Team Sweden Volunteers gör skillnad Lek och stoj för flyktingbarnen ger en kort stunds lättnad för pressade föräldrar. I flyktingvågens spår har många guldkorn vaskats fram. Små guldkorn som tillsammans bildat större och större klimpar runt om i världen. Här på hemmaplan har föreningen Upplands-BroVolontärer vuxit fram som en god kraft och som ett direkt bevis på medmänsklighet och en önskan om att göra skillnad. En annan organisation som på raketkort tid bildats och utfört stordåd på plats i Grekland är gruppen TEAM SWEDEN VOLUNTEERS som med gott stöd av frivilliga bidrag kunnat förändra tillvaron för många flyktingar. Natalie Snell-Redon från Bro var med från start och har redan hunnit göra två omskakande och lärorika resor, en till Kos och en till Aten. http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 1/11
Natalie Snell-Redon, till vänster, är en småbarnsmamma från Upplands-Bro som engagerat sig i flyktingkatastrofen. Här är hon tillsammans med några av de flyktingbarn hon stött på under sina volontärresor till Grekland. I den stora flyktingkrisens spår där misär, svält, ondskefull profit och död varit i dagligt fokus i all nyhetsrapportering finns också solskenshistorier med hjärtvärmande insatser och osjälviska uppoffringar. Organisationer och privatpersoner som gjort allt de kunnat för att hjälpa sina medmänniskor. UBRO har träffat Natalie Snell-Redon, en ung småbarnsmamma från Bro, som var med och startade TEAM SWEDEN VOLUNTEERS, en organisation som fått stor betydelse för många av de båtflyktingar som tagit sig till Grekland. Själv har Natalie vid det här laget gjort två resor till Grekland. Hon var med på den allra första resan till Kos, den resa som kom att bli startpunkten för TSV. -Jag såg ett FaceBookinlägg som en vän delat från Teresa från Skokloster som fått nog av att passivt matas med alla skräckinslag på TV från Medelhavsområdet och som i stället ville åka ner själv för att med egna ögon ta in det ofattbara och för att aktivt göra skillnad. Visst kan man skänka en slant till någon av de större organisationerna för att lätta sitt samvete, men jag tror att både Teresa och jag - och många med oss - kände att det inte räckte. Så jag hörde av mig till Teresa och "anmälde mig", köpte min flygbiljett och började en helt ny fas i livet, inleder Natalie sin berättelse. Det slutade med att de var 18 stycken på den första resan till Kos. 18 frivilliga som genom det enorma genomslaget på sociala medier som Teresas första inlägg fick förutom den egna packningen hade med sig 1,2 ton insamlad utrustning! 1,2 ton vagnar, bärselar, barnkläder, blöjor, ryggsäckar med mera samt 100 000 kronor! http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 2/11
Packningen inför första resan i september 2015. 1,2 ton förnödenheter fick den 18 personer starka volontärgruppen med sig. Allt skänkt av privatpersoner och företag. Flygbolaget bjöd på bagageövervikten! Att få bägge händerna fria underlättar enormt mycket för småbarnsföräldrarna. Här är några av de mycket tacksamma mottagarna av bärselarna som skänkts från Sverige. -Det var helt fantastiskt, vilken känsla att stå där på Arlanda med all packning! Tänk vilken medmänsklig värme det ändå finns! Flygbolaget bjöd på övervikten i en fantastisk gest vilket gjorde att vi kunde använda hela den insamlade summan till de nödställda. Natalie berättar att det var mycket blandade känslor under resan ner till Kos. Frivillig-gruppen hade ingen aning om vad som väntade och man kunde därför inte riktigt förbereda sig mentalt. Att det skulle bli tufft var det ingen tvekan om, men hur tufft visste man inte. -När vi kom till Kos var det kaotiskt. Inga av de större organisationerna var på plats, inget organiserat flyktingläger, ingen struktur. Det fanns några små lokala volontärorganisationer och privatpersoner som gjorde så gott de kunde, men utan samordning blev det mer kaos än något annat. Någon dag levererades vattenflaskor från flera olika grupper med bara kort http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 3/11
mellanrum, men inget att äta. Andra dagar var det många som lämnade bröd och annat ätbart, men inget att dricka vilket naturligtvis var en extra påfrestning för flyktingarna. De kunde inte veta om, när eller vad de skulle få för förnödenheter. Vissa dagar blev det inget alls, medan det andra dagar kunde delas ut jättemycket. TSV köper det mesta på plats i Grekland. På så sätt "för man in" pengar i den lokala ekonomin. Natalie har varit och shoppat massor med mat till ett av de kök som tillagar mat till olika flyktingboenden i Aten. http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 4/11
Första resan gjordes av en grupp med frivilliga, men efter hemkomsten valde man att skapa en organisation för att kunna fortsätta. För fortsätta ville många av dem göra. Organisationen fick namnet TEAM SWEDEN VOLUNTEERS, TSV. Av första-resans deltagare är det Teresa och Natalie som sitter i styrelsen, men flera stycken finns med i organisationen. I styrelsen finns även tre andra personer som gjort minst en resa var. -Vi kände verkligen att vi måste fortsätta så att fler får uppleva det här och känna att det är möjligt att göra skillnad. För oss var det en enorm aha-upplevelse att se med våra egna ögon att hjälpen når fram och gör skillnad, och att vi som "små människor" kan göra betydelsefulla insatser för medmänniskor i kris. Tack vare att vi är en så liten organisation så är vi flexibla på ett helt annat sätt än de stora organisationerna som har långa beslutsled att gå igenom och reglementen som inte tillåter spontanitet. Vi kan ställa om på stört - ser vi ett behov så kan vi direkt försöka fixa det och det är enormt tillfredsställande. Första resan till Kos gjordes i slutet av september 2015. Därefter blev det en resa i slutet av oktober, i början av december och i början av januari. I februari blev det fyra resor och sedan dess har det rullat på. Vid det laget var Team Sweden Volunteers-organisationen klar och man hade arbetat fram ett välfungerande system. Vid dags dato har cirka 85 personer gjort resan en eller flera gånger och det har hunnit bli 23 vändor. Och fler kommer det bli! http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 5/11
Några av de teckningar som barnen producerat. -Våra volontärer har varit mellan 16 och drygt 80 år gamla, kvinnor och män och från olika yrkesgrupper. Alla bidrar på sitt sätt och med det man mäktar med. Några har patrullerat stränder nattetid för att söka av vattnet efter farkoster med flyktingar, andra har läst sagor och sjungit för små barn. Alla insatser är lika viktiga, välbehövliga och värdefulla och vi känner verkligen att vår insats gör en stor skillnad både för den enskilde och i ett större perspektiv. UNHCR bad oss om hjälp på Kos eftersom de uppskattade vår insats och såg att vi var väl samordnade, berättar Natalie stolt. I början av februari noterade styrelsen att läget förändrades på Kos. Färre och färre människor kom till ön, kaos byttes till lugn och ett flyktingläger (HotSpot) var under uppbyggnad. TSV kände därför att det var dags att byta insatsplats till någonstans där de behövdes mer. Natalie och en till volontär åkte till Aten för att reka eftersom man förstått att flyktingströmmarna vänts mot den grekiska huvudstaden. I hamnen Pireus möttes de av kaos. -När vi kom till Pireus den 20 februari var det kaotiskt. Lika illa som på Kos när vi kom dit i http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 6/11
september. Fler och fler flyktingar anlände till Grekland och fastlandet men väldigt få kunde lämna landet. Dagen innan vi anlände (den 19 februari) hade det beslutats att gränsen till Makedonien skulle stängas. Till en början fick enbart Syrier och Irakier med giltiga handlingar passera. Men några dagar senare beslutades det att gränsen skulle stängas för samtliga. Då hamnen är privatägd hade de stora organisationerna Röda Korset och Läkare utan Gränser inte tillstånd att vara där så det fanns ingen samordning överhuvud taget. Det var helt uppenbart att vi behövdes mer i Pireus än på Kos. Med tungt hjärta monterade vi ner vår välfungerande verksamhet på Kos och började bygga upp något nytt i Pireus. Natalie berättar att det inte bara är flyktingströmmens riktning som förändrats sedan i september. -I början var det mest män och rikare familjer som kom, men nu är det mer kvinnor och barn och de fattiga, större familjerna som gör den farliga resan till Europa. I maj var det ungefär 40 000 flyktingar som fastnat i Grekland och många av dem är barn. Många av vilka finns i Aten och i hamnen Pireus. Efter några veckor på plats i Pireus startade TSV en teservering i hamnen, en teservering som nu blivit en uppskattad samlingspunkt för många, många flyktingar. Där får de sig en varm http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 7/11
kopp te, ett vänligt leende och en chans att bli sedda, om så bara för en kort stund. Många kommer så gott som varje dag till teserveringen eftersom den blivit en trygg punkt i en annars kaotisk och oviss tillvaro. -Att vi finns på plats, bara det, skapar trygghet. Att vi står där varje dag - för flyktingarnas skull - ger en bra känsla hos dem, ger dem en känsla av värde. Flyktingarna behöver hjälp, massor med hjälp, men de behöver också ett vänligt leende, en klapp på axeln och att bli sedda. Och det är precis vad vi ger dem vid vår teservering! Vi erbjuder även solkräm så att de kan smörja in sig och sina barn varje dag. Självklart gör vi annat också. Vi hjälper till vid matutdelningar, leker med barnen, handlar förnödenheter, tittar till några av de olika flyktingboenden som startats i ödehusen i Aten och hjälper till efter bästa förmåga. Nyligen har vi även startat en "salong" där vi erbjuder barn och ungdomar olika håruppsättningar, nageljobb och tillfälliga tatueringar. Gissa om det är uppskattat! Numera försöker TSV att samla in pengar hellre än prylar till sina resor. Dels är det besvärligt att frakta allt och dels får man inte alltid in exakt det man har störst behov av, men än viktigare är att man genom att handla på plats också ser till att föra in pengar i den grekiska ekonomin vilket är oerhört välbehövligt. -Vi är en hjälporganisation på riktigt! Alla bidrag vi får in, varenda öre, går till flyktinghjälp. Vi har ingen administration som kostar och våra volontärer betalar sina resor och uppehället själva. Tack vare det, och att vi är så flexibla, kan vi verkligen göra det som behövs för stunden. Vi bokar inga resor långt i förväg eftersom vi inte vet vad som behövs eller var det behövs. Vi arbetar från vecka till vecka och håller koll på vilka beslut som fattas. Nu vill man ju till exempel tömma Pireus eftersom turistsäsongen är i uppstart och då får vi se vad som händer för vår del. Vi åker helt enkelt dit vi behövs - så länge vi behövs där! http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 8/11
Teserveringen i Pireus är mycket uppskattad och en trygghet för många av flyktingarna. Natalie avslutar: -Min och styrelsens roll hemifrån är ge de intresserade volontärerna så mycket information som möjligt om vad vi gör i Aten och sedan schemalägga volontärerna i ett överlappande schema. På så sätt kan de på plats lära upp de nya på de praktiska bitarna. Vi håller sedan kontakt med volontärerna under deras vistelse och även efter. Vissa kan må dåligt efter en sådan resa så något vi har börjat med är att ha avlastningssamtal där de som vill får prata av sig. Vill du veta mer om Team Sweden Volunteers? Via länken kommer du till hemsidan. Klicka på länken så kommer du till organisationens FaceBooksida! http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 9/11
Kos. Kos. http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 10/11
http://www.ubro.se/se/article_print.php?id=663631 11/11