KALLELSE Regionfullmäktige Ledamöterna i förbundsfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande:

KALLELSE Regionfullmäktige 2014-03-28 Ledamöterna i förbundsfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande: Tid: Fredagen den 28 mars kl. 10.00 Plats: Utvandrarnas Hus, Vilhelm Mobergs Gata i Växjö. Möjligheter till gruppöverläggningar finns från kl. 09.00 i anslutning till sammanträdeslokalen. Fullmäktiges handlingar finns även tillgängliga på www.rfss.se. GUNNAR NORDMARK Ordförande fullmäktige Ulrika J Gustafsson Sekreterare Delges Kallas För kännedom Huvudman Mats Johnsson (M) Thomas Johnsson (M) Alvesta Robert Olesen (S) Rose-Marie Larsson (S) Alvesta Sven Sunesson (C) Johny Haraldsson (C) Alvesta Monica Widnemark (S) Evert Nilsson (S) Lessebo Margareta Löfström (M) Per-Magnus Pettersson (M) Lessebo Ann-Charlotte Wiesel (M) Jan Sahlin (M) Ljungby Carina Bengtsson (C) Annelie Ahlqvist (C) Ljungby Anne Karlsson (S) Conny Simonsson (S) Ljungby Jan Lorentzson (SD) Leif Rogerstam (SD) Ljungby Bengt Germundsson (KD) Britt-Marie Stridh (KD) Markaryd Joakim Pohlman (S) Ingrid Sundman (S) Markaryd Patrick Ståhlgren (M) Inge Strandberg (M) Tingsryd Mikael Jeansson (S) Barbro Svensson (S) Tingsryd Åke Carlson (C) Ingrid Hugosson (C) Uppvidinge Peter Skoog Lindman (S) Camilla Ymer (S) Uppvidinge Bo Frank (M) Anna Hultstein (M) Växjö Anna Tenje (M) Nils Posse (M) Växjö Roland Gustbée (M) Ulf Hedin (M) Växjö Lena Wibroe (M) Benny Johansson (M) Växjö Gunnar Elm (C) Eva Johansson (C) Växjö Gunnar Nordmark (FP) Annika Stacke (FP) Växjö René Jaramillo (KD) Eduardo Rossel (KD) Växjö Charlotta Svanberg (S) Maria Carlsson (S) Växjö

Regionfullmäktige Carl-Olof Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Växjö Åsa K Björkmarker (S) Ann-Kristin Lindquist (S) Växjö Gunnar Storbjörk (S) Martin Edberg (S) Växjö Carin Högstedt (V) Anders Mårtensson (V) Växjö Gunnel Jansson (MP) Cheryl Jones Fur (MP) Växjö Elizabeth Peltola (C) Claes Lindahl (C) Älmhult Ingemar Almqvist (S) Stefan Jönsson (S) Älmhult Suzanne Frank (M) Kent Alriksson (M) Landstinget Ingemar Swalander (M) Peter Löfström (M) Landstinget Pernilla Sjöberg (M) Margareta Schlee (M) Landstinget Jessica Lyckwall (M) Ginger Ekwurtzel (M) Landstinget Monica Haider (S) Marie Liljedahl (S) Landstinget Anna Fransson (S) Olof Björkmarker (S) Landstinget RosMarie Jönsson Åke Gummesson (S) Landstinget Neckö (S) Peter Freij (S) Michael Sjöö (S) Landstinget Kjell Gustavsson (C) Britt-Louise Berntsson (C) Landstinget Börje Tranvik (SD) Pontus Nordfjell (SD) Landstinget Lennart Värmby (V) Fanny Battistutta (V) Landstinget Tryggve Svensson (V) Jerker Nilsson (V) Landstinget Eva Johnsson (KD) Christina Lindqvist (KD) Landstinget Rolf Andersson (FP) Carl-Gustav Arvidsson (FP) Landstinget Kjell Jormfeldt (MP) Annelise Heed (MP) Landstinget Kallade ersättare Per-Magnus Pettersson (M) ersättare för Margareta Löfström (M). Fanny Battistutta (V) ersättare för Lennart Värmby (V) Kallade övriga Elsa Jönsson, ordförande revisionen, Carl Geijer, vice ordförande revisionen och Olle Sandahl, ledamot revisionen, Johan Assarsson, projektledare Ideell förening för bildande av Sydsvensk region och Göran Tegnér, WSP. Tjänstemän Peter Hogla, Ulf Petersson, Thomas Nilsson och Johanna Andersson. Vid förhinder anmäls detta till Ulrika J Gustafsson telefon 0470 77 85 66, eller via e- post: ulrika.gustafssonfss.se. 2

Regionfullmäktige Föredragningslista regionfullmäktige Regionförbundet södra Småland fredagen 28 mars 2013 Bilaga 1. Sammanträdets öppnande 2. Upprop 3. Val av två justerare att jämte ordföranden justera fullmäktiges protokoll 4. Godkännande av föredragningslistan../. 5. Allmänhetens frågestund (kl. 10.05 och max 30 min)./. 6. Ledamöternas frågestund./. 7. Revisionsrapport för granskning av regionförbundets verksamhet under 2013, samt fråga om ansvarsfrihet./. 8. Årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013./. 9. Aktuella frågor för regional utveckling regionstyrelsens ordförande informerar 10. Ideell förening för bildande av Sydsvensk region lägesrapport (Medverkande: Johan Assarsson, projektledare) 11. Aktuella trafikeringsfrågor av strategisk karaktär trafiknämndens ordförande informerar 12. Översyn av kollektivtrafiktaxor i Kronobergs län (Medverkande: Göran Tegnér, WSP)./../../../. 13. Motion Samordning av trafikhuvudmännen i södra Sverige./. 14. Motion Riksfärdtjänst./. 15. Motion Landsbygdsriksdag 2016./. 16. Motion Barnahus i Kronobergs län./. 17. Inkomna motioner och medborgarförslag./. 18. Valärenden a. Anmälan om ny ledamot i regionfullmäktige efter Lena Karlsson (C). b. Entledigande, samt val av ny ledamot i regionstyrelsen efter Lena Karlsson (C) c. Anmälan om avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Malin Adell Kind (C), samt anmälan om ny ledamot Eva Johansson (C) d. Anmälan om avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Ofelia Daun (MP), samt anmälan om ny ledamot./. 3

Regionfullmäktige 19. Anmälningsärenden a. Regionstyrelsens protokoll 2014 01-15, 2014-02-19 och 2014-03-19. (tillgängliga på www.rfss.se) b. Trafiknämndens protokoll 2014-01-22 och 2014-02-26 (tillgängliga på www.rfss.se)./../. Komplett föredragningslista finns anslagen i receptionen vid samtliga kommunhus i länet och Landstinget Kronoberg, samt på Regionförbundet södra Småland, P G Vejdes väg 15, Växjö, samt på www.rfss.se. Fullmäktiges sammanträde är offentligt. Allmänheten är välkommen. 4

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 5 Allmänhetens frågestund Ärendet Enligt regionfullmäktiges arbetsordning 23 bereds tillfälle för allmänheten att ställa frågor vid sammanträde med regionfullmäktige max 30 minuter. Ordförande ajournerar fullmäktiges sammanträde för allmänhetens frågestund.

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 6 Ledamöternas frågestund Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Enligt 22 i förbundsfullmäktiges arbetsordning ska vid varje sammanträde med förbundsfullmäktige avsättas tid till ledamöternas allmänna frågestund. Varje ledamot har därvid möjlighet att under en minut ställa en enkel fråga inom förbundets verksamhetsområde. Den som har möjlighet att svara lämnar ett kort svar på högst en minut.

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 7 Revisionsrapport för granskning av regionförbundets verksamhet under 2013, samt fråga om ansvarsfrihet Dnr 13/0010 Förslag till beslut Fullmäktige föreslås besluta Att notera Revisionsrapport för granskning av regionförbundets verksamhet under 2013 till protokollet, samt revisionsredogörelse under 2013. Att bevilja regionstyrelsen och de förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för 2013 års verksamhet. Att bevilja trafiknämnden och de förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för 2013 års verksamhet. Ärendet Regionförbundets förtroendevalda revisorer lämnar revisionsrapport över Regionförbundet södra Smålands verksamhet och räkenskapsår 2013. Revisorerna beslöt 3/13 att tillstyrka att regionfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelsen och trafiknämnden ansvarsfrihet, samt tillstyrka att årsredovisning för regionförbundet södra Småland 2013 godkänns. Föreslås att regionfullmäktige beviljar regionstyrelsen och de förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för 2013. Föreslås att regionfullmäktige beviljar trafiknämnden och de förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för 2013. Bifogade handlingar - REV 3/13 och 4/13 - Granskning av årsredovisning 2013 - Revisionsberättelse över delårsrapport 2013 - Revisionsberättelse för år 2013 - Revisionsredogörelse 2013

REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Revisionen Sammanträdesdatum Sida 2014-03-17 6 (9) 3 Årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013 granskningsrapport och revisionsberättelse Dnr:13/0003 Bakgrund KPMG AB har lämnat granskningsrapport över verksamhet som bedrivs i styrelsen och trafiknämnden. Regionförbundets förtroendevalda revisorer skall avge revisionsrapport över styrelsens årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013. Regionfullmäktige sammanträder den 28 mars 2014. Revisionen föreslås besluta att tillstyrka att regionfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelsen och trafiknämnden ansvarsfrihet, samt att tillstyrka att regionstyrelsens årsredovisning godkänns. Beslutsunderlag - Granskningsrapport över årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013 - Årsredovisning Regionförbundet södra Småland 2013 - Revisionsberättelse 2013 Beslut Revisionen beslutar Att tillstyrka att regionfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelsen och trafiknämnden ansvarsfrihet. Att tillstyrka att årsredovisning för regionförbundet södra Småland 2013 godkänns. Att rekommendera trafiknämnden att genomföra en brukarutredning bland de som har färdtjänsttillstånd. I de fall innehavaren ej kan svara görs detta av anhöriga eller gode män. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

REGIONFÖRBUNDET Södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Revisionen Sammanträdesdatum Sida 2014-03-17 7 (9) 4 Revisionsredogörelse 2013 Dnr: 13/0003 Bakgrund Revisorernas uppdragsgivare är regionfullmäktige. Revisorerna skall granska all verksamhet under året. Granskningarna har genomförts enligt revisionsplan tillsammans med sakkunniga biträden. Under 2013 har revisorerna genomfört följande granskningar: - Granskning av delårsrapport per 2013-06-30 Granskning av regionförbundets trafikplanering av kollektivtrafiken - Granskning av förvaltning och intern kontroll - Granskning av årsbokslut och årsredovisning Beslutsunderlag - Granskningsrapport över årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013 Revisionen har under 2013 disponerat ett anslag på totalt 330 tkr. Total förbrukning av budget under 2013 är 322 tkr. Beslut Revisionen beslutar Att överlämna revisionsredogörelse 2013 till regionfullmäktige. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Regionförbundet södra Småland Granskning av delårsbokslut per 2013-06-30 2013-09-11

Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Granskningsresultat 4 Kontakt 6 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 1

Sammanfattning Vi har av Regionförbundet södra Smålands revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per 2013-06-30. Uppdraget ingår i den fastställda revisionsplanen för 2013. Syftet med granskningen är att ge regionförbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av om Regionförbundet södra Smålands delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag (KRL) och god redovisningssed i kommuner och landsting samt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som förbundsfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Resultatet för perioden är positivt med 17,6 Mkr, vilket är 1,4 Mkr högre än motsvarande period föregående år. Resultatet är 7,8 Mkr över budget. Prognosen i delårsrapporten för helåret pekar mot ett underskott om 1,4 Mkr mot budgeterat underskott på 5 Mkr. I delårsrapporten presenteras status vad gäller angivna aktiviteter, varmed arbete pågår eller aktiviteten har genomförts avseende merparten av dessa. I delårsrapporten presenteras beskrivningar av vad som har skett inom fokusområden samt aktiviteter. Det finns dock inte en bedömning av huruvida dessa beräknas uppnås vid årets slut. En bedömning av måluppfyllelsen kan således inte ske. Vi har i samband med vår granskning i övrigt inte funnit något som tyder på att delårsrapporten inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 2

Bakgrund Regionens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Granskningen, som utförts enligt särskild överenskommelse, har omfattat delårsrapporten per 2013-06-30. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser såväl verksamhetens mål som de finansiella målen. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över regionförbundets kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. Vi har bedömt om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Granskningen har genomförts genom: 1. Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten 2. Intervjuer med berörda tjänstemän 3. Översiktlig analys och granskning av delårsbokslutet inklusive specifikationer i den omfattning som bedömts erforderlig för att bedöma om redovisningen i allt väsentligt är rättvisande. 4. Översiktlig analys och granskning av regionens samlade resultaträkningar, kassaflödesanalyser och balansräkningar. Granskningen har genomförts av KPMG:s team under ledning av Emil Andersson, auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor. 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 3

Granskningsresultat Baserat på vår granskning bedömer vi att bokslutsprocessen fungerar tillfredsställande, aktuella anvisningar har såvitt vi kunnat finna följts, bokslutsdokumentationen är normalt god, avstämningar är gjorda och tidplaner har följts. Vi har inte heller identifierat att några väsentliga redovisningsprinciper förändrats. Regionförbundets delårsrapport som omfattar ca 40 sidor består av: 1. Förvaltningsberättelse med verksamhetsredovisningar 2. Resultat- och balansräkning inklusive noter 3. Kassaflödesanalys 1. Förvaltningsberättelse Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Vad gäller verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning anges enligt verksamhetsplanen för år 2013, som regionfullmäktige fastställt 2012-12-14, fokusområden för år 2013 samt tillhörande aktiviteter. I delårsrapporten presenteras status vad gäller angivna aktiviteter, varmed arbete pågår eller aktiviteten har genomförts avseende merparten av dessa. I delårsrapporten presenteras beskrivningar av vad som har skett inom fokusområden samt aktiviteter. Det finns dock inte en bedömning av huruvida dessa beräknas uppnås vid årets slut. En bedömning av måluppfyllelsen kan således inte ske. Arbetet fortlöper enligt plan med att skapa bättre mätbara verksamhetsmål. Att utforma mål för verksamheten kommer att göra måluppfyllanden lättare att såväl följa upp som granska. 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 4

Granskningsresultat 2. Resultat- och balansräkning Resultatet för perioden är positivt med 17,6 Mkr, vilket är 1,4 Mkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen i delårsrapporten för helåret pekar mot ett underskott om 1,4 Mkr mot budgeterat underskott på 5 Mkr Avvikelsen om 3,6 Mkr beror sammanfattningsvis på: - Länstrafiken har i sin prognos ett överskott om 3 Mkr, vilket förklaras bl a av en resandeökning och kostnadsminskning på Öresundstågen och Krösatågen. -Regionförbundets basverksamhet prognostiserar ett överskott om 0,6 Mkr främst till följd av ökade ränteintäkter och lägre omkostnader på kansliet, samt ökade intäkter för deltagande i projekt. Vi bedömer att resultat- och balansräkning ger en i allt väsentligt rättvisande bild över periodens resultat och ställning, samt att värdering skett i enlighet med principerna i KRL. Vi bedömer även att balanskravet är uppfyllt, d v s att intäkterna överstiger kostnaderna för varje enskilt år. Det finns inte heller några underskott från tidigare år som ska återställas. 3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen ger en rättvisande bild av kassaflödet från löpande verksamhet, investeringar och finansiering. 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 5

Kontakt KPMG Emil Andersson emil.andersson@kpmg.se 0470-70 50 00 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 6

2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. The KPMG name, logo and cutting through complexity are registered trademarks or trademarks of KPMG International Cooperative (KPMG International).

Regionförbundet södra Småland Revisionsrapport - Förvaltning, interna kontroller årsbokslut och årsredovisning 2013 2014-03-12

Inledning och sammanfattning Denna rapport syftar till att sammanfatta iakttagelser från vår granskning av förvaltning, interna kontroller, årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret som slutar per den 31 december 2013. KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Regionförbundet södra Småland genomfört granskningen, som ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för 2013. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Regionförbundet klarar kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Det egna kapitalet uppgår till 70,5 mkr, vilket inkluderar årets resultat om -1,4 mkr. Vi bedömer att de finansiella målen uppnås och årsredovisningen innehåller en avstämning mot fastställda mål i budgeten för 2013. Vad gäller verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är det svårt att göra avstämning mot måluppfyllelsen i likhet med tidigare år. Arbete pågår fortsatt med att fastställa verksamhetsmål för de olika verksamheterna. Växjö den 12 mars 2014 Emil Andersson Certifierad kommunal revisor / auktoriserad revisor Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 1

Förvaltning och intern kontroll - bakgrund Bakgrund Enligt kommunallagen kap 6:7 skall varje nämnd se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att respektive verksamhet bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Revisorerna prövar om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorernas granskningsuppdrag som det uttrycks i kommunallagen kap 9:9 anger bl a: Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Intern kontroll kan övergripande definieras som en process där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, riktlinjer, föreskrifter etc I God revisionssed för kommunal verksamhet vidareutvecklas resonemanget av intern kontroll genom följande förklaring: Intern kontroll: om den kontroll som görs inom styrelser och nämnder är tillräcklig, dvs om ledning och styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig. Styrelsers och nämnders kontroll av kommunala angelägenheter som uppdragits åt annan att utföra måste också uppmärksammas. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 2

Förvaltning och intern kontroll - granskningsresultat Granskningsresultat Vi har i granskningen fokuserat främst på: - genomläsning av styrelseprotokoll - genomgång och granskning av lönerutinen - genomgång av attestreglemente, delegationsordning, teckningsfullmakter Granskningen av lönerutinen har skett genom: Studium av relevanta dokument, t ex anställningsavtal, lönespecifikationer, utbetalningsfiler och rutinbeskrivningar Urval: vi har granskat utbetalda löner för sex personer under perioden november, samt tillhörande reseräkningar och utläggsredovisningar Intervjuer med bl a ekonomichef och personalansvarig Vi bedömer att den övergripande interna kontrollen överlag fungerar väl. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 3

Förvaltning och intern kontroll - uppföljning av föregående års noteringar Granskning av förvaltning och intern kontroll 2012 1. Vi bedömer att styrelsen i största möjliga utsträckning behöver sträva efter att i verksamhetsplanen formulera tydliga utvärderingsbara effektmål för samtliga verksamheter och med en tydlig koppling till det regionala utvecklingsprogrammets övergripande målsättningar, insatsområden och handlingsriktningar. => Kvarstår. Bedöms vara åtgärdat i verksamhetsplan för 2014. 2. Synpunkter framförs på att redovisningen är onödigt komplicerad och att det är svårt att få en helhetsbild på grund av de olika finansieringskällorna. => Kvarstår. Något åtgärdsprogram kommer inte att fastställas under 2014 i avvaktan på att Region Kronoberg bildas 2015. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 4

Årsredovisning - bakgrund och avgränsning Bakgrund Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer: Kommunallag Kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisionsobjekt är regionstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande och när det gäller nämndernas redovisning skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. Avgränsning Granskningen har omfattat årsbokslutet och årsredovisningen för år 2013. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade). Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 5

Årsredovisning - metod och revisionskriterier Metod och revisionskriterier Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild avses att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Vår granskning är därför inte fullständig och utesluter inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. Granskningen sker utifrån risk och väsentlighet och skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål som förbundsfullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 6

Årsredovisning - metod och revisionskriterier forts Metod och revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse (inklusive drift och investeringsredovisning) Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 7

Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 1. Förvaltningsberättelse Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Vi anser att redovisningen av en femårsperiod ger en bra information om den utveckling som varit. Förvaltningsberättelsen innehåller även information rörande pensionsförvaltning. Under 2013 har kostnaderna för förtroendevaldas pensionsåtaganden ökat från 655 tkr till 1 042 tkr. Därutöver finns en ansvarsförbindelse upptagen om 459 tkr (408 tkr). Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med lagtexten där frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, samt på män och kvinnor. 2. Driftredovisning Regionen har upprättat en driftredovisning per verksamhetsområde. Redovisningen omfattar resultat och budgetavvikelse för innevarande år samt jämförelse med föregående års resultat. Posterna är specificerade på intäkter (verksamhetens och finansiella) och kostnader (verksamheten och arbetskraft). I efterföljande texter kommenteras det ekonomiska resultatet på verksamhetsnivå. Vi anser att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av utfallet. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 8

Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3. Investeringsredovisning Det finns en upprättad investeringsredovisning som omfattar utfall för perioden 2012-2013 och budget för 2013-2014. Årets investeringar i inventarier uppgår till 5,8 mkr (0,6 mkr). Investeringsbudget motsvarande 23 % (12 %) är utnyttjad. Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. 4. Balanskrav och måluppfyllelse Vi anser att balanskravet är uppfyllt och att Regionförbundet klarar kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Det egna kapitalet uppgår till 70,5 mkr, vilket inkluderar årets resultat om -1,4 mkr. Vi bedömer att de finansiella målen uppnås och årsredovisningen innehåller en avstämning mot fastställda mål i budgeten för 2013. Vad gäller verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är det svårt att göra avstämning mot måluppfyllelsen i likhet med tidigare år. Arbete pågår fortsatt med att fastställa verksamhetsmål för de olika verksamheterna. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 9

Granskningsresultat Resultaträkning Resultaträkningen redovisar utfallet för åren 2013 och 2012. Uppgifterna är kompletterade med nothänvisningar. Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år (belopp i tkr). 2013 2012 Verksamhetens intäkter 796 694 646 227 Verksamhetens kostnader -1 084 294-887 506 Avskrivningar -7 015-6 752 Medlemsbidrag 291 013 259 019 Finansnetto 2 248 3 097 Årets resultat -1 354 14 085 De största avvikelserna mellan åren förklaras i årsredovisningen på sidan 10. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 10

Granskningsresultat Balansräkning Balansräkningen redovisar utfallet för åren 2013 och 2012. Uppgifterna kompletteras med nothänvisningar. Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL. Bilagor och specifikationer bedöms finnas i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att balansräkningens upptagna poster existerar, är fullständigt redovisade, periodiserade och värderats i enlighet med god redovisningssed. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Vår bedömning är att kassaflödesanalysen beskriver hur investeringarna finansierats och hur rörelsekapitalet förändrats under år 2013. Noter bedöms finnas i tillräcklig omfattning. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att Regionförbundet i allt väsentligt följer vad som anges i KRL och RKRs rekommendationer som gäller beträffande tillämpade redovisningsprinciper och i övrigt kan betraktas som god redovisningssed. Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 11

Please consider the environment before printing. 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. The KPMG name, logo and cutting through complexity are registered trademarks or trademarks of KPMG International Cooperative (KPMG International).

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 8 Årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013 Dnr 13/0010 Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås besluta Att godkänna årsredovisning 2013 för Regionförbundet södra Småland i enlighet med upprättad handling. Att fastställa resultat- och balansräkning för Regionförbundet södra Småland 2013-12-31. Att regionfullmäktige noterar att vid avstämning mot kommunallagens balanskrav kommande år kan justerade överskott till och med 2013 användas till att möta eventuella tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar, med hänvisning till synnerliga skäl. Ärendet Regionsstyrelsen ska enligt KL 8:17 överlämna årsredovisning till regionfullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Regionförbundets resultat 2013 uppvisar ett resultat på - 1 354 tkr vilket är 3 646 tkr bättre än budget. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 53/13 - Årsredovisning 2013

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2014-03-19 10 (32) 53 Årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013 Dnr 13/0010 Bakgrund Regionsstyrelsen ska enligt KL 8:17 överlämna årsredovisning till regionfullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Regionförbundets resultat 2013 uppvisar ett resultat på - 1 354 tkr vilket är 3 646 tkr bättre än budget. Beslutsunderlag - Årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2013 Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta Att godkänna årsredovisning 2013 för Regionförbundet södra Småland i enlighet med upprättad handling. Att fastställa resultat- och balansräkning för Regionförbundet södra Småland 2013-12-31. Att regionfullmäktige noterar att vid avstämning mot kommunallagens balanskrav kommande år kan justerade överskott till och med 2013 användas till att möta eventuella tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar, med hänvisning till synnerliga skäl. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

1 Regionförbundet södra Småland Org nr 222000-0372 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Regionstyrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - Förord/förvaltningsberättelse 3 - resultaträkning 48 - balansräkning 49 - kassaflödesanalys 50 - noter 51 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

2 Vision Vi är Regionförbundet södra Småland är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Våra medlemmar är Alvesta kommun, Lessebo kommun, Ljungby kommun, Markaryds kommun, Tingsryds kommun, Uppvidinge kommun, Växjö kommun, Älmhults kommun och Landstinget Kronoberg. Våra ändamål från Förbundsordningen Regionförbundets ändamål är: - att vara samverkansorgan i länet - att vara regional kollektivtrafikmyndighet inom Kronobergs län - att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronoberg med syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Vi gör Vi utvecklar våra möjligheter att resa inom och utanför vårt län. Vi stödjer kultur och kompetens. Vi främjar internationalisering och näringslivets möjligheter till utveckling. Vi erbjuder samarbete mellan våra medlemmar och andra regioner i och utanför Sverige och vi strävar efter att bli Europas grönaste region. Vår verksamhetsidé Regionförbundets verksamhetsidé är att göra skillnad genom att stärka samarbete och verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Vår vision Vår vision är ett gott liv i södra Småland: en region där människor trivs, vill stanna kvar och lockas att slå sig ner.

3 Förord 2013 har varit ett mycket händelserikt år för Regionförbundet södra Småland. I Länstrafiken har ett jättekliv framåt tagits i och med att den nya busstrafiken kommit igång. Nya fräscha miljövänliga bussar trafikerar nu alla linjer. Expresslinjer mellan länets större tätorter gör att möjligheterna till arbetspendling ökar. Ökad turtäthet på många linjer gör att bussen blir mer attraktiv som alternativ till bilen. Förbättrad tillgänglighet gör det lättare att ta sig ombord, och förflytta sig inne i bussen. Redan märks ett ökat resande på många linjer. Inte bara busstrafiken har utökats. Vi har fått tre nya tågstationer i länet: Vislanda, Diö och Markaryd. I december startade två helt nya tågförbindelser. Mellan Växjö och Hässleholm går nu både Öresundståg och Krösatåg som ger resenärerna i Växjö, Alvesta och Älmhult en avgång i halvtimmen, och i Gemla, Vislanda och Diö hela 12 avgångar per dag i vardera riktningen. Markaryd har på samma sätt fått 12 avgångar per dag! Allt är dock inte solsken. DSB Småland drog sig ur Krösatåg vilket ledde till en fördyring för Kronobergarnas del med ca 3 miljoner. Det är också viktigt att vi alla tänker på att resa kollektivt när det är möjligt. Ett ökat kollektivt resande är en förutsättning för att vi skall kunna ha ett så bra utbud som vi nu har. Under året har det arbetats med strategier och projekt. Ett projekt som lär få stor påverkan på regional tillväxt är framtagandet av ansökan till innovationsmiljön Smart Housing Småland. Det är en så kallad VinnVäxt miljö som skall öka innovationer inom två av Smålands styrkeområden, trähus och glas. Vi har också satt igång med att ta fram strategier för framtiden i form av en regional innovationsstrategi (RIS) och en regional utvecklingsstrategi (RUS). I september kom beskedet från regeringen att låta landstinget ta över det regionala utvecklingsansvaret från januari 2015. Så fort regeringen gjort sin avsikt känd, slöt länets ledande politiker upp kring tanken på att landstinget och hela regionförbundet skall fusioneras och bilda en gemensam organisation. På så sätt får Kronobergarna ett direktvalt parlament med inflytande över hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Det kommer att stärka länets utveckling på sikt samtidigt som väljarnas inflytande ökar. Regionförbundets övriga verksamheter fortsätter att göra ett mycket gott arbete. Jag förundras nästan dagligen över vilka kompetenta och flitiga medarbetare vi har. Verksamheten är så diversifierad att det finns ingen möjlighet att skriva om dem alla, men jag vill rikta ett stort tack till alla för ett framgångsrikt 2013. Roland Gustbée (m) Regionstyrelsens ordförande

4 Politisk organisation Regionfullmäktige Regionförbundets högsta beslutande organ är regionfullmäktige som består av 45 ledamöter och 45 ersättare. Ledamöterna utses av de nio medlemmarna. Regionfullmäktige fattar beslut i övergripande, principiella frågor, fastställer förbundets budget och bokslut, beslutar vilka utskott och beredningar som ska finnas och utser ledamöter till regionstyrelsen. Regionfullmäktige har under 2013 sammanträtt vid fyra tillfällen. Regionstyrelse Regionstyrelsen ansvarar inför regionfullmäktige för regionförbundets utveckling, ekonomiska ställning och verkställer de uppgifter som framgår i förbundsordningen. Regionstyrelsen består av 15 ledamöter och lika många ersättare. I och med att den nya kollektivtrafiklagen har trätt i kraft från den 1 januari 2012 utgör styrelsen också kollektivtrafikmyndighet. Regionstyrelsen har under 2013 sammanträtt tio gånger. Arbetsutskott Styrelsens arbetsutskott består av fem ledamöter och lika många ersättare som ansvarar för beredning av ärenden till och uppföljning av regionstyrelsens arbete. Arbetsutskottet har ett särskilt uppdrag att bevaka regionala utvecklingsprogrammet, demokratifrågor, kommunal ekonomi, självstyrelsefrågor och internationella frågor. Arbetsutskottet har under 2013 sammanträtt vid tretton tillfällen. Trafiknämnd Trafiknämnden ansvarar för den löpande verksamheten inom länstrafiken. Trafiknämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Trafiknämnden har under 2013 sammanträtt vid nio tillfällen. Klimatkommission och kulturberedning Regionstyrelsen har tillsatt en klimatkommission och en kulturberedning. Regionstyrelsens klimatkommission består av tre ledamöter och utgörs av regionfullmäktiges presidium. Klimatkommissionen ska för styrelsens räkning stödja och bidra till arbetet med att implementera aktiviteter enligt den av styrelsen fastställda handlingsplanen för Klimatkommissionen Kronoberg 2011-01-01 till 2012-12-31. Klimatkommissionen har under 2013 träffats tre gånger. Regionstyrelsens kulturberedning består av fem ledamöter och fem ersättare. Ordförande är förbundsfullmäktiges ordförande. Regionstyrelsens kulturberedning ska för styrelsens räkning leda och bevaka arbetet med i första hand Kulturplanen. Beredningen ska därutöver också bistå styrelsen i dialogen med kulturorganisationerna i regionen. Regionstyrelsens kulturberedning har under 2013 träffats fyra gånger.

5 Projektfinansiering Regionförbundet beviljar projektmedel från två olika källor, dels egna medel ur budgeten, dels det statliga anslaget för regional tillväxt (1:1). Under 2013 har arbetet med metodutveckling kring uppföljningsbarhet fortsatt samt nya rutiner kring kvalitetssäkrad projektutveckling och ansökningsprocess implementerats. Statligt anslag för regional tillväxt (1:1) Utöver ordinarie anslag på 12 110 tkr, fick regionförbundet 2013 ytterligare 3 250 tkr i extraanslag att fördela till insatser med anledning av den utdragna lågkonjunkturen, bl.a. i form av stöd till kompetensförsörjning, företagsetableringar, näringslivsutveckling, innovationsinsatser, rådgivning och exportfrämjande. Under 2013 har medel ur anslaget 1:1 (inkl. extraanslag) omfattande drygt 17 762 tkr beviljats till projekt inom alla RUP-områden; likt tidigare år har merparten av medelstilldelningen gått till projekt inom området Förnyelse och dynamik (ca 60 %). Våren 2014 kommer en större redovisning av projektverksamheten 2013 presenteras i en särskild rapport. Flera av de nya projekten är fleråriga, och kommer att bedrivas som längst t.o.m. 2016. Beslut tagna under året: Projektnamn Projektägare Beviljad summa Kollektivtrafik på landsbygden (KPL) Region Halland 200 000 kr Visionen framtidens förarhytter Tunga fordon 199 000 kr Regional översiktsplanering Regionförbundet södra Småland 200 000 kr Glasriket - genomförande Länsstyrelsen Kronoberg 600 000 kr Smart Housing SP 4 258 333 kr Digital agenda Regionförbundet södra Småland 100 000 kr Ung företagsamhet i grundskolan Ung företagsamhet 840 000 kr Ekoligan - framtidens matlagning.nu Miljöresurs Linné 50 000 kr Ungdomars innovationskraft Region Blekinge 39 827 kr Framtagande av ny RUS Regionförbundet södra Småland 150 000 kr Återbruket - förstudie Älmhults kommun 105 000 kr Designregion Småland ALMI 100 000 kr Framtid Kronoberg - näringslivsstrategi Växjö kommun 335 000 kr

6 Samverkan Lessebo Lessebo kommun 270 000 kr Väx! ALMI 496 400 kr Information Engineering Centre - budgetförstärkning Linnéuniversitetet 500 000 kr Kooperation för allas rätt att jobba Coompanion 1 121 527 kr Centrum för organisatorisk innovation Ljungby kommun 812 500 kr Plug In Ljungby Ljungby kommun 735 000 kr FIAS Lessebo kommun 523 000 kr Framtid Kronoberg - implementering Växjö kommun 680 000 kr Jämställd tillväxt Regionförbundet södra Småland 377 821 kr Kompetensstrategi södra Småland Regionförbundet södra Småland 1 492 911 kr Innovativt konstglas Glafo 200 000 kr Samordnade varuleveranser Energikontor Sydost 350 000 kr Utveckling av värdekedjan för arbetsmaskiner Tunga fordon 500 000 kr Mat 2013 - Seminarieprogram Regionförbundet södra Småland 200 000 kr Digital delaktighet Regionförbundet södra Småland 126 167 kr Konga bruk Fas 1 Tingsryds kommun 178 000 kr Kurbits Mat AB Destination Småland 108 000 kr Förstudie Regional samordning för validering Pilot validering i Ljungby kommun Regionförbundet södra Småland Ljungby kommun 108 836 kr 200 000 kr Industrinätverk i Kronoberg IUC Kronoberg AB 446 187 kr Länstransportplan med Miljökonsekvensbeskrivning Inventering hållplatser och tillgänglighet i Kronobergs län Regionförbundet södra Småland Regionförbundet södra Småland 200 000 kr 183 750 kr MAT Marknad 2012-2013 Växjö & Co 675 000 kr Light Fire Life Regionförbundet södra Småland 100 000 kr

7 Egna medel Under året har beslut tagits om kulturprojekt omfattande knappt 1,5 miljoner kr, som belastar de egna medlen. Projektverksamheten är ett viktigt verktyg för att implementera den regionala kulturplanen för Kronobergs län. Arbetet har fortsatt med kulturpolitiska uppdrag som form för att möjliggöra utvecklingsarbete som bidrar till genomförandet av den regionala kulturplanen. De formuleras med utgångspunkt i kulturplanens identifierade utmaningar, insatser och mål och utvecklas därefter i dialog med utförarorganisationen. Under året har åtta kulturpolitiska uppdrag formulerats som finansierats med projektmedel. Fyra av dessa finansieras även av statliga utvecklingsmedel från Statens Kulturråd och innebär särskilda satsningar på scenkonst för unga, kulturarv, bild- och formområdet samt det fria ordet. Det egna projektet Crowdfunding genomförs som ett komplement till ordinarie projektverksamhet, och utgår från crowdfunding-plattformen www.crowdculture.se <http://www.crowdculture.se>. Regionförbundet prövar denna alternativa finansieringsmodell under två år (2012 och 2013). Systemet utvecklas samtidigt som utlysningen pågår och under perioden (2012-2013) har 21 projektansökningar kommit in, varav fem projekt blivit godkända och fullfinansierade.

8 Flerårsöversikt Flerårsöversikten avser driftredovisning per verksamhet inklusive interna poster, tkr. FoU Välfärds verksamhet övergick till Landstinget Kronoberg från den 1 januari 2010. Regionförbundet totalt Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter 1 124 814 932 855 883 080 675 452 590 129 Finansiella intäkter 2 250 3 143 2 408 333 366 Verksamhetens kostnader arbetskraft -90 461-79 226-67 337-55 899-50 627 Övriga verksamhetskostnader -1 037 957-842 687-804 963-600 258-542 993 Årets resultat totalt -1 354 14 085 13 188 19 628-3 125 Årets budget -5 000 0 0-4 839-12 000 Budgetavvikelse totalt 3 646 14 085 13 188 24 467 8 875 Länstrafiken Kronoberg Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter 642 670 604 358 562 068 504 287 477 211 Finansiella intäkter 865 842 1 180 193 204 Verksamhetens kostnader arbetskraft -34 574-30 171-27 978-23 588-22 742 Övriga verksamhetskostnader -610 745-566 023-526 525-464 277-459 001 Årets resultat -1 784 9 006 8 745 16 615-4 328 Årets budget -5 000 0 0-6 000-12 000 Budgetavvikelse 3 216 9 006 8 745 22 615 7 672 Regionförbundets basverksamhet Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter 110 450 107 827 95 651 85 212 71 031 Finansiella intäkter 1 385 2 301 1 228 140 152 Verksamhetens kostnader arbetskraft -46 104-41 740-35 226-29 014-23 449 Övriga verksamhetskostnader -65 301-63 309-57 194-53 289-46 692 Årets resultat 430 5 079 4 459 3 049 1 042 Årets budget 0 0 0 1 161 0 Budgetavvikelse 430 5 079 4 459 1 888 1 042 Regionförbundets projekt Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter 371 694 220 670 225 361 85 953 36 397 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader arbetskraft -9 783-7 315-4 133-3 297-1 999 Övriga verksamhetskostnader -361 911-213 355-221 244-82 692-34 430 Årets resultat 0 0-16 -36-32 Årets budget 0 0 0 0 0 Budgetavvikelse 0 0-16 -36-32 FoU Välfärd Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter 0 0 0 0 5 490 Finansiella intäkter 0 0 0 0 10 Verksamhetens kostnader arbetskraft 0 0 0 0-2 437 Övriga verksamhetskostnader 0 0 0 0-2 870 Årets resultat 0 0 0 0 193 Årets budget 0 0 0 0 0 Budgetavvikelse 0 0 0 0 193

9 Årets resultat Årets resultat är följande (tkr): Utfall Budget Avvikelse Regionförbundets basverksamhet 430 0 + 430 Länstrafiken Kronoberg - 1 784-5 000 + 3 216 SUMMA - 1 354-5 000 + 3 646 Regionförbundets resultat 2013 uppvisar ett resultat på - 1 354 tkr vilket är 3 646 tkr bättre än budget. De större resultatavvikelserna för regionförbundets basverksamhet beror på följande resultatenheter: Regionförbundets basverksamhet Avvikelse Resultatenhet tkr Kansli -1 866 Driftstöd 701 Regional utveckling 874 AV-Media 383 Övrigt 338 SUMMA: 430 Årets utfall med 430 tkr beror huvudsakligen på att hela anslaget för driftstöd inte förbrukades under året samt att avdelningen för regional utveckling dels haft flera tillfälliga vakanser under året och dels ökat andelen personal som arbetar i projekt och därmed fått ökade intäkter. Vid utgången av 2013 så uppgick Regionförbundets eget kapital till 14,1 mkr. Enligt de antagna finansiella målen skall inte Regionförbundets eget kapital understiga 3 mkr. De större resultatavvikelserna för Länstrafiken Kronoberg beror på följande resultatenheter: Länstrafiken Kronoberg Avvikelse Resultatenhet tkr Personalkostnader 1 158 Regiontrafik -1 112 Växjö Stadstrafik -11 885 Krösatåg Syd 1 275 Öresundståg 13 229 Övrigt 551 SUMMA: 3 216 Årets utfall är 3,2 mkr bättre än budget. Årets utfall beror dels på att budgeten för busstrafiken var upprättad innan trafikupphandlingen genomfördes och nettokostnaderna för Växjö stadstrafik blev 11,9 mkr högre än budget medan resultatet för Öresundstågtrafiken var klart bättre än budget (13,2 mkr) vilket i första hand beror på ökade intäkter och ökat resande. Vid utgången av 2013 så uppgick Länstrafikens eget kapital till 56,8 mkr. Enligt de antagna finansiella målen skall inte Länstrafikens eget kapital understiga 10 mkr. Den fastställda budgeten för 2014 är underfinansierad med 27 mkr.

10 Driftredovisning per verksamhet inklusive interna poster, tkr Regionförbundets Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse driftverksamhet exklusive projekt 2013 2013 2012 2013 Verksamhetens intäkter 753 120 747 771 712 185 5 349 Finansiella intäkter 2 250 2 200 3 143 50 Verksamhetens kostnader arbetskraft -80 678-80 367-71 911-311 Övriga verksamhetskostnader -676 046-674 604-629 332-1 442 Årets resultat totalt -1 354-5 000 14 085 3 646 Fördelat per verksamhet: Länstrafiken Kronoberg Verksamhetens intäkter 642 670 639 317 604 358 3 353 Finansiella intäkter 865 1 200 842-335 Verksamhetens kostnader arbetskraft -34 574-36 221-30 171 1 647 Övriga verksamhetskostnader -610 745-609 296-566 023-1 449 Årets resultat Länstrafiken -1 784-5 000 9 006 3 216 Regionförbundets basverksamhet Verksamhetens intäkter 110 450 108 454 107 827 1 996 Finansiella intäkter 1 385 1 000 2 301 385 Verksamhetens kostnader arbetskraft -46 104-44 146-41 740-1 958 Övriga verksamhetskostnader -65 301-65 308-63 309 7 Årets resultat kansliet 430 0 5 079 430 I not 17 specificeras budgetavräkning för respektive verksamhet. De olika verksamheterna kommenteras även i respektive verksamhetsberättelse. Till regionförbundets basverksamhet hänförs bland annat kansli, regional utveckling, AV-media samt Kurs och konferens.

11 Investeringsredovisning Investeringar, belopp i tkr 2013 2013 2012 2014 Utfall Budget Utfall Budget Länstrafiken Kronoberg Kontorsinventarier kansli 0 100 99 100 Serviceresor 94 100 175 200 Biljettmaskiner 3 008 1 000 93 3 000 Trafikinformation, monitorer, realtidssystem 0 300 0 200 Hållplatstoppar 598 2 500 0 0 Servicebil 73 0 0 0 Trafikdatabas, planeringssystem 0 100 0 100 Datautrustning 189 200 105 200 Fordonsdatorer, fordonsutrustning 1 746 20 000 0 100 Delsumma Länstrafiken Kronoberg 5 708 24 300 472 3 900 Regionförbundets kansli Datautrustning kansli 94 300 53 300 Kontorsinventarier 0 200 53 200 Delsumma Regionförbundets kansli 94 500 106 500 TOTALSUMMA NETTOINVESTERINGAR 5 802 24 800 578 4 400 Den planerade investeringen i fordonsutrustning blev försenad på grund av att upphandlingen överklagades. Resterande investering kommer istället att ske under 2014.

12 Pensionsförvaltning Regionförbundet har från och med 2010 tecknat en försäkringslösning för all personal. Regionförbundet har under 2013 haft pensionsavtalet KAP-KL, vilket innebär att regionförbundet under 2013 har avsatt 4,5 % av personalens löner som de anställda själva får placera. Denna skuld kommer att betalas in 2014 till Skandikon. Regionförbundet har under 2013 avsatt 387 tkr avseende pensionsåtagande för förtroendevalda vars tjänstgöringsgrad överstiger 40 %. Total avsättning 2013-12-31 är därmed 1 042 tkr. Utöver avsättningen finns också en ansvarsförbindelse på 459 tkr, se specifikation i not 16.

13 Väsentliga personalförhållanden Personal 201 3 201 2 Genomsnittligt antal anställda 133 120 Kvinnor 85 78 Män 48 42 Fördelning mellan män och kvinnor i förbundets styrelse Kvinnor 9 9 Män 6 6 Fördelning mellan män och kvinnor i ledning Kvinnor 5 4 Män 7 7 Löner: (tkr) Regiondirektör och förtroendevalda 3 198 3 309 Övrig personal 52 197 47 015 Sociala avgifter och pensionskostnader 22 578 21 012 Personalens sjukfrånvaro (uttryckt i procent) Total sjukfrånvaro i förhållande 3,8 % 2,8 % till den sammanlagda ordinarie arbetstiden Total sjukfrånvaro exklusive långtidssjukskrivna 2,1 % 1,5 % Andelen av total sjukfrånvaro som har varat 43,9 % 46,5 % i 60 dagar eller mer Sjukfrånvaron för kvinnor i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för kvinnor 5,0 % 3,7 % Sjukfrånvaron för män i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för män 1,6 % 1,1 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 2,3 % 2,8 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 3,0 % 2,7 % Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 5,3 % 3,0 % Andel ej sjukfrånvarande (andel anställda som inte haft någon sjukdag) 36,7 % 48,3 %

14 Verksamhetsberättelse Redovisning av verksamhetsplanens mål De styrande målen i verksamhetsplanen följs inte upp i samband med årsredovisningen, då dessa utgår från flera olika styrande dokument. Effektmålen och de årliga prioriterade insatserna ska på sikt verka i riktning mot de styrande målen. Effektmålen 2013 redovisas dels i en måluppfyllnadsmatris, dels genom de indikatorer som fastställdes i VP 2013. I måluppfyllnadsmatrisen har en bedömning gjorts för varje mål i förhållande till basår (2011) eller föregående år (2012) om data finns. I de fall där enbart data för 2013 redovisas bygger bedömningen på de redovisade insatser som genomförts under året. Samtliga indikatorer redovisas med senast tillgängliga siffra för Kronobergs län, och med jämförande siffra för riket där sådan finns tillgänglig. Några mål följs upp kvalitativt. Statistikkälla anges inom parantes. Måluppfyllelse Bedömning Målet är uppnått alternativt utveckling har skett i positiv riktning i förhållande till hur målet är formulerat. Ingen eller mycket liten förändring har skett alternativt enbart basår kan redovisas. Målet är inte uppnått och utveckling har skett i negativ riktning i förhållande till hur målet är formulerat. Projektverksamhet En del projektverksamhet är kopplad till prioriterade insatser och redovisas därför i korthet under respektive insats. För övrig projektuppföljning hänvisas till den projektrapport som kommer att sammanställas av regionförbundets projektkontor under våren 2014. Övergripande förvaltning och god ekonomisk hushållning I början av 2013 lämnades från regeringen ett förhandsbesked om att bilda Region Kronoberg, efter en ansökan från Landstinget Kronoberg under hösten 2012. Regiondirektören och regionförbundets administrativa chef utsågs till tjänstemannastöd för den regionbildningskommitté som bildats i syfte att bereda Region Kronobergs uppdrag och ansvarsområden, samt politisk organisation. Arbetet har pågått under andra halvåret 2013 och har framförallt tagit personella resurser i anspråk och även påverkat effektmålen och dess inriktning för 2013.

15 STYRANDE MÅL Vi säkerställer god kvalitet och effektivitet för vår verksamhets- och myndighetsutövning. Självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken ska vara minst 50 %. Finansiella mål i budget, fastställda av regionfullmäktige. EFFEKTMÅL Mål Måluppfyllelse Under 2013 ska indikatorer tas fram, kopplade till kvalitet och effektivitet i vår verksamhets- och myndighetsutövning. Utifrån indikatorerna kommer effektmål att formuleras. Uppföljning: En medlemsundersökning har genomförts under året, som gav indikationer på organisationens styrkor och svagheter. Resultatet av undersökningen var tänkt att ligga till grund för indikatorer avseende kvalitet. Eftersom regionförbundet vid kommande årsskifte 2014/2015 upphör att vara en medlemsorganisation är det inte möjligt att göra en uppföljning av undersökningen. Av den anledningen har indikatorer inte tagits fram. Undersökningens resultat som sådant förvaltas vidare i verksamheten under 2014. PRIORITERADE INSATSER 2013 Förvaltning och myndighetsutövning Inrättande av ett nytt sammanhållet ärendehanteringssystem. Regionförbundet initierade under 2013 ett arbete med upphandling av ett ärendehanteringssystem och deltog i upphandling tillsammans med Växjö kommun med rätt att avropa option. Mot bakgrund av beslut om bildande av Region Kronoberg beslöt kansliet att avbryta arbetet och istället fokusera på att avsluta ärenden och förbereda inför en fusion. För alla ärendegrupper ska finnas målsatta handläggningstider och för alla större ärendegrupper ska det finnas beskrivna ärendeprocesser, mallar och checklistor som stöd för handläggning och beslut. För de större ärendena såsom regional utvecklingsstrategi, länstransportplan och budget med verksamhetsplan har beredningsprocessen fastställts av styrelsen. Regiondirektörens ledningsgrupp har i övrigt fastställt ärendeprocess för verksamhetsplan och budget på tjänstemannanivå. För ärenden som inkommer från externa parter och som ska beredas i de politiska organen sätts handläggningstider i diarieprogrammet och meddelas handläggaren. Genomföra de i regionstyrelsens respektive trafiknämndens internkontrollplaner angivna kontrollmomenten samt vidta eventuella åtgärder.

16 En delrapport över internkontrollplanen lämnades till styrelsen i oktober. Åtgärder inom framförallt dokument- och ärendehantering har genomförts i form av internutbildningar och medverkan vid arbetsplatsträffar. Informera om befintliga rutiner och processer inom servicefunktionerna/administrativa avdelningen för att öka effektiviteten vid regionförbundet. Fokus på information till nyanställda. Rutiner vid nyanställning har förbättrats genom en tydligare rollfördelning inom administrativa avdelningen och ett utvecklat samarbete mellan personaladministrationen och administrativa avdelningen. Årlig uppföljning ska genomföras kopplat till fullmäktiges beslut om att självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken ska vara minst 50 %. Förbundsfullmäktige beslutade den 7 oktober 2011 om trafikeringsprinciper m.m. för "Framtidens kollektivtrafik" och fastställde samtidigt att självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken totalt ska vara minst 50 %. Självfinansieringsgraden anger andelen trafikintäkter jämfört med trafikkostnaderna. Under 2013 var den totala självfinansieringsgraden 57,2 % vilket var 3,4 procentenheter lägre än 2012. 2013 Trafikslag Intäkter tkr Kostnader tkr Självfinansieringsgrad % Öresundståg 109 223 120 679 90,5 Krösatåg Syd 4 389 8 745 50,2 Regiontrafik 80 743 180 421 44,8 Växjö stadstrafik 31 765 75 431 42,1 Pågatåg 22 54 40,7 Krösatåg Nord 7 849 20 786 37,8 Älmhults stadstrafik 797 2 118 37,6 Kompletteringstrafik 152 2 160 7,0 SUMMA 234 940 410 394 57,2 Anmärkning: Trafikslagen Krösatåg Syd och Pågatåg hade endast trafik en kort del av året och siffrorna är därför inte jämförbara. Årlig uppföljning ska genomföras kopplat till de finansiella målen i budget. Årlig uppföljning ska genomföras kopplat till de finansiella målen. I den kommunala redovisningslagen anges att mål för god ekonomisk hushållning skall fastställas. Regionfullmäktige fastställde den 25 maj 2012 budget för 2013 samt mål för 2013 utifrån god ekonomisk hushållning ( 28/12). De finansiella målen och måluppfyllelsen 2013 redovisas här: o o Mål: Regionförbundets olika verksamheter skall bedrivas inom tilldelad budgetram. Måluppfyllelse: Utfallet 31 december 2013 är 3,6 mkr bättre än budget. Mål: Nya satsningar och permanentande av projektverksamhet skall vara fullt finansierade och tydligt redovisas vid respektive beslut. Även principerna för kostnadsfördelningen mellan

17 medlemmarna skall redovisas vid respektive beslut. Måluppfyllelse: Klart. Löpande uppföljning. o o Mål: Länstrafikens eget kapital får minska till lägst 10 mkr innan återställande ska ske. Måluppfyllelse: Klart. Länstrafikens eget kapital var den 31 december 2013 sammanlagt 56,4 mkr. Mål: Regionförbundets eget kapital (exklusive länstrafiken) får minska till lägst 3 mkr innan återställande ska ske. Måluppfyllelse: Klart. Regionförbundets eget kapital var den 31 december 2013 sammanlagt 14,1 mkr. o Mål: Kassalikviditeten (betalningsförmågan på kort sikt) skall vara över 95 %. Med kassalikviditet avses kvoten omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Måluppfyllelse: Klart. Utfallet den 31 december 2013 var 117 %. o Mål: Soliditeten (betalningsförmågan på lång sikt) skall vara över 8 %. Med soliditet avses kvoten eget kapital/totalt kapital. Måluppfyllelse: Klart. Utfallet 31 december 2013 var 16,6 %. Kommunikation och regional profilering Informations- och kommunikationsarbetet utvecklas kontinuerligt för att möta behoven från förtroendevalda, medlemmar och övriga intressenter. Genom veckovisa nyhetsbrev vill regionförbundet nå ut med korta och intressanta nyheter om regionförbundets arbete. Ambitionen är att göra fler delaktiga i södra Smålands utveckling. Under 2013 har 44 veckobrev skickats ut, som i snitt har lästs av 230 personer varje vecka. Därtill har under året 88 pressutskick skickats ut från regionförbundet. Regionstyrelsens ledamöter har under året försetts med ett informationsblad vid varje styrelsesammanträde, som kortfattat belyser ett för regionförbundet aktuellt ämne. Stärka dialogen med medlemmarna Regionförbundet arbetar för att stärka dialogen med medlemmarna, tydliggöra bilden av regionförbundet som regional aktör och lyfta de utvecklingsfrågor som vi arbetar med. Som steg i att stärka medlemsdialogen och tydliggöra bilden av regionförbundet som regional aktör har tre arrangemang genomförts under 2013: o Tylösandsveckan, ett årligt återkommande nationellt arrangemang av fristående konferenser och möten inom områden som berör offentlig verksamhet. Arrangemanget vänder sig till anställda i offentlig sektor. Tylösandsveckan genomfördes 13-16 maj 2013. Omkring 1 700 personer deltog i 50 kurser och konferenser. Utvärdering av Tylösandsveckan visar på ett positivt resultat för både programinnehåll och ekonomi. o Mötesplats södra Småland, syftar till att för regionförbundets medlemmar och andra intressenter konkretisera och lyfta viktiga frågor för regional utveckling.

18 Mötesplats södra Småland och Trafikdagarna genomfördes den 5-6 december 2013. Syftet med sammanslagningen av de tidigare Trafikdagarna och Mötesplats södra Småland var att samla länets ledande förtroendevalda och tjänstemän för att föra en dialog om regionala utmaningar, mål och insatser som en del i förberedelserna för en ny Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län 2015-2025. Fokus första dagen var gemensamma målsättningar och principer för det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Dag två hade tema kompetens, med utblick mot hur omvärlden påverkar oss och hur lärande och kompetensfrågor, med individen i centrum, kan hanteras. o Medlemsturné; Kansliet ska genomföra en turné till samtliga medlemmar för att informera om Regionförbundets verksamhet och stärka dialogen med medlemmarna. I mars genomförde regionförbundet sin medlemsturné, och alla medlemmar utom Alvesta besöktes (vid tillfället kunde ingen ändamålsenlig plats eller lokal tillhandahållas). Till Alvesta skickades istället information i tryckt form om satsningar som genomförts och genomförs i Alvesta, för spridning internt i kommunen. o Medlemsturné; Presidiet ska besöka samtliga medlemmar för att informera om verksamhetens innehåll och diskutera strategiskt viktiga frågor. Under året har samtliga medlemmar besökts minst en gång. Vid dessa möten har budget 2014 varit det främsta ämnet. Andra frågor som diskuterats är arbetsmarknadsläget, infrastrukturinvesteringar samt nya och pågående projekt. Genomföra en undersökning bland förbundets medlemmar i syfte att ta fram ett nöjd medlemsindex (NMI). Medlemsundersökningen genomfördes under april månad med hjälp av en webbenkät, i samarbete med Markör Marknad och Kommunikation AB. Undersökningen var en urvalsundersökning riktad till förtroendevalda och tjänstemän hos medlemmarna. 239 respondenter ingick i urvalet och svarsfrekvensen blev 56 %. Undersökningen identifierar styrkor och svagheter med organisationen samt fastställer regionförbundets NOI-värde (nöjd organisationsindex) till 51. NOI-värden under 60 betraktas som låga och utvecklingspotentialen är därmed stor. Utifrån resultatet beslutades att en kompletterande kvalitativ intervjuundersökning skulle genomföras, för att på så sätt ytterligare fördjupa och konkretisera resultatet. Intervjuerna genomfördes med totalt 20 respondenter, som i samband med webbenkäten anmälde intresse att ställa upp på intervju. Resultatet har diskuterats med regionstyrelsens presidium och regiondirektörens ledningsgrupp. Kommentarerna och slutsatserna kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet i Region Kronoberg.

19 Utveckla regionförbundets varumärke och profil Varumärkeshandboken och den grafiska manualen har implementerats och används i organisationen. Regionförbundets webbplats www.rfss.se har reviderats i linje med den nya grafiska profilen. Webbplatsen har fått en bättre struktur som tydligare visar vad regionförbundet gör inom sina olika ämnesområden och verksamheter. Regionförbundets sociala medier har lyfts fram på ett bättre sätt, för att tydliggöra de processer som pågår i organisationen, och som speglas på bloggarna. Med anledning av beslutet att bilda Region Kronoberg 2015 har revideringen av regionförbundets intranät skjutits upp. I arbetet med att utveckla nya arbetsmetoder för pressarbetet har mediaplanering genomförts med alla verksamhetsområden på avdelningen för regional utveckling. Mediaplaneringen har resulterat i att kommunikatörerna på regionförbundet fått en bättre omvärldsbevakning och insyn i vad som händer i verksamheten, vilket underlättar och höjer kvaliteten på pressmeddelanden och andra medieaktiviteter. Det medför även att kommunikatörerna på ett bättre sätt kan stötta projektledare och samordnare i kommunikationsfrågor. Arbetet med mediaplanering behöver ständigt hållas levande och uppdateras och kommer därför fortsätta framöver. Internationellt samarbete Utveckla intern och extern samverkan Under året har ett länsövergripande internationellt nätverk bildats. Det internationella nätverket i regionen träffas regelbundet för utbyte av information och samverkan. Den interna samverkan har i huvudsak stärkts genom gemensam planering av kompetenshöjande insatser avseende projektutveckling och information om den kommande programperioden internt och mot potentiella projektaktörer. Samverkan inom Euroregion Baltic (ERB) har skett i enlighet med antagen Action Plan. Regionförbundet södra Småland har förlängt stationeringen av det Internationella Permanenta Sekretariatet (IPS) för ERB till 2014-06-30. Organisationen kommer därefter att placeras i Polen och nya stadgar har under året utvecklas för detta ändamål. Genom ERB har Regionförbundet drivit och initierat aktiviteter för politisk samverkan, speciellt avseende EU:s sammanhållningspolitik. Regionförbundet har under året tagit en aktiv roll i arbetsgruppen för arbetsmarknadsfrågor. Samarbetet med Sydafrika fortsätter enligt samarbetsavtal. Regionförbundet södra Småland är projektägare för fem projekt, varav tre startat 2013. Inom ramen för Småland Blekinges Brysselkontor pågår fortsatt ett utvecklingsarbete för att effektivisera och finjustera samverkan. Även internt arbetar Regionförbundet vidare med att utveckla interna former för utbyte och synergier. Projektet EU-kompetens Småland Blekinge som avslutades under 2013 har nått goda resultat i länet. Suzhou är Regionförbundet södra Smålands strategiska samarbetspart i Kina och samarbetet löper enligt plan. Regionförbundet har tagit emot tre delegationer. Tillsammans med aktörer i regionen och från Kalmar län driver Regionförbundet projektet Light, Fire, Life som är en utställning av Småländskt glas

20 på Suzhou museum samt en mervärdessatsning för företag i regionen som vill arbeta mot den kinesiska marknaden. Samarbetet med Suzhou utvecklas i positiv inriktning och Regionförbundet följer sin hållning till samarbete med Kina. En utvärdering av projektet Kinasatsning 2011-2014 har upphandlats och skall vara genomförd första kvartalet 2014. Förberedelser och bevakning inför kommande programperiod 2014-2020 Bevakningen och förberedelsearbetet inför den nya programperioden 2014-2020 har pågått i samverkan med flera aktörer, internt och externt. Programmeringen för de relevanta Europeiska territoriella programmen kommer att fortsätta under 2014. Regionförbundet har aktivt tagit del i olika sammanhang för att bevaka frågorna bl.a. via Sveriges kommuner och landsting (SKL), Euroregion Baltic (ERB), Nationellt forum och Interreg forum. Regionförbundet som arbetsgivare STYRANDE MÅL Regionförbundet södra Småland ska sträva efter jämn könsfördelning på arbetsplatsen, i arbetsgrupper och befattningskategorier. Regionförbundet ska ha jämställda löner. Regionförbundet som arbetsgivare ska vara en förebild när det gäller mångfald bland de anställda. EFFEKTMÅL Mål Enligt regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan ska könsfördelningen på arbetsplatsen, i arbetsgrupper och inom befattningskategorier, uppgå till minst 40 % av vartdera könet. Till år 2015 ska en förändring ha skett i positiv riktning. Måluppfyllelse Indikatorer: 2011 2012 2013 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Andel kvinnor och män, av genomsnittligt 37 63 35 65 37 63 anställda, % (Regionförbundet). Andel kvinnor och män i ledning, av genomsnittligt anställda, % (Regionförbundet). 64 36 64 36 58 42

21 Andel kvinnor och män per avdelning, % (2013, Män Kvinnor Regionförbundet) Avdelningar med minst 5 medarbetare redovisas. Administration 42 58 AV-Media 53 47 Ekonomi 11 89 Färdtjänstlegitimering 0 100 Kundcenter 15 85 Marknads- och försäljningsavdelningen 25 75 Regional utveckling 31 69 Serviceresor 8 92 SKL särskilda satsningar 40 60 Trafikavdelningen 80 20 Övriga avdelningar summerat 33 67 Andel kvinnor och män med personalansvar, totalt, % (2013, Regionförbundet). Män Kvinnor 53 47 Mål Lönekartläggningarna visar att löneskillnader ej är könsrelaterade. Måluppfyllelse Uppföljning: En treårsplan är under genomförande. Mål I regionförbundets personal ska andelen utlandsfödda utgöra minst samma andel som i befolkningen i Kronobergs län. Till år 2015 ska en förändring ha skett i positiv riktning. Måluppfyllelse Indikatorer: Män Kvinnor Totalt Andel i personalen (samtliga anställda) med utländsk bakgrund 9,3 11,2 10,4 (2013, Regionförbundet/SCB). Andel i personalledande befattning med utländsk bakgrund (2013, 0 12,5 6,3 Regionförbundet/SCB). Andel i befolkningen med utländsk bakgrund (Kronobergs län 2012, SCB) Med utländsk bakgrund avses person som är född i utlandet eller person född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. 18,2 18,3 18,3

22 PRIORITERADE INSATSER 2013 Revidera regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan. En ny mångfalds- och jämställdhetsplan fastställdes av regionfullmäktige den 22 mars 2013. Följa upp nyckeltal från regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan. Uppföljning av nyckeltalen från mångfaldsplanen är genomförd och utfallet tas till vara kontinuerligt för eventuella insatser och förbättringar. Regionförbundets mångfalds- och jämställdhetsplan MÅL ÅTGÄRD ANSVAR UPPFÖLJNING RESULTAT 2013 Ingen arbetstagare ska utsättas för diskriminering eller trakasserier Utreda alla eventuella händelser och vidta arbetsrättsliga åtgärder mot den som trakasserar. Se Rutin trakasserier Närmaste chef i samråd med personalchef Kontinuerligt i aktuella ärenden Inga ärenden 2013 Osakliga löneskillnader beroende på kön skall inte förekomma En undersökning genomförs om hur bl.a. jämställdhet upplevs på Regionförbundet Föräldralediga ska på olika vis erbjudas och ta del av kompetensutveckling Kartlägga samtliga inkomna ansökningar på utannonserade tjänster för att få en bild av hur urvalet till våra tjänster ser ut Lönekartläggning genomförs med handlingsplan för att justera eventuella löneskillnader En medarbetarenkät genomförs 2013 Föräldralediga ska erbjudas att delta i informationsmöte, kurser, konferenser, sociala aktiviteter m.m. Sammanställa en lista på antalet sökande per kön och utländsk bakgrund (i den mån det går att utläsa) Lönesättande chef och personalchef är ansvarig för att löneinplaceringen blir könsneutral Personalavdelningen Närmaste chef Administrationen, personal I samband med lönerevisionen Redovisning av medarbetarenkäten görs under 2013 I samband med medarbetarsamtalet I samband med rekrytering Arbete pågår med den tidigare upprättade handlingsplanen. Medarbetarenkät genomförd och resultatet visar att arbetet med att öka insikten om jämställdhet ska fortsätta med olika aktiviteter. Alla föräldralediga får information och möjligheter till att närvara vid olika aktiviteter via ansvarig chef. Uppföljning är gjord per kön och 40 % av våra sökande är kvinnor.

23 Ta tillvara jämställdhetsoch mångfaldsplan i arbetet med intern och extern kommunikation Ha med sig mångfaldsperspektivet vid framtagandet av marknadsföringsinsatser, t.ex. bilders sammansättning Informatör Kontinuerligt och minst en gång om året Bevakning inom området sker av kommunikationsansvarig så bilder och texter speglar en mångfald. Genomföra handlingsplanen för jämställda löner. Ett aktivt arbete har pågått med att genomföra handlingsplanen för jämställda löner, fokus har legat på att rätta till de osakliga löneskillnaderna genom att prioritera och rikta utrymme för att uppnå jämställda löner. Ett bra resultat har uppnåtts så här långt även om visst arbete kvarstår inom ett fåtal befattningar. Kartlägga samtliga inkomna ansökningar på utannonserade tjänster inom regionförbundet med avseende på sökandes kön, ålder och ursprung. Kartläggning av samtliga inkomna ansökningar har gjorts. På grund av den osäkerhet som råder när det gäller att utläsa utländsk bakgrund har valet gjorts att inte ta med denna parameter utan att enbart redovisa hur många kvinnor respektive män som söker tjänster hos oss. Till de 10 tjänster som utannonserades under 2013 inkom totalt 372 ansökningar, varav 40,6 % var från kvinnor och 59,4 % var från män. Av de som anställdes var 40 % kvinnor och 60 % män. Resultatet kommer att analyseras för eventuella åtgärder för att locka nya grupper av sökande. Genomföra medarbetarenkät samt ta fram handlingsplan för eventuella åtgärder. Under mars månad genomfördes en medarbetarenkät med ett totalt sett gott resultat. Resultatet har brutits ned på avdelningsnivå och arbetats med på arbetsplatsträffar. Detta har därefter utmynnat i handlingsplaner som syftar till ett fortsatt förbättringsarbete i organisationen. Genomföra två personalmöten under året som ska ha särskilt tema utifrån diskrimineringskriterierna. Tematräffar med personalen har genomförts inom jämställdhets- och mångfaldsområdet. Genomföra översyn och eventuell uppdatering av regionförbundets personalhandbok. Uppdatering av personalhandboken är till stora delar genomförd.

24 Regionförbundets utmaningar och mål för en hållbar utveckling Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Kompetensförsörjningsfrågor och utbildningsfrågor har stått i fokus under året. Det regionala samarbetet blir allt viktigare för att vår region ska vara konkurrenskraftig och erbjuda bra utbildningar redan från förskolan/grundskolan. Året avslutades med Regiondagen i Kosta med drygt 100 deltagare som hade fokus på Kompetensförsörjning. Samverkansavtalet mellan förskola-grundskola och Barn och ungdomspsykiatrin (BuP) har undertecknats. Även en gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem/hem för vård eller boende (HVB) har undertecknats. Avtalen breddar samverkan mellan Landstinget och länets socialtjänster, till gagn för barn och ungdomar. Samverkansavtalet inom Det goda föräldraskapet har förlängts tom 2015. Regionförbundet via AV- Media Kronoberg har från och med årsskiftet ansvar för den regionala projektledningen. Regionförbundet har genom AV-Media Kronoberg även ansvar för www.gymnasiumkronoberg.se från och med våren 2013. Gymnasium Kronoberg visar länets utbildningsalternativ och underlättar valet till gymnasieskolan. AV-Media Kronobergs stora satsningar under 2013 var att testa digitala lärresurser tillsammans med länets pedagoger, uppdraget som IT-pedagog för gymnasieskolan i Växjö, Kurser för alla och Digitala kompetensdagen. Bloggportalen har kvalitetssäkrats och samlar nu ca 200 skolbloggar. Aktuella projekt är Omvärld.se, en fortsättning på projektet Interaktiv visualisering som engagerar gymnasielärare i användningen av statistik och CoderDojo, ett projekt för att få ungdomar att intressera sig för programmering. Projektet genomförs tillsammans med Information Engineering Center (IEC)/Linnéuniversitetet och ideella programmerare. Den nya digitala mediekatalogen Svenska Läromedel på Internet (SLI) är på plats. 67 skolbesök, i syfte att visa den nya mediekatalogen, har genomförts. Fysiska kopior levereras från i år med post. Statistiken för året visar på ca 200 000 visningar. Utbudet i mediekatalogen har utökats och även fyllts på med fler resurser som kan användas av såväl elever som lärare. Två exempel är Vocalex, en visuell ordlista för den som vill utöka sitt ordförråd på svenska eller ett främmande språk, och Läshörnan, ett digital bibliotek med över 5 000 strömmande e-böcker där AV-Media har fördelat 2 000 årslicenser. 600 lärare och elever testar även matteverktyget NOMP för att hitta nya arbetsformer. 6 716 anställda och förtroendevalda inom offentlig verksamhet har deltagit i de 166 konferenser, möten och studieresor som administrerats av Kurs och konferens under 2013. Regionförbundets medlemmar står för 33 % av andelen deltagare.

25 STYRANDE MÅL Södra Småland ska speglas av ett tydligt fokus på livslångt lärande. I södra Småland möts arbetstagarnas intressen och arbetsmarknadens kompetensbehov. Södra Småland ska vara ett föregångslän när det gäller att ta tillvara alla resurser på arbetsmarknaden. EFFEKTMÅL Mål Andelen eftergymnasialt utbildade har ökat till år 2020. Måluppfyllelse Indikator: Andel i befolkningen 25-64 år med eftergymnasial utbildning, % 2011 2012 (SCB). Kronoberg 34,8 35,4 Riket 39,2 39,8 Mål En jämnare könsfördelning inom utbildning och arbetsliv har uppnåtts till år 2020. Måluppfyllelse Indikatorer: Andel kvinnor och män sysselsatta i privat resp. offentlig sektor, % (SCB). 2011 2012 Män Kvinnor Män Kvinnor Privat sektor 66,3 33,7 66 34 Offentlig sektor 22,1 77,9 22,1 77,9

26 Sammanfattande branschstruktur i länet med avseende på fördelningen mellan kvinnor och män per bransch (SCB). Vård och omsorg, sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Hotell- och restaurangverksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Finans- och försäkringsverksamhet Handel Företagstjänster Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Kvinnor 2012 Kvinnor 2011 Män 2012 Män 2011 Jordbruk, skogsbruk och fiske Transport och magasinering Tillverkning och utvinning Energiförsörjning, miljöverksamhet Byggverksamhet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mål Andelen elever som fullföljer gymnasieskolan har ökat till år 2020. Måluppfyllelse Indikatorer: Kronoberg Riket 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Andel nybörjare som fullföljer gymnasieutbildningen 80 79 80 76 77 77 inom fyra år (inkl. IV), % (Skolverket). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, % (Skolverket). 84 86 86 87 87 87

27 Mål Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund har ökat till år 2020. Måluppfyllelse Indikator: Kronoberg 2011 Förvärvsfrekvens i befolkningen med utländsk bakgrund, % (SCB) 57,1 Mål Stärkta band mellan utbildningssystem och arbetsliv. Måluppfyllelse Uppföljning: Inom ramen för SYV i förändring har en näringslivsworkshop arrangerats i länet under 2013 då ett 10-tal vägledare deltog. Näringslivsworkshopen är en modell som projektet tagit fram för att utveckla traditionella studiebesök. Tidigare under projektet har andra vägledare lärt sig metoden. Andra exempel på stärkta band mellan utbildningssystem och arbetsliv är de kompetensutvecklingsdagar som SYV i förändring arrangerade under 2013. Studie- och yrkesvägledarna har kompetensutvecklats bland annat inom branschkunskap och entreprenörskap, från länet deltog 20 respektive 13 vägledare. Dessutom påbörjades ett samarbete med Arbetsförmedlingen där de bjöd in vägledare när Arbetsförmedlingen arrangerar branschinformation för sina arbetsförmedlare, ett 15-tal vägledare från länet medverkade då. Under hösten 2013 uppmanade projektet vägledarna att själva ta initiativ till egna nätverk med näringslivet i respektive kommun där projektet kunde stötta med lokal och förtäring. 4 av 8 kommuner nappade på detta erbjudande (Ljungby, Lessebo, Växjö och Markaryd). Mål Ökade möjligheter för studenter att stanna i regionen och komma in på arbetsmarknaden. Måluppfyllelse Indikator: 2013 Antal studenter som fått en anställning under utbildningstiden genom Studentmedarbetarsystemet (Studentmedarbetare Kronoberg). 10

28 Mål Samtliga IT-utbildningar och seminarier i regionförbundets regi utformas i enlighet med aktuella läroplaner. Måluppfyllelse Uppföljning: IT-utbildningar och seminarier i AV-Media Kronobergs regi utformas i enlighet med aktuella läroplaner (AV-Media Kronoberg). Mål Den digitala kompetensen hos länets lärare har ökat. Måluppfyllelse Indikatorer: Antal genomförda kurser eller utbildningstillfällen med målvärde 400 tillfällen/år (2013, AV-Media Kronoberg). Antal deltagare på kurser eller utbildningstillfällen med målvärde 4 000 deltagare/år (2013, AV-Media Kronoberg). *Avser inte unika personer, då samma person kan räknas som deltagare vid flera olika utbildningstillfällen. 537 7 500* Mål 2015 sker all medieutlåning via strömmande media. Måluppfyllelse Indikatorer: Avser utlåning ur mediekatalogen t.o.m. oktober 2013. P.g.a. copyright kommer vissa spelfilmer även fortsättningsvis endast kunna erbjudas via dvd. Det fysiska lagret (dvd) behålls som backup. Andel utlåning via strömmande media, % (2013, AV-Media 94 Kronoberg). Andel utlåning via dvd, % (2013, AV-Media Kronoberg). 6 PRIORITERADE INSATSER 2013 Fortsatt utveckling av arbetet i Kompetensplattformen Fokus har främst legat på jämställdhet och ungdomars studieval. Rapporten Unga Kronobergares gymnasieval 2013 har presenterats i en rad olika forum, däribland på Tylösandsveckan. Totalt har över 300 personer tagit del av resultatet från rapporten och över 200 tryckta rapporter har spridits. Rapporten har legat till grund för ett intensifierat arbete om hur man från utbildningsanordnarnas sida kan attrahera

29 unga att göra otraditionella studie- och yrkesval. Enligt verksamhetsplanen skulle fokus varit integration men då det varit viss turbulens kring regionförbundets roll, flyttades fokus till jämställdhet. Då det saknas en tydlig strategi för området skrevs en ansökan om en regional kompetensförsörjningsstrategi med tillhörande handlingsplaner. Tillväxtverket (medfinansiering från 1:1 medel) har beviljat drygt 4,6 miljoner kronor till arbetet under 2014-2016. Mycket tid har lagts på projektutveckling och projekthantering. Projektutveckling har skett inom egna projekt såsom Regional samordning av validering, stöd till CoderDojo Växjö och förstudie inför den kommande strukturfondsperioden kopplat till europeiska socialfonden (ESF). Det har också handlat om stöd till andra parter när det gäller projektansökningar, t.ex. kompletterande projekt till Framtid Kronoberg, Valideringsprojekt i Ljungby samt transnationell förstudie kopplat till minskad andel skolavhopp. Internationellt arbete har skett dels inom ramen för Euroregion Baltic, gällande utbildning och arbetsmarknadsfrågor, dels kopplat till vårt Brysselkontor. Regionförbundet har även deltagit som talare på konferenser i Helsingfors och Paris. Utveckling av två branschråd (Trä och IT) har skett under året och båda har nu hittat välfungerande former där arbetsgivare, Arbetsförmedling och utbildningsanordnare träffas för att gemensamt utveckla utbildningsinnehåll, öka intresset för branscherna osv. Utveckla metoder för samverkan internt kring kompetens- och utbildningsfrågor Arbetet har konkretiserats och intensifierats inom flera olika delar. AV-Media genomför varje år en dag kring Digital Kompetens för länets lärare. I år medverkade medarbetare från regional utveckling för att sprida kunskap om arbetet som regionförbundet gör inom skolans område. Samarbete kring länets utvecklingsledare, den digitala agendan med fokus på skola och även fördjupning av rapporten Ungas gymnasieval har genomförts tillsammans. I projektet CoderDojo medverkar regionförbundet till finansiering och AV-Media genomför projektet. Implementera samverkansavtalet för Yrkeshögskola Kronoberg I januari 2013 beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan 9 av länets totalt 26 ansökningar om att få starta yrkeshögskoleutbildning. Nationellt beviljades 28 procent av alla ansökningar. I Kronoberg finns nu totalt 18 pågående yrkeshögskoleutbildningar och i årets ansökningsomgång lämnades 23 ansökningar in till myndigheten. Under våren gjordes insatser för att kvalitetssäkra länets yrkeshögskoleutbildningar och marknadsföra utbildningarna gemensamt. En yrkeshögskolekonferens arrangerades med ett hundratal deltagare från Småland och Blekinge. Information har spridits via tidningsartiklar, blogginlägg, annonser, veckobrev, medlemstidningar, mässor och konferenser. Genomföra projekt inom ramen för kompetens- och arbetskraftsförsörjning; Studie- och yrkesvägledning (SYV) i förändring, Plug in, och Studentmedarbetare Kronoberg. SYV i förändring avslutas 31 januari 2014 efter två år med fokus på kompetenshöjande insatser för studieoch yrkesvägledare, näringslivssamverkan och samverkan mellan vägledarna. Totalt har över 500 unika deltagare berörts av projektet varav ca 360 studie- och yrkesvägledare. Enligt projektets externa utvärderare har det skett en tydlig positiv förändring när det gäller hur bekväma vägledarna känner sig i sitt yrke och de upplever att de har en högre kompetens. 76 % anser sig stärkta i sin yrkesroll och 70 % anser att projektet har bidragit till att nya nätverk har bildats. Projektet har innefattat Småland, Blekinge och öarna. Projektet har haft en budget på 4,9 mkr.

30 I Plug In-projektet medverkar 7 av länets 8 kommuner och det finns således 7 verkstäder (Alvesta har funnits med i det inledande arbetet, men av olika skäl inte startat en organiserad verkstad inom ramen för Plug in). Ljungby och Lessebo kommuner har hållit på längst och låter nu Plug in-aktivitetet gå över dels i ordinarie verksamhet, dels en utvidgning med regionala medel. Övriga kommuner fortsätter verksamheten under 2014. Verksamheten i verkstäderna består av framförallt tre delar: att hålla kvar eleverna i gymnasieskolan genom att tydligare möta elever som befinner sig i riskzonen att upprätta rutiner för att hålla koll på elever som går på gymnasieskolor i annan kommun att upprätta rutiner med ungdomscoacher som uppsöker elever som redan slutat eller aldrig börjat i gymnasieskolan Fram till oktober 2013 har ungefär 170 elever tagit del av Plug in-projektets aktiviteteter i hela länet. Verkstäderna rapporterar minskad frånvaro och färre avhopp för de elever som tar del av dessa aktiviteter, men någon fullständig statistik på hur väl verkstäderna har lyckats kan inte ges förrän projektet avslutas 2014. Projektet Studentmedarbetare Kronoberg har under 2013 fokuserat på att marknadsföra och förankra studentmedarbetarkonceptet, såväl ute i kommunerna som på universitetet. Under 2013 har 27 studentmedarbetartjänster utannonserats, varav 10 har tillsatts. Målet för 2013 var att minst 15 stycken tjänster skulle tillsättas vilket innebär att projektet inte uppnår målen fullt ut. Fortsatt arbete med att öka den digitala kompetensen hos länets lärare genom att informera, inspirera och utbilda med avseende på IT i skolan. Under året har mer än 1 000 lärare och skolledare inom Växjö kommun PIM-examinerats på olika nivåer. Totalt har AV-Media genomfört 537 utbildningar/seminarier med ca 7 500 deltagare. Av dem deltog 450 personer på Digitala kompetensdagen och 250 personer på Digitalt lärande för alla, som genomfördes i Markaryd. 65 av utbildningarna har riktat sig till pedagoger som arbetar med elever med särskilda behov. Information och inspiration sprids främst via AV-Media Kronobergs månatliga nyhetsbrev till ca 5 200 prenumeranter och via www.avmkr.se med i genomsnitt 9 980 besök/mån under 2013. Förnyelse och dynamik Under året blev det klart att Smart Housing blir en av tre vinnare i Vinnovas stora Vinnväxt-program. Bakom ansökan står regionförbund, länsstyrelser, universitet, forskningsinstituten SP och Glafo samt företag i hela Småland. Projektet har en total budget på ca 40 mkr varav Tillväxtverket skjuter till 22 mkr. Projektet kombinerar på nya sätt glas och trä och skapar mervärden för framtidens smarta byggande och boende. Vinsten betyder att Småland har möjlig finansiering under 10 år för att utveckla företagande, forskning och innovationer inom ramen för Smart Housing. 2013 var ett starkt år för turismen i länet. AB Destination Småland, helägt av regionförbundet, har tillsammans med turismutvecklingsbolagen i de andra Smålandslänen utvecklat en gemensam webplattform för marknadsföring och bokning av boenden och upplevelser; www.visitsmaland.se. Dessutom lanserades som en del i marknadsföringen www.mittsmaland.se där besökaren kan bidra med sina smultronställen och tipsa vänner om favoriter.

31 I november genomfördes Innovationsdag 2013. Detta som ett led att ytterligare föra offentlig sektor, akademi och näringsliv närmare varandra för att kraftsamla och göra regionen mer innovativ. Ett utkast till en regional innovationsstrategi presenterades, inklusive förslag, vision och målsättningar. En slutlig version kommer att presenteras under 2014. ALMI Företagspartner Kronoberg, till 49 % ägt av regionförbundet, har under året genomfört satsningar på tillväxt i befintliga företag. Projektet F4 avslutades och under hösten beviljades projektet Väx! anslag. 12 företag med tillväxtpotential kommer genomgå affärsutvecklingsutbildning med målsättningen att ta nästa steg i utvecklingen och på så vis bidra till ökad tillväxt i regionen. Företagsfabriken, där regionförbundet är en av tre ägare, blev under året utsett till en av Europas tio bästa företagsinkubatorer. Dessutom lyckades man säkra extra finansiering från centralt håll vilket ytterligare stärker verksamheten och förbättrar förutsättningarna för att kunna arbeta aktivt med portföljbolagen i framtiden. Kommunernas näringslivsansvariga träffas i regionförbundets regi på regelbunden basis. Samarbetet inom näringslivsutvecklingsfrågor har under året stärkts mellan kommunerna. Gruppen har börjat planera för ett utökat regionalt samarbete och ökad koordinering inom ett antal områden främst avseende service och stöd till regionens företag. STYRANDE MÅL Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och starkt entreprenörskap. Södra Småland ska kännetecknas av ett konkurrenskraftigt näringsliv som ständigt utvecklas och förnyas. EFFEKTMÅL Mål Andelen nystartade företag som överlever 3 år har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Måluppfyllelse Indikator: Kronoberg Riket Andel nystartade företag med minst tre års överlevnad, % (2011, SCB). 68 68

32 Mål Andelen företag som drivs av kvinnor har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Måluppfyllelse Indikator: Kronoberg Riket Andelen företag som drivs av kvinnor, % (2011, SCB). 21,3 22,7 Mål Andelen företag inom kulturella och kreativa näringar har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Måluppfyllelse Indikator: Andel företag i de branscher som ingår i kulturella och 2011 2012 kreativa näringar, i förhållande till det totala antalet företag, % (SCB). Kronoberg 3,9 4,0 Riket 7,2 7,3 Mål Innovationsindex för Kronoberg förändras i positiv riktning. Måluppfyllelse Indikator: Reglabs innovationsindex (Reglab). 2010 2012 Kronoberg 83,6 83,8 Riket 100 100

33 Mål Måluppfyllelse Nyföretagandet har 2020 ökat i förhållande till riksgenomsnittet. Indikatorer: Kronoberg Riket 2011 2012 2011 2012 Antal nya företag (Tillväxtanalys). 1 109 1 090 73 709 69 216 Andel av total i riket, % (Tillväxtanalys). 1,5 1,6 - - Mål Måluppfyllelse Nyföretagande bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund har ökat 2020. Indikatorer: Antal nya företag startade av kvinnor (2011, Tillväxtanalys). 433 Antal nya företag startade av personer med utländsk bakgrund (2011, Tillväxtanalys). 237 Mål Måluppfyllelse Andelen elever som deltar i UF-verksamhet i för-, grund- och gymnasieskolor har ökat. Indikator: 2011 2012 Andel elever som deltar i UF-verksamhet i förhållande till det totala antalet elever, 24,4 28,5 % (UF Kronoberg).

34 Mål Måluppfyllelse Omsättningen inom besöksnäringen ska öka med 1,5 miljarder kronor till år 2020. Indikator: Årlig regional omsättning inom besöksnäringen, mdkr (2012, AB Destination Småland). 4,5 Mål Måluppfyllelse Det regionala innovationssystemet har stärkts. Uppföljning: Regionförbundet har under 2013 arbetat med att utveckla den Regionala Innovationsstrategin i samverkan med representanter för näringsliv, akademi och offentlig sektor, däri aktörer från innovationssystemet. Syftet med detta arbete är att skapa mål och ramar för det framtida innovationsarbetet i regionen samt att utveckla Kronobergs förutsättningar att långsiktigt arbeta med att stärka regionens innovationskraft och därmed även hela innovationssystemet. Mål En regional näringslivsarena har etablerats. Måluppfyllelse Uppföljning: På näringslivets eget initiativ har en Regional Arena bildats genom TvärdraG. Den Regionala Arenan har beslutat sig för att arbeta fram ett nytt projekt för att etablera arenan och komma till resultat med prioriterade områden. Lessebo har bildat nätverket Attraktiva Lessebo och ett samarbete har initierats för gemensam process med Alvesta och Uppvidinge kommuner. PRIORITERADE INSATSER 2013 Utveckla det regionala innovationsarbetet Projektet Tillväxt och innovation södra Småland påbörjades under hösten 2012. Under 2013 har konsultbolaget Tendensor upphandlats som processledare. Utöver Innovationsdagen 2013 har omkring 70 möten av olika slag hållits där uppemot 300 deltagare har inkluderats i syfte att få synpunkter på den framtida regionala innovationsstrategin (RIS). Under året har 3 rekvisitioner/lägesrapporter lämnats in till Tillväxtverket med positivt utfall. Projektet fortlöper med viss försening men beräknas att avslutas under hösten 2014 som planerat. En uppdaterad tids- och aktivitetsplan inklusive budgetjustering ska lämnas in till Tillväxtverket i början på 2014.

35 Ta fram och genomföra handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Aktiviteter genomförs löpande under 2012-2014. Regionförbundet har under året deltagit på Tillväxtverkets erfarenhetsutbyten i Stockholm gällande handlingsplanen, där samtliga regioner varit representerade. Utvärderingsansvarig på Regionförbundet har påbörjat en halvtidsutvärdering av handlingsplanen, i syfte att följa upp aktiviteter och mål i handlingsplanen samt ge rekommendationer om hur arbetet bör fortsätta för att målen i handlingsplanen ska uppnås. Utvärderingen väntas vara färdig i januari 2014. Genomföra handlingsplan för kulturella och kreativa näringar (KKN). Projektet ReThink avslutades vid årsskiftet 2013. Under året har mentorskapsprogrammet Kunskapsverkstaden genomförts, likaså flertalet workshops med designtema. Projektets mötesplats för design har arbetats in under namnet C red Centrum för redesign. De olika delarna i projektet har lämnats över till berörda parter och kommer nu i varierad form leva vidare i ordinarie verksamheter. En uppföljning av alla KKN-satsningar i regionen har genomförts. Ta fram handlingsplan med utgångspunkt i strategin för besöksnäringen. En handlingsplan har tagits fram där ansvarsområden delats upp mellan Regionförbundet och AB Destination Småland. Planen har antagits av respektive styrelse. Inom projektet Sydostleden har det under 2013 arbetats intensivt med förberedelse för de investeringar som skall göras inom projektet i Växjö och Tingsryd. Varumärket Sydostleden har stärkts genom aktiviteter på sociala medier. Nätverket med övriga cykelleder som utvecklas i södra Sverige har stärkts. Projektet följer väl den genomförandeplanering som tydliggjorts utifrån projektansökan/beskrivning. Fortsatt utveckling av Kina-samarbetet med fokus på näringslivet. Arbetet pågår enligt plan. Två resor till Suzhou med representanter från näringslivet, Linnéuniversitetet och regionförbundet har genomförts. Projektet har jobbat aktivt med att kartlägga individuella behov hos företag avseende export och etablering i Kina. Träindustri och glasindustri har bearbetats i ett första steg. Tillsammans med Smålands Museum och Suzhou Museum kommer Regionförbundet att genomföra en glasutställning i Suzhou under maj till augusti 2014. Planeringsarbetet för denna utställning har påbörjats under 2013. Infrastruktur och kommunikationer Arbetet med att ta fram en ny Länstransportplan för 2014-2015 pågick under större delen av 2013. Regionförbundet södra Smålands förslag lämnades till Näringsdepartementet i december. Regeringen väntas fatta beslut om både regionala transportplaner och nationell plan under våren 2014. Under året har arbete pågått med att implementera länstrafikens nya varumärkesplattform och grafiska profil samt att lansera den nya busstrafiken i såväl regionen som i Växjö stadstrafik. I slutet av året har stort fokus legat på invigningen av de tre nya tågstationerna i Diö, Vislanda samt Markaryd. Under hösten har ett förbättringsarbete genomförts hos Serviceresor där man har arbetat fram tydligare riktlinjer för ett mer enhetlig arbetssätt. Det har även fattats beslut om att all personal under första

36 kvartalet 2014 ska genomgå en utbildning i kundbemötande och kommunikation via telefon, för få en mer enhetlig kommunikation gentemot Serviceresors kunder och entreprenörer. Statistik i korthet Andelen kontanter ombord på bussarna har minskat och var den sista december 11 %. Vid samma tidpunkt 2008 var siffran 78 %. Resandet med stadsbussarna ökade med 10 %, resandet med regionbussarna minskade med 1 %. Tågresandet ökade med 19 %. Försäljningen på Mina sidor har ökat och står i december 2013 för 13 % av den totala försäljningen För hela 2013 står Mina Sidor-försäljningen för 16 % av den totala försäljningen. Från december 2012 till december 2013 har antalet medlemmar på Mina sidor ökat med 27 % till 23 910 medlemmar. Nöjd kund index ligger på 62 % vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2012. Andelen nöjda med senaste resa är 81 % under 2013 vilket är en ökning med 3 procentenheter sedan 2012. STYRANDE MÅL Kollektivtrafiken ska bidra till regional tillväxt. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Kollektivtrafiken ska vara säker och långsiktigt hållbar. EFFEKTMÅL Mål Måluppfyllelse Den del av koldioxidutsläppen som kommer från transporter minskar i Kronobergs län. Indikator: 2005 2010 2011 Koldioxidutsläpp från transporter i Kronobergs län, ton/år 540 661 514 051 501 137 (Nationella emissionsdatabasen).

37 Mål Fler personer reser med kollektivtrafiken. Måluppfyllelse Indikator: 2011 2012 2013 Antal resor per invånare i den allmänna kollektivtrafiken (Länstrafiken Kronoberg). 35 41 44 Mål Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020. Måluppfyllelse Indikator: 2013 Andel fossilfritt bränsle i linjelagd trafik, % (Länstrafiken Kronoberg). 100 Mål Andelen nöjda resenärer inom den allmänna kollektivtrafiken ska överstiga 75 % år 2015 och vara 80% år 2020. Måluppfyllelse Indikator: 2011 2012 2013 Andel nöjda resenärer enligt Kollektivtrafikbarometern, % (Kollektivtrafikbarometern). 62 59 62 Mål Måluppfyllelse Marknadsandelen ska öka till 15 % till år 2030 Indikator: 2011 2012 2013 Länstrafiken Kronobergs marknadsandel enligt mätning av Trafikanalys 10,8 11,4 10,2 (Trafikanalys).

38 PRIORITERADE INSATSER 2013 Vidareutveckling av Trafikförsörjningsprogrammet Regionfullmäktige beslutade i 45/12 oktober 2012 att fastställa Trafikförsörjningsprogram för södra Småland. I beslutsunderlaget angavs att målsättningen var att ett nytt trafikförsörjningsprogram skulle vara klart för beslut vid regionfullmäktiges sammanträde i december 2013. Beroende av flera samverkande faktorer flyttades beredningsprocessen för trafikförsörjningsprogrammet fram. Regionförbundet hade under åtta månader, från sommaren 2012 till februari 2013, två vakanta tjänster av totalt tre inom området infrastruktur och kommunikation. I början av december 2012 beslutade regeringen att tidigarelägga beslutsprocessen för länstransportplanerna med ett år, från våren 2014 till våren 2013. Tidplanen för revidering av trafikförsörjningsprogrammet råder dock regionförbundet över, varför beredningsprocessen förlängdes med målsättning om nytt under 2014. Arbetet med att utveckla trafikförsörjningsprogrammet påbörjades 2013. Lansering av ny busstrafik. Ett nytt avtal för linjetrafiken trädde i kraft 16 juni. Entreprenörer och bussar byttes ut, linjenätet ändrades och busstrafiken utökades. Marknadsföringen av de stora förändringarna som gjordes var positiv och har även uppmärksammats externt. Nyheterna fick många reaktioner både positiva och negativa. Genomgående ökade dock både kundnöjdheten och resandet relativt snabbt efter det att förändringarna genomförts. Den nya busstrafiken har till allmänheten lanserats i form av en stor informationskampanj och invigningsaktiviteter. Kampanjen har genomförts stegvis där regiontrafiken lanserades först och sedan stadstrafiken i Växjö. Huvudbudskapet i kampanjen har varit Allt blir grönare. När den nya busstrafiken lanserats och landat genomfördes en stor testresenärskampanj, där ca 1 500 bilister fick åka gratis med kollektivtrafiken i två veckor. Resultatet av testresenärskampanjen presenteras i mars 2014. Målet med lanseringen har i första hand varit att nuvarande resenärer ska få kännedom om trafiknyheterna och förändringarna samt uppleva att länstrafiken har lämnat en god och tydlig information. Kollektivtrafikbarometern 2013 visar att kunderna är generellt mer nöjda med sin senaste resa, har god kunskap och upplever länstrafikens information vara bra, jämfört med 2012. Informationskampanjen har troligtvis en stor del i detta resultat.

39 80 70 60 50 Procent 40 30 59 62 78 81 68 70 74 80 2012 2013 20 10 0 NKI Senaste resan Kunskap Information Kollektivtrafikbarometern, kundernas nöjdhet. Implementering av ny varumärkesplattform. I slutet på 2012 färdigställdes länstrafikens nya varumärkesplattform och i början av 2013 så implementerades den i verksamheten. I den nya varumärkesplattformen ingår också ny logotyp och nytt grafisk manér för länstrafiken. I samband med det nya trafikavtalet fick bussarna också den nya gröna designen. De i linjetrafikupphandlingen fastställda kontrollmomenten ska följas upp och redovisas i samband med årsredovisning 2013. Uppföljningen av den nya busstrafiken har fungerat tillfredsställande. Avtalets krav om kvalitet har följts upp genom besiktningar, trafikövervakning, användande av viten etc. Även mätningarna som kan ge kvalitetsincitament har utförts som planerat. Besiktningar Alla nya fordon har besiktigats. Alla nya fordon finns registrerade i fordonsdatabasen. Viten 2013 utdömdes 36 tkr i skoltrafiken, 40 tkr i serviceresors verksamhet, samt 310 tkr för linjetrafiken. Incitament Betyget från kunderna blev mycket högt, i genomsnitt 8,5 på en skala mellan 0 och 10. Förarcertifiering Förarcertifiering fortsatte enligt plan.

40 Teknikupphandlingen slutförs Teknikupphandlingen försenades på grund av två processer i förvaltningsrätten och en process i kammarrätten. Avtal kunde tecknas i slutet av juni. I december gjordes fabrikstester som godkändes och skarpa tester planerades att påbörjas i slutet av januari 2014. Förseningen i projektet har gjort att trafikledningen i Alvesta inte gått igång i full drift ännu. Trafikledningen har trots förseningen utökat sin verksamhet successivt och deras arbete har varit en stor del i att öka kundnöjdheten bland både buss- och tågresenärer. Inventeringen av hållplatser Inventeringen av hållplatser var i stort sett slutförd vid årets slut. Hållplatsskyltarna sattes upp snabbare än planerat. Lansering av nya regionaltågssystem. Den 15 december öppnade nya tågstationer i Diö, Vislanda och Markaryd för tågtrafik, vilket innebär att resenärerna nu kan resa med Pågatåg mellan Markaryd-Hässleholm och Krösatåg mellan Växjö-Vislanda- Diö-Hässleholm. Fortsatt arbete med att minska kontanthanteringen. Arbetet med att fortsatt minska kontanterna har löpt på enligt plan. Prisdifferentieringen har följts upp och presenterats för trafiknämnden. I det fortsatta arbetet har bland annat en ny version av Mina sidor och appen MobiTime lanserats och koncept för hur länstrafiken ska jobba med företagsförsäljning tagits fram. Kontanternas andel ligger på 11 % och i linje med den ambition länstrafiken haft för minskningen. Påbörja analys av resenärsunderlaget per busslinje och hållplats med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS). Arbetet med att implementera GIS i delar av verksamheten påbörjades under 2013. Någon GIS-plattform (för bredare användning i hela verksamheten) finns ännu inte på regionförbundet. Insatsen att analysera resenärsunderlaget är ännu inte genomförd.

41 Livskraft STYRANDE MÅL Södra Småland ska vara Sveriges energieffektivaste region, med attraktiva hållbara miljöer för både boende och besökare. Södra Småland ska karaktäriseras av goda möjliggörande livsvillkor för alla. Södra Småland ska ha ett innovativt kulturklimat med bredd och spets. EFFEKTMÅL Mål Begränsad klimatpåverkan enligt de regionala miljömålen. Måluppfyllelse Uppföljning: Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2050. Åtgärdsarbetet har inte tillräckligt stor omfattning och kraftfulla styrmedel saknas för att öka takten i åtgärdsarbetet. Länsstyrelsen vill ändå poängtera att utvecklingen i miljön är svagt positiv i länet, men trenden måste öka exponentiellt om målet ska kunna nås. Redovisning av samtliga indikatorer för målet Begränsad klimatpåverkan hittas här: http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/regionala/regionalt/?l=7&t=lan&eqo=1. Mål Unga ska i högre grad engageras i lokalsamhället genom att kultur- och fritidsutbudet utökas och breddas. Måluppfyllelse Uppföljning: En förstudie om unga arrangörer har genomförts 2013 och utgör ett kunskapsunderlag för kommande insatser. Under 2013 har insatser gjorts för att bredda och utöka utbudet bland annat genom mobila scenkonstteamet som en resurs i skolan för lärare och elever. Resultat i den statliga uppföljningen av kultursamverkansmodellen visar att barn i Kronoberg i jämförelse med andra län har god tillgång till scenkonst.

42 Mål Klargjorda roller för samverkan mellan aktörer som tar ansvar för regional utveckling inom miljö, välfärd och kultur. Måluppfyllelse Uppföljning: Miljö En regional kartläggning av det strategiska klimat- och energiarbetet har genomförts under året. Syftet med kartläggningens har bl.a. varit att undersöka hur medlemmarna anser att den regionala nivån bäst kan stödja klimat- och energiarbetet där förtydligande av roller och ansvar varit en del. Resultatet från kartläggningen tas vidare till de processer som pågår och som berör klimat- och energiarbetet i länet t.ex. revidering av det regionala utvecklingsprogrammet, åtgärdsprogram för regionalt klimat- och energiarbete och utveckling av Klimatkommission Kronobergs arbete. Välfärd En uppföljning av länets stödstruktur för kunskapsutveckling genomfördes första halvåret av 2013. I uppföljningen framgick det tydligt att en medveten och tydlig ledning och styrning är avgörande för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Uppföljningen har legat till grund för det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av lånsiktigt hållbara strukturer för styrning och ledning. En plan som beskriver hur länet avser säkra långsiktigheten även efter 2016 då statliga medel upphör, har lämnats in till SKL i november 2013. Kultur Med kultursamverkansmodellen som plattform har Kronoberg stärkt formerna för samverkan dels i den regionala samverkansgruppen (för kommunerna) och dels genom uppsökande dialog med kommunerna (kommunturné). PRIORITERADE INSATSER 2013 Genomföra prioriterade insatser i Regional kulturplan för Kronobergs län 2012-2014 Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland arbetar enligt Regional kulturplan för Kronobergs län 2012-2014. Det innebär att statliga medel om 32,7 miljoner kronor fördelades till regional kulturverksamhet i Kronobergs län inom ramen för kultursamverkansmodellen 2013. Planen genomförs i en årscykel som innehåller styrning och uppföljning gällande drift samt insatser och projekt för utveckling. Utvecklingsarbete bedrivs i samtliga av planens 10 prioriterade riktningar i form av strategiska samtal, projektstöd, kulturpolitiska uppdrag samt i den ordinarie verksamheten. Under året har framförallt insatser genomförts med fokus på bild- och form, kultur och hälsa, stärka arrangörsledet och öka tillgängligheten till kultur för barn och unga. Landstinget ger fortsatta uppdrag till kulturinstitutionerna om kultur och hälsa för att bygga vidare på det arbete som initierats 2012. Inom kulturområdet bedrivs fyra fleråriga projekt med finansiering från Kulturrådet vilka regionförbundet samordnar och projektleds av Regionteatern Blekinge Kronoberg, Kulturparken Småland samt Växjö kommun. (Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten, Kronoberg utvecklar bild- och formområdet, Kronoberg utvecklar Kulturarvcentrum, samt Kronoberg utvecklar det fria ordet) Sammanlagt beviljades projekten drygt 2 miljoner kr i statlig medfinansiering för 2013.

43 Gällande kulturinstitutionerna kan nämnas att Kulturparken Småland har arbetat med byggnation och utveckling av verksamheten i Kulturarvscentrum Småland. Musik i Syd har genomfört andra året av projektet Musikriket som bygger på samverkan mellan länsmusiken och länets kommuner för att utveckla arrangörskap. Regionteatern Blekinge Kronoberg har fortsatt utvecklingen mot en modern scenkonstinstitution genom bland annat ett mobilt scenkonstteam som besöker länets skolor samt ett dansresidens med dansproduktionen Res dig. Länsbibliotek Sydost utvecklar och kompletterar kommunbiblioteken i Blekinge och Kronoberg bedriver bland annat utvecklingsarbete genom kompetenshöjande insatser för en ökad digital delaktighet i samhället. Utveckla modell och indikatorer för uppföljning och utvärdering av Regional kulturplan för Kronobergs län 2012-2014 genom att införa och delta i utvecklingen av den nationella kulturdatabasen. För första gången har kvantitativ och kvalitativ uppföljning av kulturverksamheter med statligt och regionalt stöd genomförts via den nationella kulturdatabasen. De inrapporterade uppgifterna utgör ett nolläge inför kommande års uppföljning. Tillgänglighet, internationellt arbete samt uppföljning av kulturpolitiska uppdrag om kultur och hälsa har varit fokus på kulturberedningarnas årliga dialogmöte med verksamheterna. Samtliga verksamheter med statligt stöd har även under året inkommit med en handlingsplan för ökad tillgänglighet. Se över stödsystemet till civila samhället med fokus på studieförbund. En avsiktsförklaring mellan det civila samhällets aktörer och offentlig sektor är en prioriterad insats i kulturplanen i syfte att förtydliga civilsamhällets betydelse för länets kulturella infrastruktur på såväl lokal som regional nivå. En tematisk dialog med civila samhället och studieförbunden genomfördes i april 2013. En processplan för det fortsatta arbetet gällande en avsiktsförklaring för det civila samhället har tagits fram under hösten som ett resultat av dialogen. Tillsammans med övriga ägare implementera genomförd översyn av Energikontorets verksamhet. Utifrån genomförd översyn har nya ägardirektiv för Energikontor Sydost antagits vid årsstämman 2013. Genomföra prioriterade insatser enligt Klimatkommissionens handlingsplan 2013 utifrån genomförd kartläggning av medlemmarnas strategiska klimat- och energiarbete. Kartläggning av det strategiska klimat- och energiarbetet slutfördes under våren. Syftet är att undersöka hur den regionala nivån kan stödja arbetet och hur regional samverkan mest effektivt utformas för att vi ska nå de regionala klimat- och energimålen. Klimatbredningen fick under våren 2013 styrelsens uppdrag att bereda förslag till strategi för hur regionförbundet ska arbete med klimat- och miljöfrågor. Syftet med strategin är att visa på regionförbundets målsättningar, utvecklingsprocesser och tillvägagångssätt för miljö- och klimatarbetet. Strategin ska ge en samlad bild över de medel och verktyg regionförbundet själva förfogar över när det gäller miljö- och klimatarbetet samt hur dessa ska användas för att nå uppsatta mål. Kartläggningen utgör underlagsmaterial för denna process som har påbörjats och slutförs under hösten 2014. Klimatberedningens mandat löper till och med december 2014 och en slutrapport för arbetet presenteras för regionstyrelsen senast december 2014.

44 Genomföra SKL 1 -finansierade utvecklingssatsningar inom välfärdsområdet i linje med medlemmarnas prioriteringar. Avdelningen för SKL särskilda satsningar ansvarar för frågor som rör samordning av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård samt genomförande av SKL-finansierade utvecklingssatsningar i linje med medlemmarnas prioriteringar. På avdelningen arbetar en chef samt två utvecklingsledare. Utöver det arbetar ytterligare fyra utvecklingsledare (1, 5 tjänst) med kvalitetsregistren inom ramen för satsningen Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre. De är anställda av Växjö kommun och av Landstinget Kronoberg. För närvarande pågår nationella satsningar inom äldreområdet, den sociala barn- och ungdomsvården, missbruk och beroende, personer med funktionsnedsättning och kommunal ehälsa: Ett bättre liv för sjuka äldre Utifrån länets politiskt antagna handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre har det under 2013 genomförts ett omfattande förbättringsarbete i såväl kommuner som i landstinget rörande optimal läkemedelshantering, vårdpreventivt arbetssätt, god demensvård, sammanhållen vård och omsorg och vård i livets slut. Regionförbundet södra Småland ansökte våren 2010 om medel till en försöksverksamhet om lokala team med samordningsansvar för de mest sjuka äldre i Kronobergs län. Länet beviljades lite drygt 13 miljoner kronor och projektet Samordning för Linnea startade 2011 och avslutades i november 2013. En utvärdering av projektet är genomfört av FoU Kronoberg (FoU-skrift 2013:1). Ett väl fungerande och hållbart system för kontinuerlig uppföljning av socialtjänstens insatser för barn och unga En länsgemensam samverkansrutin för placerade barns hälsa- och skola har tagits fram 2013. Beslut har fattats om att motsvarande dokument för förskolebarn också ska tas fram. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning För att öka kompetensen om barn med kognitiva svårigheter hos berörda personalgrupper inom skola och socialtjänst har ett arbete påbörjats om att ta fram en kompetensutvecklingsplan innehållande metod, form, tid och förslag till implementering. Utvecklingsledare från regionförbundet leder arbetet tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från socialtjänst, LSS 2, landstingets hälso- och sjukvård, skola och brukarorganisationer. Arbetet har bedrivits tillsammans med Landstingets ADHD-projekt. Smartare e-hälso-tjänster SKL-satsningen kommunal E-hälsa har pågått under 2013. Arbetsgrupper är bildade i varje kommun kring områdena e-tjänster, digitala trygghetslarm, mobil dokumentation, säker inloggning och nationell patientöversikt (NPÖ). Området E-hälsa har också utgjort en del i den digitala agendan. Kommunerna ska fatta nytt beslut om fortsatt medverkan under 2014. Stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruk och beroendevården Fördjupningsutbildningar har genomförts under sammanlagt fem tillfällen under hela 2013. Uppbyggnad av regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling En uppföljning av länets stödstruktur genomfördes första halvåret av 2013. I uppföljningen framgick det tydligt att en medveten och tydlig ledning och styrning är avgörande för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Uppföljningen har legat till grund för det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av 1 Sveriges kommuner och landsting. 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

långsiktigt hållbara strukturer för styrning och ledning. En plan som beskriver hur länet avser säkra långsiktigheten även efter 2016 då statliga medel upphör, har lämnats in till SKL i november 2013. 45

46 Regionförbundet och bolag Regionförbundet södra Småland äger och har intressen i ett antal aktiebolag/ekonomiska föreningar. De finansiella anläggningstillgångarna specificeras i not 9. AB Destination Småland Regionförbundet äger sedan den 1 april 2009 bolaget AB Destination Småland. Viktiga uppgifter för bolaget är marknadsföring av varumärket Småland, produktutveckling, kompetenshöjande aktiviteter, samverkan med övriga smålandslän och stöd till kommunernas arbete med besöksnäringen. Aktierna upptagna till nominellt värde 100 tkr. Sideum Innovation AB Regionförbundet äger sedan den 1 december 2008 bolaget Sideum Innovation AB. Från och med 2010 är bolagets verksamhet integrerad i regionförbundet. Bolaget har därför för närvarande ingen verksamhet. Aktier till ett nominellt värde av 100 tkr, aktierna upptagna till 1 krona i balansräkningen. Almi Företagspartner Kronoberg AB Regionförbundet äger 49 % i bolaget Almi Företagspartner Kronoberg AB. Almis verksamhet handlar till stor del om finansiering, rådgivning, innovation och nyföretagande. Aktier till ett nominellt värde av 490 tkr, aktierna upptagna till 1 krona i balansräkningen. Övriga föreningar/bolag Regionförbundet har dessutom mindre andelar i följande föreningar/bolag: Företagsfabriken i Kronoberg AB (f.d. Inkubatorn i Kronoberg AB). Aktierna upptagna till nominellt värde 40 tkr, ägarandel 33,3 %. Öresundståg AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 120 tkr, ägarandel 12 %. Bussgods Sverige ekonomisk förening. Medlemsinsats upptagen till nominellt värde 3 tkr, andel av total medlemsinsats 5,5 %. SmartPak Sverige AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 14 tkr, ägarandel 14,3 %. AScan ekonomisk förening. Medlemsinsats upptagen till nominellt värde 32 tkr, andel av total medlemsinsats 14,3 %. AB Transitio. Aktierna upptagna till nominellt värde 1 MKR, ägarandel 5 %. Samtrafiken i Sverige AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 30 tkr, ägarandel 2,1 %. Kust till Kust AB. Aktierna upptagna till nominellt värde 15 tkr, ägarandel 12,5 %. Medlemskap Regionförbundet är dessutom medlem i följande organisationer: Institutet för regional och lokal demokrati (ID) Medak Networking

47 Kronobergsarkivet Miljöresurs Linné Europakorridoren Baltic Link Stambanan.com Pacta Kronobergs Läns Arkivförbund Föreningen Energikontor Sydost Reaktor Sydost Generator Reglab Winnet Övriga samarbeten ERB Sydsam Småland-Blekinge South Sweden Sydsvensk regionbildning ideell förening

48 Resultaträkning Not 2013 2012 Verksamhetens intäkter 2 796 694 646 227 Verksamhetens kostnader 3-1 084 294-887 506 Avskrivningar 4-7 015-6 752 Verksamhetens nettokostnader -294 615-248 031 Medlemsbidrag 5 291 013 259 019 Finansiella intäkter 6 2 250 3 143 Finansiella kostnader 7-2 -46 Resultat före extraordinära poster -1 354 14 085 Årets resultat 8-1 354 14 085

49 Balansräkning Tillgångar Not 2013-12-31 2012-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 4 8 344 38 394 Finansiella anläggningstillgångar 9 1 355 1 355 Summa anläggningstillgångar 9 699 39 749 Omsättningstillgångar Fordringar 10 146 506 147 996 Kortfristiga placeringar 11 179 653 90 000 Kassa och Bank 12 89 132 45 231 Summa omsättningstillgångar 415 291 283 227 Summa tillgångar 424 990 322 976 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 13 71 859 57 774 Årets resultat 8-1 354 14 085 Summa eget kapital 70 505 71 859 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 14 1 042 655 Skulder Kortfristiga skulder 15 353 443 250 462 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 424 990 322 976 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 16 459 408

50 Kassaflödesanalys Not 2013 2012 Den löpande verksamheten Årets resultat 8-1 354 14 085 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 4 7 015 6 752 Gjorda avsättningar 14 387 595 Övriga ej likviditetspåverkande poster 4 - -129 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 6 048 21 303 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 10 1 490-14 692 Ökning/minskning kortfristiga skulder 15 102 981 12 400 Kassaflöde från den löpande verksamheten 110 519 19 011 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 4-5 802-578 Statsbidrag materiella anläggningstillgångar 4 591 107 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4 28 246 644 Investering i finansiella anläggningstillgångar 9 - -900 Kassaflöde från investeringsverksamheten 23 035-727 Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde 133 554 18 284 Likvida medel vid årets början 12 135 231 116 947 Likvida medel vid årets slut 11, 12 268 785 135 231

51 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna redovisningsprinciper och eventuella avvikelser Årsredovisningen har upprättats enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisningslag (KRL), tillämpliga delar i Kommunallag (1991:900) 8 kap och utfärdade rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Ingen förändring av redovisningsprinciperna har gjorts mellan 2012 och 2013. Tillämpade redovisningsprinciper Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet med avdrag för av- och nedskrivningar. Beloppsgräns som gäller vid bokföring på investeringar är ett halvt prisbasbelopp vilket 2013 uppgick till 22 250 kronor. Under detta belopp bokförs hela kostnaden på driften. Avskrivningar enligt plan beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd enligt följande: Datorer Maskiner Övriga inventarier Tåg 3 år 5 år 5 år 25 år Interna redovisningsprinciper Kapitalkostnader består av linjär avskrivning. Sociala avgifter har bokförts i form av lagstadgade arbetsgivaravgifter. Not 2 Verksamhetens intäkter 2013 2012 Trafikintäkter 407 743 404 457 Övriga verksamhetsintäkter 388 951 241 770 Summa 796 694 646 227 Not 3 Verksamhetens kostnader 2013 2012 Trafikkostnader 560 769 526 986 Kostnader för arbetskraft 75 956 66 543 Övriga verksamhetskostnader 447 569 293 977 Summa 1 084 294 887 506

52 Not 4 Maskiner och inventarier 2013 2012 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden 65 820 66 472 Årets förändringar -Årets inköp 5 802 578 -Årets statsbidrag -591-107 -Försäljningar och utrangeringar -39 434-1 123 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 597 65 820 Ingående avskrivningar -27 426-21 282 Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar 11 188 608 -Avskrivningar -7 015-6 752 Utgående ackumulerade avskrivningar -23 253-27 426 Utgående restvärde enligt plan 8 344 38 394 Under året såldes det Öresundståg som Regionförbundet tidigare ägt. Försäljningen skedde till bokfört värde 28 246 Tkr. Not 5 Medlemsbidrag 2013 2012 Medlemsbidrag till Regionförbundet 52 879 51 539 Skatteväxlingsjustering till Regionförbundet 668 664 Medlemsbidrag till AV-Media 7 386 7 199 Medlemsbidrag till Länstrafiken Kronoberg 230 080 199 617 Summa 291 013 259 019 Not 6 Finansiella intäkter 2013 2012 Ränteintäkter 2 250 3 143 Summa 2 250 3 143 Not 7 Finansiella kostnader 2013 2012 Räntekostnader 2 46 Summa 2 46

53 Not 8 Årets resultat 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen -1 354 14 085 Resultat enligt balanskravet -1 354 14 085 Summa justerat resultat -1 354 14 085 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar 2013 2012 Aktier och andra andelar i dotterbolag 100 100 Övriga aktier och andelar 1 255 1 255 Summa 1 355 1 355 Not 10 Fordringar 2013 2012 Kundfordringar 97 693 91 509 Förutbetalda kostnader 13 980 13 883 Upplupna intäkter 20 702 18 792 Skattefordringar 5 310 9 421 Interimsfordringar pågående projekt 8 643 12 817 Övriga kortfristiga fordringar 178 1 574 Summa 146 506 147 996 Not 11 Kortfristiga placeringar 2013 2012 Övriga kortfristiga placeringar 179 653 90 000 Summa 179 653 90 000 Not 12 Kassa och bank 2013 2012 Kassa 43 41 Bank 89 089 45 190 Summa 89 132 45 231

54 Not 13 Eget kapital 2013 2012 Eget Kapital Ingående eget kapital 71 859 57 774 Årets resultat -1 354 14 085 Utgående eget kapital 70 505 71 859 Specifikation Eget kapital: Eget kapital Regionförbundets kansli 14 116 13 686 Eget kapital Länstrafiken Kronoberg: 56 389 58 173 SUMMA Eget kapital Hela Regionförbundet 70 505 71 859 Specifikation Eget kapital Länstrafiken Kronoberg: Marknadsföringsåtgärder - 850 Ökade trafikkostnader - 2 000 Handikappanpassad kollektivtrafik - 1 000 Minskad kontanthantering - 500 Driftfond 56 389 53 823 SUMMA Eget kapital Länstrafiken 56 389 58 173 Medlemmarnas andel av Länstrafikens driftfond: Växjö kommun 6 368 10 315 Alvesta kommun 5 681 4 502 Lessebo kommun 3 185 2 108 Ljungby kommun 1 183 1 427 Markaryds kommun 781 634 Tingsryds kommun 3 204 2 558 Uppvidinge kommun 1 850 1 927 Älmhults kommun 7 008 6 637 Landstinget Kronoberg 27 129 23 715 SUMMA Driftfond 56 389 53 823 Not 14 Avsättningar för pensioner 2013 2012 Pensionsåtagande förtroendevalda 1 042 655 Utgående avsättning 1 042 655 Regionförbundet har under 2013 avsatt 387 tkr avseende pensionsåtagande för förtroendevalda vars tjänstgöringsgrad överstiger 40 %. Total avsättning 2013-12-31 är därmed 1 042 tkr. Utöver avsättningen finns också en ansvarsförbindelse på 459 tkr, se specifikation i not 16.

55 Not 15 Kortfristiga skulder 2013 2012 Mervärdesskatteskulder 1 604 - Leverantörsskulder 39 971 30 583 Skatteskulder 2 620 2 308 Löneskulder inkl semesterlöner 4 960 4 617 Statsbidrag 4 242 5 957 Interimsskulder pågående projekt 166 082 82 199 Förutbetalda intäkter 59 148 55 359 Upplupna kostnader 74 815 69 439 Summa 353 442 250 462 Not 16 Ansvarsförbindelser 2013-12-31 2012-12-31 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet 459 408

56 Not 17 Budgetavräkning Budgetavräkning inklusive interna poster 2013 01 01-2013 12 31, belopp i tkr Länstrafiken Kronoberg Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget Förtroendevalda -3 200-3 200 0 0 0 Personalkostnader -22 244-23 370 32 0 1 158 Teknik + omkostnader -22 950-22 790 277 50 67 Kollektivtrafikmyndighet -942-900 57 0 15 Marknadsföring -7 642-7 490 0 0-152 Utredningsuppdrag -669-1 000 0 0 331 Regiontrafik -180 421-180 566 80 743 82 000-1 112 Medlemsbidrag 0 0 230 080 230 080 0 Räntor -2 0 865 1 200-337 Växjö Stadstrafik -75 431-64 520 31 766 32 740-11 885 Älmhults Stadstrafik -2 118-1 460 797 200-61 Abonnerad skolskjuts -103 787-106 000 103 787 106 000 0 Krösatåg Nord -20 786-19 954 7 850 7 085-67 Krösatåg Syd -8 745-9 385 4 389 3 754 1 275 Öresundståg -120 680-122 036 109 223 97 350 13 229 Pågatåg -54-646 22 258 356 Kompletteringstrafik -2 160-2 750 152 250 492 Gods -28-50 35 150-93 Serviceresor -70 962-76 500 70 962 76 500 0 Sjukreseadministration -2 498-2 900 2 498 2 900 0 Resultat länstrafiken -645 319-645 517 643 535 640 517 3 216 Regionförbundets basverksamhet Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget Basverksamhet: Revision -322-300 230 200 8 Förtroendevalda -4 199-4 300 4 283 4 300 84 Kansli -12 556-10 050 1 820 1 180-1 866 Kurs och konferens -6 221-7 500 6 348 7 700-73 Medlemsbidrag 0 0 52 879 52 879 0 Medlemsskap -177-188 0 0 11 Projektmedel -5 496-5 540 2 240 2 240 44 Driftstöd -30 022-30 723 1 019 1 019 701 Regional utveckling -19 525-20 150 7 480 7 231 874 Gemensamma personalkostnader -18 484-16 624 18 484 16 624 0 ERB -62-150 0 0 88 Brysselkontor -433-600 0 0 167 AV-Media -10 573-10 358 10 956 10 358 383 Övriga bidrag 0 0 2 761 2 752 9 Färdtjänst (tillstånd) -3 335-2 971 3 335 2 971 0 Resultat basverksamhet -111 405-109 454 111 835 109 454 430

Pågående projekt Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget ERB projekt -831-831 - - SKL:s särskilda satsningar -2 700-2 700 - - SFP Småland och öarna -369-369 - - Pågatåg NO södra Småland -205 071-205 071 - - Baltic-Link MOS -9 336-9 336 - - Miljösamverkan -610-610 - - ASI (fd Kunskap till Praktik) -300-300 - - E-hälsa -3 368-3 368 - - Redundant Sydnet -3 869-3 869 - - TSS Tågstopp södra stambanan -11 407-11 407 - - Övrig IT/Infrastruktur -1 012-1 012 - - Klimatkommissionen -94-94 - - TUSS -51 269-51 269 - - Avsiktsförklaring vård och omsorg -466-466 - - Systematiskt förbättringsarb. äldre -3 778-3 778 - - Långsikt strukturer kunskaps utv -1 167-1 167 - - Kulturplan Kronoberg -319-319 - - Reg utv led soc barn/ungd vård -1 555-1 555 - - Kinasatsning -639-639 - - Framtidens kompetensförsörjning -433-433 - - Sydostleden 2011-2014 -2 865-2 865 - - Utredn kabel Lessebo-Tingsryd -2 338-2 338 - - Mötesspår Räppe EU 2011-2013 -22 526-22 526 - - Främja kvinnors företagande -1 374-1 374 - - TvärdraG -2 722-2 722 - - SYV i förändring -4 106-4 106 - - Re-think -1 094-1 094 - - Byggsamverkan -258-258 - - Föräldraroll missbruk/beroende -415-415 - - Plug In -742-742 - - Yrkeshögskola Kronoberg -636-636 - - Analysarbete -4 170-4 170 - - Sydafrika Youth Leadership -471-471 - - Markaryds station proj del 1-2 177-2 177 - - Tillväxt innovation -1 445-1 445 - - Hållb strukt f kunskapsutveckling -2 705-2 705 - - Studentmedarbetare i Kronoberg -204-204 - - Resurscentrum 2013 - ff -269-269 - - Främja kvinnligt företagande 2013- -2 316-2 316 - - Framtidens strukturfonder -200-200 - - Reg planering i s Småland-förstudie -332-332 - - Digital Agenda -300-300 - - Stöd funktionsnedsättning -970-970 - - Sydafrika LOS 2012-2014 år 2-80 - 80 - - KPL Kollektivtrafik på landsbygd -68-68 - - Sydafrika politikerprojekt -136-136 - - Sydafrika kommunikationsprojekt -190-190 - - Jämställd tillväxt -637-637 - - RUS -255-255 - - Sydafrika Youth Development år 2-298 - 298 - - Omvärld.se -240-240 - - Light Fire Life - Glasutställning Kina -110-110 - - Vidareutv missbruks/beroendevård -298-298 - - Förstudie validering -39-39 - - 57

58 Pågående projekt Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget Det goda föräldraskapet -124-124 - - RegLab 2014-44 - 44 - - Crowdculture 2014-47 - 47 - - Resultat pågående projekt -355 794-355 794 - - Avslutade projekt Strategiska satsningar -300-300 - - Livsstil Kronoberg -142-142 - - Dans i Sydost -72-72 - - Alvesta Resecentrum på G -850-850 - - Moment-projektet -5-5 - - BOOK-IT -250-250 - - Kompetensutv strat tillväxtarbete -194-194 - - Samverkan inom IT-området -81-81 - - Resursnät Sydnet -895-895 - - OECD -845-845 - - Försöksverksamhet Mest sjuka äldre -7 390-7 390 - - Besöksnäringen -833-833 - - Funktionsanalys II -150-150 - - Resurscentrum för kvinnor -101-101 - - Integrationssamverkan i s Småland -361-361 - - Marknadsför Klimatkommisionen -54-54 - - Stärkta strukturer särskilda medel -641-641 - - Värdegrundsarbete -124-124 - - Studentmedarbetare -116-116 - - Kommunstudie genom Simpler -7-7 - - Sydafrika LOS 2012-2014 år 1-408 - 408 - - Araby Innovation -50-50 - - RegLab 2013-200 - 200 - - Uppföljning/utvärdering 2013-600 - 600 - - Reg kartläggning klimat-energi -200-200 - - Samverkansavtal L-o,T-d,RFSS -8-8 - - MKB för LTP 2014-2025 -400-400 - - Inventering hållplatser/tillgängligh. -368-368 - - Digital delaktighet -255-255 - - Resultat avslutade projekt -15 900-15 900 - - Resultat projekt totalt -371 694-371 694 - - Resultat regionförbundets kansli -483 099-109 454 483 529 109 454 430 HELA REGIONFÖRBUNDET Kostnader Kostnader Intäkter Intäkter Avvikelse Utfall Budget Utfall Budget TOTALSUMMA RESULTAT -1 128 418-754 971 1 127 064 749 971 3 646

59 Not 18 Nyckeltal - Länstrafikens verksamhet Denna bilaga kompletterar beskrivningen kring Länstrafikens verksamhet 2013. Länstrafiken - fem år i sammandrag 2013 2012 2011 2010 2009 Kostnadsomslutning, mkr 645,3 596,2 554,5 487,9 481,6 Produktion linjetrafik, tusen kilometer 12 982 12 272 11 303 10 589 10 642 - varav regiontrafik buss 9 033 8 881 8 473 8 112 8 221 - varav Växjö stadstrafik 2 353 1 871 1 893 1 809 1 773 - varav Öresundståg 1 193 1 193 727 616 605 Antal miljoner resor all trafik 9,8 9,2 8,1 7,9 7,4 Antal miljoner resor linjetrafik 8,2 7,6 6,5 6,3 5,9 - varav regiontrafik buss 3,0 3,0 3,1 3,0 3,1 - varav Växjö stadstrafik 3,0 2,7 2,5 2,5 2,2 - varav tågtrafik 2,2 1,9 0,9 0,7 0,6 Antal personkilometer all trafik 259,4 243,8 198,9 165,5 160,5 (miljoner kilometer) Antal personkilometer linjetrafik 227,8 211,3 165,6 132,7 129,8 (miljoner kilometer) Självfinansieringsgrad % - Totalt för all linjetrafik 57,2 60,6 59,6 60,7 59,3 - Öresundståg 90,5 90,7 84,5 89,2 90,3 - Regiontrafik buss 44,8 45,5 47,4 51,3 49,1 - Växjö stadstrafik 42,1 54,5 56,5 55,2 55,6 Antal resor/invånare linjetrafik 44,0 40,8 35,3 34,1 32,5 Medlemsbidrag, mkr 230,1 199,6 184,2 162,9 138,5 Medlemsbidrag/invånare, kr 1 229 1 074 997 885 756 Medlemsbidrag/resa i linjetrafik, kr 28 26 28 26 23 Trafikproduktion Länstrafiken Kronoberg Fördelningsgrunden för medlemsbidragen till Länstrafiken Kronobergs verksamhet är huvudsakligen trafikproduktionen i respektive kommun (antal tusen vagnkilometer, vkm). Medlem Region- Stads- Kompletterings- Total trafik trafik trafik produktion Växjö 3 197 2 353 5 5 555 Alvesta 1 205 0 17 1 222 Lessebo 388 0 13 401 Ljungby 1 567 0 44 1 611 Markaryd 339 0 4 343 Tingsryd 657 0 11 668 Uppvidinge 884 0 2 886 Älmhult 466 70 9 545 Annat län 330 0 0 330 SUMMA 9 033 2 423 105 11 561

60 Total trafikproduktion linjetrafik 2013 Länstrafiken Kronoberg Trafikslag Antal tusen vagnkilometer (vkm) Regiontrafik buss 9 033 Växjö stadstrafik 2 353 Öresundståg 1 193 Krösatåg Nord 292 Älmhults stadstrafik 70 Krösatåg Syd 40 Pågatåg 1 SUMMA VKM 12 982 Fordonspark 2013-12-31 var 370 fordon kontrakterade av Länstrafiken Kronoberg enligt följande: Linjetrafik Skolskjutstrafik Serviceresor (grupp 1,heltid) Linnéan (Lund/Malmö) 161 fordon 151 fordon 57 fordon 1 fordon Utöver detta tillkommer deltidsfordon för Serviceresor (grupp 3). Sammanlagt 38 olika trafikföretag utför trafik åt Länstrafiken Kronoberg.

61 Resandet Resandet under 2013 uppgick totalt till ca 9,8 miljoner resor, en ökning från 2012 med 6,1 %. Ökningen beror i första hand på tågtrafiken och resandet i Växjö stadstrafik. Resande i de olika trafikslagen (antal tusen resor) Regiontrafik buss 2 975 Växjö stadstrafik 2 968 Öresundståg 1 990 Abonnerad skolskjuts 1 272 Serviceresor 244 Krösatåg Nord 200 Övrigt 103 SUMMA 9 752 Resandet, mätt i antal personkilometer inom Kronobergs län ökade med 6,4 % mellan 2012 och 2013. Ökningen beror i första hand på tågtrafiken och resandet i Växjö stadstrafik. Resandet i de olika trafikslagen (antal miljoner personkilometer) Öresundståg 108,5 Regiontrafik buss 95,0 Abonnerad skolskjuts 25,4 Växjö stadstrafik 16,3 Krösatåg Nord 6,0 Serviceresor 6,3 Övrigt 1,9 SUMMA 259,4

62 Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas regionfullmäktige för fastställelse. Växjö 2014 03 19 Styrelsen för Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée (m), ordförande Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Bo Frank (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt Peter Skoog Lindman (s) Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avlämnats 2014 03 19 Elsa Jönsson Carl Geijer Olle Sandahl

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 9 Aktuella frågor för regional utveckling - regionstyrelsens ordförande informerar Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Regionstyrelsens ordförande lämnar en rapport över styrelsens arbete och aktuella regionala utvecklingsfrågor vid fullmäktiges sammanträde den 28 mars 2014.

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 10 Ideell förening för bildande av Sydsvensk region - lägesrapport Dnr 13/0154 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera rapport avseende Ideell förening för bildande av Sydsvensk region till protokollet. Ärendet Regionfullmäktige beslöt 44/12 att bilda en ideell förening för en sydsvensk region. Föreningen konstituerades under tidig vår 2013 och därefter har ett antal politiska styrgrupper bildats för olika samarbetsområden. Arbetsgrupperna har i februari 2014 lämnat sina slutrapporter och vid fullmäktiges sammanträde den 28 mars deltar projektledare Johan Assarsson för att lämna en lägesrapport över arbetet hittills.

Regionfullmäktige 2014-03-26 Ärende 11 Aktuella trafikeringsfrågor av strategisk karaktär trafiknämndens ordförande informerar Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Trafiknämndens ordförande Sven Sunesson lämnar en lägesrapport över trafiknämndens arbete och aktuella trafikeringsfrågor av strategisk karaktär.

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 12 Översyn av kollektivtrafiktaxor i Kronobergs län Dnr Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera rapport avseende Översyn av kollektivtrafiktaxor i Kronobergs län till protokollet. Ärendet Länstrafiken Kronoberg har uppdragit åt WSP att genomföra en taxeöversyn. Syftet med översynen är att få en djupare analys av taxefrågan samt det produkt/rabattutbud som finns i Kronoberg. Dessutom ska även existerande rabattsystem analyseras. Vid fullmäktiges sammanträde lämnas en redogörelse över rapporten Översyn av kollektivtrafiktaxor i Kronobergs län. Bifogade handlingar: - Översyn av kollektivtrafiktaxor i Kronobergs län

RAPPORT Översyn av kollektivtrafiktaxorna i Kronobergs län 2014-03-17 Analys & Strategi

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Redaktör: WSP Sverige AB Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 010-722 50 00 E-post: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se/analys Analys & Strategi

Innehåll UTREDNINGENS SLUTSATSER I SAMMANDRAG... 5 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 6 1 KRONOBERG I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV... 14 1.1 Prissystemet i Sverige i stora drag... 14 1.2 Trender och samband i Sverige... 15 1.3 Resor och utbud i Kronobergs län... 17 1.4 Ökad marknadsandel i Kronobergs län... 19 1.5 Ekonomiska nyckeltal för Kronobergs län... 20 1.6 Kronoberg det mest kostnadseffektiva länet... 21 1.7 Nyckeltal för Kronoberg jämfört med övriga landet... 24 2 KAN RESANDEUTVECKLINGEN FÖRKLARAS?... 27 2.1 Hur kan resandeutvecklingen förklaras?... 27 3 PRISKONKURRENS MED BIL... 30 3.1 Priskonkurrensen på nationell nivå... 30 3.2 Slutsatser... 33 4 RABATTSYSTEMEN I KRONOBERG EN ÖVERSYN... 34 4.1 Nuvarande rabattsystem... 34 4.2 Argument för olika slags rabatter... 37 4.3 Förslag till inkomstbaserade rabatter för åldersgrupper... 40 4.4 Effekter av om alla ungdomar reser gratis... 47 4.5 Reskassans rabatt... 48 4.6 Effekter av ändrad 2-timmarsregeln... 52 4.7 Effekter av inga rabatter alls... 53 4.8 Slutsatser betr. rabatter... 56 4.9 Effekter av tågtillägg och överströmningseffekter... 59 4.10 Nattaxetillägg... 62 4.11 Effekt på bussresandet av ändrade P-avgifter i centrala Växjö... 62 4.12 Effekter av olika påstigningstider... 66 5 EFFEKTER AV ÄNDRADE PRISER... 68 5.1 Inledning... 68 5.2 Metodik... 68 5.3 Antalet zoner och deras storlek... 69 5.4 Prognos över utbuds- och prisförändringen 2013 2014... 71 5.5 Optimala taxor för fler resor och ökade intäkter... 73 5.6 Slutsatser... 85 Analys & Strategi

4

Utredningens slutsatser i sammandrag 1. Kollektivresandet i Kronobergs län ökade med 14 procent mellan åren 2000 och 2012. Under samma tidrymd ökade utbudet (mätt som antalet vagnkilometer) med 24 procent. Såväl utbudet som resandet ökade kraftigt från och med åren 2010-11, då Öresundstågen och Krösatågen började trafikera länet. 2. I Kronobergs län har regionstyrelsen antagit ett mål om att till år 2020 öka markandsandelen från 9,2 procent till 15 procent fram till år 2030, d.v.s. med 63 procent. I Kronoberg län har den ökat från 9,6 procent till 12,6 procent 1 d.v.s. med 31 procent mellan åren 2000 och 2011. Som en jämförelse har samtliga län exklusive de tre storstadslänen uppvisat en ökad marknadsandel från 7 procent år 2000 till 10 procent år 2012. Kronobergs län uppvisar således ca 3 procentenheter högre marknadsandel än andra jämförbara län. 3. Kollektivtrafikens kostnader och intäkter har mer än fördubblats (i fast prisnivå) i Kronoberg under den senaste tolvårsperioden. 4. Skattefinansieringsgraden i Kronoberg ligger nära medelvärdet för hela landet. 5. Kollektivtrafikens priser har således stigit dubbelt så snabbt som bensinpriset under den senaste 25-årsperioden. Detta innebär att priskonkurrensen mellan bil och kollektiv trafiken har utvecklats ogynnsamt över tid. 6. För korta resor inom tätorterna är bilresan billigare än att åka med buss i Kronoberg och i regel snabbare. Med periodkort är resor med buss och tåg väsentligt billigare än med bil. På korta sträckor inom tätorterna riskerar man att förlora både resor och intäkter. På långa sträckor vinner man resor men förlorar intäkter. 7. I rapporten redovisas fem alternativa former av inkomstbaserade rabatter för olika åldersgrupper. Tre av dessa förslag ger både fler resor och ökade intäkter. 8. Rabatten för reskassan visar sig vara optimal vid 35 % jämfört med enkelbiljettpriset. Vi har testat olika grader av rabatt-procent, från 10 % och upp till 45 %. Eftersom dagens rabatt är 20 %, samt att resenärerna kan ladda reskassan 10 % billigare via Mina Sidor, kan man hävda att dagens rabattsystem för reskassa är i det närmaste optimal. Man kan optimalt höja rabatten till 35 %. 9. Ett tågtillägg på ca 13 kr - i stället för dagens ca 5 kr per resa skulle kunna motiveras med utgångspunkt från att trafikmyndigheten och resenären delar på restidsvinsten. Detta skulle då medföra ett resande bortfall på 6 procent, men ett intäktstillskott på 7 procent på denna sträcka. 10. Optimala priser jämfört med 2014 års priser innebär att priserna för enkelbiljetter och reskassa sänks med ca 20 % - 40 % beroende på antalet zoner och att priset för månadskort höjs med 7 % - 44 %. Resuppoffringarna minskar då jämfört med en motsvarande bilresa. Då beräknas både resor och intäkter i hela länet kunna öka med 8 %, vilket motsvarar 375.000 nya resor och 6,6 Mkr i nya intäkter. Kostnaderna för att tillgodose detta tillskott har grovt uppskattats till 3,4 Mkr. 1 Här beräknad som kollektivtrafikens andel av antalet personkilometer med bil och kollektiva färdsätt; till skillnad från länets egen definition i andel av antalet resor. 5 Analys & Strategi

Sammanfattning och slutsatser Syfte Länstrafiken Kronoberg har önskat att genomföra en taxeöversyn. Syftet med översynen är att få en djupare analys av taxefrågan samt det produkt/rabatt-utbud som finns i Kronoberg. Dessutom ska även existerande rabattsystem analyseras. Kronobergs kollektivtrafik i ett nationellt perspektiv Kronobergs län intar en femte topp position i Sverige med medelpriset på 12:50 kr per passagerarmil. Medelpriset i Sverige ligger på 10:50 kr per pass.mil. Mellan länen varierar priserna med faktorn tre mellan Gotland på 4:45 kr och Norrbotten på 15 kr per mil. En långsiktig trend - under 26-årsperioden 1985 2011- inom svensk kollektivtrafik är att biljettintäkterna har stigit dubbelt så snabbt som kostnaderna, på grund av att skattebidragen bara har stigit hälften så snabbt som kostnaderna. I och med att skattebidragen inte har hängt med i kostnadsutvecklingen har trafikhuvudmännen varit tvungna att kompenserad detta bortfall med allt snabbare prishöjningar. Kronobergs län uppvisar en skattefinansieringsgrad för år 2011 med 39 % av kostnaderna finansierade med skattemedel. Ett ovägt medelvärde för hela landet ligger på 56 % skattefinansieringsgrad, medan ett vägt medelvärde (med storleken på kollektivtrafiken) uppgår till 48 %. Skattefinansieringsgraden i Kronoberg med ligger således strax under medelvärdet för hela landet. Ökat utbud, fler resor, ökad reslängd och beläggningsgrad med tågsatsning Kollektivresandet 2 i Kronobergs län ökade med 20 % mellan åren 2000 och 2012. Under samma tidrymd ökade utbudet (mätt som antalet vagnkilometer) med 30 %. Såväl utbudet som resandet ökade kraftigt från och med åren 2010-11, då Öresundstågen och Krösatågen började trafikera länet. Antalet personkilometer 3 har dock nästan fördubblats, från 111 miljoner till 211 miljoner per år mellan åren 2000 och 2012. Räknat per invånare motsvarar detta en ökning med 43 %. Reslängden ökade endast måttligt mellan åren 2000 och 2008, från 18 till 19 km per resa. I och med introduktionen av tåg (Öresundståg och Krösatåg) har medelreslängden ökat till 29 km eller med över 50 % på bara fyra år. Detta har sin parallell i form av en ökad beläggningsgrad från 11-12 passagerare per busstur åren 2000 2008 respektive till 17 personer per tur (både buss och tåg) år 2012. Ur miljösynpunkt är det fördelaktigt att färdas med buss när beläggningsgraden är högre än 10 personer per buss, jämfört med privatbil (med normal beläggningsgrad på 1,7 personer per bil). 2 Exklusive skol- och servicereor 3 Personkilometer (eller passagerarkilometer) definieras som antalet resor gånger reslängden. 6

Mål om ökad marknadsandel på väg att uppfyllas Inom kollektivtrafikbranschen finns det ett långsiktigt mål om att fördubbla marknadsandelen. I Kronobergs län har regionstyrelsen antagit ett mål om att till år 2030 öka markandsandele från 9,2 procent till 15 procent fram till år 2030, d.v.s. med 63 procent. I hela landet har kollektivtrafikens marknadsandel ökat från 12 procent till 18 procent mellan åren 2000 och 2012. I Kronoberg län har den samtidigt ökat från 9,6 procent till 12,6 procent 4 d.v.s. med 31 procent. Om denna takt fortsätter kommer målet att uppnås tidigare. Som en jämförelse har samtliga län exklusive de tre storstadslänen uppvisat en ökad marknadsandel från 7 procent år 2000 till 10 procent år 2012. Kronobergs län uppvisar således ca 3 procentenheter högre marknadsandel än andra jämförbara län. Kronobergs län närmar sig riksgenomsnittet (exkl. de tre storstadslänen) betr. ekonomin Trafikkostnaden per passagerarkilometer 5 i Kronobergs län har stigit med 2,6 % per år i fast penningvärde och totalt med 48 % mellan åren 2000 och 2012 i fasta priser. Trafikintäkten per passagerarkilometer har stigit med 3,3 % per år i fast penningvärde och totalt med 37 % mellan åren 2000 och 2012 i fasta priser. Källa: Egna bearbetningar från årsredovisningar, Länstrafiken i Kronobergs län resp. från RFSS 4 Här beräknad som kollektivtrafikens andel av antalet personkilometer med bil och kollektiva färdsätt; till skillnad från länets egen definition i andel av antalet resor. 5 Passagerarkilometer) definieras som antalet resor gånger reslängden. Analys & Strategi 7

Att både kostnader och intäkter har sjunkit de senaste två åren beror på att reslängden har ökat kraftigt i och med införandet av tågtrafik. Täckningsgraden, d.v.s. trafikintäkterna i förhållande till trafikkostnaderna har dock legat mycket stabilt under hela tolvårsperioden i intervallet 55 % - 62 %, och med 61 % år 2012. Målet är att täckningsgraden inte ska understiga 50 %, ett mål som således just nu överträffas med ca 10 procentenheter. Trafikkostnaden per vagnkilometer har fördubblats i Kronobergs län och ökat med 66 % bland de övriga icke-storstadslänen. År 2000 låg dock kostnaden per vagnkm 17 % lägre i Kronoberg jämfört med de övriga jämförbara länen. År 2012 hade denna nivåskillnad helt utjämnats. Intäktsökningen i Kronoberg har varit något snabbare än för de övriga jämförbara länen, vilket kan förklaras av att nivån på biljettintäkterna per passagerarmil låg ca 1 kr per mil lägre (-12 % lägre) i Kronoberg år 2000, men år 2012 har börjat närma sig det landsomfattande medelvärdet (-5 % lägre). Priskonkurrens från bil Som ett genomsnitt för hela Sverige kostade en kollektivresa år 1985 drygt 5 kr, d.v.s. lika mycket som en bilresa per mil (medelreslängden för en kollektivresa var då ca 8,6 km). Fram till och med år 2010 har kollektivtrafikens biljettpris i fast penningvärde ökat med 88 procent, samtidigt som bensinpriset har ökad hälften så mycket, eller med 42 procent. Kollektivtrafikens priser har således stigit dubbelt så snabbt som bensinpriset under den senaste 25-årsperioden 6. 6 Observera dock att priserna per personmil torde ha stigit långsammare, eftersom reslängden per resas har ökat. Vi saknar dock uppgifter om passagerarkilometer per biljettslag. 8

Detta innebär att priskonkurrensen mellan bil- och kollektivtrafiken har skärpts över tiden på ett för kollektivtrafiken ogynnsamt sätt. Hur denna ser ut för Kronobergs län illustreras nedan: Medan bensinpriset har ökat med 26 procent på 13 år, har priset på enzonsbiljetter ökat med 28 procent, tätortspriset med 42 procent och länskortpriset med 69 procent. Även om prishöjningarna har varit motiverade av ekonomiska skäl, visar denna jämförelse att konkurrensförmågan gentemot bilresorna försvåras över tiden. I bilkostnadsjämförelsen ovan har vi inte heller tagit hänsyn till den lägre drivmedelsförbrukningen under senaste åren som har inträffat genom den tekniska utvecklingen. Vi har antagit att man i regel åker ensam i bilen inom tätorten men att man i regel åker två personer per bil för resor utanför tätorten. Med dessa förutsättningar erhålls följande bild över priskonkurrensen mellan buss/tåg och bil för Kronobergs län: Analys & Strategi 9

Bil är billigare än buss upp till 36 km reseavstånd för fullbetalande med enkelbiljett i Kronobergs län. Resor med buss och tåg är betydligt billigare än bil för resor över 12 km med reskassa. Figuren ovan visar således att för korta resor upp till 12 km inom tätorterna är bilen billigare än att åka med buss; dessutom i regel mycket snabbare. Men omvänt är resor med buss och tåg med periodkort väsentligt billigare än med bil. Allt detta innebär att: På korta sträckor inom tätorten riskerar man att förlora både resor och intäkter På långa sträckor vinner man resor men förlorar intäkter. Detta gäller för fullbetalande vuxna. Under förutsättning att målet är att öka kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrensförmåga - och samtidigt eftersträva oförändrade eller ökade intäkter - bör en taxeförändring således inriktas mot att sänka priserna för korta resor och samtidigt höja priserna för långa resor. Argument för rabatter För trafikhuvudmannen och ägarna innebär rabatter nästan alltid intäktsförluster, eftersom rabatterna förutsätter lägre priser än vad som anses vara normalt från rent företagsekonomiska utgångspunkter. Men för resenärerna innebär rabatter alltid vinster i form av lägre priser, d.v.s. en högre disponibel inkomst efter det att reskostnaderna har betalats. För samhället kan vinsten bestå av ett ökat kollektivt resande, med positiva externa effekter i form av bättre miljö, mindre trängsel på vägarna och - i gynnsamma fall - land även av färre trafikolyckor. Rabatter har även avsiktliga positiva fördelningspolitiska fördelar. De gynnar specifika grupper och förbättrar tillgängligheten för grupper som barn, ungdomar och pensionärer, som inte har lika hög tillgång till bilen för sina resor. 10

Härigenom bidrar rabatterna till att förbättra tillgängligheten för dem med lägre tillgänglighet. Inkomstbaserade rabatter för åldersgrupper En rimlig princip skulle kunna vara att kollektivtrafikens priser bör återspegla den disponibla inkomsten för olika ålderskategorier. Vi har därför analyserat fem olika alternativ till inkomstrelaterade åldersrabatter. Dessa är: Alt 1: Rabatter i proportion till inkomsterna i resp. åldersgrupp Alt 2: Halverade rabatter i förhållande till inkomsten, samt 10 % högre pris för yrkesverk samma åldrar Alt 3: Rabatter med oförändrat antal resor, men med maximerade intäkter Alt 4: Rabatter med maximalt antal resor, men med oförändrade intäkter Alt 5: lägre rabatter och lägre prishöjning för yrkesverksamma åldrar De fem olika rabattförslagen sammanfattas i figuren nedan: Alternativen 2, 4 och 5 ger alla både fler resor och ökade intäkter. Om ökade intäkter prioriteras högt, bör alternativ 3 väljas. Om fler resor priorieras - utan att intäkterna eroderas bör alternativ 4 väljas. Om fler resor prioriteras utan hänsyn till intäktsförluster bör alternativ 1 väljas. En idé som eventuellt bör prövas vore en seniorrabatt, men som bara gäller utanför högtrafiktidpunkterna, säg mellan kl. 09-15, samt efter kl. 18. Optimal rabatt för reskassan Eftersom resenärerna redan idag får 10 % rabatt vid köp av Reskassa via Internet (Mina sidor) och 20 % rabatt på reskassan jämfört med enkelbiljetter, kan man med hävda att dagens sammanlagda rabatt blir ca 30 %. En ytterligare rabatthöjning med 5 % -enheter Analys & Strategi 11

från 30 % till 35 % skulle då beräknas ge 71.000 fler resor (1,6 %) och 48.000 kr i ökade intäkter (0,1 %). Tågtillägg År 2013 är tågtillägget 220 kr per 30-dagars periodkort. Detta motsvarar ca 5 kr per resa (räknat på 42,8 resor per månad). Taxorna för år 2014 innebär att tågtillägget differentieras efter antalet zoner, med intervallet 140 kr 260 kr, d.v.s. 3:27 kr 6:07 kr per resa. Vi antar att motivet till tågtillägget är att ta mer betalt för en bättre tjänst i form av snabbbare transporter, d.v.s. en marknadsanpassad taxa. Ett par räkneexempel visar att restidsvinsterna där man kan välja mellan buss och tåg, tjänar resenärerna i regel ca 25 minuter i tidsvinst på att välja tåg. Detta motsvarar ett värde på 25 kr för resenärerna. Man då tänka sig att trafikföretaget och resenärerna delar på tidsvinsten. Ett räkneexempel i huvudtexten visar att ett tågtillägg på 13 kr kan förväntas minska tågresandet på sträckan Lessebo - Växjö med 6 % jämfört med 2013 men samtidigt ge en någon positivt tillskott i intäkterna + 7 %. Om det är värt att införa är trafikpolitisk fråga. Optimala taxor Med begreppet optimal kan man avse olika saker. I regel beror det på vilka mål man har satt upp. I detta fall använder vi det helt enkelt som en term som innebär att om man kan öka både resandet och intäkterna, då kan man hävda att priset är optimalt. Både målet om fler resor och om ökade intäkter uppfylls ju då. Enkelbiljetternas och reskassans priser behöver sänkas och periodkortens priser höjas för att åstadkomma fler resor och ökade intäkter. Härigenom minskar resuppoffringarna och bussresorna blir då mer konkurrenskraftiga gentemot bilresandet. Enkelbiljett- och reskassepriserna behöver sänkas med mellan 20 % och 40 %. Å andra sidan kan periodkortens priser höjas med mellan 7 % och 44 %, allt beroende på antalet zoner. Våra översiktliga analyser pekar på att för hela länet kan man på detta sätt öka resande med 8 % och öka biljettintäkter med 8 %. Resultaten illustreras för de fem typlinjer som analysen baseras på samt för en uppräkning till hela länet: 12

Detta motsvarar 375.000 nya resor och 6,6 Mkr i ökade intäkter. En grov kostnadsuppskattning av hur mycket kapaciteten behöver ökas (för busstrafiken) för att ta hand om de nytillkommande resenärerna pekar mot att driftkostnaderna stiger i storleksordningen 3,4 Mkr per år. Intäktsökning beräknades till 6,6 Mkr. De optimala priserna ger då ett nettotillskott på 3,2 Mkr eller med 3,8 procent. Med sänkta priser på enkelbiljetter och på reskassa, samt med höjda priser på periodkort, förändras biljettandelarna mellan de tre biljettslagen. Enkelbiljetterna ökar sin andel från 16 till 21 procent och att reskassan ökar sin andel från 25 till 30 procent om de optimala priserna skulle införas. Å andra sidan minskar andelen som färdas med periodkort från 59 till 49 procent. Effekten på marknadsandelen beräknas öka från 13,4 till 14,5 procent, d.v.s. med ca en procentenhet. för år 2020 är 15 % marknadsandel. En fördelningsmässig kalkyl visar att med 2013 års priser och antagandet at de yrkesverksamma reser med periodkort och övriga med reskassa och enkelbiljett då kostar kollektivresandet för dagliga pendlare 1,7 % av deras årliga disponibla inkomst, medan reskostnaden för övriga uppgår till 3,1 % av deras årliga disponibla inkomst. De yrkesverksamma tjänar samtidigt 73 procent mer än de som inte arbetar. Om man antar att de optimala priserna i stors drag innebär att resor med enkelbiljett och reskassa sänks med ca 25 % och att priserna för periodkort höjs med 20 %, då kan man uppskatta att utgifterna per år för att färdas kollektivt kommer att förändras så att de som åker med enkelbiljett och reskassa (t ex. icke-förvärvsarbetande) kommer att betala 2,3 % och de som åker med periodkort (t ex de förvärvsaretande) kommer att betala 2,1 % av sin disponibla inkomst. Inkomstfördelningsmässigt blir årskostnaden mer likartad mellan dessa båda grupper, men de förvärvsarbetande betalar fortfarande en något mindre andel av sina inkomster till kollektivtrafiken än de icke-förvärvsarbetande. Analys & Strategi 13

1 Kronoberg i ett nationellt perspektiv 1.1 Prissystemet i Sverige i stora drag Prissystemet bland länen i Sverige när det gäller den lokala och regionala kollektivtrafiken kan sammanfattas i följande punkter: Zonindelade periodkort allt vanligare Zonindelade kontantbiljetter, ibland efter km-avstånd Särskilda pendlarkort i många län Differentierade priser buss; tåg, buss och tåg Särskilda säsongskort, t ex sommarkort Tidsdifferentierade priser t.ex. i Jönköpings län Varierande rabatt-djungel (studerande, ungdomar, pensionärer) med olika åldersgränser i olika län Taxesamordning över länsgränser T ex i Mälardalen, Sydsverige, Västsverige; Norrland m fl ställen Medelpriset här räknat som trafikintäkt per passargerar-mil varierar med faktorn tre mellan länen: Källa: Egna bearbetningar av SLTF:s/Trafikanalys statistik Kronobergs län intar en femte topp position i Sverige med medelpriset på 12:50 kr per passagerarmil. Medelpriset i Sverige ligger på 10:50 kr per pass.mil. Mellan länen varierar priserna med faktorn tre mellan Gotland på 4:45 kr och Norrbotten på 15 kr per mil. 14

1.2 Trender och samband i Sverige Biljettintäkterna har stigit dubbelt så snabbt som kostnaderna, skattebidragen har släpat efter under ett kvartssekel En långsiktig trend - under 26-årsperioden 1985 2011- inom svensk kollektivtrafik är att biljettintäkterna har stigit dubbelt så snabbt som kostnaderna, på grund av att skattebidragen bara har stigit hälften så snabbt som kostnaderna. I och med att skattebidragen inte har hängt med i kostnadsutvecklingen har trafikhuvudmännen varit tvungna att kompenserad detta bortfall med allt snabbare prishöjningar, se figuren nedan: Källa: Egna bearbetningar av SLTF:s/Trafikanalys statistik Sedan botten på 1990-talskrisen har dock intäkter, kostnader och skattebidrag tillvuxit mera i balans med 53 %, 43 % respektive 52 %. Analys & Strategi 15

Skattefinansieringsgraden i Kronoberg nära medelvärdet Det är stor skillnad i skattefinansieringsgrad mellan de svenska länen; den varierar med faktorn två från 37 % i Skåne till 79 % i Gotland. Källa: Egna bearbetningar av SLTF:s/Trafikanalys statistik Kronobergs län uppvisar en skattefinansieringsgrad för år 2011 med 49 % av kostnaderna finansierade med skattemedel. Ett ovägt medelvärde för hela landet ligger på 56 % skattefinansieringsgrad, medan ett vägt medelvärde (med storleken på kollektivtrafiken) uppgår till 48 %. Skattefinansieringsgraden i Kronoberg med ligger således nära medelvärdet för hela landet. Enligt Regionförbundets årsredovisning 7 för år 2012 ligger skattefinansieringsgraden på 39 %, en förbättring från år 2011 med 1 %. Skillnaden på nivån mellan Regionförbundet och SLTF/Trafikanalys kan beror på olika redovisning av ingående poster. 7 Regionförbudet södra Småland, Årsredovisning för räkenskapsåret 2012, sidan 68 16

1.3 Resor och utbud i Kronobergs län Utbud och resor har ökat i Kronobergs län på senare år Kollektivresandet i Kronobergs län ökade med 14 % mellan åren 2000 och 2012. Under samma tidrymd ökade utbudet (mätt som antalet vagnkilometer) med 24 %. Källa: Egna bearbetningar från årsredovisningar, Länstrafiken i Kronobergs län resp. från RFSS Såväl utbudet som resandet ökade kraftigt från och med åren 2010-11, då Öresundstågen och Krösatågen började trafikera länet. Antalet personkilometer 8 har dock nästan fördubblats, från 111 miljoner till 211 miljoner per år mellan åren 2000 och 2012. Räknat per invånare motsvarar detta en ökning med 43 %. 8 Personkilometer (eller passagerarkilometer) definieras som antalet resor gånger reslängden. Analys & Strategi 17

Detta avspeglar sig även i en ökad medelreslängd och en ökad beläggningsgrad per fordon; se figuren nedan: Källa: Egna bearbetningar från årsredovisningar, Länstrafiken i Kronobergs län resp. från RFSS Reslängden ökade endast måttligt mellan åren 2000 och 2008, från 18 till 19 km per resa. I och med introduktionen av tåg (Öresundståg och Krösatåg) har medelreslängden ökat till 29 km eller med över 50 % på bara fyra år. Detta har sin parallell i form av en ökad beläggningsgrad från 11-12 passagerare per busstur åren 2000 2008 respektive till 17 personer per tur (både buss och tåg) år 2012. Ur miljösynpunkt är det fördelaktigt att färdas med buss när beläggningsgraden är högre än 10 personer per buss, jämfört med privatbil (med normal beläggningsgrad på 1,7 personer per bil). 18

1.4 Ökad marknadsandel i Kronobergs län Inom kollektivtrafikbranschen finns det ett långsiktigt mål om att fördubbla marknadsandelen. I Kronobergs län har regionstyrelsen antagit ett mål om att till år 2020 öka markandsandele från 9,2 % till 15 % fram till år 2020, d.v.s. med 63 %. I figuren nedan visas hur marknadsandelen har utvecklats i de olika länen i Sverige sedan år 2000 och fram till och med år 2012 9 : Källa: Egna bearbetningar av SLTF:s/Trafikanalys statistik I hela landet har kollektivtrafikens marknadsandel ökat från 12 % till 18 % mellan åren 2000 och 2012. I Kronoberg län har den samtidigt ökat från 9,6 % till 12,6 %. Om denna tillväxttakt i marknadsandelen fortsätter kommer målet att uppnås till år 2020. Som en jämförelse har samtliga län exklusive de tre storstadslänen uppvisat en ökad marknadsandel från 7 % år 2000 till 10 % år 2012. Kronobergs län har således ca 3 procentenheter högre marknadsandel än andra jämförbara län. 9 I figuren avser marknadsandelen kollektivtrafikens andel av antalet personkilometer, (dvs. resor gånger reslängden) i procent av summa bil och kollaktivresornas personkm. Målsättningen i Kronorberg är uttryck i andelen resor. Men eftersom resor kan vara olika långa, har vi här valt att uttrycka marknadsandelen i personkm Analys & Strategi 19

1.5 Ekonomiska nyckeltal för Kronobergs län I detta avsnitt visas kostnads- och intäktsutvecklingen för kollektivtrafiken i Kronobergs län. (talen avser alla resor, men exklusive skol- och serviceresor) Snabbt stigande trafikkostnader och trafikintäkter Trafikkostnader och trafikintäkter har stigit snabbt både i Kronobergs lön och i övriga län i landet. Däremot har täckningsgraden pendlat stabilt omkring 60 % under hela perioden 2000 2012. Räknat per resa har kostnaderna fördubblats från 23 kr till ca 50 kr i fast prisnivå mellan år 2000 och år 2012. Intäkterna har samtidigt ökat med 135 % från 12:80 kr till 30:10 kr: Men sedan år 2009 intäkter och kostnader per resa planat ut. Trafikkostnaden per passagerarkilometer 10 i Kronobergs län har stigit med 2,6 % per år i fast penningvärde och totalt med 48 % mellan åren 2000 och 2012 i fasta priser. Per passagerarkilometer har dock kostmaderna minskat sedan år 2009. Att kostnaderna har sjunkit de senaste tre åren beror på att reslängden har ökat kraftigt i och med införandet av tågtrafik. Trafikintäkten per passagerarkilometer har stigit med 3,3 % per år i fast penningvärde och totalt med 37 % mellan åren 2000 och 2012 i fasta priser; se figuren på nästa sida: 10 Passagerarkilometer definieras som antalet resor gånger reslängden. 20

Källa: Egna bearbetningar från årsredovisningar, Länstrafiken i Kronobergs län resp. från RFSS Täckningsgraden, d.v.s. trafikintäkterna i förhållande till trafikkostnaderna har dock legat mycket stabilt under hela tolvårsperioden i intervallet 55 % - 62 %, och med 60 % år 2012. Målet är att täckningsgraden inte ska understiga 50 %, ett mål som således just nu överträffas med ca 10 procentenheter. 1.6 Kronoberg det mest kostnadseffektiva länet Trots att kostnaderna har stigit mycket sedan år 2000, visar det sig att Kronobergs län har varit det mest kostnadseffektiva länet i Sverige under ett par årtionden, och det näst mest kostnadseffektiva under 2000-talet. Detta visas i ett forskningspaper av Johan Holmgren vid Linköpings universitet 11. Kostnadseffektivitet definieras som skillnaden mellan den lägsta kostnaden per resa och den genomsnittliga kostnaden per resa bland samtliga länstrafikhuvudmän i Sverige med hänsyn till bl.a. insatsfaktorerna: Personalkostnader Bränslekostnader Kapitalkostnader samt en del andra faktorer, som urbaniseringsgrad o.d. 11 The efficiency of public transport operations An evaluation using stochastic frontier analysis. Research in Transportation Economics 39 (2013) pages 50-57 Analys & Strategi 21

Holmgrens analys visar att kostnadseffektiviteten bland landets län har minskat kraftigt över tiden, bl.a. beroende på att linjenäten har byggts ut kraftigt, att fordonen blivit mer tillgänglighetsanpassade (färre sittplatser) och drivs med miljövänligare men dyrare bränslen samt att andelen tåg av utbudet har ökat trots att antalet resor per invånare har minskat i många län utanför storstadslänen. I figuren nedan framgår denna nedgång, men även att Kronobergs län uppvisar en betydligt högre kostandseffektivitet än Sveriges län i genomsnitt: Jämförelsen här ovan visar att kostnadseffektiviteten varit högre i Kronobergs län än för Sveriges län i sin helhet. Kronobergs län har intagit den första rangen åren 1986-1989 och åren 1990-1999, samt rang två (efter Blekinge) åren 2000 2009 när det gäller kostnadseffektiviteten. Se vidare följande tabeller från Holmgren: 22

Analys & Strategi 23

1.7 Nyckeltal för Kronoberg jämfört med övriga landet I detta avsnitt sammanfattas utveklingen i Kronobergs län med övriga landet exklusive de tre storstadslänen för perioden 2000-2012. Kronobergs län närmar sig riksgenomsnittet (exkl. de tre storstadslänen) betr. ekonomin Även när man beaktar kostnaden per producerad enhet, dvs. vagnkilometer, visar det sig at kostnadsutvecklingen varit relativt snabb. Se nedanstående tabell, där Kronobergs län även jämförts med samtliga län, med undantag för de tre storstadslänen: Kostnad/vagnkm Kronoberg Riket, exkl 3 storstadslän År 2000 14,81 kr 17,83 kr År 2012 29,60 kr 29,66 kr Ökning 14,79 kr 11,83 kr Ökning i % 100% 66% Ökning per år 5,9% 4,3% Trafikkostnaden per vagnkilometer har fördubblats i Kronobergs län och ökat med 66 % bland de övriga icke-storstadslänen. År 2000 låg dock kostnaden per vagnkm 17 % lägre i Kronoberg jämfört med de övriga jämförbara länen 12. År 2012 hade denna nivåskillnad helt utjämnats. Trafikintäkten per personmil har stigit med 3,3 % per år i fast penningvärde, vilket således är ca hälften så mycket som per resa; detta beror på att medelreslängden som tidigare nämnts har ökat kraftigt genom tillkomsten av tågtrafik Biljettintäkt/personmil Kronoberg Riket År 2000 7,07 kr 8,02 kr År 2012 10,48 kr 11,08 kr Ökning 3,41 kr 3,06 kr Ökning i % 48% 38% Ökning per år 3,3% 2,7% Intäktsökningen i Kronoberg har varit något snabbare än för de övriga jämförbara länen, vilket kan förklaras av att nivån på biljettintäkterna per passagerarmil låg ca 1 kr per mil lägre (-12 % lägre) i Kronoberg år 2000, men år 2012 har börjat närma sig det landsomfattande medelvärdet (-5 % lägre). I figuren nedan jämförs även utvecklingen av resor och marknadsandelar mellan Kronoberg och övriga landet exklusive de tre storstadslänen: 12 En orsak till att kostnaden per vagnkm dels var så pass låg år 2000, dels att kostnadsökningen i procent fram till år 2012 blev så pass kraftig är att trafikavtalet gentemot entreprenörerna som gällde år 2000 vare exceptionellt förmånligt (med avseende på indexklausuler) för länstrafikbolaget. 24

Resandet har ökat med 20 % i Kronobergs län, men bara med 12 % i de övriga länen (exkl. storstadslänen) mellan åren 2000 och 2012. Kollektivtrafikens marknadssandel i Kronobergs län har ökat under perioden från 9,6 % till 12,6 %, eller med 3 procentenheter. I Kronobergs län har regionstyrelsen antagit ett mål om att till år 2020 öka markandsandelen från 9,2 procent till 15 procent fram till år 2020, d.v.s. med 63 procent. Marknadsandelen för de övriga länen låg år 2012 på 10 %. Även för dessa län var ökningen drygt 3 procentenheter. Sammanfattningsvis har således Kronobergs län jämfört med övriga icke-storstadslän: 64 % högre resandeökning 36 % högre biljettintäkt per person-mil 22 % högre marknadsandel 2,5 gånger så hög tillväxt i personkilometer 13 1 % högre kostnadsökning per producerad enhet (vagnkm) Och jämfört med år 2000 har Kronobergs län noterat följande förändringar fram till och med år 2013: 91 % fler personkilometer 37 % ökade trafikkostnader och 37 % ökade biljettintäkter 31 % ökad marknadsandel (+ 3 procentenheter) 30 % ökat utbud (i vagnkilometer) 13 Personkilometer (eller passagerarkilometer) definieras som antalet resor gånger reslängden. Analys & Strategi 25

20 % resandeökning sedan år 2000 Utvecklingen illustreas i figuren nedan: 26

2 Kan resandeutvecklingen förklaras? 2.1 Hur kan resandeutvecklingen förklaras? Med hjälp av en enkel elasticitetsmodell görs nedan ett försök att förklara resandeutvecklingen i Kronobergs län. Vi har studerat utvecklingen under perioden 2000 2010 med avseende på följande fem faktorer: Befolkningen Sysselsättningen Kollektivtrafikens utbud Kollektivtrafikens priser Bensinpriset Baserad på erfarenheter från ett stort antal s.k. tidsseriemodeller 14, har elasticiteter tillämpats för respektive faktor. Med elasticitet avses den procentuella förändringen av antalet resor (i detta fall) när en viss förklaringsfaktor ändras med 1 procent. Följande utvecklingstendenser har bildat utgångspunkt: Faktor År 2000 År 2012 %v förändring Befolkning 176 640 185 890 5% Förvärvsarbetande 83 600 90 520 8% Utbud 9 470 12 350 30% Medelintäkt/personmil 7,07 kr 10,48 kr 48% Bensinpris 11,81 kr 14,93 kr 26% Folkmängden har ökat med 5 % och sysselsättningen har ökat med 8 % i Kronobergs län mellan åren 2000 och 2012. Kollektivtrafikens utbud har ökat kraftigt med hela 30 %) och priserna har (som redovisats ovan) ökat ännu kraftigare i Kronobergs län (+48 %). Bensinpriset har ökat med 26 % under samma tidrymd. Andelen öppet arbetslösa har ökat från 0,6 % till 1,0 % av samtliga förvärvsarbetande, men denna förändring bedöms inte nämnvärt ha påverkat kollektivresandet. Genom att tillämpa elasticiteterna för respektive faktor kan en beräknad resandeutveckling uppskattas och jämföras med den faktiska resandeutvecklingen. Tabellen och figuren nedan visar hur mycket respektive faktor har bidragit med. Den ökade befolkningen och sysselsättningen, det ökade utbudet samt de stigande bensinpriserna beräknas sammanlagt har bidragit till ett ökat kollektivresande på drygt 17 %. Kol- 14 SE WSP Rapport åt Trafikkontoret i Göteborg: Vad förklarar trafikförändringarna i Göteborg? - Stöd för hantering av omvärldsfaktorer i Trafikkontorets årsrapport. 2011-12-19 Analys & Strategi 27

lektivtrafikens prisökningar beräknas ha minskat resandet med knappt 7 %. Nettoeffekten beräknas till ett ökat resande med 11 %. Utveckling 2000-2012 Elasticitet Kronoberg Bidrag Befolkning 0,5 5% 2,6% Sysselsättning 0,42 8% 3,5% Utbud 0,24 30% 7,3% Priser -0,14 48% -6,8% Bensinpris 0,15 26% 3,9% Modellberäknad 11% Faktisk 20% Tabellens värden illustreras även i figuren nedan: Den faktiska resandeökningen (exkl. skol- och serviceresor) har dock uppgått till hela 20 % d.v.s. hela 9 procentenheter bättre än vad som kunnat förväntas genom denna översiktliga analys. Detta tyder på att länstrafikbolaget har lyckats attrahera betydligt fler resenärer än vad dessa fem hårda faktorer kan förklara. En tänkbar förklaring torde kunna vara introducerandet av tågtrafik (Öresundståg och Krösatåg), vilket uppenbarligen har ökat resandet kraftigt under de senaste två - tre åren. Utan tågsatsningen beräknas resandet har ökat med ca 10 %, d.v.s. väldigt nära prognosen. 28

Vi har därför genomfört en likartad analys för perioden innan tågen introducerades, d.v.s. för åren 2000-2008. Följande resultat erhålls då: Utveckling 2000-2008 Kronoberg Bidrag Befolkning 3 % 1,6 % Sysselsättning 8 % 3,3 % Utbud 7 % 1,7 % Priser 30 % -4,2 % Bensinpris 10 % 1,5 % Modellberäknad 4 % Faktisk 0,2 % Tabellens värden illustreras även i figuren nedan: Den beräknade resandeökningen borda ha blivit + 4 % för åren 2000 2008 (varav 8 % beroende på befolkning, sysselsättning, utbud och bensinpriset; och -4 % p.g.a. taxeökningar). Den faktiska ökningen stannade dock vid drygt 0 %. I detta fall således 4 % - enheter sämre än förväntat. Uppenbarligen har introducerandet av tågtrafiken blivit en positiv injektion för resandet i Kronobergs län. Från Stockholms län har vi kunnat konstatera att en ökad spårandel (av utbudet) med 10 % ger ett ökat kollektivt resande med 2,8 % 15. 15 Men eftersom spårandelen var 0 % år 2000 går det inte att tillämpa denna beräkning för Kronoberg. År 2012 var spårandelen 12 %. Analys & Strategi 29

3 Priskonkurrens med bil 3.1 Priskonkurrensen på nationell nivå För hela Sverige kan man jämföra priset för att resa kollektivt (i termer av medelintäkt per passagerar-mil) med bensinpriset per person och mil (i fasta priser): År 1985 kostade en kollektivresa drygt 5 kr, d.v.s. lika mycket som en bilresa per mil (medelreslängden för en kollektivresa var då ca 8,6 km). Fram till och med år 2012 har biljettpriset ökat med 110 %, samtidigt som bensinpriset har med 59 % i fast penningvärde. Kollektivtrafikens priser har således stigit ungefär dubbelt så snabbt som bensinpriset under den senaste 27-årsperioden. Detta innebär att priskonkurrensen mellan bil och kollektiv trafiken har skärpts över tiden på ett för kollektivtrafiken ogynnsamt sätt. Hur denna ser ut för Kronobergs län illustreras nedan: 30

Prisutvecklingen för olika biljettslag i Kronobergs län jämfört med bensinpriset Figuren nedan jämförs priserna (utan rabatter) för vuxna med bensinpriset i löpande priser. Medan bensinpriset har ökat med 26 % på 13 år, har priset på enzonsbiljetter ökat med 28 %, tätortspriset med 42 % och länskortpriset med 69 %. Även om prishöjningarna har varit motiverade av ekonomiska skäl, visar denna jämförelse att konkurrensförmågan gentemot bilresorna försvåras över tiden. I bilkostnadsjämförelsen ovan har vi inte heller tagit hänsyn till den lägre drivmedelsförbrukningen under senaste åren som har inträffat genom den tekniska utvecklingen. Priskonkurrens mellan kollektivresor och bil på olika avstånd För bil har vi räknat med en kostnad på 32 kr per mil. Denna kostnad baseras på rapporten från år 2000: Bilisters tids- och kostnadsuppfattning 16 och har räknats upp med bensinpris och konsumentprisindex sedan år 2000. Två alternativ visas för bilkostnaden: dels ett pris med 1 person per bil, dels ett pris med 1 personer per bil. I genomsnitt och fört alla resor och alla reslängder är medelbeläggningen 16 Rapport 22 sep 2000. Transek AB och VTI. Analys & Strategi 31

per bil 1,7 personer per bil. Dessa båda alternativ för bilreskostnaden borde således fånga in det mest intressanta intervallet. Vi har antagit att man i regel åker ensam i bilen inom tätorten men att man i regel åker två personer per bil för resor utanför tätorten. Med dessa förutsättningar erhålls följande bild över priskonkurrensen mellan buss/tåg och bil för Kronobergs län: Bil är billigare än buss upp till 36 km reseavstånd för fullbetalande med enkelbiljett i Kronobergs län. Resor med buss och tåg är betydligt billigare än bil för resor över 12 km. Figuren ovan visar således att för korta resor upp till 12 km inom tätorterna är bilen billigare än att åka med buss såväl med enkelbiljett som med reskassa; dessutom i regel mycket snabbare. Men omvänt är resor med buss och tåg med periodkort väsentligt billigare än med bil. Allt detta innebär att: På korta sträckor inom tätorten rikserar man att förlora både resor och intäkter På långa sträckor vinner man resor men förlorar intäkter. Detta gäller för fullbetalande vuxna. Huruvida dessa slutsatser står sig även när man beaktar rabattfloran kommer att analyseras i nästfäljande avsnitt 17. 17 Observera att vi här har räknat med reskassans extra rabatt på 10 % för dem som laddar den via Mina sidor, vilket ger en total rabatt på 30 %. Eftersom det bara är 12,4 % som laddar reskassan på detta sätt, är det genomsnittligas reskassepriset 12,5 % högre än vad som visas i figuren ovan. Detta ändrar dock inte skutsatserna i texten ovan. 32

3.2 Slutsatser Under förutsättning att målet är att öka kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrensförmåga - och samtidigt eftersträva oförändrade eller ökade intäkter - bör en taxeförändring således inriktas mot att sänka priserna för korta resor och samtidigt höja priserna för långa resor. Analys & Strategi 33

4 Rabattsystemen i Kronoberg en översyn 4.1 Nuvarande rabattsystem Biljettstrukturen i Länstrafiken består av ett antal produkter som kan kombineras på olika sätt. Strukturen bör gissningsvis anses vara lättöverskådlig för resenären. Biljettprodukterna är följande: Enkelbiljett Dag, Natt, Mobil Periodkort 30 dagar, Årskort, Tåg+Buss Reskassa Gällande för resenärsgrupperna: Vuxen Ungdom Duo/Familj Dessutom finns några specialbiljetter som ex Lördagsbiljetten i Växjö Kompletteringstrafik (Tåganslutning Moheda, Serviceturen Sigfrid etc) Sommarlovskort Ungdom Endagsbiljett län Färdtjänst För länsövergripande resor gäller biljettstrukturen och resenärsgrupper för resor med Öresundståg Krösatåg För resor med SJ Regional gäller periodkort på sträckan Alvesta-Lessebo Enkelbiljetter finns för olika antal zoner med en övre betalgräns på 11 zoner. Samma sak gäller för Reskassans zonindelning. Periodkort har en övre betalgräns på 8 zon, som då även gäller för resor inom hela länet. Mobilbiljett har samma betalnivå som för enkelbiljett och ger alltså ingen extra rabatt. Att använda Reskassa ger alltid 20 % rabatt mot ordinarie pris för alla resenärsgrupper. Används reskassan på nattbuss ges 50 % rabatt mot ordinarie avgift på nattbuss. Rabatter från ordinarie pris ges till ungdomar (7-19 år) med 40 % för enkelbiljett. På periodkort är rabatten 25 % för samma grupp samt för Reskassa -20 % på ordinarie ungdomstaxa. Utöver detta ger ett medlemskap på Mina sidor 10 % rabatt på periodkort och reskassa. Duo-biljetten innebär att en grupp på 5 personer, varav max 2 personer är vuxna, kan resa rabatterat vilket innebär att biljetten är 10 % billigare än 2 vuxenbiljetter. 34

Årskort ger en rabatt som motsvarar 2,5 månad ordinarie periodkortspris. För resande med tåg (Öresundståg, Krösatåg samt SJ Regionaltåg) gäller något olika regler. På Öresundståg och Krösatåg kan Reskassa användas, Periodkort kan köpas på sträckan Älmhult-Kalmar (Öresundståg). På Krösatågen kan Reskassa användas över länsgränserna men det finns även möjlighet att skaffa Periodkort. För SJ regionaltåg finns möjlighet att köpa periodkort för sträckan Lessebo-Hovmantorp-Växjö-Alvesta. Tabellen nedan visar dels de olika biljettyperna och även biljettkostnad samt biljettrabatter. Det som saknas i regionen är biljett för seniorer. Ett förslag till biljett för denna kategori tas upp senare i rapport. Taxor 2013 - Kronoberg Biljett-typ och rabatt Biljettkostnad (kr) Biljett-typer År 2013 År 2013 År 2013 År 2013 Enkel- & ToR-biljett Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Enkelbiljett Vuxen x x 22 32-122 Enkelbiljett Ungdom -40% -40% 13 19-73 Duo/Familj -10% - -48% -10% - -48% 40 58-220 Nattbuss x x 50 100 Mobilbiljett Vuxen/MobiTime x x Mobilbiljett Ungdom/MobiTime -40% -40% Mobilbiljett Natt/MobiTime x x Färdtjänst Vuxen/Ungdom x x Biljett-typer Kronobergs Länstrafik Periodkort Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Periodkort 30 dagar Vuxen x x 500 660-1020 Periodkort 30 dagar Ungdom -25% -25% 375 495-765 Period tåg+buss x 880-1240 Period tåg+buss Studerande -25% 660-930 Skolkort/Elevkort/Ungdomskort x x Sommarlovskort Ungdom x x 416 832-1040 Årskort x x 3562-4750 4702-11780 Färdtjänst Vuxen/Ungdom x x Biljett-typer Kronobergs Länstrafik Rabattkort Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Reskassa -20% -20% 17,60 25,60-97,60 Reskassa Skolungdom -20% -20% 10,40 15,20-58,40 Reskassa Duo/Familj -20% -20% 32 46,40-176 Reskassa nattaxa -50% -50% 25 50 Biljett-typer Länsövergripande Länsövergripande resor Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Öresundståg (vuxen, ungdom, duo/familj, period) x komb andra läns-zon/reskassa Öresundståg reskassa -20% komb andra läns-zon/reskassa Krösatåg (vuxen, ungdom, duo/familj, period) x komb andra läns-zon/reskassa Krösatåg reskassa -20% komb andra läns-zon/reskassa SJ Regional (periodkort: Alvesta-Lessebo) x "x" = ordinarie pris utan rabatt, "-40 %" = rabatt för biljett-typ I den av Regionfullmäktige fastställda Länstrafiktaxa för kommande år 18 redovisas ett antal förändringar i form av biljettutbud och biljettrabatt. Taxestrukturen är densamma 18 Länstrafiktaxa 2014, Fastställd av Regionfullmäktige 2013-05-24, Länstrafiken, Kronoberg Analys & Strategi 35

som tidigare men generellt kommer taxorna för enkelbiljett och periodkort att höjas. Reskassans rabatt är densamma som för tidigare år. Antalet taxezoner utökas från 11 till 12 zoner för enkelbiljett och reskassa. För kommande år 2014 kommer ett Fritidskort införas för ungdom som komplettering till ordinarie skolkort. Gäller övrig tid som inte omfattas av skolkortet, dock inte under sommarlovet. I tabellen nedan redovisas länstrafiktaxa 2014 översiktligt i form av förändring jämfört med länstrafiktaxa 2013 Taxor 2013 - Kronoberg Biljett-typ och rabatt Biljettkostnad (kr)/rabatt Biljett-typer År 2013 År 2013 Förändring 2014 Enkel- & ToR-biljett Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Enkelbiljett Vuxen x x _+4 _+4 - +25 Enkelbiljett Ungdom -40% -40% _+3 _+3 - +15 Duo/Familj -10% - -48% -10% - -48% _+7 _+9 - +45 Nattbuss x x 0 - +15 0 - +30 Mobilbiljett Vuxen/MobiTime x x oförändr. oförändr. Mobilbiljett Ungdom/MobiTime -40% -40% oförändr. oförändr. Mobilbiljett Natt/MobiTime x x oförändr. oförändr. Färdtjänst Vuxen/Ungdom x x ändras ändras Biljett-typer Kronobergs Länstrafik Periodkort Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Periodkort 30 dagar Vuxen x x _+20 _+20 Periodkort 30 dagar Ungdom -25% -25% _+41 _+49 - +67 Period tåg+buss x _-60 - +60 Period tåg+buss Studerande -25% _ -4 - +110 Skolkort/Elevkort/Ungdomskort x x ändras ändras Sommarlovskort Ungdom x x oförändr. oförändr. Årskort x x _+190 _+190 Färdtjänst Vuxen/Ungdom x x ändras ändras Biljett-typer Kronobergs Länstrafik Rabattkort Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Reskassa -20% -20% oförändr. oförändr. Reskassa Skolungdom -20% -20% oförändr. oförändr. Reskassa Duo/Familj -20% -20% oförändr. oförändr. Reskassa nattaxa -50% -50% -20% -20% Biljett-typer Länsövergripande Länsövergripande resor Stadstrafik Regiontrafik Stadstrafik Regiontrafik Öresundståg (vuxen, ungdom, duo/familj, period) x Öresundståg reskassa -20% Krösatåg (vuxen, ungdom, duo/familj, period) x Krösatåg reskassa -20% SJ Regional (periodkort: Alvesta-Lessebo) x "x" = ordinarie pris utan rabatt, "-40 %" = rabatt för biljett-typ Tabellen nedan visar biljettintäkter för perioden oktb-sept år 2012 respektive år 2013. De totala intäkterna är oförändrade. Däremot har en förändring skett den senaste årsperioden från kontantbiljetthantering till en ökad användning av Reskassa. 36

4.2 Argument för olika slags rabatter Vad är det för nytta med rabatter? För trafikhuvudmannen och ägarna innebär rabatter nästan alltid intäktsförluster, eftersom rabatterna förutsätter lägre priser än vad som anses vara normalt från rent företagsekonomiska utgångspunkter. Men för resenärerna innebär rabatter alltid vinster i form av lägre priser, d.v.s. en högre disponibel inkomst efter det att reskostnaderna har betalats. För samhället kan vinsten bestå av ett ökat kollektivt resande, med positiva externa effekter i form av bättre miljö, mindre trängsel på vägarna och - i gynnsamma fall - land även av färre trafikolyckor. Rabatter har även avsiktliga positiva fördelningspolitiska fördelar. De gynnar specifika grupper och förbättrar tillgängligheten för grupper som barn, ungdomar och pensionärer, som inte har lika hög tillgång till bilen för sina resor. Härigenom bidrar rabatterna till att förbättra tillgängligheten för dem med lägre tillgänglighet. Det kan även uppstå effektivitetsförluster för samhället om de ökade subventionerna som rabatterna förutsätter tränger undan annan offentlig service och tjänsteproduktion, t.ex. sjukvård. Dessa externa samhällseffekter ligger dock utanför denna begränsade studie. Rabatter är intimt förknippade med subventioner, genom att de förutsätter förstärkta intäkter oftast i form av offentliga ägarbidrag - skattesubventioner för att täcka upp de intäktsbortfall som rabatterna ger upphov till. I Vinnova-rapporten Kollektivtrafikens marknadsutveckling tendenser och samband; Bearbetning av SLTF-statistiken (Transek AB 2006-09-27) har effekterna av ökade skattebidrag analyseras för samtliga län under perioden 1985-2005, med följande resultat: Effekter av ökade skattebidrag Under de senaste 20 åren, kan det mycket väl ha inträffat att beslut om att ändra skattefinansieringen har skett som en passiv anpassning av förändrade kostnader, Denna typ av samband har inte kunnat modelleras i denna analys. Däremot kan man med hjälp av denna analys uppskatta hur en aktiv åtgärd att ändra skattefinansieringen kan påverka kostnader, utbud, pris och efterfrågan. Även här inträffar det såväl direkta som indirekta Analys & Strategi 37

effekter. På basis av den kombinerade tidsserie- och tvärsnittsbaserade databasen över de 21 länen och de 20 åren 1985-2005, har samband mellan de olika faktorerna estimerats med hjälp av icke-linjär multipel regressionsanalys. Följande resultat har erhållits: Figur. Direkta och indirekta effekter av 10 % ökade skattebidrag Effekt av 10 % ökade skattebidrag THM:s styrmedel Direkta effekter Inkl indirekta effekter 1,3% Utbud 0,6% 2,3% -1,0% +10 % Skattebidrag -0,8% 1,4% Taxa (pris) 0,2% Efterfrågan (resor) 4,0% -0,8% 2,2% 3,2% Driftkostnad 0,7% De direkta effekterna visas i svart, de indirekta effekterna med streckade pilar och i svart, samt nettot av både de direkta och de indirekta effekterna visas i rött. Skattebidragen har kunnat visas påverka såväl utbud, som kostnader och taxan (priset). Dessa fyra faktorer påverkar också indirekt antalet resor (resefterfrågan). Följande resultat erhålls: A) Direkta effekter av skattebidragen Om skattebidragen ökas med 10 %, då ökar driftkostnaderna med 4 %. Effekten kan bero på en medveten satsning på t ex högre fordonsstandard (låggolv, klimatanläggning, miljömotorer, alternativa drivmedel, tågsatsningar m m) som gjorts medvetet med ökade skattebidrag som insats. Om skattebidragen ökas med 10 %, då ökas utbudet med 2,3 %, eftersom det då uppstår ett ökat expansionsutrymme Om skattebidragen ökas med 10 %, då minskas taxan (priset) med 0,8 %, eftersom det då uppstår ett visst utrymme för att sänka priset. B) Indirekta effekter av skattebidragen När utbudet ökas med 2,3 %, då minskar driftkostnaderna med 0,8 %, p.g.a. de tidigare påvisade stordriftsfördelarna i linjenätssystemet 38

När driftkostnaderna ökar med 4 %, då ökar taxan med 2,2 % När driftkostnaderna ökar med 4 %, då minskar utbudet med -1 %. C) Nettoeffekten av både direkta och indirekta effekter av 10 % ökad skattrefinansiering När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar driftkostnaderna med 3,2 % netto. När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar taxan netto med 1,4 %, beroende på att den indirekta effekten via kostnaderna dominerar över de övriga positiva effekterna på priset. När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar utbudet med 1,3 % (den direkta effekten reduceras av det indirekta sambandet via ökade kostnader). När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar efterfrågan på kollektivresor med 0,7 %. Viktiga slutsatser av denna sambandsanalys vad avser inverkan av ökade skattebidrag är att de är ett ytterligt trubbigt instrument för att öka kollektivresandet. Effekten på antalet resor är bara 1,7 % vid en 10-procentig ökning av skattebidragen. Även utbudet av kollektivtrafik ökas enbart med 1,3 % vid en 10-procentig höjning av skattebidragen. Orsaken till detta är att driftkostnaderna ökar med över 3 % för varje 10-tal procent som skattebidragen ökas, samt nödvändiga taxehöjningar på 1,4 % som ett resultat av de indirekta effekterna via ökade driftkostnader. Ökad skattefinansiering kan ändå vara motiverad av nödvändighet, när andra intäktsalternativ anses uteslutna. Men eftersom den genomsnittliga priskänsligheten fortfarande ligger relativt lågt, och långt under -1,0, finns det fortfarande ett betydande utrymme för att använda prismekanismen för att kompensera för kostnadsökningar. Det blir då ett visst efterfrågebortfall, men utan de negativa effekterna i form av kostnadsökningar, som ökade skattebidrag förefaller att ge upphov till. I det följande kommer vi att med räkneexempel belysa några olika typer av rabatter. Dessa är: 1. Inkomstbaserade rabatter för olika åldersgrupper 2. Hur stor rabatt bör reskassan ha? 3. Är 10 % rimligt för köp via mina sidor? 4. Är 20 % rimligt som nattrafik tillägg? 5. Är tågtillägget för periodkort rimligt? För de tre förstnämnda rabattformerna kommer vi att analysera hur stora effekterna på resandet blir av olika nivåer på rabatterna, och i förhållande till effekterna på intäkterna (oftast i form av intäktsbortfall). Analys & Strategi 39

4.3 Förslag till inkomstbaserade rabatter för åldersgrupper Nationella data Utöver de tre vanligaste grundtyperna av biljetter: enkelbiljetter, periodkort och reskassa kan man - om man så önskar rent trafikpolitiskt - överväga rabatter för ungdomar och pensionärer. En rimlig princip skulle kunna vara att kollektivtrafikens priser bör återspegla den disponibla inkomsten för olika ålderskategorier. Följande statiskt är hämtad från SCB. Disponibel årsinkomst per konsumtionsenhet i Tkr år 2011 Tabellen avser alla landets kommuner utanför de tre storstadslänen Åldersgrupp Tkr, år 2011 Index, åldern 50-64 år = 100 20-29 år 181,7 67 30-49 år 214,1 79 50-64 år 272,2 100 65-74 år 216,4 80 75+ år 151,1 56 Ungdomar under 30 år tjänar således 67 % av de medelålders i åldrarna 50-64 år. Yngre pensionärer tjänar 80 % av de vuxna medan de äldre pensionärerna på 75 år och äldre tjänar bara 56 %. Om man studerar motsvarande statistik för hushåll erhålls följande tabell: samtliga hushåll Tkr för hela riket år 2011 Index, åldern 30-49 år = 100 18-29 år 184,5 50 30-49 år 372,1 100 50-64 år 352,3 95 65-74 år 250,7 67 75+ år 156,8 42 Här blir bilden lite annorlunda. Ungdomar i åldern 18-29 år tjänar 50 % av de vuxna i åldern 30-49 år, de lite äldre vuxna tjänar ungefär lika mycket som de yngre vuxna, eller 95 % av dem. Yngre pensionärer tjänar 67 % av de yngre vuxna, medan de äldre pensionärerna tjänar bara 42 % av dessa. För gruppen studerande redovisas här f.n. bara statistik från år 2005. Men här är vi ute efter relationer, inte den absoluta inkomstnivån. Då erhålls: 40

Hushållets genomsnittliga dipsonibla inkomst ÅR 2005 Index; FVA=100 Förvärvsarbetande 329 150 kr 100 Studerande 130 460 kr 40 Arbetslösa 163 820 kr 50 Pensionärer 211 110 kr 64 Icke-färvärvsarbetande 167 710 kr 51 Studerande tjänar 40 % av de förvärvsarbetande och pensionärer 64 %. Inkomstdata för Kronobergs län För Kronobergs län visas här inkomstuppgifter för år 2011 avseende sammanräknad förvärvsinkomst och uppdelad på flera åldersklasser, enligt tabellen nedan: Åldersgrupp Medelinkomst, tkr Kronobergs län Index, Medelinkomst 30-64 år=100 16-19 år 23 8 20-24 år 134 45 25-29 år 208 70 30-34 år 254 86 35-39 år 289 98 40-44 år 309 105 45-49 år 314 106 50-54 år 307 104 55-59 år 301 102 60-64 år 290 98 65-69 år 247 84 70-74 år 188 64 75-79 år 168 57 80-84 år 156 53 85+ år 146 49 Medelvärde 30-64 år 295 100 Tabellen visar att ungdomar i åldern 20-24 år tjänar 45 % (medelvärde) av de vuxna i åldern 30-64 år. Ungdomarna i åldersklassen 25-29 år tjänar 70 % (medelvärde) av de vuxnas inkomst i länet, medan motsvarande inkomstandel i hela landet uppgår till 65 %, d.v.s. i stort sett samma andel. Om vi slår ihop vissa åldersgrupper erhålls följande förenklade tabell: Analys & Strategi 41

Kronobergs län Åldersgrupp Medelinkomst, Index, Medelinkomst tkr 30-64 år=100 20-24 år 134 45 25-29 år 208 70 30-64 år 295 100 65-74 år 218 74 75-w år 157 53 Tänkbara förslag till åldersrabatter Ett förslag till lämpliga åldersrabatter skull då kunna vara: Kategori Rabatt D.v.s. betalar % av fullt pris Studerande upp till 24 år 55% 45% Ungdomar 25-30 år 33% 67% Vuxna 30-64 år 0% 100% Yngre pensionärer 65-74 år 33% 67% Äldre pensionärer, 75-w år 55% 45% I de aktuella åldersgrupperna finns det idag inte några speciella rabatter. Utan det är de generella rabatterna som gäller, dvs. reskassan 20 % respektive periodkort. För Ungdom mellan 7-19 år är rabatterna följande: enkelresa 40 % jämfört med ordinarie pris, reskassa ger 20 % rabatt generellt, ungdom/studerande periodkort 25 %. I länet finns 154 900 invånare år 2011 och med gruppen under 20 år borträknat innebär det 143 600 person i länet. Dessa fördelar sig enligt följande: Åldersgrupp Befolkning, antal Befolkning i % Kollresor fördelning, % Antal personer med Kollresor Uppräknat antal resor 20-24 år 13 565 9,4% 34% 4 647 366 676 25-29 år 11 086 7,7% 53% 5 876 463 581 30-64 år 80 647 56,2% 53% 42 743 3 372 399 65-74 år 20 248 14,1% 15% 3 037 239 634 75-w år 18 021 12,6% 10% 1 802 142 185 Summa 143 567 100,0% 58 105 4 584 474 Från Kollbarometern har fördelningen hämtats per åldersgrupp samt att antalet resor har räknats upp till året 2011. Det totala antalet resor uppgår till ca 4,58 miljoner resor varav åldersgruppen 30-64 år står för knappt 75 % av resorna. De totala biljettintäkterna för år 42

2011 uppgick till knappt 67,5 miljoner kronor vilket ger ett medelpris per resa på 14,72 kr 19. Alternativ 1: Rabatter i proportion till inkomsterna i resp. åldersgrupp Åldersgrupp Nytt rabattpris Prisföränd- Pris- Ändrat antal Nytt antal Nya intäkter (kr) ring i % Elasticitet resor i % resor (kr) 20-24 år 6,62-55% -0,50 28% 467 500 3 095 700 25-29 år 9,86-33% -0,30 10% 509 500 5 023 300 30-64 år 14,72 0% -0,33 0% 3 372 400 49 626 100 65-74 år 9,86-33% -0,60 20% 287 100 2 830 600 75-w år 6,62-55% -0,50 28% 181 300 1 200 600 Summa 4 817 800 61 776 300 Proc förändr. 5,1% -8,4% Sum förändr. 233 300-5 686 400 Detta alternativ ger drygt 5 % fler resor, men till priset av drygt 8 % lägre intäkter Alternativ 2: Halverade rabatter i förhållande till inkomsten, samt 10 % högre pris för yrkesverksamma åldrar Med antagande att halvera dessa rabatter samt en höjning av biljettpriset i åldersgruppen 30-64 år ger det följande resultat Åldersgrupp Nytt rabattpris Prisförändring i (kr) % Pris- Elasticitet Ändrat antal resor i % Nytt antal resor Nya intäkter (kr) 20-24 år 10,67-28% -0,50 14% 417 100 4 449 900 25-29 år 12,29-17% -0,30 5% 486 500 5 977 800 30-64 år 16,19 10% -0,33-3% 3 261 100 52 787 100 65-74 år 12,29-17% -0,60 10% 263 400 3 236 500 75-w år 10,67-28% -0,50 14% 161 700 1 725 100 Summa 4 589 800 68 176 400 Proc förändr. 0,1% 1,1% Sum förändr. 5 400 714 500 Alternativ 2 ger i stort sett oförändrat antal resor (+0,1 %), men drygt 1 % ökade intäkter. 19 Medelpriset per resa är beräknat på biljettintäkter per resa exklusive skol- och serviceresar för perioden: Ackumulerat 12 månader, oktober 2012 september 2013 Analys & Strategi 43

Alternativ 3: Rabatter med oförändrat antal resor, men med maximerade intäkter Ett tredje alternativ är att utforma rabatterna så att antalet resor förblir oförändrat, men att intäkterna maximeras: Nytt rabattpris (kr) Åldersgrupp Prisförändring i % Pris- Elasticitet Ändrat antal resor i % Nytt antal resor Nya intäkter (kr) 20-24 år 10,30-30% -0,50 15% 421 700 4 343 800 25-29 år 11,77-20% -0,30 6% 491 400 5 784 900 30-64 år 16,47 12% -0,33-4% 3 239 500 53 363 200 65-74 år 11,77-20% -0,60 12% 268 400 3 159 700 75-w år 10,30-30% -0,50 15% 163 500 1 684 200 Summa 4 584 500 68 335 800 Proc förändr. 0,0% 1,3% Sum förändr. 0 873 300 Då blir rabatterna 30 % för de yngre ungdomarna och 20 % för de äldre ungdomarna, 20 % för de yngre pensionärerna och 30 % för de äldre pensionärerna. I gengäld Då måste priserna höjas med 12 % för resenärerna i de yrkesverksamma åldrarna. I detta alternativ ökar intäkterna med 1,3 %. Alternativ 4: Rabatter med maximalt antal resor, men med oförändrade intäkter Ett fjärde ytterligare alternativ är att maximera antalet resor men med oförändrade intäkter: Nytt rabattpris (kr) Åldersgrupp Prisförändring i % Pris- Elasticitet Ändrat antal resor i % Nytt antal resor Nya intäkter (kr) 20-24 år 10,30-30% -0,50 15% 421 700 4 343 800 25-29 år 11,77-20% -0,30 6% 491 400 5 784 900 30-64 år 16,05 9% -0,33-3% 3 271 100 52 515 800 65-74 år 11,77-20% -0,60 12% 268 400 3 159 700 75-w år 10,30-30% -0,50 15% 163 500 1 684 200 Summa 4 616 100 67 488 400 Proc förändr. 0,7% 0,0% Sum förändr. 31 600 26 300 I detta alternativ ökar resandet med 0,7 % med samma rabattstruktur som i alternativ 3. Priserna för de yrkesverksamma åldrarna stannar här vid 9 %. 44

Alternativ 5: Lägre rabatter och lägre prishöjning för yrkesverksamma åldrar Ett femte altenativ innebär ett rabattsystem som både bidrar till att öka resandet och höja intäkterna: Nytt rabattpris (kr) Åldersgrupp Prisförändring i % Pris- Elasticitet Ändrat antal resor i % Nytt antal resor Nya intäkter (kr) 20-24 år 12,51-15% -0,50 8% 394 200 4 930 700 25-29 år 13,24-10% -0,30 3% 477 500 6 323 900 30-64 år 15,45 5% -0,33-2% 3 316 800 51 248 300 65-74 år 13,24-10% -0,60 6% 254 000 3 363 900 75-w år 12,51-15% -0,50 8% 152 800 1 911 200 Summa Summa 4 595 300 67 778 000 Proc förändr. 0,2% 0,5% Sum förändr. 31 600 26 300 Rabattsatserna är här 10 % respektive 15 % för de respektive ungdoms- och pensionärsgrupperna. Med en prishöjning för resenärer i de yrkesverksamma åldrarna på 5 % erhålls 0,2 % fler resor och 0,5 % ökade intäkter. Alternativ 6: Samma rabatt för ungdomar och pensionärer Ett sjätte altenativ innebär ett rabattsystem där ungdomar och pensionärer har samma rabatt. Innebär att det endast finns två prisnivåer på enkelbiljetter. Rabatten bidrar till att öka resandet men minska intäkterna: Åldersgrupp Nytt rabattpris Prisföränd- Pris- Ändrat antal Nytt antal Nya intäkter (kr) ring i % Elasticitet resor i % resor (kr) 20-24 år 8,83-40% -0,50 20% 440 000 3 884 900 25-29 år 8,83-40% -0,30 12% 519 200 4 584 100 30-64 år 14,72 0% -0,33 0% 3 372 400 49 626 100 65-74 år 8,83-40% -0,60 24% 297 100 2 623 200 75-w år 8,83-40% -0,50 20% 170 600 1 506 300 Summa 4 799 300 62 224 600 Proc förändr. 4,7% -7,8% Sum förändr. 214 900-5 236 900 Rabattsatserna är här de samma som för skolungdom (0-19 år), dvs. 40 %. Denna rabatt gäller för både ungdomsgruppen upp till 29 år och pensionärsgruppen från 65 år och uppåt. För gruppen i de yrkesverksamma åldrarna är priset oförändrat. Med en prissänkning för de två grupperna resenärer erhålls nästan 5 % fler resor till priset av nästan 8 % lägre intäkter. Utfallet är snarlikt alternativ 1. Analys & Strategi 45

De sex olika rabattförslagen sammanfatats i figuren nedan: Alternativen 2, 4 och 5 ger alla både fler resor och ökade intäkter. Om ökade intäkter prioriteras högt, bör alternativ 3 väljas. Om fler resor priorieras - utan att intäkterna eroderas bör alternativ 4 väljas. Om fler resor prioriteras utan hänsyn till intäktsförluster bör alternativ 1 eller 6 väljas. Slutsatser av åldersrabatter: Under förutsättning att man önskar införa någon form av inkomstrelaterade åldersrabatter - för ungdomar och pensionärer - rekommenderar vi rabatt alternativ 5 som ger balanserade fördelar med både fler resor och ökade intäkter. Man bör dock observera att detta alternativ förutsätter en prishöjning för vuxna med 5 procent. Men, eftersom effekterna på resor och intäkter är små, mindre än en procent, bör man väga dessa blygsamma effekter mot de praktiska problemen som alltid är förknippade med att införa rabatter med åldersgränser, och de gränsdragningsproblem, som då blir följden. Det är då inte säkert självklart en bra idé. Ett ytterligare alternativ är där rabatten är den samma för ungdomar och pensionärer skulle innebära att det endast finns två prisnivåer på enkelbiljett (samma rabatt som för barn/skolungdom). Detta alternativ ger fler resor men mindre intäkter. En idé som eventuellt bör prövas vore en seniorrabatt, men som bara gäller utanför högtrafiktidpunkterna, säg mellan kl 09-15, samt efter kl 18. 46

4.4 Effekter av om alla ungdomar reser gratis Ett annat förslag som beställaren önskat att få belyst avser idén att låta alla ungdomar resa gratis. Med ungdomar avses här ungdomar i åldern 7-19 år. Vi antar att de som är under 15 år i huvudsak reser på skolkort, d.v.s. gratis för resenärerna. Gruppen ungdomar i åldern 15-18 år är 3,9 % av samtliga, men utgör 7,4 % av dem som reser med buss eller tåg. Nuvarande rabattstaser samt den procentuella prissänkningens som inträffar om gratisresor för ungdomar skulle införas visas i tabellen nedan: Ungdom 7-19 år Enkelbiljett Periodkort Rabattkort Nuvarande rabattsats 40% 25% 20% Rabattsats vid gratis 100% 100% 100% Prissänkning 60% 75% 80% Andel ungdomar 7,4% 7,4% 7,4% Vägd prissänkning 4,5% 5,6% 5,9% Rabattsatsen för ungdomarna varierar mellan de tre biljettslagen från 40 % för enkelbiljett, till 25 % för periodkort och till 20 % för rabattkort. Med gratis resor för ungdomar i dessa åldrar blir då prissänkningen 60 %; 75 % respektive 80 % för de tre biljettslagen. Om prissänkningen fördelas ut på allt resande, då motsvarar detta en generell prissänkning med 4,5 % för enkelbiljetter, med 5,6 % för periodkort och med knappt 6 % (5,9 %) för rabattkort. Analyserna visar översiktligt att resandet kan beräknas öka med 3,4 % om man inför gratisresor för ungdomar upp till och med 19 år. Detta motsvarar ca 153 800 fler resor per år. Intäkterna beräknas minska med 7,2 %, vilket motsvarar ett intäktsbortfall på minst 8,5 Mkr per år. Resultatet illustreras även i figuren nedan: Analys & Strategi 47

Den positiva effekten på resandet blir relativt blygsamma i förhållande till den stora negativa effekten på intäkterna blir särskilt stor. De tillkommande resorna beräknas kosta ca 55 kr per resa i uteblivna intäkter. Detta är således inte någon effektiv idé. 4.5 Reskassans rabatt Rabatten för reskassan är för närvarande 20 %, räknat på priset för enkelbiljetter. Den är säkert väl motiverad. Om rabatten sätt för lågt i förhållande till baspriset, blir den oattraktiv som ett alternativ och om rabatten sätt för högt blir intäktsförlusten för stor. Så vad är då en lagom rabattnivå? Vi har testat några olika rabattnivåer med följande resultat: 48

Effekt på Effekt på Alt rabatter för reskassa resor, 1000-tal Intäkter, Mkr Intäktsförlust per förlorad resa Reskassa: 10 % rabatt -110-0,81 137 kr Eff i % -2,4% -1,0% Reskassa: 15 % rabatt -57-0,37 154 kr Eff i % -1,2% -0,5% Nuläge: Reskassa: 20 % 0 0 Intäktsvinst resp. Eff i % 0,0% 0,0% -förlust per ny resa Reskassa: 25 % rabatt 61 0,28 216 kr Eff i % 1,3% 0,4% Reskassa: 30 % rabatt 127 0,46 276 kr Eff i % 2,8% 0,6% Reskassa: 35 % rabatt 198 0,51 389 kr Eff i % 4,3% 0,7% Reskassa: 40 % rabatt 275 0,40 688 kr Eff i % 6,0% 0,5% Reskassa: 45 % rabatt 358 0,10 3 586 kr Eff i % 7,8% 0,1% Effekterna illustreras även i diagramform nedan: Tabellen och diagrammet ovan visar bland annat följande: Om rabatten skulle sänkas från 20 % till 15 %, då skulle resandet minska med 57 000 resor (-1,2 %). Intäkterna skulle minska med 370 000 kr (-0,5 %). Analys & Strategi 49

Detta är en paradox som beror på att såväl enkelbiljettpriset som reskassan kostar alltför mycket för de längre resorna utmed regionbusslinjerna. Priselasticiteten är här mycket större (numeriskt) än minus ett. Detta betyder att prishöjningar (d.v.s. i detta fall rabattsänkningar) leder till både färre resor och lägre intäkter. En höjning av rabatten från dagens 20 % till 35 %, skulle vara optimal. Då ökar både resor och intäkter! Resandet skulle öka med 198 000 resor (4,3 %), och intäkterna skulle öka med ca 510 000 kr (0,7 %). Eftersom resenärerna redan idag får 10 % rabatt vid köp av Reskassa via Internet (Mina sidor) och 20 % rabatt på reskassan jämfört med enkelbiljetter, kan man med hävda att dagens sammanlagda rabatt blir ca 30 %. En ytterligare rabatthöjning med 5 %-enheter från 30 % till 35 % skulle då beräknas ge 71 000 fler resor (1,6 %) och 48 000 kr i ökade intäkter (0,1 %). (Av dagens resenärer är det mindre än 15 % av resenärerna som använder Mina sidor. En stor andel resenärer utnyttjar inte möjligheten till denna extra rabatt) Känslighetsanalys beräknad på 2013 års priser Ett önskemål från beställaren som har uppkommit är frågeställningen om hur pass beroende resultatet är av prisnivån i utgångsläget. Hur stor skulle den optimala reskasserabatten exempelvis vara räknat på 2013 år priser? Våra analyser med färdmedelsvals-modellen visar följande resultat baserade på 2013 års priser: Effekt på Effekt på Alt rabatter för Intäktsförlust per Resor, 1000-tal Intäkter, Mkr reskassa förlorad resa Reskassa: 10 % rabatt -104-0,34 310 kr Eff i % -2,3% -0,4% Reskassa: 15 % rabatt -54-0,13 420 kr Eff i % -1,2% -0,2% Nuläge: Reskassa: 20 % 0 0 Intäktsvinst resp. Eff i % 0,0% 0,0% -förlust per ny resa Reskassa: 25 % rabatt 57 0,03 1 806 kr Eff i % 1,2% 0,0% Reskassa: 30 % rabatt 118-0,05-2 347 kr Eff i % 2,6% -0,1% Reskassa: 35 % rabatt 184-0,27-688 kr Eff i % 4,0% -0,3% Reskassa: 40 % rabatt 253-0,64-396 kr Eff i % 5,5% -0,8% Reskassa: 45 % rabatt 328-1,20-274 kr Eff i % 7,1% -1,5% 50

Effekterna illustreras även i diagramform nedan: Med utgångspunkt från 2013 års priser blir den optimala reskasserabatten nu 25 % i stället för 35 %, som är fallet när man utgår från 2014 års priser. Skillnaden när således hela 10 procentenheter. En översiktlig sammanställning visar följande samband: Reskassa Ovägt medelprisnivå Optimal reskasse-rabatt vid 2013 år prisnivå 61 kr 25% vid 2014 år prisnivå 69 kr 35% Procent förändring 13,6% 40,0% Procent-enhets förändring 10% Elasticitet 0,74 Skillnaden i optimal rabatt för reskassan på 10 procentenheter motsvaras av en (ovägd) prishöjning på ca 14 %. Detta betyder att för varje procent som priset på reskassan höjs, så bör den optimala rabattsatsen ökas med 0,7 procentenheter. Analys & Strategi 51

4.6 Effekter av ändrad 2-timmarsregeln 2-timmarsregeln i Växjö för fri övergång mellan olika bussar är också en form av rabatt. Vad händer med resor och intäkter om den nuvarande 2-timmarsregeln beträffande fri övergång ändras till att enbart avse fri övergång under en timme? Under en period av 12 månader har antalet övergånger inom 2 timmar med reskassa uppgått tills ca 22 % i Växjö stadstrafik (ca 204 500 övergångar eller ca 560 övergångar per dag) 20. Till detta kan troligen ytterligare övergångar räknas som sker med olika typer av enkelbiljett. Dessa senare registreras inte men kan vara ett visst tillskott i antalet resenärer. Det går inte heller att få fram underlag om när en övergång sker, dvs om det sker inom 1 timmer eller inom 2 timmar. I denna analys kan vi endast åskådliggöra och göra ett antagande om vad som händer om exempelvisen fjärdedel eller om hälften av dessa övergångar sker mellan 1-2 timmar och hur det påverka intäkter och antalet resor. De som idag köper en resa med reskassa och gör två resor inom en timme drabbas överhuvudtaget inte. Men de som idag köper en övergångsresa med reskassa och gör den andra fria resan efter den första timmen, kommer - i fallet med en 1-timmesregel att få betala denna andra resa med ett lika högt pris som den första resan. En slopad 2- timmarsregel till förmån för en 1-timmesregel medför då ett visst efterfrågebortfall som går att beräkna, och hur intäkterna påverkas kan man också uppskatta. Med utgångspunkt från tillgängliga data kan följande kalkyl göras: Antagande om andel bytesresor i Växjö tätort som sker inom 1 timme Med 2- timmarsregel Antal bussresor per dag med övergång Med 1- timmarsregel Antal bussresor per dag med övergång Resandebortfall vid övergång till 1- timmes_regel i % av övergångsresorna Dito i % av samtliga resor i Växjö tätort 75% 420 420 50% 280 280 Antagande om andel bytesresor i Växjö tätort som sker mellan 1 och 2 timmar 25% 140 56-60% 50% 280 112-60% Summa övergångsresor per dag Med 75 % inom 1 timme 560 476-15% -3% Med 50 % inom 1 timme 560 392-30% -7% Intäktseffekt i % Med 75 % inom 1 timme -5% -1% Med 50 % inom 1 timme -10% -2% 20 Till detta kan troligen ytterligare övergångar räknas som sker med olika typer av enkelbiljett; men det saknas uppgifter om hur många dessa är. 52

Beroende på vilken andel som gör övergångsresor inom 1 resp. 2 timmar, kan effekten av att slopa 2-timmarsregeln bli 3 % till 7 % färre resor inom tätorten och 1 % till 3 % lägre biljettintäkter. Att effekten blir negativ och så stor beror på att de som idag åker gratis den andra timmen nu får sitt pris fördubblat jämfört med den första resan. Genomsnittspriset för en rabattkortsresa är 20:80 kr och Förlusten i antalet resor per år kan uppskattas till ett intervall på -31 000 till -61 000 resor. Motsvarande intäktsförlust per år kan uppskattas till ett intervall på -212 500 kr till -425 000 kr. Även om andelen som utnyttjar den andra timmen för sina övergångsresor bara skulle uppgå till 10 %, uppstår likväl förluster av både resor och intäkter i storleksordningen 1 % resp. 2 %. Slutsatsen blir därför att det inte är någon bra idé att slopa 2-timmarsregeln. 4.7 Effekter av inga rabatter alls Vad skulle hända med resor och intäkter om man slopade alla rabatter? Om alla resenärer enbart reagerar fullständigt rationellt och reagerar på prisförändringar, då kan man säkert uppskatta storleksordningen på effekterna enligt nedan. Det finns dock en risk för att rabatter även har en psykologisk effekt, av typen: företaget bryr sig extra mycket om mig och min grupp ; eller Jag tjänar lite extra på att resa med bussen eller tåget. Hur stor denna psykologiska effekt är, är svårt att uppskatta. Denna psykologiska effekt har inte beaktats i denna studie. Analys & Strategi 53

Nuvarande rabatter Nuvarande rabatter kan sammanfattas enligt tabellen nedan: Kategori Rabattsats Giltighet Ungdom 40% 7-19 år för enkelbiljett Ungdom 25% 7-19 år för periodkort Ungdom 20% 7-19 år för reskassa Duo familj (max 5, max 2 vuxna) 10% Sommarlovskort ungdom 50% t o m 19 år Natt trafik - Reskassa 20% (tidigare: 50 % rabatt) Mina sidor rabatt på periodkort och reskassa 10% Från Trafikverkets Resvaneundersökning (RVU) har andelen ungdomar av alla som reser med buss eller tåg uppskattats. Resvaneundersökningen innehåller dock enbart personer i åldrarna 15-84 år, varav den yngsta gruppen utgör åldersgruppen 15-18 år. Vi antar att de som är under 15 år i huvudsak reser på skolkort, d.v.s. gratis för resenärerna. Åldergrupperna ser som följer: Åldersgrupp Antal Andel av alla 15-19 år 11 394 6,1 % 15-18 år 8 613 4,6 % 7-19 år 23 246 13 % Alla 185 887 100 % Enligt RVU:n utgör gruppen 15-18 år 3,9 %, medan denna grupp i verkligheten utgör 4,6 % av totalbefolkningen. Av alla dem som reser med buss eller tåg utgör ungdomsgruppen 15-18 år 7,4 % enligt RVU. De yngre ungdomarna är således överrepresenterade bland dem som reser kollektivt, vilket är rimligt. Med uppgifter från försäljningsstatistiken för år 2013 har den andel av dem som köper periodkort och rabattkort via Mina Sidor med en extra rabatt på 10 % uppskattats till 12,4 %. Duo familj-rabatten uppgår till 10 % och utnyttjas av ca 6 % av dem som färdas med enkelbiljett och av ca 5 % av dem som köper reskassa. Med ledning av dessa uppgifter kan vi nu ställa samman den samlade rabatten för de tre olika biljettslagen: 54

Kategori Enkelbiljett Periodkort Rabattkort Ungdomsrabatt 40% 25% 20% Andel ungdomar 7,4% 7,4% 7,4% Vägd rabattsats 3,0% 1,9% 1,5% Sommarlovskort rabatt 50,0% Andel ungdomar som utnyttjar 1,8% 1,8% Vägd rabattsats 0,9% Du Familj rabatt 10,0% - 10,0% Andel som utnyttjar 5,9% 5,1% Vägd rabattsats 0,6% 0,5% Mina Sidor rabatt - 10% 10% Andel som utnyttjar 12,4% 12,4% Vägd rabattsats 1,2% 1,2% Kombinerad rabattsats 3,6% 4,0% 3,3% I stora drag utgör rabatterna för ungdomar och för dem som köper färdbevis via Mina Sidor eller via Duo familj till drygt ca 3 % (3,6 % för enkelbiljetter, 3,1 % för periodkort och 3,3 % för rabattkort). Orsakerna till att den kombinerade rabattsatsen inte blir större är att andelen ungdomar är lägre än 10 % samt att andelen som köper biljetter via Mina Sidor också bara uppgår till drygt 10 % (12,4 %). De som utnyttjar familjerabatten uppgår till 5 % - 6 % beroende på biljettslag. I takt med att andelen som köper biljetter via Mina Sidor ökar över tiden, då kommer även rabattstasen att öka över tid. Med ledning av den prognosmodell (modell för val av färdsätt och biljettslag) som vi har tillämpat erhålls följande effekter på resor och intäkter: Med rabatter Utan rabatter Förändring % förändring Medelpris 17,02 kr 17,46 kr 0,44 kr 2,6% Resor 4 584 474 4 487 418-97 056-2,1% Intäkter, kr 78 016 282 kr 78 344 304 kr 328 022 kr 0,4% Priselasticitet -0,817 Resultatet illustreras även i figuren nedan: Analys & Strategi 55

Våra kalkyler antyder att om man slopar alla rabatter, då minskar resandet med drygt 2 % (2,1 %), medan intäkterna ökar med blygsamma 0,4 %. Detta motsvarar en förlust på ca 97 000 resor och ett intäktstillskott på ca 328 000 kr. Företaget tjänar 3:34 kr per förlorad resa. Kalkylen pekar mot att den sammanlagda priskänsligheten uppgår till -0,82, d.v.s. nära den företagsekonomiskt optimala. För att bibehålla nuvarande intäkter behöver priset på förslagsvis periodkortet (där priskänsligheten är lägst, -0,30) sänkas med 4 %. För ett periodkort som idag i genomsnitt kostar 544 kr med rabatt, och som skulle kosta 560 kr utan rabatt, skulle man i fallet med slopade rabatter, men med bibehållen intäkt, kunna sänka periodkortpriset med 23 kr till 537 kr, eller med 4 %. Allt under förutsättningen att prisjusteringen görs för periodkortet. 4.8 Slutsatser betr. rabatter Argument för rabatter För trafikhuvudmannen och ägarna innebär rabatter nästan alltid intäktsförluster, eftersom rabatterna förutsätter lägre priser än vad som anses vara normalt från rent företagsekonomiska utgångspunkter. Men för resenärerna innebär rabatter alltid vinster i form av lägre priser, d.v.s. en högre disponibel inkomst efter det att reskostnaderna har betalats. För samhället kan vinsten bestå av ett ökat kollektivt resande, med positiva externa effekter i form av bättre miljö, mindre trängsel på vägarna och - i gynnsamma fall - land 56

även av färre trafikolyckor. Rabatter har även avsiktliga positiva fördelningspolitiska fördelar. De gynnar specifika grupper och förbättrar tillgängligheten för grupper som barn, ungdomar och pensionärer, som inte har lika hög tillgång till bilen för sina resor. Härigenom bidrar rabatterna till att förbättra tillgängligheten för dem med lägre tillgänglighet. Allmänna erfarenheter av ökad subventionering Rent allmänt kan man hävda baserad på svensk empirisk forskning att rabatter, vilka i sin tur förutsätter ökade subventioner till kollektivtrafiken med för en rad olägenheter. Baserad på ekonometriska analyser de 21 länen och uppgifter från åren 1985 2005 kan följande slutstaser dras av vad 10 % ökade subventioner medför: När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar driftkostnaderna med 3,2 % netto. När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar taxan netto med 1,4 %, beroende på att den indirekta effekten via kostnaderna dominerar över de övriga positiva effekterna på priset. När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar utbudet med 1,3 % (den direkta effekten reduceras av det indirekta sambandet via ökade kostnader). När skattebidragen ökas med 10 %, då ökar efterfrågan på kollektivresor med 0,7 %. Viktiga slutsatser av denna sambandsanalys vad avser inverkan av ökade skattebidrag är att de är ett ytterligt trubbigt instrument för att öka kollektivresandet. Effekten på antalet resor är bara 1,7 % vid en 10-procentig ökning av skattebidragen. Även utbudet av kollektivtrafik ökas enbart med 1,3 % vid en 10-procentig höjning av skattebidragen. Orsaken till detta är att driftkostnaderna ökar med över 3 % för varje 10-tal procent som skattebidragen ökas, samt nödvändiga taxehöjningar på 1,4 % som ett resultat av de indirekta effekterna via ökade driftkostnader. Ökad skattefinansiering kan ändå vara motiverad av nödvändighet, när andra intäktsalternativ anses uteslutna. Inkomstbaserade rabatter för åldersgrupper En rimlig princip skulle kunna vara att kollektivtrafikens priser bör återspegla den disponibla inkomsten för olika ålderskategorier. Vi har därför analyserat fem olika alternativ till inkomstrelaterade åldersrabatter. Dessa är: Alt 1: Rabatter i proportion till inkomsterna i resp. åldersgrupp Alt 2: Halverade rabatter i förhållande till inkomsten, samt 10 % högre pris för yrkesverk samma åldrar Alt 3: Rabatter med oförändrat antal resor, men med maximerade intäkter Alt 4: Rabatter med maximalt antal resor, men med oförändrade intäkter Alt 5: Lägre rabatter och lägre prishöjning för yrkesverksamma åldrar Analys & Strategi 57

Alt 6: Samma rabatt för ungdomar och pensionärer De sex olika rabattförslagen sammanfatats i figuren nedan: Alternativen 2, 4 och 5 ger alla både fler resor och ökade intäkter. Om ökade intäkter prioriteras högt, bör alternativ 3 väljas. Om fler resor priorieras - utan att intäkterna eroderas bör alternativ 4 väljas. Om fler resor prioriteras utan hänsyn till intäktsförluster bör alternativ 1 eller 6 väljas. Optimal reskasserabatt Eftersom resenärerna redan idag får 10 % rabatt vid köp av Reskassa via Internet (Mina sidor) och 20 % rabatt på reskassan jämfört med enkelbiljetter, kan man med hävda att dagens sammanlagda rabatt blir ca 30 %. En ytterligare rabatthöjning med 5 %-enheter från 30 % till 35 % skulle då beräknas ge 71 00 fler resor (1,6 %) och 48 000 kr i ökade intäkter (0,1 %). En slutsats av detta är således att det vore optimalt att öka reskassans rabatt från 30 % till 35 %. Som en känslighetsanalys visar beräkning med 2013 års priser att den optimala reskasserabatten är 25 % i stället för 35 % som fallet var med 2014 års priser. Höjningen av rabatten från 20 % till 25 % beräknas ge 57 000 fler resor och drygt 30 000 kr mer i intäkter. Slopad 2-timmarsregel betr fri övergång Vad händer med resor och intäkter om den nuvarande 2-timmarsregeln beträffande fri övergång ändras till att enbart avse fri övergång under en timme? 58

Även om andelen som utnyttjar den andra timmen för sina övergångsresor bara skulle uppgå till 10 %, uppstår likväl förluster av både resor och intäkter i storleksordningen 1 % resp. 2 %. Slutsatsen blir därför att det inte är någon bra idé att slopa 2-timmarsregeln. Effekter av inga rabatter alls Om alla rabatter skulle slopas, dvs: Ungdomsrabatterna Sommarlovskort-rabatten Duo-Familje-rabatten Mia Sidor-rabatten Då beräknas periodkortpriset stiga med ca 4 % och kontantpriset med 3,6 %. Reskassans pris stiger då med 3,3 %. Våra analyser pekar då på att resandet minskar med drygt 2 % (2,1 %) och intäkterna ökar med bara 0,4 %. Bortfallet av resor uppgår till närmare 100.000 resor per år, samtidigt som intäkterna ökar med 0,33 Mkr per år. Härvidlag har vi inte beaktat förlusten av goodwill, som, också kan påverka image och ryktet för kollektivtrafiken. Trafikmyndigheten vinner bara ca 3:40 kr per förlorad resenärer. Slutsatsen av att slopa rabatterna är att resandebortfallet blir mer än fyra gånger så stort som intäktstillskottet, vilket inte förefaller särskilt effektivt. 4.9 Effekter av tågtillägg och överströmningseffekter Tänkbara motiv År 2013 var tågtillägget 220 kr per 30-dagars periodkort. Detta motsvarar ca 5 kr per resa (räknat på 42,8 resor per månad). Taxorna för år 2014 innebär att tågtillägget differentieras efter antalet zoner, med intervallet 140 kr 260 kr, d.v.s. 3:27 kr 6:07 kr per resa. Frågan är hur pass befogade är dessa tågtillägg? Vi antar att motivet till tågtillägget är att ta mera betalt för en tjänst som erbjuder en högre servicegrad i form av snabbare transporter, d.v.s. en marknadsanpassad taxa. Motivet kan även vara att ta mera betalt för en tjänst som är dyrare att producera, d.v.s. en kostnadsanpassad taxa. Då vi - för närvarande - inte har data över produktionskostnaderna för tåg och buss, lämnar denna senare aspekt åt sidan. Två räkneexempel kan belysa det hela. Jämförelse 1: Lessebo Växjö Med tåg tar denna sträcka omfattande 5 zoner 20 22 minuter och med buss tar den i regel 45 minuter. Restidsvinsten med tåg uppgår således till 24 minuter. Med ett restidsvärde på 60 kr per timme motsvarar detta en vinst på lika många kronor, d.v.s. 24 kr per Analys & Strategi 59

resa. Mot denna bakgrund är ett tågtillägg på 5:14 kr per resa (220 kr per månad) som blygsam, eftersom pristillägget motsvarar 21 % av värdet av inbesparad restid. Jämförelse 2: Älmhult Växjö Med tåg tar denna sträcka omfattande 6 zoner 49 minuter och med buss tar den 75 minuter. Restidsvinsten med tåg uppgår således till 26 minuter. Med ett restidsvärde på 60 kr per timme motsvarar detta en vinst på lika många kronor, d.v.s. 26 kr per resa. Mot denna bakgrund är ett tågtillägg på 5:14 kr per resa (220 kr per månad) som blygsam, eftersom pristillägget motsvarar 20 % av värdet av inbesparad restid. Vilket tågtillägg bör rekommenderas? Detta är en rent trafikpolitisk fråga. Den nuvarande blygsamma nivån på tågtillägget indikerar en bidragande orsak till att resande med tåg har ökat kraftigt under senaste åren, sedan tågtrafiken introducerades. Om det primära syftet är att öka (tåg)resandet, då är nuvarande låga tågtillägg naturligtvis optimalt. Ett alternativt sätt att prissätta en bättre tjänst (högre servicegrad), skulle kunna vara att tillämpa den s.k. rule-of-the half, d.v.s. man låter producent och konsument dela på vinsten. Det skulle innebära i detta fall ett pristillägg på halva restidsvinsten (uttryckt i kronor och ören). I de båda exemplen ovan skulle då tågtilläggen uppgå till 12 kr resp. 13 kr. Jämfört med utgångsläget får man då lite färre tågresor. Men i gengäld ökade intäkter. Räkneexempel: effekter på resor och intäkter av högre tågtillägg De angränsande länen i Sydsverige har inte tågtillägg. Men med ett kommersiellt synsätt vore det en oklok strategi att avstå ifrån en säker intäktskälla, eftersom även resenärerna fortfarande tjänar på att välja tåg framför buss på de sträckor där tåget är väsentligt snabbbare än buss. Exempelsträckan Lessebo Växjö Som ett exempel har vi valt sträckan Lessebo Växjö. Sträckan trafikeras för närvarande dels av 11 tåg per dag som tar ca 22 minuter (vägavstånd: 36 km) och med busslinje 218/219 med 19 turer per dag och med en restid på ca 45 minuter. Tågets medelhastighet är 98 km/tim och bussens är 48 km/tim. Bussen går dock en något längre väg och har betydligt flera stopp på vägen. För dem som reser hela sträckan mellan Lessebo och Växjö blir resuppoffringen ändå högre med tåget, beroende på att den lägre turtätheten ger upphov till en medelväntetid på 49 minuter medan bussens medelväntetid blir 32 minuter, d.v.s. 17 minuter kortare. Eftersom väntetiden värderas 2,5 gånger högre än restid blir konkurrensnackdelen för tåget ändå 21 minuter 21. 21 Väntetid: +17,5 minuter*23,5 =44 minuter. Restid: 45-22 = -23 minuter. Summa: 44-23 = 21 minuter. 60

Å andra sidan kan tågets komfort värderas högre. Det finns f.n. inte några säkra uppgifter om fördelningen mellan buss och tåg på denna sträcka. Enligt uppgifter från den stora resvaneundersökningen i Sydöstra Sverige 22 uppgick antalet dagliga resenärer mellan Lessebo och Växjö till ca 6 330, varav ca 2 720 med buss och tåg (43 %). I brist på säkra uppgifter om fördelningen mellan buss och tåg har vi antagit att hälften väljer tåg och hälften väljer buss. Alternativ A Effekter av slopat tågtillägg Antag att man helt tar bort tågtillägget. Vad händer då med resor och intäkter? För tåg har vi bara räknat med periodkortsresor. Prisnivå 2014. Vi får följande resultat genom att tillämpa modellen för valet av färdsätt: Sträcka Resor/dag Resor/dag Intäkt/dag Intäkt/dag Intäkt/dag Förändring mot Lessebo-Växjö Buss Tåg Buss Tåg Buss+tåg utgångsläget Utgångsläge Resor & Intäkt, kr 1 360 1 360 27 327 kr 34 323 kr 61 650 kr Tågtillägg Pris 20,09 kr 25,23 kr 26% Summa resor m Periodkort/dag 2 720 Utan tågtillägg Resor & Intäkt, kr 1 314 1 530 26 403 kr 30 743 kr 57 146 kr -7% Pris 20,09 kr 20,09 kr -20% Summa resor m Periodkort/dag 46% 54% 2 844 5% Resultatet blir att resorna ökar med 5 % och intäkterna minskar med 7 %. Fördelningen mellan buss och tåg ändras då från 50 % vardera för buss och tåg (enligt vårt antagande) till 46 % med buss och 54 % med tåg. Alternativ B Effekter av ökat tågtillägg till 13 kr per resa Om man å andra sidan önskar att ta mera betalt för att tåget är snabbare, kan ett tågtillägg på 13 kr vara rimligt. (detta tågtillägg som diskuterades vid en presentation av en prel. version av denna rapport förutsatte dock att turtätheten var densamma!). Vi får då följande resultat genom att tillämpa modellen för valet av färdsätt: Sträcka Resor/dag Resor/dag Intäkt/dag Intäkt/dag Intäkt/dag Förändring mot Lessebo-Växjö Buss Tåg Buss Tåg Buss+tåg utgångsläget Utgångsläge Resor & Intäkt, kr 1 360 1 360 27 327 34 323 61 650 Pris 20,09 kr 25,23 kr 26% Summa resor m Periodkort/dag 2 720 Med 13 kr i tågtillägg Resor & Intäkt, kr 1 425 1 124 28 633 kr 37 197 kr 65 830 kr 7% Pris 20,09 kr 33,09 kr 31% Summa resor m Periodkort/dag 2 549-6% 22 Resvaneundersökning i sydöstra Sverige, Trafikverkets rapport 2012-12-11 Analys & Strategi 61

I detta fall med ett tågtillägg på 13 kr beräknas resandet totalt på sträckan Lessebo Växjö minska med 6 %, medan intäkterna ökar med 7 %. Fördelningen mellan buss och tåg ändras då från 50 % vardera för buss och tåg (enligt vårt antagande) till 56 % med buss och 44 % med tåg. Huruvida detta är en önskvärd förändring eller ej, beror dels på hur viktigt intäktsmålet är i förhållande till målet om fler resor, dels om tågresandet behöver begränsas av kapacitetsskäl eller ej, och dels på rent trafikpolitiska överväganden härutöver. 4.10 Nattaxetillägg Tillägget för nattaxa har ökats för resor inom en zon från 25 kr till 40 kr med reskassa, men är oförändrad 50 kr för enkelbiljetter. För flerzonsresor har nattaxan ökats från 50 kr till 80 kr för reskassa, men ligger oförändrad på 100 kr för kontantresor. Alternativet till att åka nattbuss är i regel att antingen åka taxi eller att bli hämtad av släkt eller vänner. Dessa båda alternativ är i regel väsentligt dyrare än att åka buss, förefaller prishöjningen kunna vara motiverad. Ett argument häremot skulle dock kunna vara att mångas (oftast ungdomar) samåker varvid en alternativ taxiresa eller hämtningsresa inte blir lika dyrbar som en soloåkandes resenärs. För att korrekt kunna bedöma skulle det behöva krävas en specialundersökning av nattresenärernas resvanor. 4.11 Effekt på bussresandet av ändrade P-avgifter i centrala Växjö Priset på parkeringsavgifter i Växjö Centrum visar sig ha en viss påverkan på bussresandet i tätorten. Detta beror på att busstrafiken i Växjö tätort redan idag är relativt konkur- 62

renskraftig i förhållande till en bilresa dit. Detta illustreras i figuren på nästföljande sida över den s.k. resuppoffringen, d.v.s. den viktade restiden inkl. reskostnaden. (se närmare avsnittet: Resuppoffringar ett användbart mått på attraktivitet nedan) Möjlighet till alternativ avgiftsfri parkering i anslutning till centrum finns omedelbart utanför citykvarteren. Området för parkeringsavgift består av två zoner med en större zon som om fattar centrum med en avgift på 18 kr/timmen (blåfärgat) och en kranszon (grönfärgat) med en avgift på 5 kr/timme. Parkeringsavgiften i centrala Växjö är 18 kr per timme. Det saknas för närvarande säkra uppgifter om hur stor andel av de som besöker de centrala delarna av Växjö som betalar denna parkeringsavgift. En del besökare kan tänkas ställa bilen vid angränsande kvarter där det är gratis och gå sista biten. Vi antar därför i utgångsläget att P-avgiften i genomsnitt uppgår till 75 % av 18 kr, dvs. till 13:50 kr per besök. Vi antar vidare att busstrafikens marknadsandel är 14 %. För exempelvis sträckan Östra Lugnet - Resecentrum i Växjö visas resuppoffringen för en bil- och bussresa, den senare med periodkort: Analys & Strategi 63

Bilresan går snabbare än bussresan och man slipper väntetiden. Men reskostnaden med bil är högre och dessutom tillkommer det en parkertingsavgift för alternativet med bil. Den uppgår till 18 kr, men här jha5r vi antagit att 75 % av bilisterna betalar, och resten antas parkera gratis på intilliggande kvarter. Det som är intressant är att resuppoffringen med bil uppgår till 51 minuter och för buss till 55 minuter, d.v.s. skillnaden är enbart 4 minuter. Bussen är ett således väldigt konkurrenskraftigt alternativ till att ta bilen till Växjö centrum. Det behövs således relativt små förändringar i kostnaden för att använda bilen, för att det ska bli merr lönsamt för resenärerna att välja bussen. Nedan redovisas några exempel på effekter av olika nivåer på parkeringsavgiften i centrala Växjö: Effekt av nolltaxa på Cityparkeringen i Växjö Om alla skulle kunna parkera gratis i central Växjö, då beräknas bussresandet och intäkterna från busstrafiken i tätorten minska med 5 %. Detta motsvarar ett bortfall av 125 000 resor per år och av -1,45 Mkr per år i uteblivna intäkter. Effekt av om 100 % betalar parkeringsavgift i centrala Växjö Om samtliga skulle betala parkeringsavgiften på 18 kr i central Växjö, då beräknas bussresandet och intäkterna från busstrafiken i tätorten öka med 2 %. Detta motsvarar ett tillskott på 49 500 resor per år och ca 575 000 kr per år i ökade intäkter. Effekt av om parkeringsavgifterna fördubblades i centrala Växjö Vi antar fortfarande att 75 % betalar parkeringsavgiften. Antag vidare att parkeringsavgiften fördubblades från 18 till 36 kr, varigenom den effektiva parkeringsavgiften då skulle 64

bli 27 kr. Då beräknas bussresandet i Växjö tätort öka med ca 6 % eller med 160 000 resor per år. Intäkterna ökar proportionellt, vilket ger ca 1,86 Mkr mer per år. Sammanfattning De olika effekterna sammanfattas i figuren nedan: OBS! Figuren visar enbart en partiell effekt utan hänsyn till omlokalisering av centrumhandeln! Effekterna är långt ifrån försumbara. Vid helt gratis centrumparkering kan bussresandet till Centrum förväntas minska med 5 %. Om parkeringsavgiften skulle höjas till 27 kr, kan bussresandet tänkas ökas öka med 6 %. Om alla bilister skulle betala dagens 18 kr (jämfört med den antagna andelen på 75 %), då beräknas bussresandet kunna öka med 2 %. Det finns dock effekter som ligger utanför ramen för denna studie och som är svårbedömbara. Vid väsentligt högre parkeringsavgifter minskar centrums attraktivitet och stimulerar bilister att välja att göra sina inköp i mera perifera handelsområden. Detta kan dämpa efterfrågan på bussresor till och från centrala Växjö. En analys av skärpta pareringspriser och restriktioner i Stockholms innerstad under perioden 1970-1998 visade att 10 % ökade parkeringspriser (eller motsvarande restriktioner i form av böter, bortforslingsavgifter o.d.) medförde 4,3 % större biltrafikarbete i regionen, troligtvis p g a ökade reslängder till externa stormarknader för inköpsresor som då omfördelades från innerstad till periferi 23. 23 Källa: Trafikolycksutvecklingen i Stockholms stad 1970 2015. Trafiksäkerhetsmodell och trafiksäkerhetsprognos för Stockholms stad. Transek Rapport 2000-08-18 på uppdrag av Stockholms Gatu- och fastighetskontor. Analys & Strategi 65

Höjda parkeringsavgifter i centrum är således ett trubbigt styrmedel för att dämpa biltrafiken i regionen; däremot kan det bidra till att dämpas mängden bilar i centrum. 4.12 Effekter av olika påstigningstider Kontantkortshantering har enligt uppgift från Länstrafiken minskat, vilket på sikt kan ge påverkan på restiden i och med att påstigning och hantering kring detta kan gå snabbare vid hållplatsen. Detta torde redan ha märkts i och med att kontanthanteringen ombord på bussen tidigare har tagits bort. I litteraturen finns vissa uppskattningar på olika påstigningstider för olika typer av biljetter. I en rapport från Linköpings Universitet 24 anges 4 sekunder per påstigande (kontantbiljett?) jämfört med 1-2 sekunder vid nolltaxa. En uppskattning av påstigningstider från Länstrafiken i Kronoberg ger att motsvarande tal är tid vid användning av: Kontokort: ca 5-10 sek, Reskassa ca 3-4 sek (reskassan kan ta längre tid på regionbuss då chaufför måste slå in resenärens destination, i stadstrafik tar det ingen extra tid), Periodkort (som tar samma tid som för reskassa i stadstrafiken) Ren påstigandetid 1,5 sek. I följande räkneexempel visar vi vad påstigningstiden kan innebära vid gällande förutsättningarna för linje 1. Med en ett antagande om att en genomsnittlig hållplatstid är 15 sekunder, att antalet turer per vardag är 77 samt att färdtiden mellan ändhållplatserna är 41 minuter och att antalet påstigande per medeldag är 1.860 passagerare erhålls följande resultat: Följande alternativ studeras: Biljett fördelning - Linje 1 Utgångsläge 100% kontant 100% kort Periodkort 35% 0% 100% Reskassa 52% 0 0% Kontant (kontokprt+pinkod) 13% 100% 0% Summa 100% 100% 100% Resultatet av kalkylen visas i tabellen nedan: 24 Källa: Lokal kollektivtrafik på samhällsekonomisk grundval, Anders Ljungberg, Linköpings Universitet, 2007 66

Nyckeltal Utgångsläge 100% kontant 100% kort Antagen resp beräknad hållplatstid per hållplats, i sekunder 15 19 14 Färdtid ändhållplats-ändhållplats, min 41 43 41 Skillnad i färdtid jämfört med utg.läge 2,1-0,5 Restidseffekt i tim per år 24 190-5 835 Restidskostnad per timme, kr/tim 60 60 Restidsvinst i Mkr per år -1,5 0,4 Förartimmar per år 2 003-483 Fordons o tidsberoende kostnad/vagntimme 480 480 Fordons o tidsberoende kostnad, Mkr/år 1,0-0,2 Kostnadseffekt för konsument & producent 2,4-0,6 Vi har tagit hänsyn till att antalet påstigande är ojämnt fördelat mellan olika hållplatser och starkt koncentrerat till ett fåtal hållplatser längs med linjen. Vid beräkningen av färdtiderna har vi även beaktat tider för acceleration och retardation. Alternativ med 100 % kontantbiljett I alternativet att samtliga passagerare (vid de större hållplatserna) skulle färdas med kontantbiljett (med kontokort och med PIN-kod) då ökar restiden mellan ändhållplatserna med 1,5 minuter. Detta ger ca 24 200 fler passagerartimmar per år. Med ett restidsvärde på 60 kr per timme motsvarar detta en samhällsekonomisk restidsförlust på 1,5 Mkr per år. Förartimmarna ökar också, med ca 2 000 timmar per år, och merkostnaden för producenten beräknas uppgå till ca 1 Mkr per år 25. Den sammanlagda merkostnaden för konsumenter och producenter - blir då 2,4 Mkr per år. Alternativ med 100 % period eller reskassakort I alternativet att samtliga passagerare (vid de större hållplatserna) skulle färdas med enbart kort (periodkort eller reskassa) då minskar restiden mellan ändhållplatserna med 0,5 minuter. Detta ger drygt 5 800 färre passagerartimmar per år. Med ett restidsvärde på 60 kr per timme motsvarar detta en samhällsekonomisk restidsvinst på 0,4 Mkr per år. Förartimmarna minskar också, med ca 480 timmar per år, och mindrekostnaden för producenten beräknas uppgå till ca 0,2 Mkr per år 26. Den sammanlagda mindrekostnaden - för konsumenter och producenter - blir då sammanlagt 0,6 Mkr per år. 25 Räknat på 480 kr per fordon- och tidsberoende kostnad per vagntimme för stadsbusstrafik, Källa; ASEK 5 26 Räknat på 480 kr per fordon- och tidsberoende kostnad per vagntimme för stadsbusstrafik, Källa; ASEK 5 Analys & Strategi 67

5 Effekter av ändrade priser 5.1 Inledning Av föregående avsnitt framgår det att biljettfloran är riklig och att flera av de idag förekommande biljettslagen genererar väldigt små intäkter på några enstaka procent av de totala intäkterna. Följander huvudsakloga biljettslag bör - av uppenbara skäl - förekomma även framdeles. Dessa är: Enkelbiljetter Rabattkort Periodkort/länskort Till enkelbiljetter bör väl även Mobil-biljetter räknas. Tillkomer även olika typer av skolkort. Utöver dessa tre grundtyper av biljetter/färdbevis kan man - om man så önskar rent trafikpolitiskt - överväga rabatter för ungdomar och pensionärer. Se föregående kapitel: 5.2 Metodik För att kunna bedöma effekterna av olika prisförändringar har en s.k. färdmedelsvalsmodell använts. Ett urval av busslinjer har använts för analysen. Dessa linjer är: Linje 1 Kronoberg- Teleborg i Växjö Linje 7 Östra Lugnet- Resecentrum i Växjö Linje 144/145/845 Växjö-Ljungby Linje 150/850 Ljungby - Markaryd Linje 218/219 Lessebo -Växjö Rese C För varje res-relation har uppgifter om: Färdtid med buss respektive bil Turtäthet med buss Reskostnad (enkelbiljeter, periodkort och reskassa) för buss och för bil Fördelning av resorna på de olika biljettslagen Marknadsandel tagits fram och datalagts. 68

En generell marknadsandel för kollektivtrafiken på 15 % har tillämpats (det finns inga specifika uppgifter för varje res-relation). Som reskostnad för bil har beloppet 32 kr per mil använts. Denna kostnad baseras på - rapporten från år 2000: Bilisters tids- och kostnadsuppfattning 27 och har räknats upp med bensinpris och konsumentprisindex sedan år 2000. Kostanden är ett genomsnitt av bilisternas olika värderingar av bilreskostnaden. För resor inom stadstrafiken har vi antagit beläggningsgraden 1 person per bil, medan vi för regionresor har antagit 2 personer per bil. För varje res-relation har vi dessutom justerat modellen så att marknadsandelarna för bil respektive bussresor med enkelbiljett, periodkort och reskassa stämmer ned förutsättningarna och med länstrafikens uppgifter om fördelningen av bussresorna på de tre biljettslagen. Denna justering visar bl.a. följande när det gäller resenärernas preferenser mellan de olika färdsätten (givet samma restid och reskostnad): Bil Buss med periodkort Buss med reskassa Buss med enkelbiljett Preferenserna för att åka egen bil motsvarar ca en timmes åktid med buss. Preferenserna för att åka buss med periodkort jämfört med enkelbiljett värderas av resenärerna till 12 minuter kortare restid i stadstrafiken och till hela 50 minuter i regiontrafiken (5 zoner). Reskassa värderas som 8 minuter längre restid i staden och till ca 30 minuter i regiontrafiken. Ett restidsvärde på 60 kr per timme, d.v.s. en krona per minut har tillämpats. Dessa värden baseras på ASEK 5-rapporten 28. 5.3 Antalet zoner och deras storlek Hur många zoner är lagom? En fråga som ofta dyker upp är hur många zoner som det är mest lämpligt att ha i ett län. I Kronobergs län finns det ett 80-tal zoner och för enkelbiljetter och rabattbiljetter är det 11 st prissteg som gäller och för periodkort är det 8 zoner (inkl. länstaxan). Det genomsnittliga avståndet mellan zonerna ligger på ca 6 km. I åtskilliga andra län diskuterar man (eller har man kanske redan genomfört) förenklingar, i form av att begränsa antalet zonsteg för biljetterna. 27 Rapport 22 sep 2000. Transek AB och VTI. 28 ASEK 5: Arnbetsgruppen för samhällsekonomiska principer och kalkylvärden i transportsektorn. Kapitel 7: Tid och kvalitet i persontrafik. Trafikverket. Version 2012-05-16 Analys & Strategi 69

Utan att ifrågasätta exakt den zonkonstruktion som nu gäller i Kronobergs län, kan man ändå överväga om antalet zonsteg i priserna är optimalt eller ej. Vi utgår ifrån att det knappast är aktuellt att ytterligare öka antalet zonsteg, utan snarare - i så fall - att begränsa antalet zonsteg. Det finns ju två ytterligheter närt det gäller antalet zoner: Antingen enhetstaxa i hela länet; Eller en avståndstaxa som Kronoberg och exempelvis även i Jönköpings län. Erfarenheter från studie i Jönköpings län Vi har i en annan studie åt Jönköpings län 29 analyserat effekterna på antalet resor och på intäkterna av att frångå deras avståndstaxa till förmån för en enhetstaxa. I Jönköpings län hade man år 2011 7 xonsteg för kontant- och reskassebiljetter, samt 5 zoner för periodkort. Resultaten för resor och intäkter av att övergå till enhetstaxa skulle bli förödande, se figuren nedan: Resandet vid enhetstaxa i stället för dåvarande zonsystem i Jönköpings län beräknades medföra 8 % färre resor och 12 % lägre intäkter. Å andra sidan bedömdes resandet öka med 1,6 % om antalet zoner i Jönköpings län utökades från 7 till 14 zoner (d.v.s. tre fler zoner än i Kronobergs län) för kontant- och reskasse-resor vid oförändrad intäktsnivå. Räkneexempel på hälften så många zoner i Kronobergs län Det optimala antalet zoner kan naturligtvis sägas vara en avvägning mellan effektivitet och enkelhet, en avvägning där dock enkelheten har sitt höga pris i form av minskat resandet och lägre intäkter. Frågan kan enklast belysas genom ett enkelt räkneexempel: 29 Översyn - taxor och zoner i Jönköpings län. WSP rapport åt Länstrafiken i Jönköpings län den 19 april 2011 70

Idag är medelavståndet mellan zonerna ca 6 km. Antag att man istället halverar antalet zoner, så att medelavståndet då blir 12 km mellan zonerna. Idag kostar en resa i en zon idag kostar ca 10 kr, en resa i två zoner 2 zoner kostar ca 16 kr. Antag att en resa i den nya storzonen (på 12 km) då kommer att kosta 13 kr. För dem som bara reser 1-6 km blir resan 30 % dyrare. För dem som reser 7-12 km blir resan 19 % billigare. Antag vidare att 60 % av resorna är kortare resor på högst 6 km och 40 % är längre resor på 7-12 km (I regel är det fler kortare resor. Antag vidare att priskänsligheten är - 0,3. Effekten på antalet resor blir: och intäkter blir: Nuvarande zonsystem Pris Resor Intäkt Resor & intäkter, zon 1-6 km 10 kr 500 5 000 kr Resor & intäkter, zon 7-12 km 16 kr 500 8 000 kr Summa 1 000 13 000 kr Halverat antal zoner Resor & intäkter, zon 1-6 km 13 kr 455 5 915 kr Resor & intäkter, zon 7-12 km 13 kr 528 6 866 kr Summa 983 12 781 kr Effekt på resor & intäkter i % -1,7% -1,7% Räkneexemplet visar att man tappar 1,7 % resor och intäkter på satt slå ihop två korta zoner till en längre zon. Detta är således ingen bra idé om målet är att öka eller åtminstone att bibehålla resandet och intäkterna. 5.4 Prognos över utbuds- och prisförändringen 2013 2014 Eftersom vi har uppgifter om resandet för år 2012 resp. rullande 12 månader oktober 2012-september 2013, har vi kaliberrat färdmedelsvalsmodellen för år 2012/2013. Detta innebär att vi kan uppskatta effekterna av de föreslagna/beslutade prishöjningarna mellan åren 2013 och 2014. Vi har även data om det ökade trafikutbudet, vilket gör att vi kan beakta även effekterna av utbudsökningen. Utbudet (i form av antalet vagnkilometer) har ökat med 1,4 % för regiontrafiken och med hela 43 % för stadstrafiken mellan åren 2012 och 2014. Följande resultat erhålls som effekt av utbudsökningen: Effekt av utbudsökning Resor 2012 Resor 2013 Resor 2014 Regiontrafik 1 972 858 2 023 839 1 987 731 Stadstrafik 2 611 616 2 838 823 3 137 322 Summa 4 584 474 4 862 662 5 125 053 Effekt antal resor jämfört med år 2012 278 188 540 579 Effekt i % jämfört med år 2012 6,1 % 12 % Analys & Strategi 71

Utbudsökningen kan uppskattas ge ett ökat resande med 6,1 % mellan 2012 och 2013. Uppgifterna om den faktiska resandeökningen för perioden september 2012 till september 2013 ger också 6,1 %. Följande resultat erhålls som effekt av prisökningen: Effekt av prishöjning 2014 Resor 2013 Resor 2014 Regiontrafik 2 023 839 1 901 655 Stadstrafik 2 838 823 2 694 014 Summa 4 862 662 4 595 669 Effekt ant resor jämfört med år 2012-266 993 Effekt i % jämfört med år 2012-5 % Prisökningen mellan 203 och 2014 jan förväntas ge upphov till ca 5 % minskat resande, varvid den sammanlagda effekten beräknas bli: Sammanlagd effekt (utbud & pris) Effekt på resor jämfört med 2012 Effekt i % Regiontrafik -107 311-5% Stadstrafik 380 897 15% Summa 273 586 6% Nettoeffekten torde bli ett ökat resande med 6 % mellan 2012 och 2014. Detta kan mycket väl visa sig vara en underskattning, eftersom denna överslagskalkyl inte har beaktat att regionaltågsresandet attraherar fler resenärer hela tiden. Mellan september 2012 och september 2013 har stadsbussarnas resande ökat med 10,8 % och regionbussarnas med 2,1 %. Tillkommer effekter av en ökad terminal- och fordonskomfort. I FoU-projektet Spårbuss intervjuade Transek AB netto 1700 bilister och kollektivresenärer om deras attityder till olika komfort åtgärder, samt genomförde en s.k. Stated Preference-undersökning om värderingarna. Följande tabell har tagits från den rapporten 30. Värdering jämfört med utgångsläge i Stockholms län år 2000 Värdering jämfört med att 0 % har tillgång till Effekter på buss-resandet, Stockholms län Alla får nya fordon 10% 14% Alla får sittplats 12,5% 16,9% Alla får nya högstandard hålllplats 21% 25% Tabellen visar att effekten på bussresandet av nya fordon ligger i intervallet 10 % - 14 % beroende på utgångsläget. Att alla kan beredas sittplats kan ge 12,5 % 17 % fler resenä- 30 Källa: Komfortens betydelse för spår- och busstrafik - Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokala arbetsresor. Vinnova rapport 2001:8 72

rer. Även betydelsen av högstandard hållplatser är mycket stor: mellan 21 % och 25 % fler resor kan då förväntas. Komforteffekten illustreras även i figuren nedan: Med en helt ny bussflotta i Växjö stadstrafik kan man således förvänta sig minst 10 % fler resenärer. Om nya bussar även har satts in på regiontrafiken kan effekten på resandet tent generellt förväntas bli 10 % fler resor. 5.5 Optimala taxor för fler resor och ökade intäkter Med begreppet optimal kan man avse olika saker. I regel beror det på vilka mål man har satt upp. I detta fall använder vi det helt enkelt som en term som innebär att om man kan öka både resandet och intäkterna, då kan man hävda att priset är optimalt. Både målet om fler resor och om ökade intäkter uppfylls ju då. Hur kan man nu åstadkomma detta? I regel brukar ju högre priser medföra färre resor och högre intäkter; och omvänt. Lägre priser brukar ju medföra fler resor men lägre intäkter. Förklaringen ligger i att utgångsläget sällan är perfekt. Räkneexempel med priselasticitet En priselasticitet avses att om priset höjs med en procent, då utvisar en priselasticitet på, säg -0,5, att resandet minskar med 0,5 procent. Men i de fall då priselasticiteten är, säg - 1,5, och om priset skulle sänkas med 10 procent, ja då ökar resandet med -10 % * (-1,5) => + 15 %. Vad händer då med intäkterna? Analys & Strategi 73

Antag att Priset från början är 10 kr och att antalet resor är 100. Intäkterna blir då i utgångsläget: 10*100 = 1 000 kr. Med det sänkta priset till 9 kr (-10 %) och det nya antalet resor, 115 stycken blir intäkterna: 9 kr * 115 resor => 1 035 kr. Intäkterna har nu ökat med 3,5 procent, samtidigt som resandet har ökat med 15 procent. I alla fall där priselasticiteten är (numeriskt) större än minus ett, då inträffar detta gyllene tillfälle. Låt oss nu studera det urval av busslinjer med de tre biljettslagen för att utröna hur priselasticiteterna varierar i Kononberg. Vi baserar analysen på den föreslagna prisförändringen mellan 2013 och 2014: Figuren ovan visar att sex av de tolv elasticiteterna uppvisar ett värde som är större än minus ett. Här finns således ett utrymme för prissänkningar som kan ge både fler resor och ökade intäkter. De höga elasticiteterna avser alltid enkelbiljetter och reskassa. De låga elasticiteterna avser alltid periodkort. Förslag till optimala priser Av ovanstående framgår det att enkelbiljetternas och reskassans priser behöver sänkas och periodkortens priser behöver höjas för att åstadkomma fler resor och ökade intäkter. 74

2014 års priser är följande: Zoner Priser 2014 Priser 2014 Priser 2014 Enkelbiljett Periodkort Reskassa 1 zon 26 kr 11 kr 21 kr 2 zoner 37 kr 16 kr 30 kr 3 zoner 48 kr 17 kr 38 kr 4 zoner 59 kr 19 kr 47 kr 5 zoner 70 kr 20 kr 56 kr 6 zoner 81 kr 21 kr 65 kr 7 zoner 92 kr 23 kr 74 kr 8 zonerlänskort 103 kr 24 kr 82 kr 9 zoner 114 kr 24 kr 91 kr 10 zoner 125 kr 24 kr 100 kr 11 zoner 136 kr 24 kr 109 kr Vårt förslag till nya priser ser ut på följande sätt: Zoner Opt Priser Opt Priser Opt Priser Enkelbiljett Periodkort Reskassa 1 zon 21 kr 15 kr 17 kr 2 zoner 27 kr 17 kr 22 kr 3 zoner 33 kr 19 kr 26 kr 4 zoner 39 kr 21 kr 31 kr 5 zoner 45 kr 23 kr 36 kr 6 zoner 51 kr 25 kr 41 kr 7 zoner 57 kr 27 kr 46 kr 8 zonerlänskort 63 kr 29 kr 50 kr 9 zoner 69 kr 31 kr 55 kr 10 zoner 75 kr 33 kr 60 kr 11 zoner 81 kr 35 kr 65 kr Förändringen visas i tabellen nedan angivet i procent. För Enkelbiljetten förslås en sänkning på 19 % för zon 1 och till -41 % för 11 zoner. Prisförändringen för Periodkort förslås enligt följande: en ökning av periodkort för 1 zon med 34 %, från 2 zoner och uppåt sker en ökning från 7 % till maximalt 44 %. Förslaget för förändring av Reskassan är en sänkning med 18 % för 1 zon och upp till 40 % för 11 zoner. Analys & Strategi 75

Zoner Förändring Förändring Förändring Enkelbiljett Periodkort Reskassa 1 zon -19% 34% -18% 2 zoner -27% 7% -26% 3 zoner -31% 10% -32% 4 zoner -34% 12% -34% 5 zoner -36% 14% -36% 6 zoner -37% 16% -37% 7 zoner -38% 18% -38% 8 zonerlänskort -39% 19% -39% 9 zoner -39% 28% -40% 10 zoner -40% 36% -40% 11 zoner -40% 44% -40% De optimala priserna jämförs med 2014 års priser i figuren nedan: Av figuren framgår bl.a. att: Priset för enkelbiljetterna sänks kraftigt över hela avståndsspannet Priset för reskassan sänks också relativt kraftigt, utom för de allra kortaste resorna Priset för periodkort höjs marginellt/måttligt. Nedan visas elasticiteterna för respektive utvald busslinje och biljettslag, men dessa baseras på den förändring av priserna som redovisats här ovan: 76

Priselasticitet Priselasticitet Priselasticitet 5 utvalda linjer Enkelnbiljett Periodkort Reskassa L7: Vaxjö - kort -0,8-0,3-0,6 L1: Växjö lång -0,8-0,3-0,6 L218/219: Lessebo-Växjö -3,0-0,7-2,2 L150/850: Ljungby-Marikaryd -2,9-0,8-2,1 L144/145/845: Växjö-Ljungby -3,9-0,6-2,8 De med grönt markerade siffrorna innebär rimligt höga priselasticiteter utifrån ett företagsekonomiskt synsätt. De med rött markerade elasticiteterna innebär alldeles för höga känsligheter, vilket då medför förluster av både resor och intäkter. Dessa pekar då på att priset är alldeles för högt till och med utifrån en företagsekonomisk synvinkel. De svartmarkerade priselasticiteterna (avseende periodkort) visar att de är låga, vilket kan vara motiverat utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, men å andra sida ge ett visst utrymme för måttliga prishöjningar, eftersom efterfrågebortfallet vid små prishöjningar då blir begränsat. Resuppoffringar ett användbart mått på attraktivitet För att kunna förklara varför resenärerna väljer att resa med bil eller kollektivt, och inom kollektivtrafiken med olika slags biljetter, krävs det ett mått som återspeglar hur resenärerna värderar resans olika komponenter. Dessa är i regel: 1. Gångtid till/från hållplats 2. Väntetid vid hållplats och vid bytespunkter ( bytestid ) 3. Åktid i fordon 4. Reskostnad (bilreskostnad, p-avgift; biljettaxa) Andra faktorer som också påverkar val av färdsätt och biljettslag är olika formar av komfort och information respektive giltighetsregler för olika biljetter. Dessa faktorer ingår dock inte i den här tillämpade färdmedelsvalsmodellen. Däremot ingår det preferenser för de olika färdsätten i modellen. Svensk och internationell empirisk trafikforskning visar att resenärerna värderar varje väntetidsminut till 2,5 åktidsminuter, medan gångtiden värderas till 1 åktidsminut. En åktidstimme värderas till 60 kr, Omvänt gäller då att ett pris på 60 kr värderas till 60 minuters restid. Detta betyder att en 17 km lång resa som med buss tar 40 minuter och som körs med 16 minuters intervall, samt kostar 26 kr då får följande resuppoffring (där väntetiden då beräknas som halva turintervallet: 40+2,5*16/2 +26 = 86 resuppoffrings-minuter). En motsvarande bilresa kanske tar 30 minuter och kostar 27 kr ger då en resuppoffring på 57 minuter. Nedan visar resuppoffringarna för två sträckor med bil och buss: Analys & Strategi 77

För stadsbussträckan Östra lugnet Resecentrum har resuppoffringen beräknats till 50 minuter med bil (inkl. p-avgift) och till 70 kr med buss med 2014 års pris för enkelbiljett. Stapeln längst till höger är beräknad med ett optimalt pris på 21 kr i stället för 26 kronor. Detta sänker resuppoffringen från 70 till 65 minuter. Bussresan blir då 28 % dyrare än bil jämfört med 38 % dyrare i utgångsläget. För regionbussresan Växjö Ljungby beräknas resuppoffringen med bil till 146 minuter, d.v.s. 2 timmar och 26 minuter, varav restiden är 48 minuter, 5 min gångtid samt 93 kr i reskostnad. För buss med enkelbiljettpris 2014 blir resuppoffringen 230 minuter, d.v.s. 84 minuter längre (58 %). Dels är restiden längre, 63 minuter, dels tillkommer medelväntetid på drygt 30 minuter (med vikten 2,5). Det är då svårt att konkurrera med bil. Med en optimal taxa minskar resuppoffringen från 230 till 200 minuter, viket motsvarar en halvtimme kortare resuppoffring. Motsvarande konkurrensgrad illustreras i figuren nedan för bussresor med periodkort. För periodkort är konkurrensgraden gentemot bil mycket gynnsammare. Här skiljer sig resuppoffringen med enbart 5 minuter till bussens nackdel. Det räcker med att det tar några minuter extra för at hitta en parkeringsplats i centrum för att buss ska bli helt jämbördig med bil i resuppoffring. För att bidra till ökade intäkter har vi dock valt att höja priset för periodkort med knappt 4 kr per resa. Konkurrensförmågan är fortfarande mycket god i stadstrafiken: 78

Även för regionbussresan Växjö-Ljungby är konkurrensförmågan god med periodkortspriset, bara 17 % högre resuppoffring (25 min). Vid det högre priset ökar konkurrensnackdelen från 17 % till 19 %, vilket fortfarande är acceptabelt. För Reskassan blir bilden likartad: Analys & Strategi 79

Inom stadstrafiken är en bussresa med reskassa 28 % (motsvarande 15 minuters resuppoffring) dyrare än med bil. Med den föreslagna optimala taxan krymper konkurrensnackdelen till 11 minuter (20 %). För bussresan Växjö Ljungby är konkurrensnackdelen hela 47 % eller över en timme (68 minuter). Då blir det svårt att konkurrera med bil. Med priset kan men inte göra underverk, men ändå reducera gapet en del till 30 % (motsvarande 4 4minuters konkurrensnackdel). Effekter på resor och intäkter Med ledning av de ovan illustrerade resuppoffringarna och den färdmedelsvalsmodell, som har anpassats till dagens resmönster enligt den tillgängliga trafik-statistiken, har vi genomfört en prognos över hur resor och härmed även intäkterna förändra. Detta har gjorts på basis av de fem utvalda busslinjerna (två stadsbusslinjer och tre regionbusslinjer). Resultaten har sedan räknats upp till totaler (exkl. skolresor). Här ligger givetvis en viss osäkerhet. I figuren nedan illustreras effekterna på resor och intäkter dels för de fem analyserade busslinjerna, dels totalt uppräknat till hela länet: Effekterna i stadstrafiken blir ca 2 % fler resor och mindre än 1 % ökade intäkter. Men ändå positivt i båda dessa dimensioner. För regionbusslinjerna Växjö - Lessebo och Ljungby Markaryd blir effekterna däremot betydande: 16 % respektive 22 % fler resor, samt 12 % - 13 % ökade intäkter. 80

Vår uppskattning för hela länet blir ett ökat resande med 8 % och ökade intäkter med 8 %. Detta motsvarar 375 000 nya resor och 6,6 Mkr i ökade intäkter (se även figuren nedan): Effekter på biljettandelar och marknadsandelar Med sänkta priser på enkelbiljetter och på reskassa, samt med höjda priser på periodkort, är det oundvikligt att biljettandelarna mellan de tre biljettslagen förändras. Våra kalkyler visar på följande troliga effekter på dessa: Analys & Strategi 81

Figuren ovan visar att enkelbiljetterna ökar sin andel från 16 till 21 procent och att reskassan ökar sin andel från 25 till 30 procent om de optimala priserna skulle införas. Å andra sidan minskar andelen som färdas med periodkort från 59 till 49 procent. Effekten på marknadsandelen beräknas öka från 13,44 till 14,45 procent, d.v.s. med ca en procentenhet. Kan optimala priser vara fördelningsmässigt acceptabla? Traditionen i hela Sverige är att särskilt gynna de mest regelbundna resenärerna, de som åker till och från arbetet morgon och kväll. De optimala priserna i denna utredning innebär att periodkortsresorna görs dyrare och enkelbiljett- och reskasse-resorna görs billigare. Detta går stick i stäv mot den konventionella visdomen. För det första görs drygt hälften av alla lokala och regionala kollektivresor i landet av s.k. sällanresenärer, d.v.s. mindre ofta än fem gånger per vecka: För det andra är det fördelningspolitiskt tveksamt att särskilt gynna de rikaste kollektivresenärerna, de förvärvsarbetande med kraftigt subventionerad periodkort, medan de ickeförvärvsarbetande, i regel färdas med de dyrare biljetterna: reskassa och enkelbiljetter. 82

Om man antar de som förvärvsarbetar ca 220 arbetsdagar per år och gör två resor per dag, då betalar de ca 43.00 kr per år för sina periodkort. År 2011 hade de förvärvsarbetande 248.300 kr i disponibel inkomst; medan de icke förvärvsarbetande hade 143.400 kr i disponibel inkomst. De senare tjänade således 42 procent mindre än de som arbetar. Antag att de icke-förvärvsarbetande gör hälften så många resor per år; då betalar de 4.400 kr per år om de åker med reskassa och enkelbiljett (i de faktiska proportionerna mellan dessa båda biljettslag). Isförhållande till deras disponible inkomster betalar de förvärvsarbetande 1,7 % av sin inkomst, medan de övriga betalar närmare dubbelt så mycket, eller 3,1 % av sin inkomst på kollektivresor, (under förutsättning att de senare reser hälften så ofta), se figuren nedan: Analys & Strategi 83

Om man antar att de optimala priserna i stors drag innebär att resor med enkelbiljett och reskassa sänks med ca 25 % och att priserna för periodkort höjs med 20 %, då kan man uppskatta att utgifterna per år för att färdas kollektivt kommer att förändras så att de som åker med enkelbiljett och reskassa (t ex. icke-förvärvsarbetande) kommer att betala 2,3 % och de som åker med periodkort (t ex de förvärvsaretande) kommer att betala 2,1 % av din disponibla inkomst, se figuren nedan:. Inkomstfördelningsmässigt blir årskostnaden mer likartad mellan dessa båda grupper, men de förvärvsarbetande betalar fortfarande en något mindre andel av sina inkomster till kollektivtrafiken än de icke-förvärvsarbetande. Effekten på driftkostnader Här görs enbart en mycket grov kostnadsuppskattning. Två tänkbara fall kan inträffa när resandet ökar med i storleksordningen 8 procent: A) Det finns ledig kapacitet ombord på fordonen, och de extra passagerna kostar då i stort sett ingenting (om man lite förenklat bortser från marginellt längre påstigningstider) B) Tillkommande passagerare åtminstone i rusningstid) förorsakar behov att sätta in extra bussturer. Verkligheten består av en blandning av dessa båda ytterlighetsfall. Frågan är då hur en realistisk blandning av dessa båda fall då ser ut. Ett korrekt svar på denna fråga kräver att man genomför en fullständig nätverksanalys för hela länet och uppdelad på klockslag, vilket ligger långt utanför detta uppdrag. 84

En kvalificerad gissning skulle kunna se ut så här: Andel av alla resor som är arbetsresor (dvs sker i högtrafiktid, säg kl 06-09): 59 % 31 Andel heltidsarbetande förvärvsarbetande: 67,5 % 32 Andel av dessa som reser under maxtimmen: 50 % erfarenheter från andra län) Andel av turerna som har kapacitetsproblem i utgångsläget: 50 % (uppskattning) Produkten av dessa fyra antagenden blir att ca 10 % av utbudet kommer att påverkas. Kalkylen baseras på de budgeterade kostnaderna och det budgeterade utbudet för år 2014 och ser då ut som följer: Typ av trafik Kostnad, Tkr Vagnkm, 1000-tal Kostnad per vagnkm Stadstrafik 103 358 2 928 35,30 kr Regiontrafik 190 699 8 879 21,48 kr Summa 294 057 11 807 24,91 kr Typ av trafik Resandeökning i % Ökning av vagnkm, 1000-tal Kostnads-ökning; Mkr Stadstrafik 1,6% 47 1,7 Regiontrafik 16,9% 1 498 32,2 Summa 8,2% 1545 34 Därav 10 % kostn. Ökn. 3,4 Tio procent av denna kostnadsökning ger då en tillkommande kostnad på 3,4 Mkr. Intäktsökning beräknades till 6,6 Mkr. De optimala priserna ger då ett nettotillskott på 3,2 Mkr. 5.6 Slutsatser Vid en optimal taxa sänks priserna för enkelbiljetter och reskassa och höjs för periodkort. Härigenom minskar resuppoffringarna och bussresorna blir då mer konkurrenskraftiga gentemot bilresandet. Våra översiktliga analyser pekar på att för hela länet kan man på detta sätt öka resande med 8 % och öka biljettintäkter med 8 %. Detta motsvarar 375.000 nya resor och 6,6 Mkr i ökade intäkter. En grov kostnadsuppskattning av hur mycket kapaciteten behöver ökas (för busstrafiken) för att ta hand om de nytillkommande resenärerna pekar mot att driftkostnaderna stiger i storleksordningen 3,4 Mkr per år. Intäktsökning beräknades till 6,6 Mkr. De optimala priserna ger då ett nettotillskott på 3,2 Mkr eller med 3,8 procent. Med sänkta priser på enkelbiljetter och på reskassa, samt med höjda priser på periodkort, förändras biljettandelarna mellan de tre biljettslagen. Enkelbiljetterna ökar sin andel från 16 till 21 procent och att reskassan ökar sin andel från 25 till 30 procent om de optimala priserna skulle införas. Å andra sidan minskar andelen som färdas med periodkort från 59 31 Uppskattad via antalet förvärvsarbetande i Kronobergs län i % av befolkningen 16- w år. 32 Källa SCB; AKU, 3 e kv 2012, hela landet Analys & Strategi 85

till 49 procent. Effekten på marknadsandelen beräknas öka från 13,4 till 14,5 procent, d.v.s. med ca en procentenhet. En fördelningsmässig kalkyl visar att med 2013 års priser och antagandet at de yrkesverksamma reser med periodkort och övriga med reskassa och enkelbiljett då kostar kollektivresandet för dagliga pendlare 1,7 % av deras årliga disponibla inkomst, medan reskostnaden för övriga uppgår till 3,1 % av deras årliga disponibla inkomst (under förutsättning att de senare reser hälften så ofta). De yrkesverksamma tjänar samtidigt 73 procent mer än de som inte arbetar. Om man antar att de optimala priserna i stors drag innebär att resor med enkelbiljett och reskassa sänks med ca 25 % och att priserna för periodkort höjs med 20 %, då kan man uppskatta att utgifterna per år för att färdas kollektivt kommer att förändras så att de som åker med enkelbiljett och reskassa (t ex. icke-förvärvsarbetande) kommer att betala 2,3 % och de som åker med periodkort (t ex de förvärvsaretande) kommer att betala 2,1 % av sin disponibla inkomst. Inkomstfördelningsmässigt blir årskostnaden mer likartad mellan dessa båda grupper, men de förvärvsarbetande betalar fortfarande en något mindre andel av sina inkomster till kollektivtrafiken än de icke-förvärvsarbetande. 86

WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 15 000 medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har vi omkring 2 500 medarbetare. Vår verksamhet bedrivs inom WSP Analys & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Process, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference. WSP Analys & Strategi Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 010-722 50 00 www.wspgroup.se/analys

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 13 Motion - Samordning av trafikhuvudmännen i södra Sverige Dnr 14/0109 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att anse motionen besvarad med Tjänsteskrivelse - Svar på motion om samordning mellan trafikhuvudmännen i södra Sverige. Att inleda förhandlingar med kollektivtrafikmyndigheterna i södra Sverige i syfte att bereda förslag till gemensam taxa med beaktande av arbetet i denna fråga i det sydsvenska regionbildningsarbetet. Att utredningen presenteras för regionfullmäktige vid sammanträde i oktober 2014. Ärendet Bo Frank (M) har inkommit med en motion där det föreslås att Regionfullmäktige ger i uppdrag att samordna trafikhuvudmännen i södra Sverige. Det länsgränsöverskridande samarbetet kring kollektivtrafiken i Sydsverige är livskraftigt men kan säkerligen intensifieras på flera områden, dock bör man bära med sig att transportarbetets förutsättningar i detta stora område med ca 2,3 milj invånare kan se ganska olika ut och att det behov som kollektivtrafiken har att uppfylla är ytterst varierande varför vissa frågor som anses viktiga i ett område har svårt att vinna mark i ett annat och vice versa. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 56/14 - Motion Samordnig av trafikhuvudmännen i södra Sverige - Tjänsteskrivelse Svar på motion om samordning av trafikhuvudmännen i södra Sverige

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2014-03-19 13 (32) 56 Motion Samordning av trafikhuvudmännen i södra Sverige Dnr 14/0109 Bakgrund Bo Frank (M) har inkommit med en motion där det föreslås att Regionfullmäktige ger i uppdrag att samordna trafikhuvudmännen i södra Sverige. Det länsgränsöverskridande samarbetet kring kollektivtrafiken i Sydsverige är livskraftigt men kan säkerligen intensifieras på flera områden, dock bör man bära med sig att transportarbetets förutsättningar i detta stora område med ca 2,3 milj invånare kan se ganska olika ut och att det behov som kollektivtrafiken har att uppfylla är ytterst varierande varför vissa frågor som anses viktiga i ett område har svårt att vinna mark i ett annat och vice versa. I den efterföljande diskussionen föreslås följande tillägg till den andra att-satsen: med beaktande av arbetet i denna fråga i det sydsvenska regionbildningsarbetet. Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 32/14 - Motion Samordning av trafikhuvudmännen i södra Sverige - Tjänsteskrivelse Svar på motion om samordning av trafikhuvudmännen i södra Sverige Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att anse motionen besvarad med Tjänsteskrivelse - Svar på motion om samordning mellan trafikhuvudmännen i södra Sverige. Att inleda förhandlingar med kollektivtrafikmyndigheterna i södra Sverige i syfte att bereda förslag till gemensam taxa med beaktande av arbetet i denna fråga i det sydsvenska regionbildningsarbetet. Att utredningen presenteras för regionfullmäktige vid sammanträde i oktober 2014. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Växjö 20140114 Regionfullmäktige Motion om samordning mellan trafikhuvudmännen i södra Sverige Egentligen skulle denna motion inte behöva skrivas i januari 2014 och leder egentligen mig till att vi borde ha en gemensam trafikhuvudman för södra Sverige! Vår länstrafik har olika regler jämfört med våra närliggande trafikhuvudmän i Skåne, Blekinge och Kalmar. Under en och samma sträcka gäller olika regler beroende på var man stigit på och vart man vill åka. Det gäller kontanthantering, kostnader, zonindelning, taxor och liknande. Detta i kombination med krånglande automater gör att betalningsmoralen urholkas och tjuvåkandet kan öka när det kan handla om korta sträckor. Tågvärden skall på en kort sträcka på kanske fem minuter hantera biljettkontroll/försäljning, sköta utrop, kolla anslutningar och en del annat. Detta blir också förvirrande för tågvärdarna som skall hantera olika regelsystem beroende var på sträckan man är. Utgångspunkten borde vara den samlade kundnyttan i regionen och gemensamma regler. Både resenärer och tågpersonal har hört av sig till mig om detta. F ö upplever jag det som ett lyft sedan Veolia tagit över. Och att rulltrapporna i Alvesta och Växjö fungerar uruselt kan man varken lasta trafikhuvudmännen eller Veolia för. Jag vill att trafikhuvudmännen samordnar sig och att fullmäktige ger det uppdraget. Bo Frank

Dnr 14/0109 2014-02-14 Thomas Nilsson Tel: 0470-72 75 55 Tjänsteskrivelse - Svar på motion om samordning mellan trafikhuvudmännen i södra Sverige Ärendet Bo Frank (M) har inkommit med en motion där det föreslås att Regionfullmäktige ger i uppdrag att samordna trafikhuvudmännen i södra Sverige. Bakgrund Sydtaxan Samarbetet mellan länstrafikbolagen i Sydsverige grundar sig i det s.k. Sydtaxesamarbetet, som har sitt ursprung i upphandlingen av ett gemensamt biljettsystem som togs i bruk 2009, och fick extra kraft genom starten av Öresundståg i länstrafikbolagens regi samma år. Sydtaxan är ett överenskommet sätt att prissätta och ställa ut färdbevis för buss och tågresor och bygger på en modell för adderad zontaxa, där respektive huvudman själv beslutar om zonpriser i det egna länet men där övergripande produkter som 30-dagars periodkort och biljetter som kan betalas med en förladdad reskassa är gemensamma överenskommelser. Sydtaxan används idag inom följande länstrafikbolag: Skånetrafiken, Blekingetrafiken, Länstrafiken Kronoberg och Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik och Kalmar Länstrafik. De två sistnämnda länen anslöt sig senare i och med att Krösatågen övergick i länstrafiksregi samt när Öresundstågssträckan Alvesta-Kalmar övergick i länstrafiksregi. Vidare används samma färdbevis för resor över Öresund till Köpenhamn/Själland och till Öresundstågsdestinationen Göteborg C. Grundpelare i Sydtaxan är gemensamma ålderskategorier och rabattstrukturer. Gemensam planläggning av tidtabeller fortgår löpande och likaså sker djupgående samarbeten när det gäller marknadsföring och försäljning samt utveckling och underhåll av den gemensamma teknikplattformen. Taxeförändringar synkroniseras till en eller två gånger årligen för att resenärer inte ska drabbas av oförutsedda prisförändringar. 1 (2) Länstrafiken Kronoberg - en del av Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-72 75 50 Fax: 0470-72 97 10 E-post: kansliet@lanstrafikenkron.se www.lanstrafikenkron.se

Dnr 14/0109 2014-02-14 Sedan den 1 juli 2012 tillämpas även gemensamma resevillkor inom hela Sydtaxeområdet, något som ytterligare stärkt samarbetet och bidrar till att ge en mera enhetlig servicenivå för de resenärer som reser med kollektivtrafiken i södra Sverige. Uppnådda samverkanseffekter Gemensamma trafiksamarbeten och gemensam teknik skapar förutsättningar till ökad samordning och de uppnådda samverkanseffekterna av samarbetet i Sydsverige är att det är möjligt att resa i hela området med ett och samma kort och köpa rabatterade biljetter för sin resa där samma resevillkor används för resan, åldersgränserna är desamma och rabattsatsen enhetlig. Framtida ambitioner Som nästa steg i att ytterligare utveckla samarbetet pågår för närvarande ett förarbete där avsikten är att även inlemma periodkortsrabatter för studerande i Sydtaxesamarbetet. Det länsgränsöverskridande samarbetet kring kollektivtrafiken i Sydsverige är livskraftigt men kan säkerligen intensifieras på flera områden, dock bör man bära med sig att transportarbetets förutsättningar i detta stora område med ca 2,3 milj invånare kan se ganska olika ut och att det behov som kollektivtrafiken har att uppfylla är ytterst varierande varför vissa frågor som anses viktiga i ett område har svårt att vinna mark i ett annat och vice versa. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslår fullmäktige besluta: Att anse motionen besvarad med Tjänsteskrivelse - Svar på motion om samordning mellan trafikhuvudmännen i södra Sverige 2 (2)

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 14 Motion - Riksfärdtjänst Dnr 13/0334 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att göra en översyn och förtydligande av reglementet för riksfärdtjänst och därmed anse motionen besvarad. Ärendet Monica Haider (S) och Olof Björkmarker (S) har inkommit med en motion som föreslår en ändring av reglementet för Riksfärdtjänst. I kommunalt regelverk för Riksfärdtjänst skall ansökan om julresa göras senast den 2 november eller närmaste påföljande vardag. Ansökan kan gälla för enskild resa, tillstånd för viss tid eller visst antal resor. Handläggningstid för tillståndsansökan är normalt fyra veckor. Efter erhållet beslut bör resenären beställa sin resa hos Serviceresor omgående, detta för att Serviceresor i reseplaneringen ska kunna uppnå bästa möjliga samordning och resursutnyttjande. Bakgrunden till de angivna datumen är att många önskar resa under julhelgen och för att tillgodose resenärernas önskemål så långt det är möjligt behövs framförhållning för reseplanering. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 57/14 - Tjänsteskrivelse Svar på motion Riksfärdtjänst - Motion - Riksfärdtjänst

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2014-03-19 14 (32) 57 Motion - Riksfärdtjänst Dnr 13/0334 Bakgrund Monica Haider (S) och Olof Björkmarker (S) har inkommit med en motion som föreslår en ändring av reglementet för Riksfärdtjänst. I kommunalt regelverk för Riksfärdtjänst skall ansökan om julresa göras senast den 2 november eller närmaste påföljande vardag. Ansökan kan gälla för enskild resa, tillstånd för viss tid eller visst antal resor. Handläggningstid för tillståndsansökan är normalt fyra veckor. Efter erhållet beslut bör resenären beställa sin resa hos Serviceresor omgående, detta för att Serviceresor i reseplaneringen ska kunna uppnå bästa möjliga samordning och resursutnyttjande. Bakgrunden till de angivna datumen är att många önskar resa under julhelgen och för att tillgodose resenärernas önskemål så långt det är möjligt behövs framförhållning för reseplanering. I den efterföljande diskussionen lyfts frågor om behovet av att göra en översyn och förtydligande av reglementet för riksfärdtjänst. Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 33/14 - Tjänsteskrivelse Svar på motion Riksfärdtjänst Yrkanden Monica Haider (S) yrkar med instämmande av Carin Högstedt (V) att göra en översyn och förtydliga reglementet för riksfärdtjänst och därmed anse motionen besvarad. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Monica Haiders yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar i enlighet med Monica Haiders yrkande. Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att göra en översyn och förtydligande av reglementet för riksfärdtjänst och därmed anse motionen besvarad. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0334 2014-02-13 Thomas Nilsson Trafikdirektör Tjänsteskrivelse - Svar på motion Riksfärdtjänst Ärendet Monica Haider (S) och Olof Björkmarker (S) har inkommit med en motion som föreslår en ändring av reglemente för Riksfärdtjänst enligt följande: - Att man kan beställa en resa till jul 14 dagar innan. - Att reglementet ändras, så man kan bestämma vilken dag man skall åka. I kommunalt regelverk för Riksfärdtjänst skall ansökan om julresa göras senast den 2 november eller närmaste påföljande vardag. Ansökan kan gälla för enskild resa, tillstånd för viss tid eller visst antal resor. Handläggningstid för tillståndsansökan är normalt fyra veckor och påverkas av behov av kompletteringar till ansökan, förtursregler samt hur resan kan/ska genomföras. Efter erhållet beslut bör resenären beställa sin resa hos Serviceresor omgående, detta för att Serviceresor i reseplaneringen ska kunna uppnå bästa möjliga samordning och resursutnyttjande. Bakgrunden till de angivna datumen är att många önskar resa under julhelgen och för att tillgodose resenärernas önskemål så långt det är möjligt behövs framförhållning för reseplanering. Omfattar resan dessutom även en tågförbindelse, är det viktigt att vara ute i god tid, så att platsbiljett kan erhållas för resenären och eventuell ledsagare. Angående motionens förslag att reglementet ändras så att resenären kan bestämma vilken dag man ska åka anger reglementet att anpassning av restid ibland behöver göras mot bakgrund av behovet att kunna samordna resor. Vid resor upp till 20 mil kan avresetiden förskjutas inom en halv dag och för längre resor än 20 mil inom hel dag. Vid större helger kan än större tidsförskjutningar krävas. Avsteg från dessa regler kan göras med hänsyn till resenärens funktionshinder och ändamålet för resan, vilket anges i ansökan. Målet är att i möjligaste mån tillgodose resenärens önskemål samt att uppnå bästa möjliga samordning och resursutnyttjande. 1 (1) Serviceresor - en del av Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.lanstrafikenkron.se

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 15 Landsbygdsriksdagen till Kronoberg 2016 - motion Dnr 13/0303 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att motionen avslås. Att Regionförbundet södra Småland efterhör intresset hos länets kommuner att arrangera Landsbygdsriksdag 2018. Ärendet Vänsterpartiets regiongrupp har till regionfullmäktige inlämnat en motion där man hemställer att fullmäktige beslutar att Regionförbundet ska försöka samla regionen Kronoberg att ansöka om att få arrangera Landsbygdsriksdagen 2016. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 59/14 - Landsbygdsriksdagen till Kronoberg 2016 - motion - Landsbygdsriksdagen till Kronoberg 2016 - tjänsteskrivelse

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2014-03-19 16 (32) 59 Motion Landsbygdsriksdag 2016 Dnr 13/0303 Bakgrund Vänsterpartiets regiongrupp har till regionfullmäktige inlämnat en motion där man hemställer att fullmäktige beslutar att Regionförbundet ska försöka samla regionen Kronoberg att ansöka om att få arrangera Landsbygdsriksdagen 2016. Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 38/14 - Landsbygdsriksdagen till Kronoberg 2016 - motion - Landsbygdsriksdagen till Kronoberg 2016 - tjänsteskrivelse Yrkanden Carin Högstedt (V) yrkar bifall till motionen. Roland Gustbée (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Carin Högstedts yrkande och finner att regionstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att motionen avslås. Att Regionförbundet södra Småland efterhör intresset hos länets kommuner att arrangera Landsbygdsriksdag 2018. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 13/0303 2014-02-12 Tjänsteskrivelse - Motion Landsbygdsriksdagen till Kronoberg 2016 Ärendet Vänsterpartiets regiongrupp har till regionfullmäktige inlämnat en motion där man hemställer att fullmäktige beslutar att Regionförbundet ska försöka samla regionen Kronoberg att ansöka om att få arrangera Landsbygdsriksdagen 2016. Tidigare diskussioner och beslut Frågan om att genomföra arrangemanget diskuterades under våren 2013 utifrån en begäran från Länsbygderådet i Kronobergs län ställd till samtliga länets kommuner, Regionförbundet och Länsstyrelsen. Svar begärdes in senast den 1 mars 2013 för att möjliggöra ett ansökningsförfarande. Av de tillfrågade var, vid det tillfället, endast två kommuner positiva. Skälet till detta var i huvudsak de höga kostnaderna för arrangemanget i relation till de effekter och det mervärde som parterna såg i en eventuell satsning. En del i underlaget för diskussionerna i regionen var erfarenheterna från Blekinge som stått värd för 2012 års Landsbygdsriksdag. Kostnaderna för kringaktiviteter, d.v.s. de aktiviteter som skapar mervärdet i regionen utöver själva riksdagen, vid 2012 års arrangemang i Blekinge budgeterades till drygt 3,9 miljoner kronor, inklusive ideella arbetsinsatser på nästan 1,3 miljoner. De faktiska kostnaderna (d.v.s. exklusive ideellt arbete) för dessa kringaktiviteter uppgick således till drygt 2,6 miljoner kronor, vilka finansierades av Region Blekinge och Leader-medel med 875 000 respektive 1 767 000 kronor. Diskussionerna under våren 2013 fördes med utgångspunkt i bl.a. förutsättningarna som gavs från huvudarrangören Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, tidigare landsbygdsriksdagar och ekonomiska förutsättningar för ett genomförande. Efter en samlad bedömning av samtliga tillfrågade parter kom dessa, vid ett möte på Regionförbundet 2013-03-22, överens om att inte ansöka om att genomföra Landsbygdsriksdagen i Kronobergs län 2016. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 13/0303 2014-02-12 Aktuella förutsättningar för ansökan om att genomföra Landsbygdsriksdag 2016 I samband med inlämnandet av motionen har Regionförbundet ånyo ställt frågan till samtliga kommuner och Länsstyrelsen angående intresset för att arrangera Landsbygdsriksdagen i länet 2016. Samtliga tillfrågade parter, utom Växjö kommun, har ställts sig avvisande till att regionen ska lämna en ansökan om att få genomföra detta arrangemang. Växjö kommun ser positivt på ett genomförande, men endast under förutsättning att övriga berörda parter i länet medverkar. Skälen till det låga intresset från merparten av de tillfrågade är dels att det pågår diskussioner/planering inför andra resurskrävande arrangemang och satsningar i regionen den närmaste tiden, bl.a. MAT 2014/MAT 20XX, ASE-konferens hösten 2015 och Manifesta 2018, dels att man bedömer att ett tillräckligt mervärde inte uppnås i förhållande till insatta resurser i en Landsbygdsriksdag 2016. Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva har kontaktats för att klargöra förutsättningarna och sondera nuläget vad gäller ansökan om att arrangera Landsbygdsriksdagen 2016. För närvarande har två regioner anmält intresse att stå som arrangör 2016: Gotlands och Västernorrlands län. Folkrörelserådets styrelse kommer under mars månad att ta beslut om vilken region som ska stå som arrangör för 2016 års Landsbygdsriksdag och har därför satt 7 mars som deadline för intresseanmälningar. För att en sådan ska kunna utgöra grund för beslut krävs ett löfte om finansiering från regionen som bedöms som tillräcklig för att möjliggöra ett genomförande. Slutsats Utifrån de besked som i nuläget kommit från berörda parter samtliga åtta kommuner i länet och Länsstyrelsen och den tidsplan för beslut och de krav från Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva som gäller bedömer regionförbundet att det inte finns förutsättningar för att samla regionen att ansöka om att arrangera Landsbygdsriksdagen 2016 i Kronobergs län. 2 (2)

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 16 Motion angående Barnahus i Kronobergs län Dnr 14/0107 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att besvara motionen med tjänsteskrivelse Motion angående Barnahus i Kronobergs län. Att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag, under förutsättning att övriga intressenter (länets kommuner, landsting, Åklagarmyndighet och Polismyndighet) delfinansierar ett sådant utredningsuppdrag. Ärendet En motion har inkommit från Gunnar Nordmark och Rolf Andersson, Folkpartiet Liberalerna om att inrätta ett Barnahus i Kronobergs län. Regionstyrelsen gjorde under 2012 en hemställan till länets samtliga kommunstyrelser och landstingsstyrelsen att avge ett utlåtande om intresse och behov fanns att inrätta ett Barnahus i Kronobergs län. Medlemmarnas synpunkter sammanställdes i ett utlåtande dnr 11/0232. Någon samtstämmighet i frågan fanns inte. Med anledning av kommunernas, landstingets och övriga myndigheters ställningstagande, 2012, bör frågan återigen ställas till berörda styrelser och myndigheter om viljan finns att utreda förutsättningarna för ett Barnahus i Kronobergs län och för ändamålet avsätta resurser så att en utredning kan genomföras. Bifogade handlingar: - Styrelsens protokoll 60/14 - Motion angående Barnahus i Kronobergs län - Inrättande av Barnahus i Kronobergs län dnr 11/0232

REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2014-03-19 17 (32) 60 Motion Barnahus i Kronobergs län Dnr 14/0107 Bakgrund En motion har inkommit från Gunnar Nordmark och Rolf Andersson, Folkpartiet Liberalerna om att inrätta ett Barnahus i Kronobergs län. Regionstyrelsen gjorde under 2012 en hemställan till länets samtliga kommunstyrelser och landstingsstyrelsen att avge ett utlåtande om intresse och behov fanns att inrätta ett Barnahus i Kronobergs län. Medlemmarnas synpunkter sammanställdes i ett utlåtande dnr 11/0232. Någon samstämmighet i frågan fanns inte. Med anledning av kommunernas, landstingets och övriga myndigheters ställningstagande, 2012, bör frågan återigen ställas till berörda styrelser och myndigheter om viljan finns att utreda förutsättningarna för ett Barnahus i Kronobergs län och för ändamålet avsätta resurser så att en utredning kan genomföras. Beslutsunderlag - Arbetsutskottets protokoll 40/14 - Motion angående Barnahus i Kronobergs län - Inrättande av Barnahus i Kronobergs län dnr 11/0232 Beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att besvara motionen med tjänsteskrivelse Motion angående Barnahus i Kronobergs län. Att uppdra åt regionstyrelsen att bereda förslag till utredningsuppdrag, under förutsättning att övriga intressenter (länets kommuner, landsting, Åklagarmyndighet och Polismyndighet) delfinansierar ett sådant utredningsuppdrag. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

Dnr 14/0107-1 2014-02-11 Tjänsteskrivelse - Motion angående Barnahus i Kronobergs län Ärendet I en motion dnr 14/0107-1 föreslår Gunnar Nordmark och Rolf Andersson från Folkpartiet Liberalerna att Regionförbundet södra Småland ska ta initiativ till skapandet av ett Barnahus i Kronobergs län. Fullt utbyggd skulle verksamheten, under ett och samma tak inrymma barnmedicin, gynekologi, barnpsykiatri, åklagare, polis och socialtjänst. Detta mot bakgrund av att alltför många barn och unga i Sverige lever i social utsatthet. Dessa barn är i behov av ett starkt skyddsnät och deras ställning i rättsprocessen behöver stärkas. Snabba, goda och trygga kontakter med barnahälsovård, inte minst barnpsykiatri är nödvändiga. Detsamma gäller kontakt med polis och åklagarmyndighet. Motionärerna anser det naturligt att Regionförbundet södra Småland tar initiativ till att inrätta ett Barnahus då detta kräver samverkan mellan länets kommuner, Landstinget Kronoberg, polis- och åklagarmyndighet. I motionen yrkar motionärerna på att fullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att i samverkan med länets kommuner, Landstinget Kronoberg samt polis- och åklagarmyndighet utreda hur ett Barnahus kan skapas i Kronobergs län. Under 2012 kontaktades länets kommuner, landstinget och Regionförbundet södra Småland av Rädda barnens distrikt i Kronobergs län med hemställan om att ett Barnahus skulle inrättas i Kronbergs län. Vid detta tillfälle ombad regionstyrelsen samtliga kommunstyrelser och landstingsstyrelsen att avge ett utlåtande om intresse och behov fanns av att inrätta ett Barnahus i Kronobergs län. Medlemmarnas synpunkter sammanställdes i ett utlåtande dnr 11/0232. Någon samstämmig bild fanns inte. Några kommuner hade inget intresse, andra såg inget behov medan några ställde sig positiva under förutsättning att en utredning genomfördes och att andra kommuner och myndigheter visade delaktighet och ville medverka. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Dnr 14/0107-1 2014-02-11 Med anledning av att ingen samstämmighet fanns i ärendet beslöt Regionförbundet södra Småland att inte påbörja någon utredning om finansiering och ansvarsfördelning. Nytt ställningstagande Med anledning av kommunernas, landstingets och övriga berörda myndigheters ställningstagande 2012, föreslås frågan återigen ställas till berörda styrelser och myndigheter om viljan finns att genomföra en utredning när det gäller förutsättningarna för att inrätta ett Barnahus i Kronobergs län och för ändamålet avsätta resurser så att en utredning kan genomföras. Förslaget bejakades av länets socialchefer och berörda centrumchefer i Landstinget Kronoberg på ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst senaste möte den 31 januari 2014. Utredningen ska ligga till grund för ställningstagande om ett Barnahus ska inrättas i länet. Resurs- och tidsåtgång Uppdraget ryms inte inom ramen för regionförbundets ordinarie uppdrag och personella resurser, varför ett gemensamt uppdrag mellan intressenterna; kommunerna, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten och regionförbundet, föreslås formuleras och finansieras. Utredaren finansieras gemensamt mellan berörda parter. Utredningsuppdraget beräknas till 100 % under tre månader i syfte att utreda förutsättningarna för ett Barnahus i Kronobergs län. Utredningen ska inkludera finansiering och ansvarsfördelning av ett sådant. En skriftlig rapport lämnas till uppdragsgivaren efter det att uppdraget slutförts.. 2 (2)

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 17 Inkomna motioner och medborgarförslag Dnr: 13/0303, 14/0109, 13/0334 och 14/0107 Förslag till beslut Fullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Inkomna motioner och medborgarförslag ska anmälas vid regionfullmäktiges sammanträden. Bifogade handlingar: - Inkomna motioner och medborgarförslag 2014-03-28

Ärende 17 Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag till Regionförbundet södra Småland 2014-03-28 Dnr/ Motion Avsändare AU Styrelse/ Fullmäktige Datum Trafiknämnd 13/0303 Motion: Vänsterpartiets regiongrupp 5/3 19/3 2014-03-28 Landsbygdsriksdagen till Kronoberg 2016! 14/0109 Motion Samordning av Bo Frank (M) 5/3 19/3 2014-03-28 trafikhuvudmännen i södra Sverige 13/0334 Motion Riksfärdtjänst Monica Haider (S) och Olof 5/3 19/3 2014-03-28 Björkmarker (S) 14/0107 Motion Barnahus i Kronobergs län Gunnar Nordmark (FP) och Rolf Andersson (FP) 5/3 19/3 2014-03-28 1

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 18 a Anmälan om ny ledamot i regionfullmäktige efter Lena Karlsson (C) Dnr 11/0001 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera anmälan om ny ledamot, Kjell Gustafsson (c), i regionfullmäktige efter Lena Karlsson (c). Att notera anmälan om ny ersättare, Britt-Louise Berndtsson, (c), efter Kjell Gustafsson (c) i regionfullmäktige. Ärendet Landstingsfullmäktige har vid sammanträde den 25 februari beslutat att utse Kjell Gustafsson (c) till ny ledamöter efter Lena Karlsson (c), samt ny ersättare, Britt- Louise Berndtsson (c), efter Kjell Gustafsson (c). Bifogade handlingar: - Protokollsutdrag LF 140325

LANDSTINGET KRONOBERG PROTOKOLL 2014-02-25 Justerat 2014-02-28 LF 1/2014 22(33) Organisationsutskottet 2014-03-01 2014-12-31 Samverkansberedning 2014-03-01 2014-12-31 Regionförbundets södra Smålands fullmäktige 2014-03-01 2014-12-31 Samverkansnämnd Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg 2014-03-01 2014-12-31 Regionbildningskommitté 2014-03-01 2014-12-31 Tryckfrihetsmål grupp 2 2014-03-01 2014-12-31 Avgående ledamot: Lena Karlsson, Ösjöbol Norregård, 360 70 Åseda (C) Ny ledamot: Sven Sunesson, Opparyd Brogård, 342 53 Lönashult (C) Avgående ordförande: Lena Karlsson, Ösjöbol Norregård, 360 70 Åseda (C) Ny ordförande: Sven Sunesson, Opparyd Brogård, 342 53 Lönashult (C) Avgående ledamot: Lena Karlsson, Ösjöbol Norregård, 360 70 Åseda (C) Ny ledamot: Kjell Gustafsson, Ängagärdet N:a Åreda, 355 92 Växjö (C) Avgående ledamot: Lena Karlsson, Ösjöbol Norregård, 360 70 Åseda (C) Ny ledamot: Sven Sunesson, Opparyd Brogård, 342 53 Lönashult (C) Avgående ledamot: Lena Karlsson, Ösjöbol Norregård, 360 70 Åseda (C) Ny ledamot: Sven Sunesson, Opparyd Brogård, 342 53 Lönashult (C) Avgående juryman: Kerstin Laakso Rungegård, Mårslycke 6, 362 91Tingsryd (M) Ny juryman: Pernilla Sjöberg, Liljedalsvägen 15, 352 54 Växjö (M) Ny ersättare: Ulla Hansson, Harabergsgatan 9 B, 341 36 Ljungby (M) Avgående ersättare: Kjell Gustafsson, Ängagärdet N:a Åreda, 355 92 Växjö (C) Ny ersättare: Britt-Louise Berndtsson, Strånganäs Lindkullen, 360 23 Älmeboda (C) Göran Giselsson Ordförande Ragnar Lindberg Vice ordförande 30 Skriftlig information: Bokslutskommuniké för år 2013 Dnr 14LTK82 Beslut Landstingsfullmäktige beslutade

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 18 b Entledigande, samt val av ny ledamot i regionstyrelsen efter Lena Karlsson (C) Dnr 11/0001 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att entlediga Lena Karlsson (C) från uppdraget som ordinarie ledamot i regionstyrelsen. Att utse Britt-Louise Berndtsson (C) till ordinarie ledamot i regionstyrelsen. Ärendet Lena Karlsson (C) har i skrivelse till regionförbundet avsagt sig uppdraget som ledamot i regionstyrelsen. Valberedningen har berett ärendet och föreslår att Britt- Louise Berndtsson (C) utses till ny ledamot i regionstyrelsen. Bifogade handlingar: - Avsägelse Lena Karlsson (C)

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 18 c Anmälan om avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Malin Adell Kind (C), samt anmälan om ny ersättare Eva Johansson (C) Dnr 11/0001 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera anmälan avseende avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Malin Adell Kind (C), samt anmälan om ny ersättare Eva Johansson (C). Ärendet Växjö kommunfullmäktige har 2013-12-17 beslutat att utse ny ersättare, Eva Johnsson (C), i regionfullmäktige efter Malin Adell Kind. Bifogade handlingar: - Protokollsutdrag Växjö KF 2013-12-17

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige 2013-12-17 303 Avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Malin Adell Kind (C) (KS/2013:824) Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. 2. Kommunfullmäktige utser Eva Johansson (C) till ny ersättare i regionfullmäktige till utgången av 2014. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Malin Adell Kind (C) har i en skrivelse avsagt sig samtliga förtroendeuppdrag i Växjö kommun från och med 2014-01-01. Beslutet skickas till Malin Adell Kind Eva Johansson För åtgärd Personalkontoret (Eva Ferm) Kommunkansliet (Fredrik Pettersson) Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Regionfullmäktige 2014-03-28 Ärende 18 d Anmälan om avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige Ofelia Daun (MP) samt anmälan om ny ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Dnr 11/0001 Förslag till beslut Regionfullmäktige beslutar Att notera anmälan avseende avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Ofelia Daun (MP) samt anmälan om ny ersättare Cheryl Jones Fur (MP). Ärendet Växjö kommunfullmäktige har 2013-12-17 beslutat att utse ny ersättare, ny ersättare Cheryl Jones Fur (MP), i regionfullmäktige efter Ofelia Daun (MP) Bifogade handlingar: - Protokollsutdrag Växjö KF 2013-12-17

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige 2013-12-17 296 Avsägelse från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Ofelia Daun (MP) (KS/2013:809) Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Ofelia Daun (MP) har i en skrivelse avsagt sig samtliga förtroendeuppdrag i Växjö kommun. Beslutet skickas till Ofelia Daun För åtgärd Personalkontoret (Eva Ferm) Kommunkansliet (Fredrik Pettersson) Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande