max 10 µg/m 3 beräknat som ett timmedelvärde. Partiklar (PM2,5), max 10 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 µg/m 3 beräknat som ett dygnsmedelvärde. Partiklar (PM10), max 15 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 µg/m 3 beräknat som ett dygnsmedelvärde. Marknära ozon, max 70 µg/m 3 beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 µg/m 3 räknat som ett timmedelvärde. Ozonindex, max 10 000 µg/m 3 under en timme beräknat som ett AOT40- värde under perioden april september Kvävedioxid, max 20 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 µg/m 3 beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.
Alingsås kommunfullmäktige antog år 2010 ( 189) Alingsås miljömål 2011-2019 med detaljerade mål för 2011-2013. De detaljerade målen har inte förnyats och har alltså utgått som dylika miljömål. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska miljömålen följas upp årligen och redovisas i kommunens miljö- och folkhälsoredovisning. Redovisningen ska innehålla en uppföljning av de övergripande miljömålen (2011-2019) samt tillhörande nyckeltal. För att synliggöra utvecklingen bör redovisningen innehålla trendpilar. Miljöredovisningen ska inkludera det internkommunala miljöarbetet. Luftkvalitet I samband med att en järnvägskorsning togs bort år 1989 och ersattes med en planfri korsning i kombination med om och tillbyggda gator, har beteendemönstret beträffande vägtrafiken i Alingsås tätort väsentligt förändrats. Vägen som numera kallas för Västra Ringgatan har ändrat karaktär från lokalgata till en genomfartsled. Trafikökningen tillsammans med en bebyggelseförtätning av området närmast nämnda gata medför att emissionerna från trafiken, och en försämrad luftomsättning, gör att miljömålet för årsmedelvärdet av kvävedioxid överskrids återkommande. Beräkningar av halterna av PM10 tillsammans med Luftvårdsprogrammets mätning år 2015 visar att även denna parameter överskrider miljömålet. Mycket tyder på att också Bensen överskrider miljömålet på denna gata. Trafikflödet på Västra Ringgatan har genomgått en måttlig ökning sedan mätningen påbörjades här 2011. Haltvariationer mellan olika år får främst tillskrivas skiftande vädersituationer som påverkat luftomsättningen i området. Miljöskyddskontorets synpunkter På grund av den uppkomna situationen med återkommande överskridande av miljömålet Frisk Luft i Alingsås tätort bör Miljöskyddsnämnden framföra en hemställan till Kommunstyrelsen om att ta fram en åtgärdsplan med syfte att vidta åtgärder så att miljömålet för luftkvalitet klaras i hela kommunen. Förslag till beslut i miljöskyddsnämnden Miljöskyddsnämnden begär ett initiativtagande till en åtgärdsplan av Kommunstyrelsen för hur miljömålet för Frisk luft ska klaras i hela kommunen. För Miljöskyddskontoret Sture Alexandersson Miljöskyddsinspektör Sign: Beslutsunderlag: Luftföroreningssituationen i Alingsås tätort år 2014 Luftkvalitetsmätning år 2015 Exp: Kommunstyrelsen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Foto: Sture Alexandersson Emma Björkman Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad Rapport 161 Oktober 2015 1 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Förord Den här utredningen är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborgs Stad på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Rapporten är skriven av Emma Björkman och granskad av Erik Bäck. 2 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Luftföroreningar i tätort... 6 Trafiksituationen i Alingsås... 6 Andra utsläpp till luft... 7 Miljökvalitetsnormer... 7 Miljömål... 9 Tidigare mätningar i Alingsås... 10 Mätplats... 12 Luftkvalitetsmätning... 13 Mätutrustning... 13 Resultat... 14 Partiklar (PM 10 )... 14 Dygnsmedelvärde... 14 Årsmedelvärde... 15 Miljökvalitetsmålet Frisk luft... 16 Kvävedioxid (NO 2 )... 16 Timmedelvärde... 16 Dygnsmedelvärde... 16 Årsnorm... 17 Miljökvalitetsmålet Frisk luft... 17 Slutsatser... 19 Referenser... 20 Bilagor... 21 3 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Sammanfattning Luftkvaliteten mättes på Västra Ringgatan i Alingsås från och med februari till och med juni 2015. Vägen är en relativt vältrafikerad genomfartsled i staden, med ett bitvis slutet gaturum som kantas av bostäder, skola och kontor. Mätningarna visade att kvävedioxidhalten (NO 2 ) på mätplatsen var relativt låg. Partikelhalten (PM 10 ) var däremot tidvis hög och under flera perioder i mars månad till och med mycket hög. I Tabell 1 sammanfattas resultaten av mätningarna. Eftersom miljökvalitetsnormerna gäller för ett helt år har vi gjort en bedömning av om gränsvärdet eller tröskeln kommer att klaras på platsen under hela 2015 eller ej. I kolumnerna Dygn och Timme anges antalet tillfällen som gränsen överskridits, med tillåtet antal tillfällen inom parentes. I kolumnerna År anges det periodmedelvärde av halter som uppmätts, med tillåtna halter inom parentes. Grön markering indikerar att vi bedömer att gränsvärdet eller normen klaras, orange markering att de riskerar att överskridas och röd markering att nivån redan har överskridits under 2015. Tabell 1. Resultat av mätningarna i relation till miljökvalitetsnormerna (MKN) och delmålen för Frisk luft. Partiklar (PM 10 ) Kvävedioxid (NO 2 ) Dygn (antal dygn) År (µg/m3) Timme (antal timmar) Dygn (antal dygn) År (µg/m3) MKN 12 (35) 26 (40) 4 (175) 1 (7) 20 (40) ÖUT* 30 (35) 26 (28) 24 (175) 2 (7) 20 (32) NUT* 56 (35) 26 (20) 104 (175) 4 (7) 20 (26) Frisk luft 35 (35) 26 (15) 69 (175) - 20 (20) *ÖUT: övre utvärderingströskeln, NUT: nedre utvärderingströskeln. Vi bedömer att miljökvalitetsnormerna och de övre utvärderingströsklarna för PM 10 klaras på mätplatsen. De nedre utvärderingströsklarna och delmålen för Frisk luft överskreds redan under mätperioden. När det gäller kvävedioxid är vår bedömning att samtliga normer och trösklar klaras på platsen, med undantag för den nedre utvärderingströskeln som riskerar att överskridas. Dessutom bedöms miljömålet för kvävedioxid att överskridas på platsen för helåret 2015. 4 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 5 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Bakgrund Luftföroreningar i tätort Kväveoxider bildas vid förbränningsprocesser genom att luftens syre och kväve reagerar med varandra vid hög temperatur. Kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ) är atmosfärskemiskt aktiva. Kväveoxid kan ombildas till kvävedioxid och vice versa, men andelen kvävedioxid ökar i regel på bekostnad av kväveoxid när föroreningarna åldras. På grund av dessa samband används ofta NO X (summan av NO och NO 2 ) för att beskriva halterna av luftföroreningar. I städer och tätorter är trafiken den största källan till NO X, men även förbränning i exempelvis kraftvärmeverk och andra industrier bidrar. Kvävedioxid kan påverka hälsan negativt. Korvarig exponering för höga halter kan orsaka inflammation i luftvägarna och försämra lungfunktionen. Långtidsexponering av högre kvävedioxidhalter påverkar framför allt lungfunktionen och kan påverka utvecklingen av lungorna bland barn och öka bronkit bland barn med astma. Det kan öka mottaglighet för infektioner. Känsligheten varierar från person till person. För astmatiker eller allergiker kan känsligheten vara högre och barn är generellt sett känsligare än vuxna. PM 10 är ett samlingsbegrepp för partiklar med en diameter mindre än 10 µm. De partiklar som ryms under begreppet PM 10 är inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning och kan utgöras av vätskedroppar, salter, dammpartiklar, sot eller kombinationer av dessa. Luftens innehåll av olika partiklar är beroende av varifrån partikelutsläppet kommer och hur det har transporterats och omvandlats från källa till mottagare. Sammansättningen varierar också kraftigt över året. Partiklar i gatumiljö är dels långdistanstransporterade, dels från lokala industrier samt direkt och indirekt skapade av trafiken. De direkta emissionerna från trafiken utgörs av avgaspartiklar och partiklar som bildas genom slitage mellan däck och vägbana. Användning av dubbdäck innebär att slitaget mellan vägbana och däck blir kraftigare, vilket bidrar till att fler partiklar slits upp i luften. Vilken vägbeläggning och metod för vinterväghållning som används spelar också roll för halterna av PM 10. De indirekta emissionerna består av uppvirvlande partiklar. Uppvirvlingen innebär att partiklar som bildats kan bidra till höga partikelhalter under en lång period då de hålls svävande i luften på grund av vinddraget från vägtrafiken. Partiklar kan ge besvär i luftvägarna och kan minska motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar. Partiklar kan också leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Trafiksituationen i Alingsås En översiktskarta av Alingsås med omnejd visas i Figur 1. De centrala delarna av Alingsås korsas av Europaväg 20. Trafikverkets senaste trafikmätning på vägen (2011) visade en årsdygnstrafik på 17 680 fordon per dygn med 13 procent tunga fordon 1. År 2006 sänktes hastigheten från 70 km/tim till 60 km/tim på vägen. Diskussioner har förts om att gräva ner den del av E20 som går genom de centrala delarna av staden. Just nu avvaktar Alingås kommun Trafikverkets nästa nationella plan för att se om någon typ av åtgärd är möjlig framöver. 1 Trafikverket, 2015 6 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Vänersborgsvägen (väg 180) är den stora genomfartsleden i Alingsås. Den går i nordsydlig riktning och hade år 2013 2 en årsdygnstrafik på 14 000 fordon per dygn. Längre västerut finns ytterligare en möjlighet till genomfart via Stråhles allé och Västra Ringgatan som kan användas för att transportera sig till stadens norra delar som till exempel Nolhaga. Nyligen byggdes Bolltorps handelsområde i de norra delarna av staden längs Kungälvsvägen. En trafikräkning utfördes på Västra Ringgatan under mars 2015. Den visade att antalet fordon per vardagsdygn var 12 800, med viss övervikt på trafiken söderut. 2012 års trafikmätning visade ungefär 13 000 till 14 000 fordon per vardagsdygn. Trafiken har alltså troligtvis minskat något sedan 2012. 3 Andra utsläpp till luft Förutom trafiken finns det några större punktutsläpp i Alingsås, varav Sävelundsverket som ligger i östra delarna av staden är ett av de största. I verket produceras fjärrvärme genom förbränning av främst biobränslen som bark och flis. Under 2014 släppte anläggningen ut 22 ton kväveoxider och 0,6 ton stoft. 4 Andra mindre verksamheter i staden är till exempel ABB AB Kabeldon och Alingsås tvätteri. Miljökvalitetsnormer I EU:s luftkvalitetsdirektiv finns ett antal miljökvalitetsnormer (MKN) för olika luftföroreningar. Sverige har implementerat dessa i Luftkvalitetsförordningen (2010:477). För respektive förorening finns även så kallade utvärderingströsklar uppställda. De fungerar som en varningssignal för att luftkvaliteten börjar närma sig normnivåerna, vilket innebär att vissa åtgärder måste vidtas. Vilka åtgärder som krävs framgår av Tabell 2. Kontinuerliga mätningar innebär mätningar som pågår under ett helt kalenderår på en och samma provtagningsplats. Indikativa mätningar innebär mätningar som pågår på en provtagningsplats under minst 14 procent av ett år. 2 Tekniska förvaltningen, Alingsås kommun, 2015 3 Tekniska förvaltningen, Alingsås kommun, 2015 4 Alingsås Energi Nät AB, 2014 7 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Figur 1. Översiktskarta av Alingsås med omnejd. Kraven på mätning inträder när föroreningshalterna överskrider den nedre utvärderingströskeln. Om kommunen tillhör ett samverkansområde, som Alingsås kommun gör, behöver dock inte kontinuerliga mätningar utföras tack vare att Luftvårdsprogrammet finansierar mätstationerna i Gårda och Mölndal. Göteborgs Stad mäter dessutom luftkvaliteten permanent på ytterligare två platser i staden. På så sätt finns alltså inget formellt krav på att Alingsås kommun behöver utföra kontinuerliga mätningar även om föroreningshalterna skulle överskrida utvärderingströsklarna. Om däremot miljökvalitetsnormen överskrids måste kontinuerliga mätningar utföras, trots att Alingås kommun är med i ett samverkansområde. I dagsläget är det bara Göteborgs kommun i hela Göteborgsregionen som måste utföra kontinuerliga mätningar. men om fler kommuner inom Luftvårdsprogrammet skulle överskrida miljökvalitetsnormen ska alltså en provtagningsplats finnas i varje överskridande kommun. Normerna är juridiskt bindande och ska uppfyllas där människor vistas. Det är upp till varje kommun att kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs inom kommunens gränser. 8 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Miljömål I Sverige finns 16 miljökvalitetsmål. Syftet med målen är att lösa de stora miljöproblemen i Sverige till år 2020. I Frisk luft är målet att Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det finns delmål för ett antal luftföroreningar, varav PM 10 och kvävedioxid vanligtvis är de som är svårast att klara i svenska städer. För mer detaljer om miljökvalitetsnormerna och målen, se Bilaga 1. Tabell 2. Utvärderingskrav vid olika föroreningsnivåer samt lämpliga metoder för utvärdering 5 Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för utvärdering Halter över miljökvalitetsnormen (MKN). Halter över övre utvärderingströskeln. Halter mellan nedre utvärderingströskeln och övre utvärderingströskeln. Halter under den nedre utvärderingströskeln. Kontinuerliga mätningar i samverkansområde. Minst en station måste finnas i varje överskridande kommun (undantag: om överskridandena beror på samma källa). Kontinuerliga mätningar. Om mätningar kompletteras med beräkningar eller indikativa mätningar kan antalet stationer minskas med upp till 50 %. Kontinuerliga mätningar. Enbart beräkning eller skattning eller en kombination av metoderna. Referensmetod eller likvärdig metod under ett helt kalenderår på platsen för överskridande. Mätningar och eventuellt beräkningar, huvudsakligen där halterna är högst och där människor vistas. Mätningar skall utföras med referensmetod eller likvärdig metod under ett helt kalenderår Mätningar och eventuellt beräkningar, huvudsakligen där halterna bedöms vara som högst och där människor vistas. Mätningar skall utföras med referensmetod eller likvärdig metod under ett helt kalenderår. Jämförelse med andra närliggande orter, nomogram, enklare beräkningar eller indikativa/enkla mätningar. 5 Luftguiden, s. 113 9 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Tidigare mätningar i Alingsås Alingås kommun är tillsammans med tolv andra kommuner samt ett antal företag medlem i Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Genom Luftvårdsprogrammet finansieras kontinuerliga mätningar i Göteborgs och Mölndals Stad samt indikativa mätningar inom övriga medlemskommuner genom kortare mätkampanjer såsom den här. Senast det utfördes mätningar i Alingsås kommun i Luftvårdsprogrammets regi var vårvintern 2005. Då utfördes mätningarna på Norra Strömgatan (se Figur 2). Mätningarna kompletterades med beräkningar av både partiklar och kvävedioxid. Slutsatsen var att samtliga normer klarades. Beräkningarna visade att halterna i några gaturum i nära anslutning till trafikleder riskerade överskrida den övre utvärderingströskeln för kvävedioxid. Alingsås kommun utför även regelbundna mätningar med diffusionsprovtagare under vintermånaderna januari till mars sedan vintern 1993-1994. Inledningsvis mättes luftkvaliteten på tre mätpunkter - Drottninggatan, Kungsgatan och Norra Strömgatan. Senare adderades även Västra Ringgatan (år 2011) och Gärdesgatan vid E20 (år 2012) till mätprogrammet (se Figur 3). Från och med år 2013 har kvävedioxidmätningarna utförts varannan månad och uppfyller således kraven på så kallade indikativa mätningar. Vid Gärdesgatan och Västra Ringgatan uppmäts de högsta kvävedioxidhalterna i staden. Under 2014 var årsmedelvärdet till och med högre vid Västra Ringgatan än vid Gärdesgatan, vilket är mycket anmärkningsvärt. Miljömålet Frisk luft har överskridits på Västra Ringgatan varje år sedan mätningarna började år 2011. 6 Figur 2. Mätplats år 2005 längs Norra Strömgatan 6 Alingsås kommun, 2015 10 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Figur 3. Mätpunkter där kvävedioxidmätningar utförs med passiva provtagare. 11 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Mätplats Placeringen av mätvagnen beslutades i samråd med Alingsås kommuns miljöskyddskontor. Mätningar ska, enligt 26 Luftkvalitetsförordningen, utföras: i de områden och på de platser där det är sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta koncentrationerna, och i de områden och på de platser som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för. Mätvagnen placerades på Västra Ringgatan i centrala Alingsås enligt Figur 4 och Figur 5. Gatan används som genomfartsled och är därför relativt vältrafikerad, se detaljer under Trafiksituationen i Alingås. Stadsbussar trafikerar gatan och vid motsatt sida från mätplatsen är en busshållplats placerad. Det innebär många inbromsningar och accelerationer som ökar utsläppen på platsen. Under år 2014 visade Alingsås kommuns mätningar med diffusionsprovtagare att årsmedelvärdet av kvävedioxid på gatan var högre än vid Gärdesgatan vid E20. Västra Ringgatans gaturum är bitvis trångt och kantas av bostäder, kontorsbyggnader, skola, ålderdomshem med mera. Gaturummet där mätvagnen stod har flerbostadshus med fyra våningar på båda sidor, varav byggnaden på den västra sidan är ett ålderdomshem. Alingsås kommun har dessutom planer på att bygga fler bostadshus längs vägen. Det var inte aktuellt att följa upp den tidigare mätningen på Norra Strömgatan från år 2005 eftersom trafiken på den gatan inte är lika intensiv som den på Västra Ringgatan och eftersom halterna där regelbundet följs upp av Alingsås kommuns mätningar. Årsmedelhalten av kvävedioxid på Norra Strömgatan har de senaste åren har legat mellan 15 och 20 µg/m 3 och klarar således miljömålet för Frisk luft. Figur 4. Karta över centrala Alingsås. Mätplatsen är markerad med en stjärna. 12 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Figur 5. Mätvagnens placering på en lastplats längs Västra Ringgatan. Luftkvalitetsmätning Mätningarna pågick under perioden 26 januari till 21 juni 2015. Vanligtvis pågår mätningarna i tre månader, men på grund av de höga partikelhalterna under mars månad beslutade Luftvårdsprogrammet att förlänga mätperioden med två månader. Mellan den 16 och 28 maj var det problem med luftkonditioneringen i vagnen, vilket påverkade kväveoxidmätningen. Därför är det ett uppehåll i kväveoxidmätningen under den här perioden. Instrumentet som mäter partiklar är inte lika känsligt för höga temperaturer, men halterna som uppmäts under perioden måste ändå beaktas med särskild försiktighet. Av okänd anledning saknas dessutom partikeldata under delar av dygnen 22-28 maj. Mätutrustning Mätvagnen är utrustad med instrument för att mäta kväveoxider (NO, NO 2 och NO X ) och partiklar (PM 10 ). Mätutrustningen beskrivs närmare i Bilaga 2. Enligt Naturvårdsverkets krav på indikativa mätningar ska mätningar utföras under minst åtta veckor (14 procent av året) jämt fördelat över året. Mätningarna i Alingås utfördes under 21 veckor i följd, men eftersom mätperioden infaller under den tid på året då föroreningshalterna normalt är som högst, ger resultaten oss en god möjlighet att bedöma halterna för ett helt år. 13 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Resultat Partiklar (PM 10 ) En sammanfattning av resultaten från partikelmätningarna presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Resultat av partikelmätningarna (PM 10 ). Halt Dygnsmedelvärde 26 μg/m 3 90-percentil dygn 46 μg/m 3 Antal överskridanden Antal dygn över MKN 50 μg/m 3 (max 35) 12 Antal dygn över ÖUT* 35 μg/m 3 (max 35 37) 30 Antal dygn över NUT* 25 μg/m 3 (max 35) 56 Antal dygn över delmålet i Frisk luft 30 μg/m 3 (max 35) 35 *ÖUT: övre utvärderingströskeln, NUT: nedre utvärderingströskeln Dygnsmedelvärde I Figur 6 redovisas dygnsmedelvärdet för partikelhalter under mätperioden. Höga halter beror både på utsläpp av partiklar och på meteorologiska förhållanden som begränsad nederbörd, vilket leder till torra vägbanor och uppvirvling av partiklar. Även vindförhållandena är viktiga för att veta hur spridningssituationen ser ut. Under mars månad överskreds miljökvalitetsnormerna ett antal gånger i Alingsås. Under perioden 5 till 12 mars låg halterna av PM 10 vid flera tillfällen över normen och avslutade med toppnoteringen 112 µg/m 3 som dygnsmedelvärde den 12 mars. Att de högsta partikelhalterna uppmäts i mars månad beror på att mycket sand och salt ligger kvar på vägarna från halkbekämpningen samt att många fordon fortfarande körs med dubbdäck. Västra Ringgatan sopades dessutom 11 och 12 mars, vilket bidrog till att partiklar virvlade upp i luften. Vid samtliga tillfällen då normerna överskreds i Alingsås under mars månad var halterna förhöjda även i Göteborg. Spridningen av dammbindande salt på utvalda gator i Göteborg dämpar dock halterna där något. Det var framför allt stor skillnad den 9 mars då betydligt högre partikelhalter uppmättes i Alingsås. Dygnsmedelhalten i Alingsås var då nästan 80 procent högre än i Haga som är en motsvarande mätstation i Göteborg. 14 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Figur 6. Dygnsmedelvärde för PM 10 (µg/m 3 ). Partikelhalterna kan även påverkas av luftkvaliteten i de luftpaket som sveper in från andra länder. Under perioden 16 till 20 mars uppmättes höga PM 10 -halter i Alingsås. PM 10 -halterna var under 18-19 mars mycket höga även i Göteborg, men klingade av efter att dammbindningsmedel spridits den 18 mars. Med hjälp av modellen NOAA HYSPLIT MODEL 7 kan luftpaketens ursprung spåras, vilket redovisas i så kallade trajektorier. Under ovanstående dagar hade luftpaketen sitt ursprung i Polen. Anledningen till att halterna var höga i hela regionen berodde alltså troligen på att höga bakgrundshalter av PM 2,5 drog in från Polen. Även på mätstationerna Haga och Femman i Göteborg, där vi mäter PM 2,5, registrerades onormalt höga halter. Under några dagar i slutet av maj var det uppehåll i partikelmätningen delar av dygnen 22-28 maj. Eftersom det krävs 18 timmar för att skapa ett dygnsmedelvärde redovisas inga värden i Figur 6. Dygnsnormen överskreds 12 dygn under mätperioden, vilket är mindre än hälften av det tillåtna antalet dygn för ett helt år. Eftersom mätningen pågick under den period när högst partikelhalter brukar förekomma är bedömningen att normen med stor sannolikhet klaras för kalenderåret 2015. Med 30 överskridanden av 35 tillåtna klaras även den övre utvärderingströskeln för PM 10. Den nedre utvärderingströskeln överskeds redan under mätperioden. Årsmedelvärde Medelvärdet under mätperioden var 26 µg/m 3, vilket är betydligt lägre än den årsmedelhalt på 40 µg/m 3 som accepteras som norm. Eftersom mätningen pågick under den period när högst partikelhalter brukar förekomma, är sannolikheten stor att normen klaras. Även den övre utvärderingströskeln bedöms klaras. 7 http://ready.arl.noaa.gov/hysplit.php 15 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Miljökvalitetsmålet Frisk luft Miljökvalitetsmålet för Frisk luft överskreds under mätperioden, både för dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. Kvävedioxid (NO 2 ) Resultaten från kvävedioxidmätningarna sammanfattas i Tabell 4. Tabell 4. Resultat från kväveoxidmätningarna. Timme Dygn Medelvärde 20 μg/m 3 Medelvärde 20 μg/m 3 98-percentil 62 μg/m 3 98-percentil 39 μg/m 3 Antal timmar över MKN 90 μg/m 3 (max 175 tim/år) Antal timmar över ÖUT* 72 μg/m 3 (max 175 tim/år) Antal timmar över NUT* 54 μg/m 3 (max 175 tim/år) Antal timmar över delmålet till Frisk luft 60 μg/m 3 (max 175 tim/år) 4 tim Antal dygn över MKN 60 μg/m 3 (max 7/år) 24 tim Antal dygn över ÖUT* 48 μg/m 3 (max 7/år) 104 tim Antal dygn över NUT* 36 μg/m 3 69 tim (max 7/år) 1 dygn 2 dygn 4 dygn - - *ÖUT: övre utvärderingströskeln, NUT: nedre utvärderingströskeln Timmedelvärde Miljökvalitetsnormen för timme överskreds fyra gånger under mätperioden. Risken för att normen ska överskridas på årsbasis är minimal eftersom 175 tillfällen medges. Dygnsmedelvärde Dygnsmedelvärdet av kvävedioxid redovisas i Figur 7. Miljökvalitetsnormen för dygn överskreds endast en gång under mätperioden som sträckte sig från och med februari till och med juni. Data saknas för perioden 16-28 maj på grund av problem med luftkonditioneringen. Kvävedioxidhalten är vanligtvis som högst mellan november och februari. Eftersom mätningen endast pågick under en av dessa månader får vi räkna med ytterligare ett antal överskridande under ett normalår. Vid en jämförelse av resultaten av de passiva mätningarna som Alingsås kommun utfört på platsen varannan månad under 2013-2015 ser vi att halterna är som högst i början och slutet av åren (Figur 8). Sannolikheten för att normen kommer att överskridas ytterligare sex gånger på mätplatsen under 2015 måste dock anses vara relativt låg. Vår bedömning är därför att dygnsnormen klaras på platsen. 16 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Figur 7. Dygnsmedelvärdet för kvävedioxidhalten på Västra Ringgatan. Figur 8. Kvävedioxidhalten på Västra Ringgatan 2013, 2014 och 2015. (För år 2015 redovisas de resultat som finns tillgängliga vid rapportens framtagande.) Årsnorm Periodmedelvärdet av kvävedioxid på mätplatsen (20 µg/m 3 ) ligger långt under miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ). Miljökvalitetsmålet Frisk luft År Eftersom periodmedelvärdet av kvävedioxid från den kontinuerliga mätningen precis tangerar miljömålet Frisk luft har årsmedelhalten för år 2015 uppskattats. Det har 17 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 gjorts med hjälp av resultaten av de passiva mätningarna från Västra Ringgatan år 2013 och 2014, då mätningar utfördes varannan månad. I Tabell 5 har månadsmedelvärdet jämförts med årsmedelvärdet för det aktuella året för att se hur halterna varierar under året. Halterna för de månader som saknas för år 2015 har därefter uppskattats med hjälp av dessa månadsvariationer. Resultatet redovisas i Figur 9. Uppskattningen gav ett årsmedelvärde på 19,9 µg/m 3, vilket ligger precis under miljömålet. Tabell 5. Månadsvariationerna under åren 2013 och 2014 på Västra Ringgatan. Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 2013 +15 % +7 % - 12 % - 43 % +18 % +15 % 2014 +25 % - 2 % - 16 % 0 % - 8 % 2 % Figur 9. Uppskattade månadsmedelvärden för kvävedioxid för hela 2015. Timme Miljömålet för timme överskrids endast 30 procent av det tillåtna antalet gånger. Vi bedömer därför att målet klaras på platsen. 18 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Slutsatser Trots att gaturummet vid mätplatsen är slutet och att trafiken på Västra Ringgatan är relativt intensiv, visade mätningarna att kvävedioxidhalterna var låga. Endast den nedre utvärderingströskeln för dygn riskerar att överskridas. Från resultatet av de kontinuerliga och passiva mätningarna på platsen görs bedömningen att delmålet för Frisk luft kommer att uppnås år 2015. Resultaten från de passiva mätningarna visar att halterna på Västra Ringgatan samt de andra fyra punkterna låg betydligt lägre under 2015 jämfört med föregående år (se Figur 8). Målet har emellertid överskrits på Västra Ringgatan sedan mätningarna började år 2011, så kvävedioxidhalten är alltså betydligt lägre under 2015. Det är därför mycket positivt att Alingsås kommun fortsätter att övervaka halterna med hjälp av de indikativa mätningarna, eftersom de låga halterna under 2015 kan vara en tillfällighet. Partikelhalten var däremot tidvis hög på mätplatsen. Under mars månad var halterna mycket höga i perioder, vilket berodde på torrt väglag tillsammans med slitage av dubbdäck och vägbana. Vid ett tillfälle förstärktes även de höga halterna av att gatan sopades, vilket innebär mycket damning under en kortare period. Vid ytterligare ett tillfälle berodde de höga halterna på stor intransport av PM 2,5 från kontinenten. Både miljökvalitetsnormerna och de övre utvärderingströsklarna för PM 10 bedöms ändå uppnås på platsen. De nedre utvärderingströsklarna och delmålen för Frisk luft överskreds redan under mätperioden. Eftersom Alingsås kommun är med i ett samverkansområde innebär resultatet att det inte ställs några formella krav på kontinuerliga mätningar inom kommunen. Det är dock viktigt att de höga partikelhalterna under vårvintern uppmärksammans, eftersom många då exponeras för de höga halterna i området. Åtgärder i form av förändrad vinterväghållning, begränsning av trafikflödet alternativt dammbindning borde övervägas. Det är även viktigt att beakta om området längs gatan ska exploateras mer, vilket kan leda till att gaturummet sluts ytterligare, vilket i sin tur försvårar ventilationen av luftföroreningar. 19 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Referenser Trafikverket, 2015-08-10: http://vtf.trafikverket.se/setrafikinformation# Alingsås Energi Nät AB, Miljörapport Sävelundsverket, 2014 Tekniska förvaltningen, Alingsås kommun 2015: Lennart Andersson via e-post Alingsås kommun 2015: Sture Alexandersson via e-post Luftguiden - Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 2014:1 Luftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005, Göteborgs Stad Air Resourses Laboratory 2015-03-19: http://ready.arl.noaa.gov/hysplit.php 20 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Bilagor Bilaga 1: Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormer De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande. Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för NO 2 och PM 10. Till miljökvalitetsnormerna finns även utvärderingströsklar kopplade. Enligt 27 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) ställs olika krav på kontroller av halterna beroende på hur höga de är i förhållande till utvärderingströsklarna. Kvävedioxid Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar för NO 2 visas i Tabell 6 och Tabell 7. MKN för NO 2 är 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för dygnsmedelvärden är 60 µg/m 3, vilket får överskridas maximalt 7 gånger per år (98-percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärden 90 µg/m 3. Timmedelvärdena får överskridas maximalt 175 gånger per år (98-percentil). Tabell 6. Miljökvalitetsnormer för NO 2 Halt (μg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 90 1 timme 175 timmar/år 60 1 dygn 7 dygn/år 40 År Får inte överskridas Får överskridas högst Tabell 7. Utvärderingströsklar för NO 2 Ämne Utvärderingströskel Gränsvärde µg/m 3 Medelvärdesperiod Kvävedioxid Övre 72 1 timme 175 timmar/år Nedre 54 1 timme 175 timmar/år Övre 48 1 dygn 7 dygn/år Nedre 36 1 dygn 7 dygn/år Övre 32 1 år Får inte överskridas Nedre 26 1 år Får inte överskridas Partiklar, PM 10 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar för NO 2 visas i Tabell 8 och Tabell 9. För PM 10 är MKN 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket inte överskridas. Normen för dygnsmedelvärden är 50 µg/m 3, vilket får överskridas maximalt 35 gånger per år (90- percentil). 21 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Tabell 8. Miljökvalitetsnormer för PM 10 Halt (μg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 50 Dygn 35 dygn/år 40 År Får inte överskridas Tabell 9. Utvärderingströsklar för partiklar (PM 10 ) Ämne Utvärderingströskel Medelvärdesperiod Gränsvärde µg/m 3 Får över-skridas högst PM 10 Övre 1 dygn 35 35 dygn/år Nedre 1 dygn 25 35 dygn/år Övre 1 år 28 Får inte överskridas Nedre 1 år 20 Får inte överskridas Miljömål Det nationella miljömålet Frisk luft lyder att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Kvävedioxid Delmålen för kvävedioxid innebär att årsmedelvärdet inte får överskrida 20 μg/m³ eller 60 μg/m³ som timmedelvärde. Timmedelvärdet får överskridas maximalt 175 timmar per år. Partiklar, PM 10 Delmålet för partiklar innebär att årsmedelvärdet inte får överskrida 15 μg/m³ eller 30 μg/m³ som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får överskridas 35 dygn per år. 22 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Bilaga 2: Mätutrustning Den utrustning som använts beskrivs nedan. Alla instrument mäter kontinuerligt. Data skickas till miljöförvaltningens insamlingsserver varje timme. Partiklar TEOM (Tapered Element Oscillating Microbalance) används för mätning av partiklar (PM 10 ). Metoden bygger på principen med en oscillerande kristall. Den luft som skall provtas sugs in genom ett så kallat PM 10 - huvud för att sortera bort de partiklar som har en diameter större än 10 μm. Därefter värms luften upp till 50 C för att fukten som finns i den skall avdunsta. Luften passerar sedan ett filter som sitter i ena änden av ett upphängt glasrör som svänger med sin egenfrekvens. Egenfrekvensen är proportionell mot glasrörets och filtrets sammanlagda massa och påverkas då depositionen av partiklar på filtret ökar. Ändringen av rörets egenfrekvens mäts med en elektrisk krets och då luftflödet genom systemet är känt kan partikelhalten i utomhusluften beräknas. Filtret byts i regel en gång varannan månad, då det nått maximal belastning. De uppmätta partikelhalterna korrigeras för innehållet av VOC med hjälp av data från mätningar på Femman. Kvävedioxider Kväveoxidanalysatorn är en Ecophysics CLD 700 AL som bygger på kemiluminiscens, vilket är referensmetod för kväveoxidmätningar. Kemiluminiscensmetoden används för att mäta kväveoxider, NO X, NO 2 och NO, i realtid genom att utnyttja reaktionen mellan NO och ozon till NO 2. Metoden bygger på att olika molekyler sänder ut ljus när exciterade molekyler återgår till normalläge. En fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända kemiluminiscenta ljuset till en voltsignal. Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet. 23 Göteborgs stad Miljöförvaltningen
21 Malldatum 2012-02-22 1(17) Luftföroreningssituationen i Alingsås tätort år 2014 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
2(17) Sammanfattning Luftkvalitén i Alingsås tätort kontrolleras regelbundet. Mätningar har skett årligen på eget initiativ av miljöskyddskontoret sedan år 1995. Mätningar och beräkningar sker också via de två luftvårdsförbunden, GR:s luftvårdsprogram och Luft-i-Väst som kommunen ingår i. Mätningar av svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), samt de flyktiga organiska kolvätena (VOC) bensen, toluen och xylen har tidigare skett under vintertid. Fr.o.m. år 2013 har de regelbundna mätningarna av SO 2 upphört. Mätningar av VOC och NO 2 sker numera jämt fördelade över hela året. Mätningar och beräkningar visar att Västra Ringgatan och Gärdesgatan vid E20 är högst belastade med luftföroreningar. Någon risk för överskridande av en miljökvalitetsnorm föreligger inte för närvarande men det preciserade miljömålet för NO 2 som årsmedelvärde överskrids på dessa två platser. Trenden för kvävedioxid har varit sjunkande halter fram till år 2008. Därefter är denna trend osäker utom för Västra Ringgatan och Gärdesgatan vid E20 där halterna stiger. Bensenhalten vid Västra Ringgatan överskrider det preciserade miljömålet. Beträffande svaveldioxid låg halterna under senare år ungefär på samma nivå i tätortens samtliga mätplatser. Denna luftförorening torde till stor del komma utifrån. SO 2 -halterna är nu så låga att de inte längre anses vara något hot mot miljön eller hälsan. Beräkningar av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) har gjorts under år 2012 i fyra gaturum. Resultaten indikerar inget överskridande av de lagstadgade farlighetsnivåerna (miljökvalitetsnormer). Beräkningarna visar dock att det preciserade miljömålet för PM 10 som årsmedelvärde överskrids på Västra Ringgatan och Gärdesgatan. En analys av partikelprover gjordes under året från den långtidsmätning som genomfördes på Gärdesgatan år 2010/2011. Resultatet visade att miljömålet för föroreningen benso(a)pyren överskreds. Föroreningen kan utifrån den aktuella undersökningen kopplas till vedeldning. Västra Ringgatan och E20 vid Gärdesgatan tycks utifrån beräkningar och mätningar vara de mest belastade gaturummen i Alingsås idag. Detta kan för Västra Ringgatan bero på den bitvis täta bebyggelsestruktur som försvårar en god luftomblandning i kombination med en allt högre trafikbelastning. Det kan därför finnas anledning att se över de större gatustråken där bebyggelse ligger tätt och är sammanhållen till sin struktur. För att nå miljömålen på sikt behöver trafikplaneringen ses i förhållande till var människor vistas. Det finns risker med att förtäta stadsstrukturen nära större bilvägar då avgaser inte kan spridas och omblandas på ett effektivt sätt. En god miljö och bra luftkvalitet måste prägla planarbetet vad det gäller bostäder och planerade vägkorridorer. Kunskapen kring detta förhållande behöver spridas och bli kända bland planerare och beslutsfattare. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
3(17) Innehåll... 1 Innehåll... 3 1. Bakgrund... 4 2. Regelverk... 4 2.1. Miljökvalitetsnormer... 4 2.2. Miljömål... 4 3. Resultat från mätningar och beräkningar... 6 3.1. Mätningar utförda i egen regi... 6 3.2. Mätningar på uppdrag av luftvårdsförbund... 11 3.3. Beräkningar... 12 4. Övriga resultat... 14 5. Miljö- och hälsoeffekter... 15 6. Bedömning... 15 6.1. Flyktiga organiska föreningar... 15 6.2. NO 2... 15 6.3. SO 2... 16 6.4. Partiklar... 16 7. Slutsats och framtid... 16 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
4(17) 1. Bakgrund Kommunerna är skyldiga att kontrollera luftkvalitén för att skydda människors hälsa samt naturmiljön. Kontrollerna har flera syften som: 1. följa upp miljökvalitetsnormer 2. följa upp miljömål 3. ge information till allmänheten 4. tjäna som underlag för planeringsprocesser Luftföroreningar kommer från en rad olika källor. I tätorten är det utsläpp från fordon, vägslitage och uppvärmning av bostäder som är de främsta källorna. Utsläppen innehåller framförallt koloxid, partiklar, PAH (polyaromatiska kolväten), VOC (flyktiga organiska ämnen) samt svavel- och kväveoxider. Även föroreningar i form av marknära ozon kan förekomma men här är det Naturvårdsverket som har ett uppföljningsansvar. Övervakning av luftkvalitén sker via mätningar och beräkningar inom samverkansområden. Alingsås kommun ingår i två sådana samverkansorgan, Luft i väst och Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Därutöver utförs mätningar i egen regi inom Alingsås tätort. 2. Regelverk 2.1. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna (MKN) ska enligt miljöbalken ange en gräns för vad människan kan utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse eller utan fara för påtaglig olägenhet på miljön. Kontroll ska ske på platser utomhus där människor vistas. Normen bör inte tillämpas på vägområden såvida inte människor vistas långvarigt inom området. Miljökvalitetsnormerna anger de högsta halter som får förekomma. Även om halterna inte överskrider normernas nivå ska lägre luftföroreningshalter eftersträvas. Luftföroreningar påverkar människors hälsa även vid nivåer under fastställda normer. Normerna anges enligt miljöbalken med nivåer som inte får överskridas eller underskridas, gränsvärdesnormer (GV), eller normer som ska eftersträvas, målvärdesnormer (MV). Normerna anges också som årsmedelvärden, dygns- eller/och timmedelvärden. Det finns så kallade övre och nedre utvärderingströsklar för ovanstående parametrar som syftar till att kontrollera om ett ämne närmar sig miljökvalitetsnormen. Överskridande innebär att mätningar är obligatoriska samt att dessa kan kompletteras med modellberäkningar. Ingår kommunen i ett samverkansområde kan mätning/ar ske i samverkansområdet. 2.2. Miljömål Riksdagen har tagit beslut på att införa 16 mål för miljökvaliteten, miljökvalitetsmål. Miljömålssystemet bygger på generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft ska vara uppnått inom en generation (år 2020) och formuleras som: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. De dåvarande delmålen för luftföroreningar har från och med år 2012 ersatts av etappmål och preciseringar av Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
5(17) miljökvalitetsmålet Frisk luft. Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft, om högsta halt av: Bensen Bens(a)pyren Butadien Formaldehyd Partiklar (PM2,5) Partiklar (PM10) 1 Marknära ozon Ozonindex 2 Kvävedioxid Korrosion 1 mikrogram per kubikmeter luft (µg/m 3 ) som årsmedelvärde 0,0001 µg/m 3 som årsmedelvärde 0,2 µg/m 3 som årsmedelvärde 10 µg/m 3 som timmedelvärde 10 µg/m 3 som årsmedelvärde eller 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde 15 µg/m 3 som årsmedelvärde eller 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde 70 µg/m 3 som åttatimmarsvärde eller 80 µg/m 3 som timmedelvärde 10 000 µg/m 3 under en timme beräknat som ett AOT40- värde under perioden april september 20 µg/m 3 som årsmedelvärde eller 60 µg/m 3 som timmedelvärde (98 percentil) Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år Mer information om miljömålssystemet finns på miljömålsportalen, (http://www.miljomal.se/). Miljömål finns dessutom på regional och lokal nivå. Alingsås kommun har i sina lokala övergripande miljömål införlivat de nationella målen som sina. 1 Partiklar mindre än 10 mikrometer 2 Inverkan av ozon på växtligheten, (accumulated ozone exposure above concentration threshold of 40 ppb). Ozonhaltens timvis summerade överskridande över tröskelkoncentrationen 40 ppb (ca 80 µg/m 3 ) för en definierad period t ex april-september. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
6(17) Tabell 1 Exempel på miljökvalitetsnormer och miljömål för några luftföroreningar Ämnesgrupp Miljökvalitetsnorm Svenskt miljömål "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Alingsås övergripande miljömål Precisering av miljömål Kvävedioxid NO 2 årsmedelvärde NO 2 dygnsmedelvärde NO 2 timmedelvärde 40 µg/m 3 (GV) 60 µg/m 3 (GV) α 90 µg/m 3 (GV) β 20 µg/m 3 60 µg/m 3 De nationella miljömålen ska klaras i hela kommunen Svaveldioxid SO 2 dygnsmedelvärde 100 µg/m 3 (GV) - - Bensen årsmedelvärde 5 µg/m 3 (GV) 1 µg/m 3 - - PM 10 dygnsmedelvärde årsmedelvärde 50 µg/m 3 (GV) γ 40 µg/m 3 (GV) 30 µg/m 3 10 µg/m 3 - - Benso(a)pyren årsmedelvärde 0,001 µg/m 3 dvs 1 ng/m 3 (MV) α Får överskridas 7 ggr per år β Får överskridas 175 ggr per år γ Får överskridas 35 ggr per år 0,1 ng/m 3 - - 3. Resultat från mätningar och beräkningar 3.1. Mätningar utförda i egen regi Miljöskyddskontoret utför regelbundna luftföroreningsmätningar i Alingsås tätort sedan vintern 1993-1994. Mätningarna med s.k. passiva provtagare startade med tre punkter i centrum: Drottninggatan, Kungsgatan och Norra Strömgatan för analys av SO 2, NO 2 samt de flyktiga organiska ämnena, bensen, toluen och xylen. Från och med 2011 kompletteras mätningarna med Västra Ringgatan och sedan år 2012 mätningar även på Gärdesgatan vid E20 (den senare mätplatsen är utanför bilden nedan). Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
7(17) Västra Ringgatan Drottninggatan Kungs-gatan Norra Strömgatan Mätpunkterna är placerade ca 2,5 meters höjd ovan gatuplan. Syftet med mätpunkten på Kungsgatan är att få en bild av den allmänna luftföroreningssituationen i innerstaden, medan de övriga punkterna ska ge en bild av situationen i hårt belastade gaturum där människor vistas. De föroreningar som mäts i dagsläget är kvävedioxid samt VOC med undantag för Gärdesgatan där endast kvävedioxid mäts. Till mätningarna används passiva diffusionsprovtagare som tillhandahålls och analyseras av Svenska Miljöinstitutet AB (IVL). Mätningarna av NO 2, SO 2 och VOC har gjorts vintertid (januari till och med mars för NO 2 och SO 2 samt veckorna 4-8 för VOC). Från och med år 2013 har de regelbundna mätningarna av SO 2 upphört, se nedan under rubriken SO 2. Från och med år 2013 har NO 2 -mätningarna fördelats över hela året med varannan-månads-mätningar. Från och med år 2014 görs även mätningarna av VOC under hela året via 8 stycken veckomätningar. 3.1.1. Kvävedioxid (NO 2 ) I förbränningsprocesser reagerar luftens kväve (N 2 ) och syre (O 2 ) med varandra. Detta leder till att kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ) bildas. Den gemensamma termen för dessa två föreningar är NOx. En övervägande del av de nybildade NOxemissionerna är NO men en majoritet av NO-emissionerna oxideras snabbt till NO 2. NO 2 används i första hand som markör för trafikrelaterade luftföroreningar. För de mätningarna som i dagsläget utförs i de centrala gaturummen i Alingsås har Västra Ringgatan högst halt av kvävedioxid. Här är luftföroreningssituationen, beträffande NO 2, likartad med Gärdesgatan vid E20. Det finns för närvarande inget som tyder på att miljökvalitetsnormerna kommer att överskridas i Alingsås även om halterna stiger på Västra Ringgatan. Det dåvarande delmålet samt preciseringen för miljömålet Frisk luft beträffande NO 2 har som årsmedelvärde överskridits på Västra Ringgatan sedan år 2012 och på Gärdesgatan sedan de regelbundna mätningarna började år 2011. Av mätpunkterna är det Drottninggatan, Norra Strömgatan och Kungsgatan som har mätvärden som underskrider miljömålet 20 µg/m 3. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
µg/m3 8(17) Årsmedel kvävedioxid 1994-2014 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 år Kungsg. Drottning g. N.Strömg. V.Ringg. Gärdesg. MKN ÖUT NUT Mål 3.1.2. Svaveldioxid (SO 2 ) Halten av SO 2 underskrider med god marginal såväl miljökvalitetsnormen som det dåvarande nationella delmålet (luftföroreningen svaveldioxid saknar numera ett preciserat riktvärde). Mätresultaten har de senaste åren varit lika från de olika platserna i tätorten. Mycket tyder på att de halter som uppmäts i kommunen till stor del kan förklaras som bakgrundshalter. Från och med år 2013 upphörde därför den regelbundna mätningen av SO 2. Svaveldioxidens hälsoeffekt är främst astmabesvär och nedsättning av lungfunktion. Miljöeffekten är att föreningen bidrar till försurning. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
ug/m3 µg/m3 9(17) Uppmätta svaveldioxidhalter 1994-2012 7 6 5 4 3 2 1 Kungsg. Drottning g. N Strömg. 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 3.1.3. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Av de uppmätta flyktiga organiska kolvätena bensen, toluen och xylen är det den förstnämnda som är reglerad via MKN. För bensen gäller även ett miljömål på 1 µg/m 3. Halterna av de uppmätta flyktiga organiska kolvätena har generellt minskat till år 2011. Därefter har nivåerna varit relativt stabila. Västra Ringgatan är ny mätplats fr. o m år 2011. Mätplatsen visar genomgående på de högsta halter av flyktiga organiska ämnen som hittills har mätts i centrala Alingsås. 30 Toluenhalter årsmedel 25 20 15 10 Kungsg Drottning N Strömg V.Ringg. 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
µg/m3 µg/m3 10(17) 16,0 Xylenhalter årsmedel 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Kungsg Drottng N Strömg V.Ringg. Gärdesg. 4,0 2,0 0,0 19941996199820002002200420062008201020122014 Bensen årsmedel 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 år Kungsg Drottng N Strömg V.Ringg. Gärdesg. MKN ÖUT NUT Mål 3.1.3.1. Bensen Halten bensen överskrider inte miljökvalitetsnormen i centrala Alingsås. Däremot tyder resultaten på överskridande av det lokala och nationella preciserade miljömålet på Västra Ringgatan. Västra Ringgatan har uppmätt de högsta halterna sedan mätningarna startade år 2011. Mätning med passiv provtagning utfördes även på Gärdesgatan vid E20 under januari mars 2009. Halten låg även här över det nationella och lokala miljömålet. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
2010-02-04 2010-03-04 2010-04-04 2010-05-04 2010-06-04 2010-07-04 2010-08-04 2010-09-04 2010-10-04 2010-11-04 2010-12-04 2011-01-04 µg/m3 2010-02-04 2010-03-04 2010-04-04 2010-05-04 2010-06-04 2010-07-04 2010-08-04 2010-09-04 2010-10-04 2010-11-04 2010-12-04 2011-01-04 µg/m3 11(17) 3.2. Mätningar på uppdrag av luftvårdsförbund En undersökning av situationen längs E20, där bostäder ligger nära vägen, har på initiativ av Luft i Väst utförts mellan februari 2010 och januari 2011 3. Mätningar av NO 2, och PM 10 utfördes dygnsvis med hjälp av aktiva provtagare längs E20 i höjd med Gärdesgatan. Enligt Luft i Västs sammanställning och IVLs beräkning, blev resultatet från mätningarna att miljökvalitetsnormerna för mätta parametrar klarades men nivån för övre utvärderingströskeln för NO 2 överskreds, så också för nedre utvärderingströskeln för PM 10. Dessutom överskreds miljömålet för NO 2 som årsmedelvärde och regeringens förslag till nytt mål för PM 10. Dygnsmedelvärden NO2 Gärdesgatan feb 2010 - jan 2011 70 60 50 40 30 20 10 0 NO2 NUT NO2 ÖUT NO2 MKN Dygnsmedelvärden PM10 Gärdesgatan feb 2010 - jan 2011 80 70 60 50 40 30 20 10 0 PM10 NUT PM10 ÖUT PM10 MKN IVL har på begäran av GR:s luftvårdsprogram låtit analysera partikelprover från den mätning som gjordes på Gärdesgatan år 2010 4. Analyser gjordes med avseende på polyaromatiska kolväten (PAH), benso(a)pyren, samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), kadmium (Cd) och nickel (Ni) för att kunna bedöma hur halterna i regionen 3 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010 - Luft-I-Väst och IVL 4 Luftvårdsprogrammets Rapport 154 2011. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
12(17) förhåller sig till motsvarande miljökvalitetsnormer (MKN). Resultatet visade att alla de uppmätta föroreningarna var betydligt lägre än respektive miljökvalitetsnormer och understeg även de nedre och övre utvärderingströsklarna (NUT, ÖUT) för respektive ämne. Dock överskreds miljömålet för benso(a)pyren, se nedan. Benso(a)pyren är ett polyaromatiskt kolväte som klassats cancerframkallande. Årsmedelvärden 2010 ng/m 3 MKN ng/m 3 ÖUT ng/m 3 NUT ng/m 3 Miljömål ng/m 3 Benso(a)pyren 0,22 1 0,6 0,4 0,1 Nickel 1,63 20 14 10 Miljömål saknas Bly 2,05 500 350 250 Miljömål saknas Arsenik 0,26 6 3,6 2,4 Miljömål saknas Kadmium 0,07 5 3 2 Miljömål saknas År 2005 gjordes via GR:s luftvårdsprogram en analys av luftföroreningssituationen i Alingsås tätort. Analysen bestod av mätning av PM 10 och NO 2 vid Norra Strömgatan mellan 26 januari till 28 april samt beräkningar av nämnda luftföroreningar ett antal vägar/gaturum. Resultaten visade att års- och dygnsmedelvärdet för miljökvalitetsnormen klarades. Beräkningar av PM 10 -halten visade däremot att den så kallade övre utvärderingströskeln för dygn på de mest trafikerade vägarna överskreds. År 2015 kommer en liknande analys göras av luftföroreningssituationen på Västra Ringgatan. 3.3. Beräkningar SMHI har på uppdrag av Luftvårdsprogrammet år 2012 gjort beräkningar av partikelhalter vid utvalda väg- och gatuavsnitt i regionen 5. Beräkningarna baseras på 2010 års data. Resultatet visar att trenden är sjunkande halter beträffande E20, Norra Strömgatan, Västra Ringgatan och Lendahlsgatan. En faktor som kan spela in är att andelen dubbdäck troligtvis har minskat. Enligt Däcksbranschens informationsråd har andelen dubbdäck minskat med 20 % jämfört med år 2005. Beräkningarna visar att Västra Ringgatan och E20 (mellan Sveaplan och Smedjegatan) överskrider det preciserade miljömålet som årsmedelvärde. Dessa gaturum överskrider dessutom miljömålet samt nedre utvärderingströskeln som dygnsmedelvärde. 5 Luftvårdsprogrammets Rapport 156 2012 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
µg/m3 µg/m3 13(17) Beräkning årsmedelvärdet PM10 30 25 20 15 10 E20 Norra Strömgatan Västra Ringgatan Lendahlsgatan 5 0 2005 2006 2010 År Beräkning 90-percentilen av dygnsmedelvärdet PM10 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2010 År E20 Norra Strömgatan Västra Ringgatan Lendahlsgatan Inom ramen för en nationell uppföljning av miljömålet Frisk luft har SMHI utfört (sammanställt år 2010) gaturumsberäkningar i orter mer än 20 000 invånare 6. I studien har för Alingsås del Västra Ringgatan undersökts. Detta för att trafikbelastningen här är hög och att det ligger bostäder intill aktuellt vägavsnitt. De parametrar som beräknats är NO 2, PM 10, Bensen och CO. Resultaten från beräknade halter från V. Ringgatan anges nedan. Gul markering överskrider nedre men inte övre utvärderingströskeln och rött överskrider övre utvärderingströskeln men inte miljökvalitetsnormen. En markering med stjärna (*) innebär överskridande av ett miljömål. Parameter Resultat från Västra Ringgatan Årsmedel Dygnsmedel Timmedel NO 2 19,9 µg/m 3 39,5 µg/m 3 52,1 µg/m 3 PM 10 24,9* µg/m 3 39,4* µg/m 3 Bensen 3,4* µg/m 3 CO 1,11 mg/m 3 6 Rapport 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR - SMHI Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
14(17) Tabell 2 Urval av senaste mät- och beräkningsdata utryckt i årsmedelvärden Beräkning Mätning Beräkning Mätning Beräkning Mätning Gaturum PM 10 (µg/m 3 ) PM 10 (µg/m 3 ) NO 2 (µg/m 3 ) NO 2 (µg/m 3 ) Bensen (µg/m 3 ) Bensen (µg/m 3 ) 12,8 2 20 1 14 0,8 N strömgatan 10 0,6 Drottninggatan 9 0,7 Kungsgatan 13,3 2 Lendalsgatan 19,3 2 19,9 4 25 3,4 4 1,1 Västra Ringgatan E20, Gärdesgatan 16,8 2 23 5 24,6 3 23 2,9 6 (2,3) 1 Medelvärdet perioden 2005-01-26 2005-04-28. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Rapport 140 år 2005 2 Beräknade halter från år 2010. GR:s rapport 156 år 2012. 3 Årsmedelvärde 2006 mellan Smedjegatan och Sveaplan. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen reviderade rapport 2008:3 4 Beräknade halter 2006. SMHI Rapport 2010-7. 5 Årsmedelvärde 2010. Luft i väst rapport U-3232 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010. 6 Halvårsmedel 2009. Siffran inom parentes anger en omräkningsfaktor på 0,8 för att få ett helårsmedelvärde. Miljöskyddskontorets rapport Luftföroreningsmätningar i Alingsås tätort vintern 2010 4. Övriga resultat Som tidigare nämnts är Alingsås kommun ansluten till två luftvårdsförbund, GR:s luftvårdsprogram och Luft-i-Väst. Dessa förbund har sammanställt årliga mätningar och beräkningar på respektive område och hemsida. Urbanmätnätet som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, publicerar årligen resultat av utomhusluftkvaliteten i landet. Syfte med mätningarna är att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att möjliggöra jämförelse av uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund, för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, alternativt i ett gaturum. Under år 2012 och vinterhalvåret 2012/13 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år 2012. Urbanmätnätet konstaterar att den nedåtgående generella trenden för NO 2 -halten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsakerna till detta är, förutom det ökade trafikarbetet, en ökande andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel NO 2 i NO X -utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. För PM 10 är den generella minskning 20 % sedan början av 2000-talet. Det råder dock stor skillnad mellan kommunerna. Som mest visar en kommun en minskning med ca 0,8 µg/m 3 per år medan haltutvecklingen i en annan kommun visar en Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
15(17) haltökning med ca 0,3 µg/m 3 per år. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 procent i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. 5. Miljö- och hälsoeffekter Inandningsbara partiklar förknippas med hälsoproblem som astma och hjärtkärlsjukdomar. Storleken på partiklarna (ju mindre desto farligare) och den kemiska sammansättningen avgör dess giftighet. Exponering för inandningsbara partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan 3 000 och 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6 12 månader. Det internationella cancerforskningscentrat IARC har klassat bensen som cancerframkallande. Bensen har i studier visat kunnat ge upphov till bl.a. leukemi. Förhöjda halter av kvävedioxid kan ge negativa effekter på både hälsa och miljö. Dagar med förhöjda halter av kvävedioxid kan till exempel förvärra för dem som redan har astma eller lungproblem. Nyare data pekar även på effekter på hälsan av kvävedioxid vid halter som ofta förekommer i våra tätorter vid längre tids exponering. Nedfallet av kväveföreningar orsakar försurning och övergödning i naturen. Kvävedioxid deltar även i bildandet av marknära ozon, som i sin tur kan ge effekter på hälsa och miljö. 6. Bedömning 6.1. Flyktiga organiska föreningar Det är svårt att göra en kvalificerad bedömning av trender på senare tid för de uppmätta flyktiga organiska föreningar eftersom mätningarna före år 2014 gjordes under 5 veckor vintertid. Anledningen till detta var att fokusera på tidpunkter när halterna bedömdes vara som högst, dvs vintertid. Eftersom miljökvalitetsnormer, och även i viss mån miljömål, är satta efter års- dygns eller timmedelvärden ger vintermedelvärden trubbiga resultat. I denna redovisning har vintermedelvärdena före år 2014 multipliceras med en faktor 0,8 för att uppskatta årsmedelvärden. Trenden har likväl varit sjunkande halter fram till år 2008. Därefter har den varit relativt stabil. 6.2. NO 2 Halterna av kvävedioxid har sedan mätningarna började minskat fram till är 2008. Därefter ser det ut som halterna är relativt stabila. En omräkningsfaktor (0,85) beräknades utifrån medelvärdet från en helårsmätning av NO 2 på Norra Strömgatan år 2010 relativt perioden januari-mars samma år. Tar man hänsyn till denna omräkningsfaktor fram till år 2012 (fr.o.m. år 2013 mäts kvävedioxid jämt fördelat över året) visar mätresultat att det är Gärdesgatan vid E20 och Västra Ringgatan som överskrider miljömålet för NO 2 som årsmedel. Sedan mätningarna började på Västra Ringgatan år 2011 har kvävedioxidhalterna stigit kraftigt. Årsmedelvärdet är numera högre på Västra Ringgatan än motsvarande värdet som är vid E20. Under perioden februari-april 2015 görs en undersökning av tim- och dygnsmedelvärdena av kvävedioxid på Västra Ringgatan. En sammanfattning av resultaten redovisas i Luftföroreningssituationen i Alingsås tätort år 2015. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
16(17) 6.3. SO 2 Svaveldioxid har visat sakta sjunkande värden över tid och utgör inte längre något hot mot hälsan. Viktiga orsaker till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenätet samt minskande halter av svavel i fossila bränslen. 6.4. Partiklar Som det ser ut idag och enligt beräkningar verkar Västra Ringgatan vara den plats där partikelhalterna är som störst i kommunen. Här överskrids miljömålet både som års- och dygnsmedelvärde. Gatan är vältrafikerad och bitvis finns också en tät bebyggelsestruktur som motverkar en god ventilering och därmed spridning av föroreningar. En annan väg där miljömålet som årsmedel inte nås, är längs E20. Den nedre utvärderingströskeln för PM 10 överskreds enligt beräkningen som SMHI hade gjort år 2012, både på Västra Ringgatan och E20. Partikelmätningarna i innerstaden 2005 (redovisas inte i resultatdelen) visade på att miljökvalitetsnormerna klarades men att en kartläggning av lokala haltbidrag behövde genomföras. Denna kartläggning har utförts år 2006/07 i samarbetet med Luft i väst. Studien indikerade att så mycket som 70-75% av den partikelhalt som återfinns inom staden kan komma utifrån Detta skulle då stämma ganska bra med tanke på att de landsbygdmätningar som utförts på Vikaryd utanför Alingsås visade på runt 20 µg/m 2 som 3 månadsmedel jämfört med 28 µg/cm 2 som uppskattats i urban bakgrund. Bakgrundshalterna bedömdes som låga. 7. Slutsats och framtid Utifrån beräkningar ser det ut som att halterna av partiklar (PM 10 ) minskar i tätorten. Hur trenderna ser ut på enskilda gaturum är det dock svårt att göra någon uppskattning på eftersom beräkningsresultaten från Västra Ringgatan skiljer sig något från de olika beräkningarna SMHI publicerade år 2010/12. En bättre bild på partikelsituationen på Västra Ringgatan borde kunna ses efter PM 10 -mätningen är klar. Vad det gäller kvävedioxid noterades en uppgång efter år 2008 men har nu hamnat på ungefär samma nivå som år 2008. Denna trend är också svår att säkerställa eftersom årsmedelvärdena före år 2013 är beräknade från ett vintermedelvärde. För Västra Ringgatan och E20 ser man dock en ökning av halterna sedan mätningarna började. Vilken faktor som har mest betydelse för trendvariationerna är inte fastställt. Faktorer som väderlek och trafikintensitet tillsammans med fordonsutveckling och minskad användning av dubbdäck bör vara faktorer som har påverkat resultatet. Det finns för närvarande ingenting som tyder på att luftföroreningar i de centrala delarna av Alingsås tätort överskrider miljökvalitetsnormen. Det finns dock anledning att se över de större gatustråken där bebyggelse ligger relativt nära och är sammanhållen till sin struktur. För att nå miljömålen på sikt behöver trafikplaneringen ses i förhållande till var människor vistas. Det finns risker med att förtäta stadsstrukturen nära större bilvägar då avgaser inte kan spridas och omblandas på ett effektivt sätt. En god miljö och bra luftkvalitet måste prägla planarbetet vad det gäller bostäder och planerade vägkorridorer. Kunskapen kring detta förhållande behöver spridas och bli kända bland planerare och beslutsfattare. Det kan också finnas anledning att se över eldningsanordningar för fasta bränslen i kommunen. Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
17(17) Utifrån analysresultaten av partikelproverna från långtidsmätningen på Gärdesgatan vid E20 har vi under året fått en inblick beträffande halterna av arsenik, kadmium, nickel, bly och bens(a)pyren. Resultatet visar att metallhalterna låg långt under miljökvalitetsnormerna. Rörande benso(a)pyren klarades miljökvalitetsnormen men miljömålet (årsmedelvärdet) överskreds. Benso(a)pyren misstänks bl.a. bero på vedeldning eftersom ämnet är en sotrelaterad förorening och halterna uppvisar en typisk säsongsvariation med förhöjda halter vintertid. Miljöskyddskontoret 2015-02-19 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-63 88 68 E-post: miljo@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Ärende 2 Uppföljning och bokslut 2015 (Miljöreda 2015-0769)
Tjänsteskrivelse Datum: 2016-02-08 Miljöskyddsnämnden Handläggare: Caroline Hagström Direktnr: 0322-61 72 52 Epost: caroline.hagstrom@alingsas.se Beteckning: 2015.013 MN Årsredovisning 2015, miljöskyddsnämnden (Miljöreda 2015-0769) Ärendebeskrivning Miljöskyddskontoret har upprättat ett förslag till årsredovisning för 2015 som skall ingå i kommunens samlade årsredovisning. Årsredovisningen följer den mall som föreskrivs. Justerat nämndprotokoll skall lämnas till KS senast den 24 februari. Miljöskyddsnämnden redovisar ett överskott på 444 tkr för 2015. Överskottet beror framförallt på minskade kostnader i form av lönekostnader och att de gemensamma kostnaderna minskade något i förhållande till budget. Intäkterna ligger i nivå med budget då nämnden valt att prioritera tillsyn och kontroll. Inom livsmedelskontrollen har en kontrollskuld skapats som följer med till 2016. Förslag till beslut i miljöskyddsnämnden Miljöskyddsnämnden beslutar godkänna årsredovisning 2014 för ansvarsenheten miljöskyddskontoret (41) enligt bilaga. För Miljöskyddskontoret Caroline Hagström Miljöskyddschef Sign: Exp: Akten, KS Bilaga/-or: Årsredovisning 2015
Miljöskyddsnämndens årsredovisning 2015 Verksamhet och måluppfyllelse Verksamhet Miljöskyddsnämnden har under 2015 arbetat intensivt med att implementera kommunens styrmodell i verksamheten samt skapa förutsättningar för framtida arbete. Under 2015 har ny förvaltningschef rekryterats tillsammans med ytterligare nio handläggare. Rekryteringarna beror framförallt på nya tjänster med anledning av projekt Anten men också på vakanser med anledning av sjukskrivningar och föräldraledigheter. Detta har påverkat nämndens arbete i stor utsträckning och nämnden har under året prioriterat om verksamheten. De delar som prioriterats upp har framförallt utgått från kommunens flerårsstrategi och varit kopplat till projekt Anten, arbete för barn och unga men också insatser riktade mot företag och medborgare. Även inkomna ärenden har prioriterats för att hålla handläggningstiden nere. Under 2015 bjöds alla livsmedelsföretagare in till seminarium med inriktning mot allergener, en del i nämndens förebyggande arbete. Under hösten återupptogs också det miljöpolitiska forumet där ett seminarium med inriktning mot kvicksilver genomfördes. Tyvärr har långt ifrån all den tillsyns- och kontrollverksamhet som nämnden planerade genomförts då personal saknats. Resultatet av detta blir att det inom vissa områden uppstår skulder till de verksamhetsutövare som har årliga tillsyns- och kontrollavgifter, helt i enlighet med SKL:s modell för taxa. Miljöskyddsnämnden tidredovisar och följer upp detta tydligt för att detta ska kunna arbetas i kapp kommande år. På miljöskyddskontoret arbetar ca 28 personer (flera av tjänsterna är visstid med anledning av bland annat projekt Anten), försvinner två personer blir det direkt kännbart för verksamheten. Tilläggas ska att behovsutredningen visar att nämnden, trots ramtillskott saknar resurser för att genomföra all den lagstiftade tillsynen och kontrollen. Det tar också mycket tid att rekrytera och introducera nya medarbetare. På grund av alla vakanser redovisar nämnden ett överskott i bokslutet. Delar som nämnden valde att prioritera ner under 2015 var bland annat strandskyddstillsynen, lantbrukstillsynen samt arbetet med radon. Åtaganden och nyckeltal Miljöskyddsnämnden har under 2015 haft fyra åtaganden kopplade till kommunens flerårsstrategi. 1
Nämnden skulle intensifiera inventeringen av enskilda avlopp i Antens avrinningsområde. Under 2015 inventerades mer än 600 fastigheter vilket är mer än en tredjedel av alla fastigheter inom avrinningsområdet. Åtagandet är direkt kopplat till kommunens prioriterade mål I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling. Nämnden åtog sig att förbättra service och bemötande mot medborgarna som en åtgärd kopplad till det prioriterade målet I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet. Miljöskyddskontoret har under 2015 arbetat med att skapa ett hållbart arbetssätt med fokus på medborgaren. Som en del i detta arbete har det personliga mötet fått fortsatt fokus. Kontorets handläggare sitter inne med väldigt mycket kompetens som kan förmedlas till kommunens medborgare i samband med det personliga mötet. Förutom det personliga mötet har hemsidan använts för att sprida information. Under det prioriterade målet I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande har nämnden åtagit sig att förbättra attityd och bemötande mot företagarna. Aktiviteter riktade till vissa branscher av företag har genomförts. Även här har det personliga mötet prioriterats. Under 2015 kom resultatet från INSIKT, som mäter kommunens myndighetsutövning gentemot företagarna. Resultatet visar tydligt att miljöskyddsnämndens arbete gett resultat även om det finns mycket mer att arbeta med. Utifrån det prioriterade målet I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande har nämnden åtagit sig att utreda möjligheten att öka personalresurserna med upp till 10%, genom sysselsättning av t ex arbetslösa, genom externt finansierade åtgärdsprogram. Målet har inte uppfyllts på grund av den under 2015 rådande personalsituationen. Nämnden har under 2015 fokuserat på introduktion av nya medarbetare istället för att introducera praktikanter. Den rådande situationen har inneburit att nämnden inte bidragit i någon större utsträckning för att nå det prioriterade målet förutom genom att skapa god dialog med företagarna som i sin tur skapar förutsättningar till arbete i kommunen. Uppdrag till nämnden Miljöskyddsnämnden fick ett riktat uppdrag i kommunens flerårsstrategi, intensifiera inventeringen av enskilda avlopp kring sjön Anten. Det riktade uppdraget formulerades till ett åtagande för nämnden och redovisades ovan. Internkontrollplan Miljöskyddsnämnden antog 2015-05-13 22 en väsentlighets- och riskanalys med tillhörande internkontrollplan för 2015. Följande delar togs med i internkontrollplanen. Tid för effektiviseringsprojekt för livsmedelskontrollen skulle tas med i behovsutredningen för 2016. Tid för detta finns med i behovsutredningen. Tid för effektiviseringsprojekt för miljötillsynen skulle tas med i behovsutredningen för 2016. Tid för detta finns med i behovsutredningen. Vid oförutsedda händelser kan verksamheten behöva prioriteras om. Detta måste informeras nämnden som i sin tur beslutar om omprioritering av verksamheten. I juni 2015 2
beslutade miljöskyddsnämnden om omprioritering av verksamheten med anledning av den ansträngda personalsituationen. Utvalda områden prioriterades ner medan andra prioriterades upp. Utreda om det går att skapa en mall för att värdera/klassa ärenden för en effektiv resursanvändning. Denna del har inte hunnits med under 2015. Nämnden har prioriterat arbetet med ärenden som gynnar medborgarna samt de delar som direkt kopplas mot Kommunens flerårsstrategi. Rutin för hantering av hot och våld finns för miljöskyddskontoret. I väsentlighets- och riskanalysen uttalas vikten av att alla medarbetare känner till rutinerna. Rutinerna finns nedskrivna och har via mail skickats ut till alla på förvaltningen. Under 2015 skulle utbilning i hantering av media hållas. Under 2015 erbjöds alla medarbetare tillsammans med nämndens presidium att medverka i medieutbildning. Under 2015 ska miljöskyddsnämnden/kontoret påbörja dialog tillsammans med Tekniska, Samhällsbyggnad och kommunledningen om hur vi tillsammans arbetar mot de gemensamma miljömålen. Ansvaret för detta är otydligt. Under hösten 2015 bjöds tjänstemän från tekniska, samhällsbyggnad samt kommunledningen in till dialog för att reda ut vilka olika områden respektive nämnd/förvaltning arbetar med. Miljöskyddsnämnden saknar en beredskapsplan för dricksvatten. Tid till framarbetande av plan ska finnas med i verksamhetsplanen för 2016. Tid finns avsatt både i behovsutredningen för 2016 samt i verksamhetsplanen för 2016. För att minska risk för felhantering vid utbrott/smitta ska rutiner kring detta arbete samlas under kommunportalen. Detta arbete har inte påbörjats under 2015. En risk som uttalades i väsentlighets- och riskanalysen var om det skulle bli svårt att rekrytera så pass många nya medarbetare samt problematiken som kan uppstå om projektpengarna försvinner tidigare än planerat. Rekryteringen av nya medarbetare gick bra även om mycket tid gått till introduktion av nya medarbetare. I flerårsstrategin för 2016-2018 framgår tydligt att projektmedel finns även för kommande år. En annan risk som lyftes i väsentlighets- och riskanalysen var risk för att inte uppfylla målet om att mäta luft och vattenkvaliten i kommunen. Detta har utförts under 2015. Under 2015 skulle ett nytt ärendehanteringssystem upphandlas. Detta har inte genomförts men ligger med i planen för 2016. De delar som inte hunnits med fullt ut under 2015 finns till stora delar med i arbetet för 2016. Inom vissa områden har sannolikheten och konsekvensen prioriterats ner vilket medför att de inte tas upp igen. Detta är dock ett medvetet val. 3
Omedelbar åtgärd I väsentlighets- och riskanalysen för 2015 identifierades ett antal delar som behöver åtgärdas, dock inte med omedelbar verkan. Dessa punkter har tagits upp som interkontrollpunkter som redogjorts för ovan. Redovisning av uppdragsföretag Under 2015 har miljöskyddsnämnden enbart använt sig av två externa bolag i väldigt lite utsträckning. I samband med anordnande av seminarium riktat till livsmedelsföretagare hyrdes extern konsult in som var specialiserad på allergener i livsmedel. Tjänsten levererades på plats. I december anlitades en konsult för ansvarsutredning gällande förorenad mark/byggnad. Uppdraget är fortfarande pågående. Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse bokslut/budget 2015 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 4 352 4 377 25 3 489 Personalkostnader -13 044-12 663 381-10 597 Lokalhyror 0-3 -3-3 Köp av tjänster -749-714 35-530 Gemensamma kostnader -2 102-1 997 105-1 922 Utdebitering personalkostn. 48 23-25 37 Övriga kostnader -1121-1192 -71-669 Verksamhetens kostnader -16 968-16 546 422-13 684 Avskrivningar -125-128 -3-169 Verksamhetens nettokostnader -12 741-12 297 444-10 364 Kommunbidrag 12 750 12 750 0 10 333 Finansnetto -9-9 0-13 Årets resultat 0 444 444-43 4
Det positiva resultatet beror framförallt på minskade personalkostnader samtidigt som prioriteringen i verksamheten legat på myndighetsutövningen som i sin tur medför intäkter. De minskade personalkostnaderna beror på sjukskrivningar, glapp mellan tjänster och andra tjänstledigheter. Intäkterna stämmer, på grund av prioriteringarna väl överens med budget för 2015. I budgetarbetet tas en procentuell fördelning fram rörande hur mycket tid som bland annat administration- och ekonomipersonal kommer att arbeta med samtliga verksamheter inom Tekniska förvaltningen, Samhällsbyggnadskontoret samt Miljöskyddskontoret. I bokslutet görs en avstämning för att ta fram den verkliga procentuella fördelningen. För 2015 blev de gemensamma kostnaderna något lägre än budgeterat. Nämndens resultat för 2015 är nästan 500 tkr bättre än för 2014. Personalkostnaderna för 2015 har ökat med anledning av projekt Anten, även intäkterna har delvis ökat med anledning av detta. Investeringar Investeringarna ska följas upp enligt EIRA-modellen enligt KF 2012 207 Tkr Expansionsinvestering -varav exploatering Imageinvestering Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse helår Bokslut 2014 Reinvestering Utrustning och inventarier 200 77 123 14 Anpassningsinvestering Totalt utgifter 200 77 123 14 Utfallet för 2015 blir 77 tkr. Bland annat har mätinstrument köpts in. 5
Prognossäkerhet Månad Prognos Avvikelse från bokslut Oktober 842 398 September 326-118 Delårsbokslut 327-117 Maj 83-361 Vårbokslut 83-361 Bokslut 2015 444 Det har varit väldigt svårt att lägga prognos då förutsättningarna hela tiden ändrats, framförallt vad gäller personalsituationen. Även intäkterna har varit svåra att prognostisera med anledning av detta. Efter prognosen i oktober gav nämnden förvaltningschefen i uppdrag att se över möjligheterna att med hjälp av konsulter genomföra delar av målen för 2015. Som en följd av detta anlitades konsult för genomförande av seminarium riktat mot livsmedelsföretagare samt ansvarsutredningar för förorenad mark/byggnad. Ytterligare rekrytering av miljöskyddsinspektör genomfördes samt medieutbildning för alla handläggare. 6
Personalredovisning Personal och kompetensförsörjning Antal anställningar 1 i november 2015 November 2015 Tillsvidare Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Sysselsättningsgrad (snitt) AID-struktur 23 23 22,5 45,8 98% Administration 4 4 3,7 46,8 93% Teknikarbete 19 19 18,8 45,6 99% November 2014 Tillsvidare Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Sysselsättningsgrad (snitt) AID-struktur 21 21 20,5 47,2 97% Administration 4 4 3,7 53,3 93% Teknikarbete 17 17 16,8 45,8 99% November 2013 Tillsvidare Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Sysselsättningsgrad (snitt) AID-struktur 21 21 20,3 46,2 97% Administration 4 4 3,6 52,3 89% Teknikarbete 17 17 16,8 44,8 99% 1 Redovisningen ingår tillsvidareanställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt tidsbegränsad, inkl timavlönad, personal ingår inte. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. 7
Fördelning arbetad tid 2015 Timmar utbet Jan - Dec 2015 Belopp Jan - Dec 2015 Heltidsarbetare Jan - Dec 2015 Faktisk tillgänglig tid 46 552,28 8 114 993 24 Arbetad tid 33 126,74 7 172 092 17 1 MÅNADSLÖN 33 006,64 7 143 453 17 3 FACKLIG INTERN 82,59 10 282 0 5 ÖVERTID 37,51 435 0 6 OB/JOUR/BEREDSKAP/FÖRSKJ 0,00 2 819 0 8 TILLÄGG MM 0,00 15 103 0 Frånvaro 13 425,54 942 901 7 10 SEMESTER 6 157,08 1 189 881 3 12 SJUKDOM 3 579,47 198 866 2 16 FÖRÄLDRALEDIGHET 892,31-493 836 0 17 VÅRD AV SJUKT BARN 494,28 0 0 18 ÖVRIG FRÅNVARO 2 302,40 47 990 1 Under 2015 var planen att kompetensförsörjningsplanen skulle bli klar. På grund av chefsbyte på miljöskyddskontoret har detta arbete inte färdigställts. Under de kommande 3 åren har kontoret en förväntad pensionsavgång på 4 medarbetare varav 3 av dessa medarbetare har en sysselsättningsgrad på 100 % och en medarbetare en sysselsättningsgrad på 75 %. Förväntade pensionsavgångar kommer vara en del av förvaltningens kompetensförsörjningsplan enligt ovan för att ur denna aspekt säkra kontorets återväxt. Löner Medianlön Medianlönen för förvaltningen är 30 690 kr. 10:e percentil 2015 26 155 kr. 90:e percentil 2015 35 140 kr. Lönekartläggningen för 2015 visade inga osakliga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga grupper inom förvaltningen. Arbetsmiljö Kontorets fokus har under 2015 varit att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under hösten 2015 var ett av fokusområdena att utveckla arbetsplatsträffarna inom kontoret. I september månad medverkade förvaltningschef samt medarbetarrepresentanter på en utbildning i samverkan med fokus på APT. Syftet var att genom kunskap om samverkan och dess syfte skapa en mer kvalitativ dialog inom arbetsgrupperna i frågor som rör utveckling, planering och uppföljning. Förhoppningen var 8
att skapa mer givande arbetsplatsträffar där medarbetare känner högre grad av delaktighet, engagemang och påverkansmöjligheter. Under fjärde kvartalet av 2015 startade Miljöskyddskontorets skyddskommitté ett arbete med att utveckla förvaltningens medarbetarsamtal, där utvecklingssamtal, lönesamtal samt uppföljning ingår. Syftet med arbetet är att ge medarbetare och chef möjlighet att jobba utifrån ett konkret och givande verktyg som följer arbetsmiljöårets årshjul och dess innehåll. Målet är att arbetet ska vara färdigställt och beslutat i FSG i slutet av första kvartalet för att sedan kunna implementeras i verksamheten kommande kvartal. Sjukfrånvaro 2 Total sjukfrånvaro 2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kommunstruktur 7,88% 9,48% 9,35% 8,17% 7,76% 7,32% 5,77% 6,70% 8,39% 8,16% 8,56% 7,94% Miljöskyddskontoret 1,97% 2,25% 5,79% 4,53% 5,03% 6,42% 6,67% 6,63% 10,97% 10,56% 6,91% 8,89% Dag 1-14 Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfrv tim dag 1-14, ack valt år Sjukfrv % dag 1-14, ack valt år Sjukfrånvaro 3 568 6,68% 1 299 2,43% <=29 93 2,99% 93 2,99% 30-49 1 893 5,70% 920 2,77% >=50 1 582 9,28% 286 1,68% Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfrv tim dag 1-14, ack valt år Sjukfrv % dag 1-14, ack valt år Alla kön 3 568 6,68% 1 299 2,43% Kvinna 1 817 5,58% 845 2,60% Man 1 750 8,41% 455 2,18% Dag 15-59 Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfrv tim dag 15-59, ack valt år Sjukfrv % dag 15-59, ack valt år Sjukfrånvaro 3 568 6,68% 742 1,39% <=29 93 2,99% 30-49 1 893 5,70% 483 1,46% >=50 1 582 9,28% 259 1,52% 2 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 9
Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfrv tim dag 15-59, ack valt år Sjukfrv % dag 15-59, ack valt år Alla kön 3 568 6,68% 742 1,39% Kvinna 1 817 5,58% 483 1,48% Man 1 750 8,41% 259 1,24% Dag 1-59 Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfrv tim dag 1-59, ack valt år Sjukfrv % dag 1-59, ack valt år Sjukfrånvaro 3 568 6,68% 2 041 3,82% <=29 93 2,99% 93 2,99% 30-49 1 893 5,70% 1 404 4,23% >=50 1 582 9,28% 545 3,20% Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfrv tim dag 1-59, ack valt år Sjukfrv % dag 1-59, ack valt år Alla kön 3 568 6,68% 2 041 3,82% Kvinna 1 817 5,58% 1 328 4,08% Man 1 750 8,41% 713 3,43% Dag 60> Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfr tim dag 60-, ack valt år Sjukfr % dag 60-, ack valt år Sjukfrånvaro 3 568 6,68% 1 526 2,86% <=29 93 2,99% 30-49 1 893 5,70% 489 1,47% >=50 1 582 9,28% 1 037 6,08% Sjukfrv tim, ack valt år Sjukfrv %, ack valt år Sjukfr tim dag 60-, ack valt år Sjukfr % dag 60-, ack valt år Alla kön 3 568 6,68% 1 526 2,86% Kvinna 1 817 5,58% 489 1,50% Man 1 750 8,41% 1 037 4,98% Förvaltningen har en sjukfrånvaro på 6,39 % under 2015 och hade en sjukfrånvaro på 2,80 % under 2014. Vi kan ej se några tydliga skillnader mellan åldergrupper ej heller mellan kvinnor och män. Sjukfrånvaron har under året succesivt ökat och förvaltningen har under senaste kvartalet haft stort fokus på aktuella rehabärenden och kommer under 2016 att fortsätta detta arbete. Fokus kommer ligga på att vända trenden genom tidiga rehabinsatser samt kontinutet i detta arbete. 10
Arbetsskador och tillbud Antal 2015 2014 Arbetsskador 3 0 Under 2015 har tre arbetsskador rapporterats, alla tre är av mindre allvarlig karaktär och föranledde inga direkta åtgärder. Sammanfattande analys för året Miljöskyddsnämnden har under 2015 till stor del följt den tillsyns- och verksamhetsplan som antogs inför året. Vissa omprioriteringar har gjorts under året med anledning av den tuffa personalsituationen. Inom livsmedelskontrollen har en kontrollskuld bildats under 2015, denna finns med i 2016 års plan. Handläggningstiderna har under perioder varit något längre, även detta till följd av personalsituationen. Miljöskyddsnämndens resurser är framförallt den personal som arbetar på miljöskyddskontoret. Vid hög frånvaro (sjukskrivningar, föräldraledigheter mm) blir verksamheten snabbt lidande, det finns inga möjligheter till vikarier vid frånvaro på några månader. Miljöskyddskontoret har i uppdrag att se över möjligheterna till sammarbete med andra kommuner eller konsulter för att lösa frånvaro. Behovsutredningen för 2015 visar att mer resurser behövs för att klara lagstiftningens alla delar. Miljöskyddsnämnden gör varje år tuffa prioriteringar som bottnar i kommunens strategiska dokument samt miljömålen. Utgångspunkten har varit att nå så stor miljöoch/eller hälsonytta som möjligt. Den tillsyn/kontroll som utförts har i stort fokuserats till bättre vattenkvalitet i Anten samt barn och ungas välbefinnande. 11
12