7 Motion 1981/82:802 Sven Munke m. fl. Rättvisa ekonomiska förhållanden inom svensk växtförädling Svensk växtförädling måste betraktas som en värdefull nationell tillgång. Å tskilliga sorter framtagna av svenska växtförädlare har också fått stor spridning i andra länder. Det skall också understrykas att förädlingsarbetet lett till att det svenska folkhushållet gjort stora vinster genom att skördarna kraftigt kunnat ökas och därmed prisbilden kunnat hållas nere. Den svenska jordbrukarkåren har också genom de nya sorterna och ett stort kunnande tagit ut högre genomsnittsskördar än på de flesta platser på jorden. Mycket pekar på att man inom en snar framtid kan passera drömgränsen på 10 ton höstvete per hektar i praktisk odling. Växtförädlingens uppbyggnad Svensk växtförädling har fått klara av en stor del av sitt tidigare uppbyggnadsarbete utan nämnvärt stöd från statsmakternas sida. Det gäller i synnerhet W. Weibulls AB, som, om man bortser från ett värdefullt stöd i början av det kritiska 1920-talet, i stort sett fått och kunnat klara sig av egen kraft. Man har- ofta genom att låta aktieägarna sitta emellan med små eller inga utdelningar - förstått att satsa på uppbyggnad av servicelaboratorier Il (resistens. cytogenetik, kemi) som gett svensk växtförädling möjligheter till en effektiv verksamhet. Svensk växtförädling har också kunnat hävda sig i den internationella konkurrensen. Det gäller inte minst de spannmålssorter som framställs vid Weibulls. Företagets kornsort Welam är således marknadsledare i Danmark. Weibulls-och vetesorten Harry är "Spitzensorte" i Yästtyskland, företagets vetesorter odlas i Sovjetunionen, norra Polen etc. Flera av företagets kornsorter odlas på stora arealer i Frankrike, England och Canada. I Sverige har Weibulls spannmålssorter under en följd av år dominerat statistiken över statsplomberat utsäde. Totalt torde företaget ha ca 60% av den marknaden, vilket bör framgå av nedanstående 10-årsstatistik.
-- - - --- Mot. 1981/82:802 8 Weibullssorternas procemuel/a andel av rocala 1970-1981 kvamireren srarsplomberar ursäde År Havre Korn Vårvete Höstvete Korn Höstråg 2-rads 6-rads (Petkus II) 1970 34.0 75,9 98,0 80.8 1971 34,5 79,2 1972 35,4 79,1 1973 41,9 73,3 1974 48.7 69,2 98,5 89.9 98.5 92,8 97,7 91,0 99,3 87,9 29,4 1975 45.1 65.0 98,6 83,8 33,9 1976 42,5 65,2 98.6 85,3 41,3 43.3 54.5 1977 46,0 66,7 100.0 80.1 52,9 60.6 1978 42,7 65,2 99,9 73,6 62.4 64.0 1979 39.4 63,5 100.0 73,8 46,6 68.7 1980 32,7 67,3 100.0 77.9 48.3 1981 30,0 70.8 100.0 42.1 77.2 Dagens stöd till svensk växtförädling I nuläget satsas drygt 100 milj.kr. årligen på praktisk växtförädling i Sverige. Av den summan svarar Hilleshög AB för 40 milj.kr. ochweibulls AB för 18,4 milj. enligt 1982 års budget. Enligt uppgift från Svalöf AB är budgeten för 1982 ca 50 milj.kr. för växtförädlingen. Staten engagerar sig också genom ett årligt anslag på ca 25 milj.kr. som disponeras av ett nyinrättat statligt organ, statens växtförädlingsnämnd. Från föreningsrörelsen tillskjuts 6 milj.kr, främst s. k. regleringsmedel För budgetåret 1981/82 disponerar statens växtförädlingsnämnd ca 32 milj.kr, so;n fördelas enligt nedanstående: Svalöf AB 28,7 mkr Weibullsholms Växtförädlingsanstalt (ink!. Algot Holmberg & Söner, Norrköping) 1.8,. Sveriges lantbruksuniversitet 0, 1., Göteborgs universitet 0,5,. Som framgår är det halvstatliga Svalöf AB som får lejonparten av anslagen till växtförädling. Detta sammanhänger med ett regeringsbeslut som garanterar Svalöf AB, hälftenägt av staten och Svenska Lantmännens Riksförbund, bidrag baserade på tidigare statliga anslag till Sveriges Il Il l
9 Utsädesförening. Under åren 1982, 1983 och 1984 skall Svalöf AB garanteras projektbidrag om i vad gäller den statliga (och största) delen nedtrappas till 92 %, 84% resp. 75 %. Därefter skall nya förhandlingar upptas med staten och föreningsrörelsen beträffande storleken av de totala bidragen till växtförädlingsverksamheten och de garanterade åtagandena till Svalöf AB. Bakgrund till växtförädlingsstödet Dåvarande jordbruksministern Svante Lundqvist tillsatte 1975 en utredning om svensk växtförädling. Enmansutredare var professor Å ke Gustafsson, Lund. I utredningens direktiv angavs- "att svensk växtförädling också fortsättningsvis måste ges goda förutsättningar att bedriva sitt arbete. Utredningen fick i uppdrag att bl. a. göra en analys av de nuvarande formerna för växtförädlingen, pröva förutsättningarna för ett utvidgat samarbete inom växtförädlingen såväl inom Sverige som mellan Sverige och andra länder, utvärdera det statliga stödet till växtförädlingen, pröva växtförädlingens roll i biståndsarbetet samt pröva resistensförädlingens möjligheter". Det resulterade i 'Betänkande av I 975 års växtförädlingsutredning' (SOU 1978:23). Här framgick bl. a. följande förslag: l. Sammanförande av Sveriges Utsädesförening, Svalöv och Allmänna Svenska Utsädes AB, Svalöv till ett företag. 2. Inrättande av en professur i kulturväxternas genetik och förädling. 3. Inrättande av en växtförädlingsnämnd. W Weibull AB kontaktades av utredaren under utredningens gång för inhämtande av sakuppgifter. En disskussion fördes också om en närmare samordning mellan Svalöf och Weibulls. Denna samordning avböjdes dock från Weibulls sida, bl. a. med den motiveringen att svenskt jordbruk var bäst betjänt av att de båda företagen i fri konkurrens framställde sina sorter. Kanske som en följd av denna ståndpunkt kom utredningen att i stor omfattning ägna sig åt omformaodet av Svalöfs organisation. Efter vederbörlig remissbehandling tillsattes 1978 en arbet grupp med representanter från staten och Svenska Lantmännens Riksförbund. Denna arbetsgrupp bekantgjorde i början av 1979 två undertecknade avtal. Det ena angav formerna för och bildandet av det nya växtförädlingsföretaget Svalöf AB. som skulle ägas med vardera hälften av staten och SLR. Företaget skulle drivas kommersiellt på företagsekonomiska grunder. Det andra avtalet angav inrättandet av statens växtförädlingsnämnd samt reglerade formerna för de bidrag, som skulle utgå till Svalöf AB genom denna nämnds försorg. Avtalet återfinns i regeringens proposition 1978179:130. Då avtalen, som förhandlats fram utan direkt kännedom för branschen i övrigt. bekantgjordes, gav de till följd en kraftig reaktion. Det gällde i första
Mot. 1981/82:802 JO hand de bidrag som skulle utgå till Svalöf AB. Den debatt som avtalen och propositionen gav upphov till, liksom en motion (nr 628/1979), kunde inte påverka behandlingen i utskott och riksdag. Motionen krävde avslag på delar av propositionen samt utredning angående riktlinjerna för växtförädlingens organisation. Propositionen antogs av vårriksdagen 1979. Dess förslag om förläggning av den nya professuren till Alnarp ändrades av jordbruksutskottet till Svalövs fördel och antogs av riksdagen. Således utanordnades bidrag till det nya Svalöf AB från och med l januari 1980. Den tillsatta växtförädlingsnämnden, bestående av representanter för staten, föreningsrörelsen och konsumenterna, började sin verksamhet l juli 1979. Växtförädlingsnämnden har disponerat följande medel: Budgetår Statsmedel Föreningsrörelsens Summa bidrag 1/1-30/6 1980 10 850 000 3 160 000 14 010 000 1980/1981 23 200 000 6 760 000 29 960 000 198111982 24 600 000 7 170 000 31 770000 Frånräknat en mindre del för administration och reservation har ovanstående medel fördelats enligt nedan: Första halv- 1980/1981 1981/1982 året 1980 Svalöf AB 12 298 000 27 895 000 28 683 000 Weibullsholms Växtförädlingsanstalt 542 000 1 450 000 l 559 000 Algot Holmberg & Söner AB (sojabönor) 100 000 209 000 216 000 Sveriges lantbruksuniversitet 125 000 133 000 Göteborgs universitet 530 000 Av detta framgår att det halvstatliga Svalöf AB erhåller bidrag för sin verksamhet med 28,7 milj.kr. budgetåret 1981/82. Weibullsholms Växtförädlingsanstalt och Algot Holmberg & Söner AB (ingår i Weibullskoncernen) får 1,8 milj.kr. Denna fördelning av det allmännas bidrag till svensk växtförädling medför en svedvriden konkurrens, som på sikt befaras skada förutsättningarna för
Mot. 1981/82:802 11 verksamheten vid Weibullsholms Växtförädlingsanstalt och därmed vensk växtförädling i sin helhet. I överenskommelsen om det nya Svalöf AB framgick underförstått att företaget skulle drivas på kommersiella grunder. Det tunga och breda basmaterialet brödsäd och fodersäd skulle bära sina egna förädlingskostnader. Så har inte skett. I en översikt på bidrag från växtförädlingsnämnden till Svalöf AB framgår att förädling av brödsädssorter har tilldelats bidrag med ca 2,5 milj.kr. och fodersädsförädlingen hela 4,5 milj. kr. Totalt alltså 7 milj. kr. per år. Motsvarande bidrag till Weibulls AB är 71 000 kr. till rågveteförädling! Weibull AB:s egna förädlingskostnader för samma sortiment. brödsäd och fodersäd. är för 1982 budgeterat till ca 4.8 milj. kr. Om man sedan ser till resultatet håller Weibulls sorter. trots uteblivna växtförädlingsbidrag och trots en blygsammare egen ekonomisk satsning. ändå i genomsnitt hela 60 % andel av totala kvantiteten statsplomberat utsäde (se särskild statistik 1970-1981). En sådan sned konkurrenssituation kan på längre sikt förmodas äventyra företaget Weibulls nuvarande struktur. vilket måste betraktas som olyckligt ur det samlade jordbrukets intressen. W Weibull AB tvingas, bl. a. som en följd av den orättvisa fördelningen av anslag till Weibullsholms Växtförädlingsanstalt och Svalöf AB. ta ut högre priser än övrig handel. främst SLR. En fördyrande faktor är dessutom företagets exklusiva status som ett specialföretag i utsäde och fröer. ågra andra produktgrenar att vältra över kostnaderna på finns inte. Hård kostnadsjakt bland lantbrukarna Differenserna mellan SLR:s och Weibulls priser varierar. men torde i genomsnitt uppgå till ca 10 kr. per deciton. l dag är jordbrukarens ekonomiska situation sådan att han inte anser sig ha råd med en tia extra för i stort sett samma vara. Välgörande för Svalöf AB Om truktureringen vid Svalöf skall också beröras något. Det var en välgörande process som bl. a. lett till åtskilliga förbättringar. Svalöf AB har en ny och vettig organisation. Man har givit förädlarna en bättre mål ättning och inriktning. u skäms man inte längre för att vara kommersiell. och företagets målsättning Bäure sorter kommer med sannolikhet att bli betydelsefull för framtiden och för jordbruket. Företaget har mer eller mindre avvecklat sina SIDA-åtaganden. Uppstädningen inom gruppen mera tveksamma forsknings- och förädlingsprojekt kommer med all säkerhet att fortgå. och den är nödvändig. Mycket pengar satsas på bl. a. rågveteförädling trots att foderhandeln ställer sig mycket kallsinnig till detta nya foderspannmål slag. tskilliga miljoner
Mot. 1981/82: 802 12 sat as också på mycket marginella grödor. Det måste betraktas som orimligt att ca hälften av de pengar som satsas på svensk praktisk växtförädling, omkring 60 milj. kr.. skall gå till olönsam "marginell'' förädling. I längden äventyras den satsning på de tunga grödorna (vete, korn etc.) som måste till för att vi skall kunna hävda oss. inte minst internationellt. Svensk växtförädlings internationella handel är betydelsefull. inte bara för landet som helhet utan också för det svenska jordbruket. Ö kade intäkter från främmande marknader innebär att satsningarna inom förädlingen kan ökas. Norrlandssorter I debatter om växtförädlingspengar framförs ofta argumentet att även bönderna i Norrland skall erbjudas goda sorter, även om det är förenat med kostnader som inte står i rimlig proportion till avkastningen. u förhåller det sig emellertid så att enbart " orrlandssorterna" av stråsäd ger årliga växtförädlingsavgifter på drygt 2 milj. kr. Vallfrökonsumtionen ger lågt räknat I milj. kr. Därtill kommer växtförädlingsavgifter på potatis och oljeväxter. De fyra norrlandslänen (Y. Z. AC och BD) torde ge mellan 3 och 4 milj. kr. i växtförädlingsavgifter årligen. Därtill skall läggas att flera av norrlandssorterna inom spannmålssortimentet även odlas på många håll i Mellansverige på grund av sin tidighet. I verkligheten är inte förhållandet så att det enbart odlas Svalöfs-sorter i orrlandslänen. Weibulls marknadsandel där är t. ex. för sexradskorn över 40 %. Köksväxtförädling Svensk köksväxtförädling arbetar i en orimlig sitation. Det inhemska kundunderlaget ( 1.4 miljoner villaägare och kolonister, 6 000-7 000 yrkesverksamma trädgårdsmästare. kommunerna etc.) är inte tillräckligt utan måste sannolikt i framtiden bäras upp av framgångar på exportmarknaden. En samverkan och uppdelning mellan de två stora förädling företagen Svalöf AB och Weibullsholms Växtförädlingsinstitution torde på detta område bli en framkomlig väg. En sådan lösning skulle då framtvinga en rättvisare fördelning av statliga förädlingspengar. Weibulls satsar nu årligen ca 2.5 milj. kr. Svalöfs statliga förädlingsbidrag inom samma sektor är ca 3,5 milj. kr. Potatisförädling Svalöf AB är ensam potatisförädlare i Sverige. Man har en klar målinriktning att få fram ett inhemskt sortmaterial med hög avkastning. bättre kvalitet och framför allt med bättre resisten mot sjukdomar. Lyckas man kan det bli goda inkomster. men ännu har ingen Svalöf sort slagit igenom. Det kan sammanhänga med konsumenttraditioner och handelns
Mot. 1981/82:802 13 negativa attityd till ett breddat sortmaterial F. n. uppbär potatisförädlingen vid Svalöf ca 4 milj. kr. per år av växtförädlingsnämnden. Ärtgenbank Den internationella ärtgenbank som Weibulls till stora kostnader byggt upp och intill de senaste åren nästan helt bekostat har av utomstående expertis betecknats som den kanske främsta i världen. Den anses vara ett föredöme för andra grenar av den nordiska genbanksverksamheten men ger inte Weibull något ekonomiskt utbyte. Det bör vara ett samhälleligt intresse att även långsiktig forsknings- och förädlingsverksamhet kan bedrivas också i framtiden. Nuvarande system för växtförädlingsstöd är ej till fyllest för att säkerställa detta. Ärtgenbanken drar kostnader som årligen belöper sig till över 0.5 milj. kr. medan bidraget är 363 000 kr. förädling av "udda" grödor Mot bakgrund av anknytningen mellan jordbrukskooperationen och Svalöf är det ej överraskande att man kunnat notera en favorisering av Svalöfs sorter framför Weibulls. Ä ven om Weibulls hittills förmått att väl hävda sig i konkurrensen. ser företagets ledning med oro på den fortgående koncentrationen inom utsädessektorn. Bolaget måste därför i nuvarande läge ingående överväga förutsättningarna för att fullfölja påbörjade förädlings- och forskning projekt. som enda t på längre sikt kan ge lönsamhet, men som likväl bl. a. mot bakgrund av Weibullstillgång på högt kvalificerade växtförädlare bedömts vara viktiga för folkhushållet. Hit hör förädling av vissa vallväxter, sojabönor och köksväxter samt en betydande grundläggande cytogenetisk forskning. Vad gör lantbruksuniversitetet? Det är rätt naturligt och vanlig praxis att forskning, provning och undervisning följs åt på ett universitet. l Sverige är det av anledningar som vi känner så att man plockat bort forskningsbiten. Professorn i växtförädling och genetik sysslar i dag huvudsakligen med undervisning. Den nu rådande ordningen är inte bra. Ett steg mot en vettig lösning vore om vi lät större delen av de statliga anslagen till växtforskning gå till ett blomstrande och blodfyllt universitet. De praktiskt verksamma förädlingsföretagen ute i landet kunde ha fortlöpande kontakter med sina forskande kolleger på universitetet. Informationen skulle kunna pulsera i båda riktningarna och de resultat som efter hand uppnåddes vid universitetet skulle på lika grunder delges de praktiskt verksamma förädlingsföretagen för kommersiell exploatering. Så här fungerar det t. ex. i Holland, som ju är mycket framgångsrikt även på växtförädlingens område.
Mot. 198 1/82:802 14 Föreliggande motion har inte tillkommit för att på något sätt kada Svalöf AB. Det nybildade företaget har redan kunnat notera stora framgångar inom växtförädlingen. Bland nya sorter finns bl. a. Alva korn. som marknadsfördes 1979 och är den högst avkastande kornsorten på rikssortlistan. orten har också fått ett mycket gott mottagande hos jordbruket. Under 1980 marknadsfördes Svea havre, en ny, tidig. högavkastande sort för de mycket stora havreodlande jordbruksområdens i Mellansverige. Sveas tillkomst måste betraktas som ett lyckat förädlingsresultat, där hög avkastning kombinerats med tidighet. Svalöfs insat er på framför allt oljeväxtodlingens område är också väldokumenterade. Företagets växtförädlare arbetar ständigt på att framställa nya bättre sorter, väl anpassade till svenska odlingsbetingelser. Inte bara det sven k a jordbruket har glädje av Svalöfs växtförädlingsframgånga r. Många sorter har. liksom när det gäller konkurrentföretaget Weibull. nått stora framgångar och fått stor spridning utanför landets gränser. Det är en utveckling som är glädjande och fruktbar för landet i tort. Men som tidigare framgår av motionen måste fördelningen av latliga medel till växtförädlingsarbetet ske på lika grunder så att fri konkurren råder. Lika viktigt är att jordbrukarna fritt får välja den sort de bedömer mest odlingsvärd och att prisbilden är likartad. Med nuvarande system kan man påstå att så inte är fallet. Ett av landets två stora växtförädlingsinstitutioner, nämligen Weibulls, diskrimineras. vilket på sikt kan innebära att man i framtiden hellre satsar på en utlandsmarknad. Skulle så ske, innebär det en klar för ämring för svenskt jordbruk. Gällande avtal för de första fem åren med Svalöf AB innebärande en garanti för projektbidrag, skall naturligtvis gälla t. o. m. verksamhetsåret 1984. l god tid dessförinnan måste emellertid förhandlingar inför de sista fem åren av avtalsperioden upptas mellan staten och föreningsrörelsen. Då må te en omprövning för statsstödet ske. så att en rättvis fördelning kommer till stånd. Endast i de fall ingen konkurren situation föreligger mellan olika växtförädlingsföretag, om t. ex. när det gäller potatisförädlingen och andra specialprojekt skall anslag ''öronmärkas. Hemställan Med hänvisning till vad om i motionen anförs hemställs l. att rik dagen som sin mening ger regeringen till känna att lika villkor i fortsättningen måste gälla växtförädlingsanslagen, 2. att riksdagen hos regeringen begär en snabb undersökning om möjligheterna att större delen av de statliga anslagen till växtoch grundforskning går till lantbruksuniversitetet och re ullaten av denna forskning på lika grunder delges dc praktiskt verksamma förädlingsföretagen.
Mot. 1981/82:802 15 Stockholm den 22 januari 1982 SVEN MU KE (m) HANS WACHTMEISTER (m) SVE ERIC LOREt TZO (m) L. ARNE ANDERSSON (m) i Ljung l l