Översiktsplan för Norrtälje kommun Del 1: Övergripande strategier Reviderad 2003-05-16 och 2003-12-12 Antagen 2004-04-26
Innehåll, del 1: Övergripande mål och strategier 1 LÄSANVISNING... 1 2 DEN ÖVERSIKTLIGA PLANERINGENS RÖDA TRÅD... 1 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖVERSIKTSPLANEN... 3 3.1 STATENS MILJÖMÅL OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING... 3 3.2 REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS LÄN (RUFS)... 4 3.3 VISION FÖR NORRTÄLJE KOMMUN... 4 3.4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 ÖVERSIKTSPLANEN... 6 4.1 LAGSTIFTNING... 6 4.2 INNEHÅLL, SYFTE OCH NYTTA... 6 4.3 ROLLFÖRDELNING... 7 4.4 MÖJLIGHETER ATT STYRA... 7 4.5 UTVECKLINGSSTRATEGI... 9 4.5.1 Syfte och bärande strategier... 9 4.5.2 Befolkning... 10 4.5.3 Bebyggelsestruktur... 10 4.5.4 Vatten... 19 4.5.5 Natur... 20 4.5.6 Kulturmiljö... 21 4.5.7 Energi... 22 4.5.8 Areella näringar... 23 4.5.9 Masshantering... 24 4.5.10 Boendemiljö... 24 4.5.11 Näringsliv... 25 4.5.12 Transportinfrastruktur och kollektivtrafik... 26 4.5.13 Service... 28 4.5.14 Friluftsliv... 28 4.5.15 Turism... 29 4.5.16 Hälsa och säkerhet... 30 4.6 LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET... 31 4.7 SAMMANVÄGNING... 32 Tabellbilaga; Riksdagens 15 miljömål och exempel på aktiviteter i Översiktsplanen
1 Läsanvisning Kommunens översiktsplan består av de tre olika delar. Del 1 lyfter fram förutsättningarna för kommunens översiktsplan samt planens övergripande mål och strategier i form av en utvecklingsstrategi. Därefter förs en diskussion huruvida det är möjligt att nå långsiktig hållbarhet inom planperioden. Avslutningsvis redovisas en sammanvägning av olika allmänna intressen och speciellt besvärliga målkonflikter nämns. Det finns också en tabellbilaga benämnd Riksdagens 15 miljömål och exempel på aktiviteter i Översiktsplanen. Denna syftar till att visa sambanden mellan översiktsplanen och Riksdagens miljömål. Observera att rubriksättningen i kapitlet Utvecklingsstrategi i del 1 är koordinerad med motsvarande i del 2. Dock är avsnitten Naturvård, Ekologiskt känsliga områden och Stora opåverkade områden i del 2 sammanförda under rubriken Natur i del 1. Del 2 vänder sig till de läsare som vill ha mer detaljerad information inom ett specifikt område. Här finns det mer utförliga sektorsbeskrivningar som redovisar befintliga förhållanden, mål, strategier, områdesrekommendationer, åtgärder mm. Där finns också kartor som redovisar respektive ämne. Del 3 redovisar en konsekvensanalys av översiktsplanen. I analysen är fokus riktat mot effekter för miljön (långsiktig ekologisk hållbarhet) men även konsekvenser för ekonomi och sociala förhållanden behandlas (långsiktig ekonomisk och social hållbarhet). 2 Den översiktliga planeringens röda tråd Norrtälje kommun har en hög attraktivitet bl a genom sin rika natur, skärgård och sina kulturmiljöer och följaktligen utgör dessa miljövärden en strategisk resurs och viktiga konkurrensfaktorer för den vidare utvecklingen av kommunen. Det gäller således att kombinera bevarandet av dessa värden med en insiktsfull utveckling av befolkning och näringsliv så ett varaktigt fundament etableras baserat på långsiktig hållbarhet. För att förstå i vilken struktur översiktplanen skall fungera och vilken röd tråd som Norrtälje kommun önskar följa i framtiden visas en schematisk figur på nästa sida. Figuren utgör självklart en förenkling av en komplex värld full av osäkerhet. Innebörden av den röda tråden i figuren kan sammanfattas på så sätt att långsiktig hållbarhet både utgör en förutsättning och en målsättning för Norrtälje kommuns strategi för att möta framtiden. Den följande framställningen i del 1 av Översiktsplanen följer strukturen i nedanstående figur. Först ges en genomgång av översiktsplanens förutsättningar och utgångspunkter. Därefter redovisas översiktsplanens syfte och roll i planeringen samt kommunens utvecklingsstrategi. Därpå diskuteras förutsättningarna att nå hållbarhet och det görs även en sammanvägning av allmänna intressen. Allra sist ges en översikt av sambanden mellan planens aktiviteter och statens miljömål. 1
Långsiktig hållbarhet - Statens miljömål Förutsättningar Kommunens vision Befintliga förhållanden Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) Översiktsplan Styrmedel PBL Miljöbalk Kollektivtrafik Infrastruktur Kommunal service Kommunala investeringar Högre utbildning etc Översiktplan Befolkning Näringsliv Natur Kultur etc Strategier Röd tråd som skall genomsyra planen Uppföljning Successiva förändringar och förnyelse av befintliga förhållanden Konsekvenser Icke långsiktig hållbarhet. Långsiktigt val Långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet 2
3 Förutsättningar för översiktsplanen 3.1 Statens miljömål och långsiktigt hållbar utveckling Utgångspunkten för översiktsplanen är att ge förutsättningar för att Norrtälje kommun utvecklas mot en långsiktig hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling myntades av Brundtlandkommissionen och kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Stiftelsen Det Naturliga Steget har definierat det uthålliga samhället enligt fyra grundvillkor för kretsloppsprincipen: Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas. Effektiv och rättvis resursomsättning. Riksdagen fastställde 1999 de svenska miljömålen. Den ekologiskt hållbara samhällsutvecklingen handlar i grunden om tre övergripande mål: Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte får skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ned föroreningarna. Naturliga kretslopp skall värnas medan naturfrämmande ämnen inte bör få förekomma i miljön. Den biologiska mångfalden skall bevaras och värdefulla kulturmiljöer skyddas. En hållbar försörjning innebär att jordbruk, skogsbruk och fiske skall bedrivas så att återväxten säkras. Material bör återvinnas i kretslopp och förnybara råvaror skall användas. En effektiv användning innebär att användning av energi och andra naturresurser skall bli mycket effektivare än idag. Med utgångspunkt från dessa övergripande mål som fastlagts av riksdagen har 15 miljökvalitétsmål arbetats fram. De skall vara en ledstjärna för myndigheter, företag, markägare och medborgare när de fattar beslut, använder eller vistas i vår gemensamma miljö. Miljökvalitétsmålen berör: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans, levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Dessa nationella miljömål utgör i tillämpliga delar således både utgångspunkter och målsättningar för kommunens översiktsplan som anger intentionerna för användningen av 3
kommunens mark- och vattenområden, d v s våra framtida livsbetingelser. Det innebär att Norrtälje kommun, som är en ekokommun, har beslutat att arbeta för en utveckling mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå hög livskvalité och god hälsa. I tabellbilagan Riksdagens 15 miljömål och exempel på aktiviteter i Översiktsplanen redovisas exempel på hur översiktsplanens aktiviteter kan bidra till uppfyllelsen av de nationella miljömålen. De övergripande bestämmelserna i Miljöbalken syftar också till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Det innebär att människors hälsa liksom miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp uppnås. 3.2 Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) Rubricerad plan behandlar utvecklingen i Stockholms län i ett perspektiv fram till år 2030 och har satt upp tre grundläggande mål för Stockholmsregionen enligt följande: God konkurrenskraft i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv Goda och jämlika levnadsvillkor Långsiktigt hållbar livsmiljö Denna plan innehåller en mängd förutsättningar som påverkar utvecklingen i vår kommun. Den allra viktigaste är dock den i RUFS gjorda bedömningen att länet kommer att ha en tillväxt som innebär 600 000 nya invånare fram till år 2030. Norrtäljes del av denna befolkningsökningen antas bli mellan 13 900 och 28 000 nya invånare. Enligt RUFS kommer det således att ske en kraftig befolkningsökning vilket även kommer att bidra till en tillväxt av näringslivet. Detta sammantaget med behoven hos redan befintliga aktörer kommer att innebära ytterligare efterfrågan bl a på att ta naturresurser i anspråk i framtiden. Det gäller således för kommunen att verka för att den framtida utvecklingen bidrar till att samhället i sin helhet styrs mot långsiktigt ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Detta resonemang utvecklas under rubriken Utvecklingsstrategi i del 1. En annan aspekt är att kommunen också bör verka för att befintliga kapaciteter i den kommunala verksamheten används effektivt genom att tillväxten i möjligaste mån sker så att det inte krävs nya kommunala investeringar. 3.3 Vision för Norrtälje kommun Den kommunala vision för Norrtälje år 2015, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2001, är en annan viktig förutsättning för översiktsplanen. Visionen har gemensamt arbetats fram av förtroendevalda och förvaltningschefer i Norrtälje kommun under 2000 och är ett idédokument som skall uttrycka en gemensam vilja för att utforma framtiden i kommunen. Vår vision år 2015 Norrtälje kommun är den trygga Roslagskommunen med god utvecklingspotential i Sveriges mest dynamiska region. Här finns det som ger alla en hållbar grund för liv och utveckling. 4
Intentionerna i visionen skall bl a uppnås genom att i samhällsplaneringen verka för att: Utveckla kommunen med ekologisk grundsyn. Inrikta mot småskalighet och valfria, attraktiva boendemiljöer. Erbjuda miljöanpassad kollektivtrafik för lokala/regionala resor. Vara bland de främsta i Sverige att nyttja ny teknik för en miljöanpassad struktur. Vara ett mångkulturellt samhälle som spänner från tradition till nydaning. att beträffande miljö verka för att: Förvalta ren luft och rent vatten som ett arv genom aktiva åtgärder för bevarande. Omväxlande natur från ytterskärgård till lövskogsmarker skall vara tillgänglig för alla. att beträffande näringsliv/sysselsättning verka för att: Vi skall vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och arbeta offensivt för nya företagsetableringar. Vi skall ha många forskningsanknutna, innovativa företag i en kreativ omgivning inom områdena vård/omsorg, miljö och kommunikationsteknik. Vi skall vara den bästa kommunen i Sverige när det gäller kontakter och utbyte med de baltiska staterna och Ryssland. Besöksnäringen skall utvecklas ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Vi skall ha en lokal livsmedelsproduktion som är attraktiv för invånare och besökare. att beträffande vård och omsorg verka för att: Vara Europas bästa kommun att erbjuda vård, omsorg och en livsmiljö som bevarar det friska. Nyttja modern informationsteknik för att erbjuda vård i hemmet men också för att ge tillgång till upplevelser och utveckling. Trygga personal- och kompetensförsörjning inom sektorn för såväl privat som offentlig verksamhet. att beträffande utbildning verka för att: Vi skall ha forskning, utveckling och utbildning inom geriatrik, omvårdnad, miljö, informationsteknik och processindustri. Vi skall ha högskoleutbildningar integrerade med gymnasieskola och vuxenutbildning. Vi skall ha en vårdhögskola. att för barn och ungdomar arbeta för att: Ha barnomsorg av hög kvalité med stor valfrihet för föräldrarna. Att stötta och respektera barns och ungdomars initiativförmåga. Genom samverkan och egna initiativ erbjuda den högsta kvaliteten inom grundskola och utbildning. att beträffande kultur verka för att: Kulturupplevelser skall vara en naturlig del i allas vardag. Kulturlandskapet skall bevaras och vara lättillgängligt. Kulturutbudet skall spänna från tradition till nydaning med förankring i det lokala. Alla skall vara delaktiga i ett lokalt kulturutbud med global utsikt. 5
3.4 Befintliga förhållanden Översiktsplanens innehåll och utformning är trots sin framtidsinriktning i mångt och mycket ett resultat av befintliga förutsättningar när det gäller markanvändning, befolkningssammansättning, näringslivsstruktur etc. vilket är en viktig aspekt att ha förståelse för. Översiktsplanens uppgift blir därmed att dels bevara och värna önskvärda strukturer och värden, dels ange möjligheter för påverkan av olika typer av successiva förändringar samt förnyelse av t ex bebyggelsestruktur, va-system, näringslivsutveckling, så att samhället som helhet styrs mot långsiktig hållbarhet. 4 Översiktsplanen 4.1 Lagstiftning Norrtälje kommuns gällande översiktsplan är antagen år 1991. Under senaste tioårsperioden har mycket hänt samtidigt som kunskaperna om kommunen och dess förutsättningar har ökat. Planen har således blivit inaktuell inom många områden. Översiktsplanens handläggning och innehåll styrs av bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL). I de inledande bestämmelserna (kap. 1) sägs att varje kommun skall ha en aktuell och geografiskt heltäckande översiktsplan. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. Med aktuell plan menas att kommunfullmäktige har behandlat planen och beslutat om aktualiteten minst en gång per mandatperiod. I 4 kap. PBL finns de bestämmelser som reglerar översiktsplanens innehåll, syftet med samrådet, utställning etc. Översiktsplanens innehåll är dock inte reglerat i detalj. Översiktsplanen skall redovisa de allmänna intressena enligt 2 kap. samt de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid planläggning skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas, vilka innehåller grundläggande och särskilda bestämmelser för hushållning av mark- och vattenresurser. Enligt kap 5. 3 miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Vidare skall av planen framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena. Planens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan svårighet och den skall vara aktuell och spegla rådande förhållanden i kommunen och kommunens avsikter. 4.2 Innehåll, syfte och nytta I den framtagna översiktsplanen redovisas kunskap och fakta samt mål och strategier både ur ett helhetsperspektiv och för olika ämnesområden. Mål och strategier syftar till hur helheten samt respektive område kan utvecklas i symbios med långsiktigt hållbarhet. Det redovisas också vilka frågor som är av strategisk betydelse och vilka konflikter som behöver lyftas fram. Det föreslås även vilka kommunala ställningstaganden som bör göras samt vilket eller vilka intressen som skall prioriteras. De områden som specifikt behandlas är areella näringar, masshantering, natur, kulturmiljö, vatten, energi, omvärld, befolkning och bostäder, näringsliv, transportinfrastruktur och kollektivtrafik, service, friluftsliv, turism samt hälsa och säkerhet. 6
I planen ingår en noggrann redovisning av vilka riksintressen som finns inom kommunen. Utpekandet av riksintressen är ett resultat av vad länsstyrelsen (staten) och kommunen har kommit överens om beträffande avgränsning, innebörd och hur dessa värden skall tillgodoses. Planens syfte är att visa kommunens intentioner för användning av mark och vatten vilket i korthet innebär följande: att medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar att främja goda miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden, energi och råvaror, att främja en från social synpunkt god livsmiljö. När det gäller översiktsplanens nytta är ambitionen att den skall rationalisera och förenkla beslutsfattandet. Tjänstemän och politiker fattar beslut i en mängd ärenden som får konsekvenser på lång sikt. Planen behövs därför som underlag för att belysa enskilda beslut i ett långsiktigt sammanhang. Detaljplaneringen kan då rationaliseras och förenklas och ärendehanteringen bli snabbare och mer rättvis. Översiktplanen skall också medverka till att välfärdsmålen uppfylls. Ambitionen här är att planen skall ge en samlad bild av hur det är önskvärt att kommunen utvecklas i framtiden. Den är även ett dokument, som används i diskussioner med staten i avsikt att påverka investeringsbeslut, som inte kommunen råder över. Till sist är vår ambition att på ett tydligt och enkelt sätt klargöra för kommuninvånare, lokala näringslivet och föreningar grunden för lokalt utvecklingsarbete och långsiktiga mål att sträva mot. 4.3 Rollfördelning Det är viktigt med en så tydlig rollfördelning som möjligt mellan stat, landsting, kommun och näringsliv. Denna innebär, förenklat sett, att det offentliga bör koncentrera sig på att skapa den goda arenan med sund lagstiftning, rimlig beskattning och bra vägar/bryggor/telekommunikationer (staten), bra kollektivtrafik till lands och sjöss och god sjukvård (landstinget) samt bra kommunal service och omsorg, effektiv handläggning av olika plan-, bygglov och tillståndsärenden samt bidra till rationella lösningar beträffande infrastruktur mm (kommunen). Det offentliga har därtill ett stort ansvar för att värna allmänna intressen samt att den ekologiska hållbarheten långsiktigt säkerställs. Kommunen skall således koncentrera sig på sina kärnverksamheter och värna utveckling mot social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet genom tydlig planering och myndighetsutövning. Kort sagt skall kommunen verka för en funktionell och sund arena med god konkurrenskraft, d v s med bra förutsättningarna för att bo, leva och att driva företag i vår kommun. Näringslivets roll är att upptäcka goda affärsidéer och omsätta dessa i företagsamhet. 4.4 Möjligheter att styra Översiktsplanen skall ge vägledning och den är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda. Det medför att översiktsplanen till stor del måste förlita sig på att andra styrmedel används för att förverkliga intentionerna i översiktsplanen. Det är också så att en mycket stor del av den sammantagna samhällsutvecklingen bestäms av enskilda beslut hos individer och företag som syftar till att optimera välfärd och vinst för den enskilda individen respektive företaget. Det gäller således att verka för en incitamentsstruktur (morötter och piskor) där 7
enskilda och företag upplever det som rationellt att fatta beslut och utföra handlingar som är förenliga med färdriktningen mot långsiktig hållbarhet och kommunens vision. Det har framhållits att mycket av det som behandlas inom ramen för översiktsplanen endast kan påverkas i mindre omfattning under planperioden. Innebörden av detta är att det gäller att påverka de successiva förändringarna och förnyelserna av befintliga förhållandena så att förutsättningarna att nå hållbarhet stärks. Ett exempel på detta är att nytillkommande bostäder bör lokaliseras på så sätt att både de boendes preferenser för val av boende och nödvändiga hänsyn till miljön tillgodoses. Utan att göra anspråk på att vara en fullständig och uttömmande genomgång diskuteras nedan vilka möjligheter kommunen har att påverka utvecklingen i önskvärd riktning. Genom plan- och bygglagen (PBL) har kommunerna planmonopol och genom miljöbalken ges förutsättningar för att påverka bebyggelseutvecklingen, infrastrukturinvesteringar, bevarande av natur- och kulturvärden etc. Det gäller dock att använda dessa instrument så insiktsfullt som möjligt så att det inte uppstår onödiga konflikter mellan exploaterings- och bevarandeintressen. Det innebär att individer och företag måste göras medvetna om de strategiska värden som natur och kulturmiljö utgör så att olika exploateringar kan utföras med hänsyn till kraven på långsiktig hållbarhet utan att det upplevs som en uppoffring av den enskilde. Ett medel att uppnå detta är att hålla en hög planberedskap både för bostäder och lokaler för näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Ett annat exempel är att hantera permanentningen 1, som är ett uttryck för bostadsefterfrågan, på ett framsynt sätt istället för att agera motvalls med ineffektiva begränsningar av byggrätter. Kollektivtrafiken och transportsystemet kan användas för att påverka individers respektive företagens val beträffande lokalisering av boende och verksamheter. Ett exempel är att fortsätta stärka utvecklingen av Norrtälje stad genom att satsa på högkvalitativ kollektivtrafik till Stockholm, Arlanda och Uppsala. Ett annat är att genom väginvesteringar och ett primärt nät för kollektivtrafik förbättra förutsättningarna för våra norra delar av kommunen. Genom att kombinera samhällsekonomiskt effektiv kollektivtrafik och pendlarparkeringar i strategiska lägen kan beroendet av bil motverkas. Här är också utvecklandet av det lokala näringslivet ett verkningsfullt medel när det gäller att minska behovet av att bilpendla till bl a regionens centrala delar. Genom tillgängligheten till kommunal service och hur kommunala investeringar styrs finns det också möjlighet att påverka bebyggelsemönstret. Ett exempel på strategi kan här vara att värna våra skolor i mindre orter så att landsbygd och mindre orter ges bättre möjligheter till utveckling. Ett annat är inrättande av kommunala va-områden eller dragningar av nya vattenledningar. Kommunen kan också använda kommunala avgifter för att påverka individers och företagens lokaliseringsbeslut. Om kommunens vilja är att aktörer skall välja att bygga inom kommunens va-områden bör t ex inte anslutningsavgifterna överstiga kostnaderna för att anlägga ett eget avlopp på landsbygden. Tillskapande av tillgänglighet till och utbud av högre utbildning är en av kommunens mest strategiska styrmedel. Därigenom kan vår genomsnittligt låga utbildningsnivå på sikt höjas vilket kan attrahera olika typer av företag i framtidsbranscher med tillväxtpotential. Detta i sin tur stärker kommunens näringsliv och sysselsättning med en mängd positiva effekter som följd. Det gäller också att fortlöpande bevaka, samverka och påverka staten och dess verk och myndigheter samt landstinget så att även dessa aktörer bidrar till att uppfylla översiktsplanens intentioner. 1 Permanentning innebär bosättning i och mantalsskrivning på en fritidshusfastighet. 8
Sammanfattningsvis finns det goda möjligheter att påverka utvecklingen i önskvärd riktning genom att använda de olika medel som står till buds på ett sammanhållet och insiktsfullt sätt, d v s en formulerad strategi. Utan samordning finns det risk för en spontan utveckling med kortsiktiga suboptimeringar som äventyrar den långsiktiga hållbarheten. 4.5 Utvecklingsstrategi 4.5.1 Syfte och bärande strategier Syftet med en utvecklingsstrategi i detta sammanhang är att påverka utvecklingen mot en långsiktig ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt kommunens vision. Det kan uttryckas i målet: Ett kretsloppsanpassat samhälle byggt på ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå hög livskvalité och god hälsa. De bärande strategierna som kommunens utveckling bör vila på är följande: Fortsatt tillväxt av kommunens befolkning skall främjas och planeringstalet för år 2015 är 65000 invånare. Tillkomst av attraktiva boendemiljöer är prioriterat. Fortsatt integration av kommunen i Mälardalsregionen skall främjas, dock ej på bekostnad av Norrtälje kommuns särart och identitet. Utvecklingen av bebyggelsen skall påverkas mot en ändamålsenlig småskalig struktur som främjar goda sociala förhållanden och miljöförhållanden samt en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden, grundvatten, energi och råvaror. Den fysiska strukturen som medel är nödvändig men dock inte tillräcklig för att uppnå hållbarhet. Andra medel som politik, ekonomi, juridik, organisation, tekniska lösningar, livsmönster och sociala beteenden måste också bidra. Kommunens höga natur- och kulturmiljövärden utgör en strategisk resurs och skall värnas och berikas både för dagens invånare och kommande generationer. Bebyggelsestrukturen i samspel med transportsystemet och kollektivtrafiken skall bidra till hög tillgänglighet och ge förutsättningar för tillväxt. En positiv sysselsättningsutveckling kan motverka behovet att arbetspendla till regionens inre delar. Ett positivt klimat för näringslivet skall främjas och det skall ges möjligheter till högre utbildning och kompetensutveckling inom kommunen. Det internationella samarbetet, främst med Östersjöstaterna, skall stärkas. Kommunen skall följa och dra lärdom av den Europeiska utvecklingen vad det gäller kommunal- och regionalplanering samt söka internationella samarbetspartner för att kunna ha ett gemensamt erfarenhetsutbyte i dessa frågor med övriga Europa. Den kommunala servicen skall hålla en hög kvalité och utvecklas utifrån den efterfrågan och det behov som finns samtidigt som verksamheten skall ske på ett effektivt sätt. 9
4.5.2 Befolkning Enligt regionplanen för Stockholms län, RUFS, förutspås antalet invånare i Norrtälje kommun öka med mellan 13 900 och 28 000 personer fram till år 2030. Fram till år 2015 följer kommunens egen bedömning antagen utveckling i RUFS. Kommunen har antagit ett planeringstal på 65 000 invånare år 2015 som anger vilken planberedskap som behövs. Ökningen av befolkningen kommer att ställa krav både på byggande av nya bostäder samt permanentning av befintliga fritidsbostäder. I det längre tidsperspektivet fram till 2030 kräver denna utveckling ett nytillskott på ca 9 000-16 000 bostäder, d v s 300-550 per år. I det kortare tidsperspektivet fram till år 2015 är behovet ca 5 000-7 000 lägenheter i Norrtälje kommun. Kommunens åldersstruktur har stor betydelse för olika verksamheters val av lokalisering och dimensionering. Norrtälje kommun har i jämförelse med länet en äldre åldersstruktur och förändras inte attraktionskraften för inflyttare i de yngre åldersgrupperna som efterfrågas av näringslivet kommer genomsnittsåldern i kommunen att öka ytterligare. Befolkningen i kommunen år 2015 i jämförelse med år 2001. Kommunen har satt upp följande mål för befolkningsutvecklingen: Att det skall upprätthållas en handlingsberedskap för planeringstalet på 65 000 invånare i kommunen år 2015 Att det skall arbetas för att alla kommunens fyra bygder får del av tillväxten och minst behålla befintlig befolkningsnivå år 2015 Att inflyttningen skall stimuleras för att uppnå en allsidig åldersstruktur och ökad mångfald. 4.5.3 Bebyggelsestruktur Målen för bebyggelsestrukturen är Att påverka de successiva förändringarna av bebyggelsestrukturen så att den totala utvecklingen går mot långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i enlighet med kommunens vision. 10
Att upprätthålla planberedskap för byggande av 5 000 7 000 lägenheter under perioden fram till 2015 så att planeringstalet 65 000 invånare år 2015 kan klaras av förutsatt sådan efterfrågan på bostäder. Kommunen skall verka för att samtliga kommundelar skall ges goda förutsättningar för utveckling. Utvecklingen av bebyggelsen påverkas av efterfrågan på bostäder (preferenser och betalningsförmåga) och olika typer av verksamhetslokaler (företagsekonomiska kriterier) i kombination med befintlig och framtida utbyggnad av transportinfrastruktur som avgör tillgängligheten. Kommunens möjligheter att styra hur dessa nytillkommande bostäder och verksamhetslokaler kommer att fördela sig inom kommunen är begränsade. Kommunens möjlighet ligger således istället i att skapa förutsättningar för en önskad utveckling av lokaliseringen av bebyggelsen enligt diskussionen i avsnittet 4.3 Möjligheter att styra i del 1. Det gäller således för kommunen att bidra till att olika typer av efterfrågan på bebyggelse hanteras på ett sådant sätt att den successivt tillkommande nya bebyggelsen hamnar i sådana lägen samt utformas på ett sådant sätt så att inriktningen mot långsiktig hållbarhet säkerställs. Om detta skall lyckas kommer det att krävas flexibilitet och kreativitet från kommunens sida samt stöd från regional och statlig nivå. Exempel på sådant stöd är utvecklande av kollektivttrafik, upprustning av vägnätet, tillskapande av utbud av högre utbildning mm. Inom planperioden kommer det att bli mycket svårt att motverka ett ökat bilberoende även om detta är angeläget. Inriktningen bör därför vara att genom hög planberedskap i goda kollektivtrafiklägen utifrån Norrtäljes landsbygdsperspektiv försöka påverka den tillkommande bebyggelsen så att bilberoendet motverkas. Här behövs samverkan mellan vägupprustningar, utvecklandet av kollektivtrafik med god kvalité, pendlarparkeringar i strategiska lägen, förutsättningar för näringslivsutveckling, lokal tillgång till högre utbildning etc. En stor andel av nytillkommande befolkning kommer med stor sannolikhet att vilja bosätta sig i kommunens södra och sydvästra delar. Den främsta anledningen till detta är kravet på acceptabla pendlingstider till arbetsplatsutbudet i regionens centrala delar och i stråket längs E4 mellan Stockholm och Uppsala. En ökning av sysselsättningen inom kommunens gränser är givetvis mycket angelägen. Det kommer dock att bli en svår uppgift att bidra till att ökningen av arbetstillfällen matchar den antagna befolkningsökningen. Tyvärr är det mer realistiskt att förvänta sig en successivt ökande arbetspendling ut från kommunen. Kartan nedan illustrerar en tänkt fördelning av kommunens beredskap, som omfattar cirka 7000 nya bostäder (summan av nybyggande och permanentning), för att tillgodose bostadsbehovet för 65 000 kommuninvånare år 2015. Cirklarnas yta är proportionell till bedömt behov av nya permanentbostäder. Även områden med god planberedskap för utveckling av näringslivet redovisas på kartan.
Beredskap för bostads- och näringslivsutveckling 2000-2015 samt primärt kollektivtrafiknät. Teckenförklaring Nybyggnad av bostäder Permanentning av fritidshus Planberedskap för näringslivet 800 200 200 Norra kommundelen Permanentning Nybyggnad på landsbygden, exkl. tätorter. Nybyggnad i Herräng+ Grisslehamn+Skebobruk+ Edsbro+Rånäs+Nysättra+ Drottningdal Primärt bussnät Hallstavik 100 Älmsta 100 Rimbo Norrtälje 2000 400 Rö 100 50 Södra kommundelen 100 Bergshamra 2000 700 150 Permanentning exklusive Bergshamra Nybyggnad på landsbygden, exkl. tätorter. Nybyggnad i Finsta+Svanberga+Gottröra+ Gräddö+Södersvik+Spillersboda+Furusund+ Köpmanholm
Fyra femtedelar, cirka 5 600, av nytillskottet av bostäder bedöms hamna i de södra och sydvästra kommundelarna. Detta nytillskott fördelar sig mellan Norrtälje stad (40 %), permanentning (40 %) medan övriga 20 % fördelar sig mellan Rimbo, Rö och Bergshamra, övriga småorter samt på landsbygden. När det gäller permanentningen antas denna fortsätta i samma takt som under 1990-talet, d v s drygt 200 per år. 2 Denna bedömning är givetvis osäker med hänsyn till omständigheter som förbättrade arbetspendlingsmöjligheter, prisutveckling på fastigheter i kommunen relativt de inre regiondelarna, ökad flexibilitet i arbetslivet etc. Rimbo bedöms ha en god tillväxtpotential med hänsyn till närhet både till Stockholm och till Arlanda. Detta gäller även Rö som har goda förutsättningar för att kombinera strategiskt läge med attraktiva boendemöjligheter. Det kommer troligtvis också att finnas en relativt omfattande efterfrågan att bygga nya bostäder i våra småorter och på landsbygden. När det gäller de norra kommundelarna är potentialen för tillväxt väsentligt mindre främst beroende på att tidsåtgången för daglig arbetspendling till regionens centrala delar blir i längsta laget. Nytillskottet antas därför bara bli en femtedel av det totala i kommunen vilket motsvarar ungefär 1 400 lägenheter. En stor andel av detta nytillskott, 60 %, bedöms ske via permanentning. Ytterligare 30 % förmodas ske i småorter och på landsbygden samt ett smärre tillskott i Hallstavik och Älmsta (10 %). Av tidigare diskussion har det framgått att kommunen har begränsade möjligheter att styra samhällsutvecklingen i absolut mening. Ambitionen blir således att verka för att det blir så gynnsamma förutsättningar som möjligt för att önskvärd utveckling (visionen) skall bli en realitet. Att uppnå en långsiktig ekonomisk, social och ekologiskt hållbarhet är därför en grannlaga uppgift som kommer att kräva konsekvens och tydlighet i kommunens långsiktiga arbete. Med detta som grundförutsättning har bebyggelseutvecklingen baserats på nedan angiven uppdelning av bostadsefterfrågan, främjande av god sysselsättningsutveckling, möjligheten till på sikt hållbara va-lösningar samt kommunens strategi för kollektivtrafik. Förutsatt denna inriktning eftersträvas en struktur med byggande i goda kommunikationslägen genom tillämpande av följande: Med syfte att visa kommunens ställningstagande beträffande bebyggelseutvecklingen har kommunen delats in i sju olika kategorier utifrån hur efterfrågan på bostäder kan grupperas. Denna ansats har resulterat i följande uppdelning av kommunen: 1. Norrtälje stad 2. Rimbo, Hallstavik, Älmsta 3. Småorter med kommunalt vatten och avlopp 4. Små orter/byar och landsbygd 5. Permanentning av fritidshus 6. Skärgården 7. Nytillkommande fritidshusbebyggelse Beträffande näringslivet är kommunen positiv till utveckling i hela kommunen varhelst detta kan ske på företagsekonomisk grund. Detaljplanlagd industrimark finns i Norrtälje stad, Rimbo, Hallstavik och Älmsta. Med gjord geografisk uppdelning av kommunen som grund redovisas kommunens syn på bebyggelseutvecklingen enligt följande: Norrtälje stad Det har allt mer uppmärksammats att attraktiva städer är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att locka invånare, företag, turister m fl. Det har också konstaterats att en 2 Källa: SLL, RTK: s Områdesdatabas. SCB, SDB 13
levande stadskärna med ett varierat utbud av affärer, tjänsteföretag och nöjen är en av de viktigaste faktorerna för stadens attraktivitet och bärkraft. Staden ger också goda möjligheter att åstadkomma långsiktig hållbarhet genom att kunna använda effektiva, storskaliga system för uppvärmning, vatten- och avloppsförsörjning, etc. Staden ger även underlag för en kollektivtrafik som i viss mån kan ersätta bilen. I en allt mer hårdnade konkurrens är det av strategisk betydelse att antalet invånare i Norrtälje stad ökar och marknadsunderlaget stärks så att stadens attraktivitet utvecklas enligt resonemanget ovan. Hela kommunen har att vinna på om Norrtälje stads ställning stärks på i första hand den regionala arenan. Enligt devisen det som är bra för Norrtälje stad är bra för kommunen bör tillgängliga styrmedel samordnas så att förutsättningarna stärks för tillväxt av staden. Det kan exempelvis konkret gälla att fortsätta med upprustningen av stadskärnas miljö, vidareutveckling av kollektivtrafik och vägsystem, förtätning och byggande av stad med attraktiva bostäder och arbetsplatser, kraftfulla satsningar på högre utbildning, marknadsföring osv. I Norrtälje stad finns goda förutsättningar för att utnyttja befintliga kapaciteter i vasystem, skolor, barn- och äldreomsorg. Således är tillväxt i Norrtälje stad förenlig med kommunal-ekonomisk effektivitet. Här ges det också goda möjligheter att uppnå långsiktig hållbarhet. Det pågår en revidering av den fördjupade översiktsplanen för Norrtälje stad med planerat antagande under 2003. I denna redovisas bl a stadens långsiktiga utbyggnad av bostäder, arbetsplaster och transportsystem. Enligt den övergripande strategin skall det finnas en planberedskap för 2 000 nya lägenheter i Norrtälje stad fram till 2015. I och med kommunens förvärv av Nordrona har tillkommit 50 000 kvm stadsnära lokaler som är lämpliga för utbildning och därtill kompletterande näringar. Även stora markområden finns på området som med fördel kan användas för bostadsbebyggelse. Inom fem år kommer det att finnas ca 300 studentlägenheter på området. I Görlaområdet finns idag ca 80 000 kvm industrimark som är planlagd. Rimbo, Hallstavik och Älmsta Dessa tre orter intar en särställning utöver Norrtälje stad som kommundelscentra. Det är således angeläget att underlaget för utbudet av kommersiell och annan service ges goda möjligheter att utvecklas. Det bör finnas en god planberedskap både för ytterligare bostäder och för företagsetableringar. Kommunen skall fortlöpande verka för att tillgängligheten förbättras genom förbättringar av kollektivtrafik och vägsystem. En ökad tillväxt i dessa orter är också kommunalekonomiskt effektivt och förenligt med ambitionen om långsiktig hållbarhet. Speciell uppmärksamhet kan dock krävas när det gäller Hallstavik därför att näringslivet här är starkt beroende av Hallsta pappersbruk och pendlingsavståndet till regionens centrala delar är väl långt för dagliga resor. För Rimbo finns det en fördjupad översiktsplan som antogs 1991-04-02. Denna innehåller en planberedskap för nybyggnation som vida överstiger angivna 400 lägenheter. Det finns också goda möjligheter för utveckling av näringsliv med bl a 50 000 kvm detaljplanelagd industrimark på Vallbyområdet. I och med planläggning av väg 77 och väg 280 vid Rimbo kommer nuvarande område att delas. Det minskar det befintliga området men kan istället kompenseras genom några nya tomter väster om ny dragning av väg 280 fram till nuvarande Shell bensinstation. 14
Hallstavik har en fördjupad översiktsplan som antogs 1999-12-20. Denna innehåller en planberedskap för cirka 300 lägenheter d v s mer än vad som anges i denna plan. Möjligheterna markmässigt att utveckla näringslivet är goda. I syfte att stärka Hallsta pappersbruks konkurrensläge ges en upprustning av tillfartsvägarna till samhället en hög prioritet. I Skärsta industriområde finns ca 15 000 kvm industrimark. Ytterligare mark för industriändamål finns upptaget i den fördjupade översiktsplanen för Hallstavik. Beträffande Älmsta skall det tas fram en fördjupad översiktsplan för orten. Här finns det en potential för tillväxt och ett lokalt engagemang. Den nya planen bör redovisa nya verksamhetsområden som komplement till befintliga ca 6 000 kvm industrimark. Små orter med kommunalt vatten och avlopp Inom kommunen finns det en mängd mindre orter spridda i hela kommunen. Tillväxt av dessa orter är mer eller mindre positivt beroende på om det bl a finns tillgång till arbetstillfällen, kommunalt va samt kvalitén på kollektivtrafik och anslutande vägar. Det är dock viktigt att beakta att kommunen inte kan styra människors val av bostadsort annat än genom att satsa på goda förutsättningar där kommunen önskar utveckling. Nedan har de mindre orterna med kommunalt va delats in i två kategorier. Den första kategorien av orter, där kommunen i första hand stöder tillväxt, är de orter som har kommunala va-system och som är belägna längs primära nätet för kollektivtrafik. Dessa orters tillgänglighet kommer framgent att öka i takt med att kollektivtrafik och prioriterade vägar förbättras samtidigt som vatten och avlopp i kommunal regi kan ges långsiktig hållbarhet. I dessa orter skall det finnas en god planberedskap för ytterligare bostäder och företagsetableringar och det är viktigt att de kommunala anslutningsavgifterna och taxorna inte skapar oönskade undanträngningseffekter. Bergshamra intar i viss mån en särställning och har förutsättningar att utvecklas till ett kommundelscentrum. I nedanstående tabell anges vilka orter som uppfyller ovan angivna kriterier samt planberedskap i gällande detaljplaner för bostäder år 2002. Orter i kategori 1 - Planberedskap Ort Bostäder Kommentar Herräng 13 småhus, 4 flerbostadshus Grisslehamn 30 småhus Finns en dispositionsplan Skebobruk 22 småhus, 2 flerbostadshus Edsbro 20 småhus Finns fördjupad översiktsplan Bergshamra 25 småhus Finns en dispositionsplan Finsta 10 småhus Finns också en industritomt Svanberga Inget i detaljplan Omfattande möjligheter i fördjupad översiktsplan Furusund Inget i detaljplan Den andra kategorien orter har kommunalt va men är inte belägna längs kollektivtrafikens primära nät. Förutsatt ledig kapacitet i va-systemet är det även här positivt med nya bostäder. Det skall således finnas planberedskap för ytterligare bostäder, och dessa skall vara möjliga att ansluta till kommunens va på ett långsiktigt hållbart sätt. I nedanstående tabell anges vilka orter som uppfyller ovan angivna kriterier samt planberedskap för bostäder och näringsliv. 15
Orter i kategori 2 - Planberedskap Ort Bostäder Kommentar Rånäs 15 småhus Finns fördjupad översiktsplan Drottningdal 27 småhus Finns också en affärstomt Nysättra 6 småhus Gräddö Inget i detaljplan Finns en dispositionsplan Södersvik Inget i detaljplan Spillersboda Inget i detaljplan Köpmanholm 42 småhus Utöver de orter som nämnts ovan intar Rö en särställning. I nuläget har orten inget kommunalt va men föreslås p g a av sitt strategiska läge utvecklas med 100 bostäder. En sådan utveckling förutsätter kommunala åtaganden bl a beträffande va och planprogram. Små orter/byar och landsbygd I hela Sverige börjar det urskiljas en trend där människor väljer att bosätta sig i den tätortsnära landsbygden i små orter/byar eller genom enskilda etableringar. Detta beteende har varit tydligt i många andra länder sedan länge där den välmående medelklassen flyttar ut på landet. Detta kan bli en mycket värdefull konkurrensfaktor för Norrtälje kommun om den används på ett rätt sätt. Det finns en omfattande landsbygd inom kommunen som är strategiskt belägen i förhållande till Stockholm, Arlanda och Uppsala (E4-stråket). Ett speciellt fenomen som bör nämnas i detta sammanhang är alla de som vill flytta ut på landet och skaffa sig möjligheten att ha häst, men även andra djur som får och nöt. Denna kategori är ofta resurstarka och kommer att genom sin djurhållning bidra till att det öppna landskapet bibehålls även om nuvarande trend med nedläggning av traditionella mindre jordbruk fortsätter. Oavsett om flyttning sker till befintliga hus eller det sker i form av nybyggande är det viktigt att boendet på landsbygden blir långsiktigt hållbart. Det är viktigt att kommunen noga följer utvecklingen speciellt när det gäller långsiktig tillgång på vatten. Vidare skall avloppssystemen vara möjliga att utforma så att utsläpp inte leder till ökad förorening av grundvatten, sjöar och hav. Kraven på acceptabla utsläpp skall relateras till vad recipienten tål utifrån kriteriet långsiktig hållbarhet. Om vattentillgång och avloppslösningar tenderar att bli otillfredsställande måste kommunen överväga åtgärder som leder till långsiktig hållbarhet. Boendet på landsbygden ger i de flesta fall ett stort bilberoende som med nuvarande teknik främst är negativt för växthuseffekten. Inom planperioden medför det ökade bilberoendet att det görs avsteg från riktningen mot långsiktig hållbarhet beträffande bilarnas negativa miljöpåverkan. För att motverka detta krävs det att kommunens strategi för utvecklande av kollektivtrafik tillämpas samt att det fortlöpande satsas på att ge goda förutsättningar för ett ökat utbud av sysselsättning inom kommunen. Det går dock också att anta att det på ännu längre sikt kommer att ske en utfasning av fossila bränslen vilket kommer att göra bilen mer miljövänlig. Det är också viktigt att ha i åtanke att förändringen av bebyggelsestrukturen är mycket långsiktig. Sammanfattningsvis är kommunen positiv till ett ökat boende på landsbygden förutsatt att vattenförsörjningen bedöms långsiktigt hållbar samt att avloppssystemen är möjliga att 16
utforma så att utsläpp inte leder till ökad förorening av grundvatten, sjöar och hav. Kraven på acceptabla utsläpp skall relateras till vad aktuell recipient tål utifrån kriteriet långsiktig hållbarhet (se vidare i kapitlet Vatten i del 2). Det skall heller inte ske nybyggande som strider mot bevarandet av natur- och kulturmiljövärden enligt gällande rekommendationer för detta. Permanentning av fritidshus Oavsett vilket förhållningssätt kommunen väljer kommer permanentningen att fortgå eftersom fritidshusen alltid kommer att utgöra en reell bostadsresurs. Beträffande takten i permanentningen är det rimligt att anta att den fortsätter minst i samma takt som under 1990-talet, d v s drygt 200 fritidshus per år. Försök att motverka permanentning genom olika begränsningar av byggrätten har historiskt sett visat sig föga effektiva. Krasst uttryckt har denna strategi endast inneburit välfärdsförluster för dem som permanentar sig samtidigt som myndigheter uppfattas som verklighetsfrämmande och byråkratiska, medan målet med lägre permanentning inte uppfylls. En betydligt mer framgångsrik strategi torde vara att verka för en aktiv planering och förtätning av de områden där efterfrågan att bosätta sig är stor. Ofta fordras då detaljplanering och/eller VA-utredning. Genom denna omvandling av fritidshusområden minskar också bebyggelsetrycket på övriga delar av kommunens landsbygd och därigenom kan effektivare resurshushållning med mark uppnås. För att få ett enhetligt synsätt på permanentningen från kommunens sida skall följande kriterier tillämpas för de fritidshusområden där kommunen aktivt stödjer omvandling till permanentning: Välbelägna i förhållande till befintlig kollektivtrafik, skolskjutsar, vägstandard samt tillgänglighet till ledig kapacitet i barnomsorg, skola etc. Permanentningen är relativt långt gången i området (minst 20 % av fastigheterna är permanentade) och ytterligare permanentning kan förväntas. En hög andel av fritidshusen i området skall hålla vinterstandard. Vattenförsörjningen bedöms kunna bli långsiktigt hållbar. Avloppssystemen är möjliga att utforma så att utsläpp inte leder till ökad förorening av grundvatten, sjöar och hav. Kraven på acceptabla utsläpp skall relateras till vad recipienten tål utifrån kriteriet långsiktig hållbarhet. Exempel på fritidshusområden som uppfyller ovan angivna kriterier är Harka, Midsjö, Nysättra, Spillersboda, Nyängen, Furusund, Bergshamra by samt Berghamra fritidshusområde. Följande kriterier gäller för fritidshusområden där den successiva permanentningen leder till att åtgärder behövs för att säkra en långsiktig hållbarhet: Permanentningen är relativt långt gången i området (minst 10 % av fastigheterna är permanentade) och ytterligare permanentning kan förväntas. Tillgången på vatten är inte långsiktigt säkrad och/eller avloppssystemen belastar recipienten med utsläpp som inte är långsiktigt hållbara. Risk för att sanitär olägenhet uppkommer. Brister av socioekonomisk karaktär. 17
Exempel på fritidshusområden som uppfyller ovan angivna kriterier är Grovstanäs, Sättra, Tomta, Utveda och Smara. De styrmedel som kommunen kan använda är bl a följande: Lokalt anpassade kravspecifikationer för avloppslösningar utifrån lokala förutsättningar. Fokus skall vara funktion och inte teknik. Valda lösningar skall vara långsiktigt hållbara. Här kan det behövas att kommunen introducerar nya hanteringslösningar av avlopp. Krav från byggnadsnämnden på vattensnåla tekniker i kombination med informationsinsatser. Restriktiv reglering av byggrätter enligt detaljplan. Rekommenderas dock att användas i begränsad utsträckning eftersom detta ger upphov till välfärdsförluster för dem som permanentar sig och vanligtvis inte ger önskad bromsning av permanentningen. Inrätta kollektivtrafiklösningar baserade på skolskjutsar och anropsstyrd trafik. Utpekande av kommunen via översiktsplan samt aktivt deltagande från kommunen när det gäller att lösa problem via samordning, rådgivning, inrättande av samfälligheter, ta fram VA-planer mm. Eventuella åtgärder av social karaktär. Skärgården Skärgården är en av kommunens mest betydelsefulla tillgångar och också en av de viktigaste profilbärararna. Denna strategiska resurs måste tas tillvara eftersom ett försummande i sin förlängning kan innebära mindre inflyttning, missade etableringar av företag, dåligt utnyttjad potential beträffande besöksnäringen samt misshushållning med oersättliga kultur- och naturvärden mm. Kommunens övergripande målsättningar för skärgården är: Att främja en levande och långsiktigt hållbar skärgård genom att verka för goda möjligheter till utveckling för bofasta och näringsliv att värna miljö-, natur- och kulturvärden att bidra till goda förutsättningar för det rörliga friluftslivet, fritidshusbefolkningen och turismen I skärgården råder speciella förutsättningar. Beroende på höga kulturmiljö- och naturvärden är det ofta komplicerat att bygga nytt och göra ombyggnader. Detta skall dock inte betraktas som restriktion utan snarare som en strategisk resurs. Det gäller således att förena befintliga värden med befolkningsökning, diverse företagande samt olika former av turism. För att tydliggöra förutsättningarna för skärgården skall det inom ramen för kommunens översiktsplan även arbetas fram en fördjupning för skärgården. För vidare resonemang gällande skärgårdsfrågor hänvisas därför till nämnd fördjupning. Skärgårdsområdet behandlas också i kommunens skärgårdspolitiska program Skärgården Hållbar framtid som antogs av kommunfullmäktige i januari år 2000. Nytillkommande fritidsbebyggelse Det kommer fortsatt att finnas efterfrågan på att bygga nya fritidshus i vår kommun. Kommunen har delats upp i två geografiskt avskilda delar där förhållningssättet till nya fritidshus bör skilja sig åt. 18
Inom skärgårdszonen som anges genom gränsen för högexploaterad kust enligt Miljöbalken skall det inte etableras några nya fritidshusområden. Den förnyelse som kan komma ifråga är istället kompletteringar av enstaka fritidshus i anslutning till eller inom befintliga fritidshusområden eller annan samlad bebyggelse. Här måste dock en prövning ske ifrån fall till fall utifrån gällande lagstiftning. Inom övriga delar av kommunen kan det vara tänkbart att anlägga nya mindre områden med fritidshus förutsatt positiv planmässig prövning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. I första hand bör dock förnyelse ske genom kompletteringar i likhet med skärgårdszonen. 4.5.4 Vatten Tillgång på vatten är en av våra viktigaste, om inte den mest grundläggande, förutsättningen för vår existens. Det är således av fundamental betydelse för den långsiktiga hållbarheten att tillgången till vatten säkerställs i biologiska funktioner, för teknisk försörjning, som landskapselement samt som transportör av substanser. Med de nationella miljömålen som grund har följande lokala mål formulerats: En långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning skall säkerställas i hela kommunen. Sjöars, vattendrags och kustvattnens värden från natur-, kultur- och estetiska synpunkter skall värnas och berikas. Strategier för att uppfylla målsättningarna är följande: I skärgården och andra vattenbristområden där det kan påvisas att återbildningen av grundvatten understiger uttaget av grundvatten krävs vid exploateringsåtgärder att annan vattenförsörjning kompletterar och/eller att åtgärder för för ökad återbildning av grundvatten vidtas. I områden med dåliga infiltrationsförhållanden krävs vid exploateringsåtgärder förstärkta lösningar som är långsiktigt hållbara och som inte innebär olägenhet för människors hälsa. Vattenkvaliteten i de sjöar och vattendrag som används eller planeras att tas i bruk för dricksvattenframställning får inte försämras. Det är ett stort allmänt intresse att trygga vattenresurser som reserv för framtida produktion av dricksvatten. Kvarvarande grusåsar skall därför skyddas och reserveras för dricksvattenproduktion. De kan också i framtiden utnyttjas för infiltration av ytvatten. För dessa områden gäller att de framtida vattenuttagsmöjligheterna är prioriterade framför varje annat exploateringsföretag Föroreningar skall inte begränsa sjöars, vattendrags och kustvattnens värde för fiske och friluftsliv. Halterna av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag samt havet skall successivt minska. De miljöstörda vattenområdena omfattar några havsvikar där syrehalterna är alltför låga och bottenfaunan praktiskt taget utslagen. De mest frekventerade hamnarna och farlederna är också kraftigt miljöpåverkade. Dessutom har några högeutrofierade insjöar tagits med. Det är angeläget att en fortsatt minskning av utsläppen till dessa vatten kan ske så att de på sikt kan återfå sin ekologiska balans. I vissa fall kan restaureringsåtgärder vara nödvändiga. Exploateringsåtgärder eller nya utsläpp måste ske på ett sådant sätt att det säkerställer ett fortsatt långsiktigt tillfrisknande av dessa vattenområden. 19