Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare: doktorand Karin Röbäck Finansiär: Allmänna Barnhuset Syfte: att undersöka hur principen om barns bästa definieras i verkställighetsmål, samt på vilket sätt barns egna erfarenheter och åsikter uppmärksammas i sådana mål. Bakgrund till studien Hearing i Göteborg år 2002 Barn i kläm - Arrangörer: Bona Via, Brottsofferjouren i Göteborg, Half Way House, Enastående föräldrar, tidskriften Socialpolitik Under hearingen konstaterades att Rättssäkerheten för barn behöver stärkas Lagstiftningens konsekvenser för barn, dess tillämpning samt olika lagrums inbördes förhållanden behöver synliggöras Forskning om barns upplevelser vid umgängestvång behöver initieras Ansökan gjordes till Allmänna Barnhuset som finansierade studien. Frågeställningar Hur har domstolen tagit hänsyn till portalparagrafen om barnets bästa vid beslut om verkställighet? Hur beaktas barnets vilja i verkställighetsprövningen? Vilken betydelse får den av länsrätten utsedda medlaren för hur barn bästa beaktas i verkställighetsmål? Hur har barns bästa uppmärksammats i de vårdnadsutredningar som legat till grund för tingsrättens beslut om vårdnad, boende och umgänge i ärenden som verkställighetsprövats? Hur kan barnperspektivet på bästa sätt uppmärksammas i verkställighetsmål? Vad behövs för att barns röster skall bli hörda? Familjeformer i Sverige 72 % av alla barn under 18 år bor med båda sina föräldrar Cirka 500 000 barn bor inte tillsammans med båda sina föräldrar 66 % bor med ensamstående mor, 16 % med mor och styvfar 14 % bor med ensamstående far, 3 % med far och styvmor Att leva med en ensam förälder är klassbundet. Vanligare i arbetarfamiljer (23%) än i tjänstemannafamiljer (10%) Några statistikuppgifter: Varje år upplever drygt 47 000 barn och unga under 18 år att deras föräldrar separerar 2005 var ca 6700 barn föremål för utredning om vårdnad, boende eller umgänge Ca 280 fall av verkställighet avgörs varje år, vilket omfattar ungefär 350 barn BO får varje år ca 3000 brev och telefonsamtal om vårdnad, boende och umgänge 1
Lagstiftning om vårdnad 1920 fick en gift kvinna rätt att vara vårdnadshavare för sina barn tillsammans med fadern 1973 försvann kopplingen mellan vårdnad och skuld till skilsmässa 1976 infördes möjlighet för föräldrar att få gemensam vårdnad, både i fall där föräldrar inte var gifta, samt i fall där makarna hade separerat 1991 fick föräldrar möjlighet att själva komma överens om frågor som rörde vårdnad, boende och umgänge efter separation 1996 förstärktes barns rätt att komma till tals 1998 - vårdnadsreformen - barns rätt till båda föräldrarna betonas 2006 - flera viktiga förändringar - Barns rätt och föräldrars ansvar Lagstiftarnas intentioner: Gemensamt ansvar för mödrar och fäder Ökad jämlikhet mellan könen Lagstiftningen blir ett verktyg som syftar till att omsätta aktuella familjediskurser och familjepolitik i praktisk verklighet. Var hamnar fokus på Barns bästa och Barns vilja? Den separerade kärnfamiljen (Eriksson) Den gemensamma vårdnaden skall garantera barnens kontakt med båda föräldrarna - beskrivs i könsneutrala termer - mödrar skall inte ha fördelar Begränsad hänsyn tas till den separerade familjens förändrade förutsättningar - kärnfamiljen blir en modell även för den separerade familjen Det är huvudsakligen mödrarna som ges ansvaret för att kontakten med fäderna skall fungera - efter en kärnfamiljsmodell Ny syn på barn och barndom - ett paradigmskifte Barn betraktas som subjekt och sociala aktörer - i motsats till passiva objekt som ännu inte kan agera på egen hand Barnet som blivande (becoming) eller varande (being) Kritik av teorier om barns utveckling - åldersdeterminism Viktigt att också se mångfalden av olika barndomar - även i ett internationellt perspektiv Hur ålder konstrueras, och hur förhållandet ser ut mellan generationer - också betydelsefullt - hur görs barndom? Barns bästa i svensk rätt Allmän och övergripande princip - innehållet fastställs i tillämpningen Värdeöppet rättsfaktum Men - ofta arbetar rätten med presumtioner - antaganden om vad som är bra för barn, där man utgår från bestämda tolkningar av det generella barnets bästa Barns bästa Objektivt perspektiv Beslutsfattare gör bedömningen enligt Vetenskap och beprövad erfarenhet Subjektivt perspektiv Barnet skall självt få ge uttryck för vad som är dess bästa 2
Frågor kring Barns bästa Vilken eller vilka professionella grupper skall tillgodose behovet av vetenskap? Vilken kunskap skall beslutsfattare besitta? Hur ser balansen ut mellan vetenskap och erfarenhet? Hur bildar barn sina egna uppfattningar? Hur påverkas barn av vuxna? Barns vilja - barns bästa Barns rätt att komma till tals (barns vilja): barnen ska skyddas/ej tvingas ta ställning barnen mår bättre om de får vara delaktiga Hur kompetent kan/får det kompetenta barnet vara? Barns bästa ej juridiskt definierat begrepp möjliggör en överprövning av barns vilja vem har makten att definiera barnets bästa? (experter vs. föräldrar och barn) Verkställighetsmål 21 kap Föräldrabalken (ändring 1 juli 2006) Ansökan till tingsrätten (förut länsrätten) Medling (numera 4 veckor, FB 6:18b) Huvudregel: att genomföra det som bedömts vara till barnets bästa Kan vägra verkställighet om tillfälligt hinder finns mot det (FB 21:4) och om det är uppenbart att åtgärderna inte är förenliga med barnets bästa - Hänsyn till barns inställning ska tas med beaktande av barnets ålder och mognad (FB 6:2b) Tvångsmedel: vite eller polishämtning (FB 21:6) Metod 107 ärenden Länsrätten Göteborg 2001, 46 avgjorda genom dom Aktstudier 18 ärenden, 14 vårdnadsutredningar Intervjuer med: domare, nämndemän, medlare, familjerättssekreterare Enkät till föräldrar (144) (Jmf med Vårdnadskommittén 138 domar) Barnen i de 46 avgjorda domarna Ansökan om verkställighet Totalt 66 barn (50) 24 barn i de utvalda fallen - 10 flickor och 14 pojkar Åldersfördelning: 3-5 år: 4 barn 6-11 år: 54 barn 12-18 år: 4 barn ålder okänd: 4 barn 3
Domstolens bedömning Domstolens bedömning (forts) 29 (62%) av domarna bifölls 22 av dessa gällde umgänge Domen jämkades i 7 mål (tidpunkt el kontaktperson) 22 ärenden kombinerades m tvångsmedel 21 vite 1 polishämtning 24 (av 46) ärenden överklagades Vårdnadsutredningar Medling 14 av 18 ärenden innehåller vårdnadsutredningar (2 upplysningar) Enskilda samtal med barn i 8 utredningar, framkommer tydligt i 4 vad barnen sagt Tar ställning i 8 fall, varav 1 fall tydligt utifrån barnets vilja Tingsrätten beslutat enligt utredningen eller egen överenskommelse? Används inte i verkställighetsprövningen Att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är i enlighet med barnets bästa (FB 6:18b) 23 mål återkallade efter medling (fler i praktiken?) Samtal med barnen i 11 av 12 ärenden Tydlig redovisat barnens vilja, plus egen bedömning (jmf vårdnadsutredn) Medlingen viktig i domslutet Utsatta familjer Missbruk i 7 av 18 fall (varav 5 var allvarliga, långvariga och bekräftade) Våld i familjen i 13 fall (av fadern i 10 fall, modern i 2 fall, moderns nya partner 1 fall) Sexuella övergrepp i 4 fall (anklagelser mot fadern i samtliga fall, ingen dömd) Psykisk sjukdom 2 fall (båda modern) 2 (!) fall innehöll inga sådana anklagelser Barns vilja Barnets vilja kan utläsas för 30 av 66 barn, redovisas i dom för 25-15 (60%) av barnen är negativa, - 3 barn positiva - 4 barn i grunden positiva - 3 barn ambivalenta Inga avslag med hänvisning till barnets vilja Strikt 12 års gräns Lite utrymme för barnets bästa? 4
Barns ålder och mognad Barns verkliga vilja Barnet som blivande som dominerande diskurs Mognad relateras till kronologisk ålder Risk, om barns vilja står emot vuxnas, att denna tolkas som omogen (barns bästa) Barns rätt undermineras av synen på att barn ska vara ansvarsfria Länsrätten kan inte tolka lag och praxis på annat sätt än att det enbart när barnet är nära tolvårsgränsen och klart visar en god mognad och stabilitet, som barnets egen vilja kan hindra verkställighet. Vem har tolkningsföreträde? Barnen säger dock bestämt nej till att träffa fadern. Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning deras ovilja beror på egna upplevelser med fadern eller en påverkan av moderns inställning. Får barn både välja och välja bort? Maktfråga mellan generationer Mammor vs pappor Könsneutrala termer Mammor anses påverka barnen negativt och brista i ansvar/skyldighet Pappor förutsätts medverka till umgänge men avkrävs inget ansvar Att skydda barn från övergrepp - uppfyller inte ansvar att umgänge sker Utsatta barn Barns bästa att umgås med båda föräldrarna i förhållande till barns skydd Falska anklagelser i vårdnadstvister? Tidigare trauman försvårar konfliktlösning om vårdnad/umgänge? Problematiskt bygga på en fortsatt stabilitet från kärnfamiljstänkandet Språket i utredningar döljer problematiken - missbruk blir alkoholvanor - våld/misshandel blir bråk el konflikter Missbruk Våld i familjen 1 fall där verkställighet vägras Barnet vill umgås med föräldern om han/hon är nykter - ger anledning till viss oro det kan givetvis inte accepteras att den umgängesberättigade föräldern är berusad vid utövandet av umgänget med barn. Skulle så ske är det rimligt att umgänget i avvaktan på att förhållandena stabiliseras avbryts för att förhindra att barnet skadas. Våldsam man - bra pappa? Separationen förutsätter slut på våldet? Brottsmålslogik - risktänkande Skyddad adress - inga diskussioner om konsekvenser för barnet Nya lagen: risken för barn att fara illa ska särskilt beaktas, liksom föräldrarnas samarbete. Umgänge kan numera även vara indirekt (via t ex brev eller telefon) 5
Föräldrarnas konflikt Barn i kläm Mål att föräldrarna ska komma överens Upprepad, långvarig och komplex konflikt - grundad i annat än umgänget Lagstiftningen kan bara lösa frågor om juridisk vårdnad, boende och umgänge Föräldrarna besvikna: tycker sig inte få hjälp, överklagar vidare Professionella tycker föräldrarna har svårt att fokusera, men ingens uppgift att lösa konflikten Familjerättssekreterare - Medlare tid, omfattning, kunskap barns uttryckliga vilja barn ska ej behöva ta ställning Familjerätt - Social barnavård barns rätt till båda föräldrarna barns behov av skydd Slutsatser Kunskapen om vilka familjer man möter viktig för bedömningen Litet utrymme för barnets bästa och barnets vilja, långt ner i makthierarkin Barnet försvinner i föräldrarnas konflikt Konsekvensbeskrivningar av våld, missbruk etc görs ej ur barnets perspektiv Krävs mod och flexibilitet att lyssna på barnen! Socialt förändringsarbete 6