Grus Tidning om rättvis ekonomi nr 1 2015 Guld pris: 59 kr från JAK Medlemsbank Sms-räntorna som ruinerar JAK ställer in folkbildning Små gårdar mättar flera EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA Rik på lite pengar Fixa din egen el Divestera Möt Naomi Klein Nollränta grus & guld 1/2015 1
Skaffa JAKort du också! jak.se/kort Gör som nästan 600 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!
Innehåll grus & guld 1/2015 JAK omorganiserar Personal varslas och kurser ställs in när JAK satsar på att bli helbank. 34 Inspirerar till divestering Olivia Linander vill ta bort pengarna från fossilindustrin. 6 40 skänkta sparpoäng gjorde Emelie Thelanders flytt möjlig. Bredda nationalekonomin Studenter kräver fler perspektiv i utbildningen. 8 Små gårdar mättar fler Ny avhandling om hur matförsörjningen kan klaras utan fossilbränsle. 9 26 Sms-lån till skuldfällan Kriser i privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. Kraven på hårdare regleringar har hittills inte gett några större resultat. Oberoende av räntor Eva Sandgren har lite pengar men vägrar att definiera sig som fattig. Sättet hon organiserat sin ekonomi och sitt liv på gör att hon känner sig rik. 16 32 Fixa egen el TIPS: Så gör du om du vill bli oberoende av stora elbolag och främja miljön. dessutom: omvärld Polly Higgins vill kriminalisera miljömord. 11 jak i fokus Lokalavdelningarnas roll temat för JAKs höstseminarium. 36 kultur Möt Naomi Klein, aktuell med ny bok om ekonomin och klimathotet. 42 omvärldsanalys David Jonstad om inflation, deflation och nollräntepolitik. 13 opinion Det går inte att tjäna pengar på pengar, skriver Jakob Mikkelsen, ordförande JAK Danmark. 48 Krönika Pär Holmgren om finansmarknadens roll för att rädda klimatet. 59 grus & guld 1/2015
Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld Box 110 59 100 61 Stockholm Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48 Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: kommunikation@etc.se Telefon: 08-410 357 00 Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Årsprenumeration: 230 kronor Lösnummer: 59 kronor Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 500 ex Omslag: Eva Sandgren har gjort sig fri från ränta. Foto: Niklas Björling Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt material. Allt material i G&G publiceras både i tryckt och elektronisk form, om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404 JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö. Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14 E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank foto: Isabelle Ålander Medarbetare i detta nummer Kajsa Olsson är frilansskribenten som kanske är mest känd som kåsör och sommarpratare. Hon har varit journalist sedan 1980-talet, bland annat på SVT och DN. På senare år har intresset för förnybar energi fört henne till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Medlem i JAK har hon varit sedan tidernas begynnelse ja, åtminstone sedan 1980-talet. I det här numret skriver hon om hur man fixar sin egen el. Emelie Rosén är ena halvan av Glocal Reporters, som publicerat reportage i allt från tidningen Vi till Grus & Guld. Under våren arbetar hon med ett projekt om rasism, samtidigt som hon jobbar på Sveriges Radios ekoredaktion. Kunskapen om JAK har hon både hemifrån och från en ungkurs. I det här numret intervjuar hon vår inspiratör och skriver om skänkta sparpoäng. foto: Karin Backström Stina Hylén har bland annat jobbat som kulturredaktör på Östersundsposten. Nu frilansar hon för alternativpress samtidigt som hon ägnar sig åt eget skrivande. Även hon har växt upp med Grus & Guld på köksbordet och gått en av JAKs ungkurser. I detta nummer frågar Stina regissören Ellen Lamm varför hon gör teater om pengar och skriver om studenter som vill förnya ekonomutbildningen. Tobias Berving är formgivaren som gett Grus & Guld en ny form. De senaste tio åren har han formgett flera tidningar som kreativ chef och AD på ETC Kommunikation. Förutom grafisk design är foto grafering hans passion. JAK lärde han känna när ETC Kommunikation fick uppdraget att göra två specialnummer av Grus & Guld i våras. foto: Karin Backström foto: sara norrgård 4 grus & guld 1/2015
välkommen redaktören: En fråga värd rubriker i en tid när den rikaste procenten av jordens befolkning äger närmare hälften av tillgångarna är det inte konstigt att den franska ekonomen Thomas Piketty fick stora rubriker förra året. Utifrån ett omfattande underlag konstaterar han att avkastning på kapital som räntor, aktieutdelningar och företagsvinster ökar snabbare än inkomsterna i stort. Slutsatsen, att detta leder till extrema nivåer av ojämlikhet, berör själva kärnan i JAK Medlemsbanks kritik mot räntans omfördelande effekter. Allt fler oroar sig för de ökande klyftorna. 1,9 allt fler oroar sig för de ökande klyftorna. Inte bara av moraliska, sociala och ekologiska skäl. Uppmärksamheten tilltar även kring vad de innebär för stabiliteten i finanssystemet. För, som Internationella Valutafondens ekonom Michael Kumhof påpekar, pengarna som koncentreras hos de rikaste går inte till produktiva investeringar, utan till en svällande finanssektor som lever väl på lån till dem som halkar efter. Skuldsättningen ökar. Omfördelningen fortgår. en dyster bild av detta är att kriser i privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. I detta nummer ställer vi frågan vad samhället bör göra åt detta. Vi möter också Eva Sandgren som har ställt sig vid sidan av omfördelningscirkeln och bestämt sig för att bli skuldfri utan räntor. Trots att hon lever på lite pengar känner hon sig rik, och hennes ekologiska fotavtryck ryms inom ramen för vad planeten klarar. er ordinarie medlemstidning är nu tillbaka. I ett mindre format och med fler fasta avdelningar fortsätter vi att bevaka ekonomi på vårt alldeles egna sätt. Ambitionen är att bidra med både kunskap, fördjupning, debatt och inspiration i arbetet för hållbar och rättvis ekonomi. När dessa rader skrivs har det hunnit hända mycket sedan manusstopp i slutet av november. Med sina långa produktionstider skaver tidskrifter alltid mot det dagsaktuella. Men just därför kan de också bidra med andra perspektiv. Tyck till om er nygamla tidning på www.grusoguld.se eller mejla mig! Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel Nerväxt i ordlistan För sju år sedan skrev Grus & Guld för första gången om begreppet nerväxt. Då var det inte många i Sverige som kände till det. Men nu har strävan efter att planerat sakta ner och anpassa den ekonomiska aktiviteten till en ekologiskt och socialt hållbar nivå nått ända fram till Svenska språkrådets lista över nyord 2014. Även om ordet i sig kan tyckas lite märkligt, så noterar Grus & Guld detta tecken i tiden med tillförsikt. miljoner. Så många svenskar läser dagligen en tidskrift. Källa: Orvesto Konsument, 2014:2 Tidningen har sju liv Fem till sju gånger kan en tidskrift återanvändas, och bli nytt papper. Låt alltså Grus & Guld återuppstå på nytt genom att återvinna den, men se gärna till att fler än du får möjlighet läsa den först. Källa: Sveriges Tidskrifter grus & guld 1/2015 5
Divesterare Olivia Linander Du vill få oss att divestera, men vad är det egentligen? Divestera är motsatsen till att investera och handlar om att vi ska flytta våra pengar från fossilindustrin. Vi måste se den branschen som lika omoralisk som vapenindustrin. Vi talar om världens rikaste bransch så vi kommer inte få den bankrutt, det vi kan göra är att ändra normerna. I dag ser många det som okej att ha aktier i oljebolag trots att de tjänar pengar på att skada vår planet. Vi måste ta ifrån fossilindustrin allmänhetens respekt. Så vad gör du? I våra kampanjer riktar vi oss endast mot institutioner, som universitet och kommuner, men även privatpersoner kan se över sin ekonomi. Till exempel kan man ringa sin pensionsförvaltare och be om fossilfria alternativ. Den 13 och 14 februari är det Global Divestment Day, då kommer vi att ha färgglada divesteringsaktioner över hela världen. Till exempel kan 20 personer avsluta sina bankkonton på en bank som finansierar fossilindustrin, samtidigt som de firar med ballonger. Det finns många olika klimatkampanjer, varför just divestera? När det gäller klimatfrågan så känner många en oro. Något måste göras nu, och så får vi dåligt samvete för att vi inte gör tillräckligt mycket. Men vi måste belysa vilka som verkligen utgör hotet. Även om det är viktigt att själv förändra sin livsstil så räcker det inte att byta glödlampor. Det finns större bovar där ute. text Emelie Rosén foto anna von brömssen namn Olivia Linander ålder 22 år yrke Kampanjsamordnare för Fossil Free Sverige gör Uppmanar och inspirerar till total divestering ur fossilindustrin. I Sverige har Örebro stad, Svenska kyrkan och Diakonia divesterat. 6 grus & guld 1/2015
inspiratör grus & guld 1/2015 7
omvärld Låga låneräntor har lett till spekulation snarare än inve steringar i den reala ekonomin. The Guardian rapporterar om höstens finansiella stabilitetsrapport från Internationella Valutafonden, IMF. Bankerna satsar på kolindustrin Trots fina ord om klimat och miljö i sina hållbarhetsrapporter ökar de kommersiella bankernas finansiering av kolindustrin. Rekordstora 66 miljarder euro, fyra gånger mer än för tio år sedan, lånades ut eller placerades i kolkraftverk och kolgruvor 2013. Det visar en ny rapport från organisationen BankTrack, som undersökt 92 ledande bankers kolfinansiering. De största kolbankerna finns i USA, Kina och Storbritannien. Läs mer: www.banktrack.org foto: istock Krav på förnyad ekonomutbildning Ekonomistudenter över hela världen vill ha fler perspektiv i undervisningen. Förra året förenades de i ett internationellt upprop, som nu samlar 65 studentorganisationer i 30 olika länder. Även i Sverige. NATIONALEKONOMI Ekonomi är i grunden politik och då borde det finnas möjlighet att lyfta in fler perspektiv i undervisningen. De modeller som finns i dag är inte tillräckliga för att beskriva den komplexa verklighet vi lever i, och hjälper inte studenterna att tackla framtidens problem, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli, student på Handelshögskolan i Göteborg. Han är en av grundarna av Handels students for sustainability, Hass, som tillsammans med Lunds kritiska ekonomer är de två svenska organisationer som i dagsläget skrivit under det internationella uppropet för pluralism i ekonomiundervisningen. Det var i maj 2014 som Internationella studentinitiativet för pluralism i ekonomiundervisningen, ISIPE, publicerade ett öppet brev som kritiserar det monopol som neoklassisk teori har inom klassrummens väggar. Initiativet menar att detta begränsar förmågan att hantera mångdimensionella utmaningar. I flera internationella medier har både studenter och lärare uppmärksammat hur oförmågan att förutse finanskrisen 2008 synliggjorde bristerna i den enda sanning som ekonomistudenter lär sig. ISIPE efterfrågar att undervisningen ska kompletteras med andra ekonomiska skolor ekologisk, feministisk och marxistisk för att nämna några. De efterlyser även samarbeten med samhällsvetenskap och humaniora. Vi hade inte formulerat en konkret tanke om pluralistisk undervisning Ekonomi är i grunden politik och då borde det finnas möjlighet att lyfta in fler perspektiv i undervisningen. innan uppropet, men med inspiration från det har vi drivit frågan och försökt spetsa till den, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli. Han menar att vinsten med uppropet mycket ligger i att få upp ögonen för vilka andra organisationer det går att skapa samarbeten med. Själv tycker han att klimatet på Handelshögskolan har varit tillåtande i fråga om att lyfta kritik mot inrutade perspektiv. Stina Hylén Läs mer: www.isipe.net Gröna obligationer på frammarsch Under första halvåret 2014 såldes gröna obligationer för motsvarande cirka 140 miljarder kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som under hela 2013, och flerdubbelt mer än året innan dess. Tidigare låg huvudsakligen utvecklingsbanker och offentliga institutioner bakom utgivningen av räntebärande skuldsedlar öronmärkta för olika miljöprojekt. Nu har även privata företag hakat på, och stod för hälften av utgivningen 2014. I och med att marknaden växer blir frågan om verifiering mer aktuell. Idag är en grön obligation grön för att den som ger ut den säger så. Källa: Bonds and Climate Change State of the market, 2014. 8 grus & guld 1/2015
Med ett småskaligt lantbruk kan vi mättas på vår beskärda del av jordens odlingsmark, enligt en ny avhandling. Små lantbruk kan mätta många Hur ska världens befolkning få mat i en mindre fossilberoende framtid? En ny avhandling visar att små lantbruk är överlägsna stora, både när det gäller biologisk mångfald och matproduktion. matförsörjning När några forskare i höstas hävdade att en satsning på ekologiskt lantbruk leder till svält fick de genast mothugg. Men i debatten som följde berördes knappt att både konventionell och ekologisk matproduktion idag är beroende av fossila bränslen i en omfattning som förr eller senare blir ohållbar. Visserligen använder inte eko-odlare fossilberoende konstgödsel, men även deras traktorer behöver diesel. Man argumenterar ofta som om vi skulle ha olja för evigt, konstaterar Kristina Belfrage, som har undersökt hur matförsörjningen klaras med lantbruk som är självförsörjande på såväl drivmedel som växtnäring. Hennes avhandling, som lades fram vid Sveriges Lantbruksuniversitet i höstas, visar att storleken på gårdarna är av betydelse. När man mäter den totala matproduktionen alltså inte skörden av enstaka grödor kan småbruk vara Kristina Belfrage. upp till tio gånger effektivare, eftersom de ofta använder marken på flera sätt. Små gårdar samspelar också bättre med den omgivande naturen vilket gör att de både gynnar biologisk mångfald och drar nytta av densamma. Löser de dessutom frågan om drivmedel genom att använda en kombination av arbetshäst och rapsoljedriven traktor så kan de mätta flest. Etanol av vete eller potatis är klart sämre alternativ. kristina belfrage utgår från FNs beräkning att varje människas rättvisa andel av den globala odlingsmarken är mindre än en halv fotbollsplan (0,2 hektar). Det lantbruk hon beskriver som kanske kan liknas vid en utökad köksträdgård med grödor som samodlas i olika växtföljder och djur som betar, bökar och drar uppfyller detta med viss råge. Ett problem eller en möjlighet, beroende på hur man ser det, är att denna typ av lantbruk kräver ungefär fyra gånger fler lantarbetare än idag. Karin Backström foto: Béatrice Falsen, Ubsola Trädgård foto: Mats Olsson JAK bollplank för forskare Som Grus & Guld tidigare berättat ska ett stort forskningsprojekt, under ledning av KTH, undersöka hur samhällsutvecklingen kan se ut om tillväxten uteblir. Scenarion tas fram för negativ tillväxt, nolltillväxt och låg tillväxt inom fyra fallstudieområden: byggsektor, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv. JAK ingår i en referensgrupp, vilket innebär att medlemsbanken kommer att delta i seminarier två gånger per år och vara allmänt bollplank. Läs mer: www.bortombnptillvaxt.se Förbered för nerväxt Insikten om att ekonomin inte kan växa för evigt på en ändlig planet har nått riksdagens motionsflod. Tre motioner kräver strategier för att säkerställa välfärd och försörjningsförmåga vid en krympande ekonomi. En ger konkreta förslag på områden att undersöka närmare, och nämner bland annat decentralisering av kreditgivning till lokala och kooperativa banker. Totalt lämnades 2 901 motioner in under allmänna motionstiden i höstas. Vanligen bifalls färre än två procent. 212 procent av BNP uppgår världens samlade skulder till. Innan finanskrisen 2008 var motsvarande siffra 174 procent. Källa: The 16th Geneva Report on the World Economy, september 2014 grus & guld 1/2015 9
omvärld Slopade ränteavdrag önskas Ränteavdrag Flera aktörer, bland dem EU-kommissionen och Finansinspektionen, har uttalat sig för minskade ränteavdrag som ett sätt att komma tillrätta med de svenska hushållens höga skuldsättning. Inom JAK har det länge riktats kritik mot ränteavdragen, som bland annat ses som ett sätt att indirekt stödja bankerna och driva upp bostadspriserna. Samtidigt visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, att 72 procent av hushållen i så fall skulle påverkas. Sårbarast är barnfamiljer i storstäder. JAK anser att räntebidraget ska bort, men det behöver göras i sansad takt, säger vd Sammy Almedal. Även JAKs lånekostnad är avdragsgill. Sammy Almedal tror dock inte att ett slopat avdrag skulle få några större konsekvenser för medlemsbanken. Mellan 2010 och 2012 ökade de sammanlagda ränteavdragen med 50 procent till 32 miljarder kronor, enligt SCB. JAK välkomnar ny amorteringskultur Finansinspektionens krav på att alla nya bolånetagare måste amortera välkomnas av JAK Medlemsbank. En kollaps kan undvikas om natur resursanvändningen minskar till en hållbar nivå och resurserna fördelas jämlikt. Eller omvänt: om vi inte använder jordens resurser mer hållbart och jämlikt riskerar vi en kollaps. Det visar studien Human and nature dynamics (HANDY): Modeling inequality and use of resources in the collapse or sustainability of societies, Ecological Economics 101, 2014 amortering För JAK har det alltid varit självklart att lånen ska amorteras, hela JAK-modellen syftar ju till skuldfrihet. När nu Finansinspektionen, FI, har deklarerat att alla bolånekunder ska betala av på sina lån är det utifrån samma grundtanke som JAK har: Det är farligt både för hushållen och för ekonomin i stort med en allt för hög skuldsättning. Insikten sprider sig hos även låntagarna. Enligt FI har en betydande förbättring av amorteringskulturen skett sedan 2011. Uppåt 80 procent av nya bolånetagare amorterar idag, sa FIs chefekonom Henrik Braconier, när de nya reglerna presenterades i höstas. Och enligt en studie från statligt ägda banken SBAB är sex av tio bolånetagare positiva till skärpta amorteringskrav. En mer utbredd amorteringskultur är bra och kan även öka förståelsen för JAK Medlemsbanks konstruktion, säger JAKs vd Sammy Almedal. de nya reglerna är ännu inte klara och hur de kommer påverka JAK är oklart. I stort går de ut på att låntagarna ska amortera två procent per år tills lånet är nere i 70 procent av inköpspriset, och sedan en procent om året ned till 50 procents belåning. De kommer även innehålla undantag om till exempel 30 någon i hushållet blir arbetslös, sjuk eller avlider. Karin Backström miljoner kronor i veckan spenderar fossilindustrin på lobbying gentemot beslutsfattare i USA och EU. Källa: Food, fossilfuels and filthy finance, Oxfam, 2014 foto: Frugan, Mostphotos 10 grus & guld 1/2015
Lag mot miljömord kan rikta om pengarna Lagstiftning är det enda som kan förändra ett ekonomiskt system som håller på att förstöra planeten. Det anser Polly Higgins, advokaten som har fört upp kriminalisering av allvarlig miljöförstöring på den internationella agendan. foto: Fran Monks, CC BY-NC 3.0 Ekocid I år gäller det, menar Polly Higgins. Påtryckningar från människor över hela världen skulle kunna göra det straffbart att tjäna pengar på att skövla det ekosystem vi alla är beroende av. Vi måste skapa en bindande skyldighet att ta hand om jorden, säger hon på besök i Stockholm en mulen höstdag. Idag är företagen skyldiga sina aktieägare att maximera vinsten. Vi måste ändra på det och i stället sätta omsorgen om livsmiljön främst. Med en internationell lagstiftning mot miljömord eller ekocid skulle det inte längre vara intressant att investera i tjärsand, regnskogsskövling, överfiske eller andra aktiviteter som kan bli straffbara, menar hon. Hela planeten skadas och behöver en bra advokat. Den brittiska advokaten Polly Higgins uppmanar Sverige att driva på för att Internationella brottmålsdomstolen i Haag ska få utdöma straff för miljömord. Några år senare presenterade hon ett förslag i FN om att inkludera ekocid i Romstadgan, det vill säga det avtal som ligger till grund för den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Där kan idag straff utdömas för fyra olika brott mot freden folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggression. Polly Higgins vill att miljömord ska bli nummer fem. fotografens namn fotografens namn sätt att skifta fokus från människan som oberoende, till människan som ömsesidigt beroende av ekosystemet. Det är inte en väg framåt att prissätta ekosystemtjänster, inga pengar i världen kan ersätta vare sig ett bi eller en förstörd livsmiljö, säger hon. I stället måste vi ställa om vår moraliska kompass. Karin Backström för tio år sedan var Polly Higgins en välbetald bolagsjurist i London. I väntan på domslut i en uppmärksammad rättegång blickade hon ut genom fönstret. Det är inte bara min klient som far illa. Hela planeten skadas och skulle behöva en bra advokat, minns hon hur hon tänkte. Hon vann målet och kunde välja och vraka mellan jobben. Men i stället valde hon att fokusera på hur naturen kan ges juridiska rättigheter. för att det ska bli verklighet krävs att en av de 122 stater som idag har undertecknat Romstadgan lägger fram ett förslag, och får gehör av minst två tredjedelar. Polly Higgins uppmanar Sverige att visa ledarskap, precis som man gjorde i samband med FNs miljökonferens i Stockholm 1972. Då talade Olof Palme om ekocid mot bakgrund av USAs krigföring i Vietnamn och 7000 personer demonstrerade mot miljömord. För Polly Higgins är lagstiftning mot allvarlig miljöförstöring i grunden ett fakta Ekocid Benämningen ekocid kommer från grekiskans oikos, som betyder hus eller hem, och latinets caedere, som betyder förstöra eller döda. Ekocid betyder alltså att ödelägga det egna hemmet. I Polly Higgins lagförslag definieras det som omfattande förstörelse av ekosystem inom ett avgränsat område, vilken avsevärt minskar möjligheten för fredlig användning av området. Läs mer: eradicatingecocide.com grus & guld 1/2015 11
omvärld Nerväxt växer i Europa Samtidigt som den allmänna diskussionen mest handlar om hur vi ska få fart på den ekonomiska tillväxten igen, samlar nerväxtrörelsen 3000 personer för att diskutera en avsiktlig krympning av ekonomin. nerväxt Nerväxt handlar om en planerad nedtrappning av produktion och konsumtion för att öka rättvisa, välmående och ekologisk hållbarhet, säger François Schneider, en av forskarna bakom första internationella nerväxtkonferensen i Paris 2008. Då samlades 150 forskare och aktivister. Därefter har intresset stadigt ökat, och till fjärde nerväxtkonferensen i Leipzig i höstas kom 3 000 personer. Debatten om hur vi ska skapa en ekonomi inom de ekologiska ramarna är mer levande i övriga Europa, säger författaren och forskaren Christer Sanne, en av fåtalet svenskar som var där. som grus & guld tidigare berättat handlar nerväxt varken om att förespråka recession eller grön tillväxt. Det handlar om att säga att vi i den rika världen har tillräckligt och se detta som en möjlighet att sakta ned och fördjupa demokratin. Nerväxtforskarna visar att ökad produktivitet måste mötas med kortare arbetstid, och att vi måste hitta sätt att hantera rekyleffekten till exempel att bränslesnålare bilar leder till ökad körning så att energieffektiviseringar verkligen leder till minskad konsumtion. 3,7 I bakgrunden finns studier som visar att kopplingen mellan materiellt jordklot Vid senaste nerväxtkonferensen i Leipzig diskuterade 3000 forskare och aktivister hur ekonomin kan bli mindre resurskrävande. välstånd och lycka upphör över en viss inkomstnivå, och att det inte går att frikoppla stigande BNP-kurvor från ökade naturresursuttag. på senaste konferensen var alla införstådda med att vi kan vara i en oplanerad ekonomisk utplaning eller tillbakagång innan vi vet ordet av. Därför låg fokus på hur vi då klarar våra samhällsystem, säger Christer Sanne. Den stora utmaningen är nämligen att allt från fördelningspolitik till pensioner bygger på fortsatt tillväxt. Inte minst finanssektorn är beroende av en växande ekonomi för att lån och räntor ska kunna betalas tillbaka. krävs om alla människor ska leva som genomsnittliga svenskar. 2012 var motsvarande siffra 3,4. Källa: WWF - Living Planet Report, 2014 I Leipzig diskuterades förutom kortare arbetstid bland annat ett nytt finansiellt system, decentralisering av investeringsbeslut, basinkomst och alternativ till BNP-måttet. Karin Backström fakta Décroissance / Nerväxt I södra Europa har décroissance och decrescita varit begrepp i över ett decennium. På engelska säger man degrowth, i Tyskland wachtumswende, i Sverige används nerväxt i brist på ett bättre ord. foto: Klimagerechtigkeit Leipzig 12 grus & guld 1/2015
Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig? omvärldsanalys linda gren david jonstad foto: linda gren För fyra år sedan satt jag och pratade med några vänner om det ekonomiska läget. Precis som nu var världsekonomin i gungning. Frågan var inte om, utan när världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris. En av vännerna gav samtalet ett intressant perspektiv genom att erkänna att han hade väntat på den stora ekonomiska kraschen sedan början av 1970-talet. Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig? Längre än man kan tro har det visat sig. Japans skuldbubbla sprack i slutet av 1980-talet och deras ekonomi har trampat vatten sedan dess. Landets ledning har tryckt massor av nya pengar för att stimulera ekonomin. I slutet av 1990-talet införde Japan nollränta. Man har till och med delat ut köpkuponger till folk för att få dem att börja konsumera. Utan märkbart resultat. Ekonomin har fortsatt att stå stilla, men kraschen har åtminstone uteblivit. Priset för detta är att Japan nu har världens största statsskuld, bisarra 245 procent av BNP. Närmare hälften av skatteintäkterna går till skuldkostnader. Vilket inte hindrar regeringen från att fortsätta på samma spår. Desperat trollar man fram än mer ofantliga summor pengar för att försöka få ekonomin att växa. Och höjer därmed insatsen ytterligare. Samma kamp förs i resten av världen. Man skulle kunna kalla det för en kamp mellan deflation och inflation. Världens regeringar vill väldigt gärna ha inflation eftersom pengarna blir mindre värda då vilket även minskar värdet på skulderna. Man inser nog att det är det enda sättet att komma levande ur världshistoriens största skuldbubbla. I den här kampen är Japan förebilden om än en dålig sådan. Precis som i Japan har deflationskrafterna visat sig svåra att rå på. Det räcker nämligen inte att skapa massor av skuldpengar, de måste investeras i produktion också för att de ska driva på ekonomin. Sverige införde i höstas nollränta med förhoppningen att folk ska låna mer och konsumera mer så att inflationen går upp. Lyckas inte det är Riksbanken öppna för att införa negativ ränta. Det vill säga, betala folk för att låna och ta pengar av den som sparar. Så desperat är läget. Och det är här man hittar svaret på frågan om hur länge kraschen kan skjutas på framtiden. Mycket handlar om hur länge befolkningen och marknaden har förtroende för att pengarna är eller kommer att vara något värda. När förtroendet kollapsar är inflationssidan besegrad och ingen vill längre skuldsätta sig. Följden är att deflationskrafterna kan verka fritt, att ekonomin krymper och att min väns långa väntan är över. Och hur länge går det att upp rätthålla förtroendet för pengarna? Ett intressant perspektiv på den frågan får man om man går tillbaka till Romarriket. Romarnas ekonomiska problem började på allvar i slutet av 100-talet e kr. Imperiets expansionsfas var då över och statsfinanserna blev allt mer ansträngda. Lösningen känner vi igen från i dag: man sköt problemen på framtiden genom inflation. I detta fall genom att successivt minska halten guld och silver i mynten. Vid 200-talets slut, under kejsare Diocletianus styre, var silvermynten inte mer än ett bronsmynt som doppats i silver. Kriserna avlöste varandra, men imperiet höll ändå kollapsen borta. Till dess att förtroendet för pengarna var så kört i botten att inte ens soldaterna som alla kejsare gullade med tyckte att deras löner var något värda. Utan lojala soldater var det snipp snapp snut för imperiet. Och hur lång tid hade det då gått sedan Diocle tianus doppade bronsmynt i silver? Två hundra år. David Jonstad Journalist och författare grus & guld 1/2015 13
omvärld Parlamentariker debatterar pengar Brittiska parlamentet har haft en särskild debatt om hur pengar skapas av privata banker och vilken påverkan det har på samhället. Det är första gången på 170 år som penningfrågan diskuteras i parlamentet. Under debatten föreslog några parlamentsledamöter att en särskild kommission ska inrättas för att se över frågan. Källa: Positive Money Länken mellan välstånd och ekonomisk tillväxt är mindre robust än vad man allmänt tror. Det visar rapporten A post-growth society for the 21st century Does prosperity have to wait for the return of economic growth? IDDRI, 2013. Rapporten konstaterar dock att välstånd utan tillväxt kräver mer politisk styrning. Centralbank varnar för väderkatastrofer Vet ni när klimatförändringar och mer frekventa väderkatastrofer kan börja påverka hållbarheten i er affärsmodell? För första gången har trettio stora försäkringsbolag fått den frågan från en centralbank. Bank of England motiverar detta något ovanliga grepp med oro för klimatförändringarnas potentiella finanspåverkan. Försäkringsbranschen är dubbelt exponerad både genom sina placeringar och genom ökade utbetalningar till drabbade kunder. Källa: Financial Times Nollränta är inte avskaffad ränta JAK är emot ränta och kritisk till ohållbar skuldsättning. Hur ser då medlemsbanken på Riksbankens beslut att nolla styrräntan, för att få oss att låna, investera och spendera mer? Grus & Guld frågade vd Sammy Almedal. nollränta I en tillväxtberoende ekonomi visar nollränta att ekonomin inte fungerar som den borde. I det läget är det än viktigare att diskutera hur vi kan organisera ekonomin på annat sätt. I princip tycker JAK att nollränta är bra, men riksbankens beslut förändrar inte tankesättet vi kritiserar, dvs att man ska få bonus för att man har pengar. En reporänta på noll innebär inte att vi avskaffat räntan, säger vd Sammy Almedal. Europa är inne i en svacka som kommer att vara långvarig. Det finns oro för en nedåtgående ekonomisk spiral hur ser JAKs analys ut? JAK analyserar sin verksamhet och medlemmarna omvärlden, vilket gör att det inte finns en JAK-analys utom i frågan om räntan och dess skadliga effekter. I banken tar vi fram ett antal olika riskscenarion som vi stresstestar. Dessa tester visar att vi står oss väl. Vilken är din egen analys? Europa är inne i en svacka som kommer att vara långvarig, något som får konsekvenser för hela samhället. Det låga ränteläget biter sig fast fram till 2020 och räntehöjningarna fram till dess blir små med start i slutet av 2016, om ens då. Den låga räntan har lett till att färre vill låna i JAK, men i längden tror vd Sammy Almedal att det ekonomiska läget kan leda till ett ökat intresse för medlemsbanken. Hur påverkar nollräntan JAK? Intäkterna på vår överlikviditet, det vill säga den del av sparandet som inte är utlånat till andra medlemmar, minskar. Den är idag placerad i räntebärande papper, såsom statskuldväxlar. Vi ser också att förtidsinlösen av lån ökar. Men läget kan också göra att mycket av det som JAK står för uppmärksammas i högre grad. Kan medlemmarnas förmåga att låna eller amortera påverkas? I dagsläget tror jag inte det, och de flesta av våra lån är mot säkerhet i fastigheter som vi inte har belånat till mer än 75 80 procent, så det finns marginal ifall priserna skulle falla. Är du orolig? För JAKs del är jag inte orolig. Vi får se över verksamheten och fortsätta att försöka arbeta bort beroendet av andra banker. För samhället i stort är jag däremot bekymrad. Vilka är vägarna framåt? Ett sätt är att engagera sig för en resilient lokal ekonomi. Där jobbar vi på för att JAK kan vara en finansiell plattform. Karin Backström foto: Lisa Bring/Skaraborgs Läns Tidning 14 grus & guld 1/2015
Foto: Amanda Svensson Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen! Sista ansökningsdag 1 maj 2015. LÄS MER OCH ANSÖK JAK.SE/STIPENDIUM Boka in helgen redan nu! JAK ÅRSTÄMMA 2015 SKÖVDE 18-19 APRIL Kallelse kommer i Grus & Guld nr 2/15, utgivning 2 april. Motioner och övriga handlingar publiceras på jak.se och kommer även att finnas tillgängliga på stämman. Observera att ingen stämmobilaga utkommer med tidningen.
Fri och oberoende Hon har allt hon behöver, även om hon lever på lite pengar. Hon känner sig rik, och vägrar att definiera sig som fattigpensionär. Eva Sandgren har gjort sig oberoende av räntor och hög inkomst. Huset, veden och byn är hennes trygghet. Men så har det inte alltid varit. TEXT Karin Backström Foto Niklas Björling 16 grus & guld 1/2015
grus & guld 1/2015 17
18 grus & guld 1/2015
va sandgren stannar upp och blickar ut över huset, vedtravarna, snickeriet, bagarstugan och den lilla skogen. Tänk att jag har allt detta med min lilla inkomst vad är en fattigpensionär egentligen? frågar hon. Jag har allt jag behöver. Och när börserna faller vet jag att hundra procent finns kvar. Det frostbitna fjolårsgräset knastrar under fötterna när vi korsar den lilla ängen, där Eva bit för bit gräver ut ett litet grönsaksland. Inne i femtiotalsvillan sprider sig värmen från vedpannan i källaren och snart puttrar köttsoppa, kokad på överblivna älgben från byns slakteri, på spisen. Eva slår sig ned i kökssoffan och bjuder på hemgjord vinbärssaft. Hon kom hit för första gången för åtta år sedan. Då hade hon ganska nyligen skilt sig efter 25 års äkten- skap, jobbade som arbetsterapeut och bodde i en hyreslägenhet i Umeå. Efter att ha studerat det orangea kuvertet hade hon insett att hon, efter många år hemma med barnen, inte skulle ha mycket mer än garantipension att leva på efter 65 års ålder. Jag hade femton år på mig att skapa ett boende där jag skulle ha råd att leva på cirka 6 000 kronor i månaden, säger Eva. Hon ville skaffa så stor kontroll som möjligt över de viktiga bitarna i ekonomin för att slippa oroa sig för hyreshöjningar och stigande energipriser. Planen blev att hitta ett hus med egen uppvärmning, som hon skulle ha råd att amortera av lånen på, Lagom till ålderspensionen kommer Eva Sandgren ha amorterat färdigt sina lån i JAK Medlems bank och ha ett eftersparande att lösa ut. Viktigast är att tänka själv och inte automatiskt köpa det gängse sättet. grus & guld 1/2015 19
I sitt snickeri har Eva Sandgren alla verktyg hon behöver. Och hon lånar gärna ut till grannar, som i sin tur kan hjälpa henne med annat. för att kunna köpa huset, och senare även den lilla skogen och bagarstugan, tog Eva tre olika lån i JAK Medlemsbank. Det hela lades upp så att det första lånet skulle vara återbetalt i god tid före pensionsdagen. På så vis skulle hon kunna lösa ut eftersparande och låneinsats lagom till dess att lönen förbyttes i pension. Vad Eva inte visste då var att hennes inkomst skulle sjunka långt tidigare än så. Strax efter flytten blev hon sjuk. Kvinnor i min ålder har så låg status, på vårdcentralen tog de mig inte riktigt på allvar när jag sa att kroppen signalerade att något var allvarligt fel, berättar hon. Så upptäckte hon tumören. Idag är Eva friskförklarad från cancern, men sviterna efter cellgifterna har gjort henne till sjukpensionär och hon måste vila mer än halva dygnet för att orka. Sedan amortetills hon gick i pension. För att boendekostnaden skulle bli hanterlig behövde hon leta minst fem mil utanför staden. hon hittade det röda huset vid den forsande Säveån i Botsmark på Blocket. Det har allt jag behöver: vedpanna, cirkulationspump som faktiskt kan fungera även utan el eget vatten och avlopp, gästrum, sovrum, vardagsrum, kök, källare, vind. Eva Sandgren slog till. Man måste fundera över vad som är ett gott liv för just en själv. Då la sonen i huset, som sålde, till: och så är det ett snickeri också Det riktigt lyser om Eva när hon senare visar hyvelbänk, cirkelsåg, vikt- och planhyvel, fräs, pelarborrmaskin, träsvarv Här har byslakteriets långa skärbrädor hyvlats till, och här lånar grannarna verktyg. Vad hon inte visste när hon flyttade till byn var nämligen att hon också hamnade i något av en penningslös ekonomi. I dag kallar man det bytesringar, men här är det urgammal sed att man hjälper varandra med det man kan. Man är mindre sårbar när man lever så, säger hon. 20 grus & guld 1/2015