Rapport 2011:6. Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen

Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen

Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2011

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se Webb: www.inspsf.se Tryckt av E-print Stockholm 2011

Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 1 Inledning... 11 1.1 Bakgrund... 11 1.2 Syfte och frågor... 12 1.3 Avgränsningar... 13 1.4 Tillvägagångssätt... 13 2 Övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen... 17 2.1 Särskilda insatser för personer vars dagar med sjukpenning och månader med sjukersättning upphör... 17 2.2 Rutiner för överlämning av ärenden mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen... 20 2.2.1 Information inför övergången till Arbetsförmedlingen... 20 2.2.2 Olika typer av möten... 22 2.3 Antal som når den bortre gränsen i sjukförsäkringen... 26 3 Deltagande i möten och övergången till Arbetsförmedlingen... 29 3.1 Möten med dem vars sjukpenningdagar tagit slut... 29 3.2 Möten för dem vars tidsbegränsade sjukersättning upphört... 33 4 Intervjuer med handläggare och arbetsförmedlare... 37 4.1 Försäkringskassan... 38 4.2 Arbetsförmedlingen... 42 5 Sammanfattande diskussion och slutsatser... 51 5.1 Diskussion... 51

5.2 Slutsatser... 57 5.3 Förslag till åtgärder... 58 Referenser... 59 Noter... 61

Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. ISF har som svar på ett regeringsuppdrag genomfört en granskning av Försäkringskassans tillämpning av den nya sjukskrivningsprocessen. Särskilt har granskats prövningen av arbetsförmågans nedsättning vid de fasta tidsgränserna, rutinerna för överlämning mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt beslut om sjukersättning. Föreliggande rapport behandlar den andra av frågorna. Granskningen visar att få sjukskrivna som befinner sig i rehabiliteringskedjan deltar i kontaktmöte, avstämningsmöte eller överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen. Rutinerna som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att ta fram för att underlätta övergången från sjukförsäkringen till insats via Arbetsförmedlingen är aktuella först för dem som lämnar sjukförsäkringen därför att ersättningen upphört. Övergångsrutinerna speglar i första hand ett myndighets- och handläggarperspektiv. Endast drygt hälften av de som lämnar sjukförsäkringen erbjuds ett överlämningsmöte, och endast 8 procent av dem erbjuds mötet minst 90 dagar innan ersättningen från sjukförsäkringen upphör, vilket är det mål Försäkringskassan själv har satt upp. Mötet i sig fokuserar på överlämnandet av ansvaret från handläggaren på Försäkringskassan till handläggaren på Arbetsförmedlingen. Handläggarna uppger att de som lämnar sjukförsäkringen oroar sig för ekonomin, och överlämningsmötet handlar nästan enbart om försörjningen i stället för om planeringen av insatser hos Arbetsförmedlingen. För att bättre tillgodose individens behov av stöd i över- 5

gången bör rutinerna utvecklas framför allt genom att man i ett tidigt skede klargör försörjningsfrågan. Rapporten har skrivits av Eshat Aydin (projektledare) och Malin Josephson. Stockholm i maj 2011 Per Molander 6

Sammanfattning I syfte att stärka arbetslinjen genomfördes ett antal regeländringar inom sjukförsäkringen som började gälla från den 1 januari 2010. Förändringarna innebar bland annat att personer som inte längre kan få ersättning från Försäkringskassan (FK) på grund av reglerna om tidsgränserna i sjukförsäkringen kan övergå till att ta del av insatser från Arbetsförmedlingen (AF). För denna grupp skapades samtidigt ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, Arbetslivsintroduktion. De båda myndigheterna fick i uppdrag av regeringen att genom samverkan underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. I enlighet med de krav som ställdes i nämnda uppdrag har FK och AF tagit fram rutiner för övergången från FK till AF. Dessa innefattar skriftlig information, personlig kontakt med den försäkrade och ett överlämningsmöte. Föreliggande granskning har haft som syfte att studera om FK:s och AF:s rutiner för att stödja enskilda i omställningen från sjukförsäkring till att söka arbete är ändamålsenligt utformade. För att besvara frågan har ISF - förutom en genomgång av relevanta dokument och registerdata - inhämtat uppgifter genom intervjuer med anställda inom FK och AF. Intervjuerna har haft som mål att, utifrån handläggarnas och arbetsförmedlarnas berättelser, ge en beskrivande bild av de utarbetade rutinerna och hur dessa fungerar i praktiken. Den skriftliga informationen till dem som lämnar sjukförsäkringen innehåller samlade upplysningar från FK, AF och Arbetslöshetskassornas samorganisation om vad som erbjuds för individer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning tar slut. Enligt den gällande rutinen är det FK som har huvudansvaret för att informera om såväl arbetslöshetsförsäkringen som sjukförsäkringen. Detta görs genom utskick av ett informationspaket till berörda försäkrade ungefär fyra månader innan deras ersättning från sjukförsäkringen beräknas ta slut. Det metodstöd för handläggarna som FK har 7

tagit fram slår fast att de också ska kontakta alla i målgruppen för att säkerställa att dessa har tagit del av informationen. Den skriftliga informationen är massiv och svår att ta till sig. Den information som lämnas under överlämningsmötet är avsedd att förbereda den berörda individen på vad Arbetslivsintroduktion är. Registerdata visar att de allra flesta vars dagar med sjukpenning tog slut eller tidsbegränsade sjukersättning upphörde började i program hos AF, men att andelen som deltog i överlämningsmöten mellan myndigheterna var betydligt mindre. Av de vars sjukpenningdagar tog slut under januari till och med augusti 2010 var det 66 procent som deltog eller erbjöds att delta i ett överlämningsmöte. Enligt tillgängliga registerdata var det dock endast åtta procent bland dessa som fick erbjudande om överlämningsmöte senast 90 dagar innan ersättningen från sjukförsäkringen upphörde. För knappt sex procent fanns ingen notering om erbjudet eller genomfört överlämningsmöte, kontaktmöte eller avstämningsmöte under deras sjukskrivning. För de vars tidsbegränsade sjukersättning upphörde var det 68 procent som deltog eller erbjöds delta i ett överlämningsmöte. Endast en andel på 19 procent fick, enligt registerdata, erbjudande om överlämningsmöte 90 dagar innan ersättningen upphörde. Överlämningsmötet är utformat för att göra det tydligt, inte minst för handläggaren från FK och arbetsförmedlaren från AF, vilken myndighet som har ansvaret för ärendet. Handläggaren på FK bokar tid för ett möte vid den andra myndigheten. Enligt intervjuerna är handläggaren med på den inledande delen av mötet, går därifrån efter det att den första delen av mötet är klart och har då lämnat över ärendet. Vad den nya ekonomiska ersättningen ska bli för individen som är föremål för överlämningen är oftast inte färdigutrett och det är heller inte klart vad AF:s insatser kommer att innefatta. Arbetsförmedlarna framhåller att det individuella engagemanget och kunskapen hos enskilda handläggare på FK ofta spelar en avgörande roll för en bra kommunikation under överlämningsmötet. Intresserade tjänstemän med lång erfarenhet och god kännedom om berörda individer skapar bättre förutsättningar för hur väl ett möte inför en förestående övergång utvecklas. Ur ett myndighetsperspektiv är rutinerna för att underlätta övergången från ersättning från sjukförsäkringen till rollen som arbetssökande i sin nuvarande form ändamålsenliga för att markera överlämnandet 8

av ansvar från FK till AF. Däremot har individens behov av förutsägbarhet om den ekonomiska ersättningen och information om avsikten med de åtgärder som vidtas kommit i skymundan. 9

10

1 Inledning 1.1 Bakgrund Regelförändringarna inom sjukförsäkringen som började gälla den 1 juli 2008 innebar bland annat att en rehabiliteringskedja med fasta tidsgränser i sjukförsäkringen infördes. 1 I förarbetena beskrevs syftet med denna förändring vara att stärka arbetslinjen genom att öka insatserna för att personer med nedsatt arbetsförmåga ska kunna delta i arbetslivet och att samtidigt ge ökade incitament för sjukskrivna att återgå i arbete. I praktiken innebär det bland annat att personer som inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen kan övergå från Försäkringskassan (FK) till att ta del av insatser från Arbetsförmedlingen (AF). Där ska de erbjudas insatser för ett aktivt arbetssökande. 2 Kompletterande förändringar medförde även att ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, Arbetslivsintroduktion, infördes från och med den 1 januari 2010. 3 Målgruppen för introduktionsprogrammet är personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut. I samband med detta fick FK och AF regeringens uppdrag att i samverkan ta fram rutiner för övergången från sjukförsäkring till insatser hos AF för denna målgrupp. 4 Rutinerna skulle underlätta en väl fungerande övergång mellan myndigheterna. Syftet med rutinerna skulle även vara att motverka potentiella avbrott i individens försörjning vid denna övergång. 5 FK och AF har i enlighet med ett gemensamt uppdrag till regeringen återrapporterat utvecklingen av antalet individer som har nått maximal tid i sjukförsäkringen. Under 2010 fick myndigheterna även uppdraget att redovisa hur dessa personer försörjer sig tiden efter det att de har lämnat sjukförsäkringen. Detta har gällt personer som har fått förlängd sjukpenning i 550 dagar eller tidsbegränsad sjukersättning under 18 månader med stöd av övergångsbestämmelser. Återrapport- 11

eringarna ifråga har fokuserat på de personer som har uppnått maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 samt under första och andra kvartalet 2010. Däremot har de inte studerat rutinerna för övergången från FK till AF. 6 Dessa rutiner har däremot varit fokus för en rapport som internrevisionen på AF offentliggjorde i början av 2011. Slutsatserna i rapporten grundar sig på intervjuer av arbetsförmedlare på tre olika orter. Den sammanfattande slutsatsen för internrevisionen är att det inte förekommer någon egentlig samverkan mellan AF och FK utifrån förändringarna i sjukförsäkringen. 7 I sitt regleringsbrev för verksamhetsåret 2010 har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) fått i uppdrag att granska om FK har säkerställt att de regler inom sjukförsäkringen som infördes från och med den 1 juli 2008 (prop. 2007/08:136) och den 1 januari 2010 (2009/10: SfU 13) tillämpas likformigt, rättssäkert och effektivt i enlighet med regeringens och riksdagens intentioner så som dessa uttrycks i propositionen och utskottsbetänkandet. I regeringsuppdraget pekas prövningen av arbetsförmågans nedsättning vid de fasta tidsgränserna, FK:s och AF:s rutiner för övergången från sjukförsäkring till arbetssökande via AF, beslut om sjukersättning samt renodlingen av sjukförsäkringen genom avskaffandet av särskilda skäl ut som särskilda områden att granska. De utpekade områdena granskas i separata delprojekt och resultatet redovisas i en huvudrapport och fyra fördjupade delrapporter. 1.2 Syfte och frågor Syftet med det delprojekt som avrapporteras i denna rapport är att granska om FK:s och AF:s rutiner i samband med att en försäkrad övergår från sjukförsäkringen till att söka arbete via AF är ändamålsenligt utformade för att stödja individen i denna omställning. Följande frågor har legat till grund för granskningen: Vilka formaliserade rutiner finns det för att underlätta för individer som övergår från sjukförsäkringen till att få del av insatser från AF? Hur har dessa tagits fram? 12

Hur uppfattar FK och AF ändamålet med rutinerna? Hur har rutinerna introducerats inom de båda myndigheterna? Hur fungerar rutinerna i det praktiska arbetet? 1.3 Avgränsningar Övergång från sjukförsäkringen till att söka arbete via AF kan bli aktuell för personer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning har tagit slut. Även försäkrade som bedöms ha återfått arbetsförmåga kan övergå till insatser inom AF. Dock förekommer det i mycket liten utsträckning att AF:s tjänster blir aktuella under rehabiliteringskedjan för sjukskrivna som har en anställning. 8 Av det skälet har granskningen endast omfattat rutinerna för dem vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning har tagit slut. Dessa individer har inte med nödvändighet någon arbetsförmåga och bedöms av det skälet vara i behov av särskilda insatser inför en övergång till aktivt arbetssökande. De utgör därför målgrupp för det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion som infördes från och med den 1 januari 2010. Granskningen har inte omfattat vad som ingår i introduktionsprogrammet eller vilka effekter det har för de individer som berörs av det. 1.4 Tillvägagångssätt Dokumentgenomgång För att granska vilka formaliserade rutiner som finns för övergång från sjukförsäkringen till insatser i AF:s regi samt hur och med vilket ändamål rutinerna utarbetats har en genomgång genomförts av relevanta dokument så som lagtext, propositioner, regeringsuppdrag, vägledningar och metodstöd. Granskade dokument avser såväl FK som AF. Statistik För att få en uppfattning om hur många som erbjuds och hur många som faktiskt deltar i möten med FK och AF har registerdata inhämtats från FK. Dessa omfattar samtliga 18 075 personer som har lämnat 13

sjukförsäkringen på grund av att deras dagar med sjukpenning tog slut under perioden januari till och med augusti 2010 och de 15 879 personer vars månader med tidsbegränsad sjukersättning tog slut under perioden januari till och med september 2010. Intervjuer För att granska hur rutinerna har introducerats och hur de används i det praktiska arbetet har intervjuer genomförts på FK med personer på huvudkontoret samt med handläggare med fler på LFC. Dessa intervjuer har genomförts i samarbete med projektet Styrning i Försäkringskassan. 9 Intervjuerna genomfördes mellan maj 2010 och februari 2011. Intervjuerna är gjorda på fem lokala försäkringscenter (LFC) utifrån målet att få en blandning med hänsyn till dels storlek, dels geografisk placering i landet. På varje LFC intervjuades områdeschef, controller, specialister och en grupp med cirka fem personliga handläggare. Urvalet av handläggare, vid större LFC även specialister, gjordes av FK. Intervjuerna på FK kan betecknas som semistrukturerade. Inför intervjuerna formulerades ett antal frågor som berörde det aktuella området. Vid intervjuerna fördes detaljerade minnesanteckningar, som sedan bearbetades och analyserades utifrån teman som identifierats. Intervjuer har genomförts med anställda inom AF specifikt för denna granskning. Urvalet av anställda vilka skulle intervjuas bestämdes i samråd med chefer/ ansvariga centralt på AF och gjordes med målet dels att få en god spridning över landet, dels att tillgodose behovet på spridning utifrån den nuvarande indelningen i regioner inom AF. Totalt har sju orter besökts och gruppintervjuer med sammantaget 23 arbetsförmedlare genomfördes under oktober 2010. Tiden för intervjuerna, vilka har spelats in, har varierat mellan 60 och 100 minuter. De två projektmedarbetarna (intervjuarna) har oberoende av varandra läst och analyserat de transkriberade intervjuerna. En tematisk innehållsanalys genomfördes. Detta innebär att materialet inte har analyserats utifrån i förväg bestämda teman utan dessa har vuxit fram ur intervjuernas innehåll. 14

Därutöver har intervjuer genomförts med Försäkringssamordnare vid LFC-staben på FK:s huvudkontor och företrädare för AF:s avdelning Rehabilitering till arbete. Detta har gjorts i syfte att klarlägga ändamålet med utarbetade rutiner och få ytterligare information om hur dessa har utarbetats och är tänkta att användas. 15

16

2 Övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Samverkan mellan FK och AF kring sjukskrivna i behov av särskilda insatser för återgång i arbete har funnits åtminstone sedan tidigt 1990- tal. 10 Dock ställer införandet av rehabiliteringskedjan och fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan högre krav på samverkan mellan de aktörer som ska stödja individer att återgå i arbete. En stor skillnad i jämförelse med de tidigare reglerna 11, då övergången för anställda sjukskrivna kunde dröja upp till mer än ett års sjukskrivning, är att AF:s tjänster kan bli aktuella redan från och med den fjärde sjukskrivningsmånaden. Ytterligare en skillnad är att insatser för sjukskrivna i samverkan mellan FK och AF tidigare främst inkluderade arbetslösa sjukskrivna. Det nya regelverket innebär att försäkrade som har en anställning i större utsträckning ska få stöd från AF. 12 Det förekommer i mycket liten utsträckning att AF:s tjänster blir aktuella under rehabiliteringskedjan för sjukskrivna som har en anställning. Det visar den granskning av sjukskrivningsakter som ISF har genomfört och presenterar i rapporten Bedömning av arbetsförmåga vid de fasta tidsgränserna 13. Det är många gånger först när personer inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen som en övergång till AF blir aktuell. 2.1 Särskilda insatser för personer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning upphör Bakgrunden till regeringens uppdrag till AF och FK att ta fram särskilda rutiner för övergången mellan myndigheterna var att många i den aktuella gruppen bedömdes behöva ett omfattande stöd från AF med särskilda individanpassade insatser för att återgå i arbete. 14 17

Arbetslivsintroduktion I syfte att tillgodose det särskilda behovet för de personer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning har tagit slut infördes från den 1 januari 2010 det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion. Syftet med programmet är att erbjuda deltagarna individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser av utredande, vägledande eller orienterande karaktär. Målet med detta är att fastställa individens behov av stöd inför en övergång till arbete. Introduktionen ska pågå som längst tre månader. Under denna period ska den berörda individen få sin försörjning genom aktivitetsstöd som betalas ut av FK. 15 Det är viktigt att observera att deltagande i Arbetslivsintroduktion är frivilligt och den försäkrade har rätt att tacka nej till att delta i programmet. En försäkrad som avstår från att delta i introduktionsprogrammet har dock som regel inte rätt till aktivitetsstöd. Med andra ord utgår aktivitetsstöd endast under förutsättning att den försäkrade är inskriven hos AF och deltar i aktivitet med målet att återgå i arbete. Det är AF som beslutar om rätten till aktivitetsstöd. Den som är eller skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersättning får aktivitetsstöd motsvarande vad som skulle ha lämnats som arbetslöshetsersättning, dock lägst 320 kronor per dag vid anvisning på heltid och högst 680 kronor per dag. Nivån på ersättningen beräknas av arbetslöshetskassan. För den som inte uppfyller villkoren för att få ersättning från arbetslöshetskassan är aktivitetsstödet 223 kr per dag. 16 Målgruppen för introduktionsprogrammet är personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut och som har skrivit in sig vid AF på grund av att de antingen saknar arbete eller inte kan återgå till sitt tidigare arbete. Personer som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen av andra skäl omfattas emellertid inte av målgruppen. I målgruppen inkluderas personer med och utan anställning samt egna företagare. Vissa är sedan tidigare inskrivna hos AF. 17 18

Personer som befinner sig i handlingsplanssamverkan i och de i Finsam-insatser ii kan bli aktuella för Arbetslivsintroduktion, liksom personer i olika ESF iii -projekt vars sjukpenning eller tidsbegränsade sjukersättning har tagit slut. Deltar personen i insatser inom handlingsplanssamverkan, Finsam eller ESF-projekt och där deltar i ett program ska programmet avbrytas för en anvisning till Arbetslivsintroduktion. Pågående insats kan sedan fortsätta inom ramen för Arbetslivsintroduktion. 18 I målgruppen för Arbetslivsintroduktion ingår såväl personer som har haft ersättning från sjukförsäkringen på heltid som sådana som bara har haft deltidsersättning. Detta innebär att även anvisningarna till programmet kan omfatta hel- eller deltid. Aktiviteterna anpassas till varje individ inom den omfattning som han eller hon är anvisad till. En anvisning till Arbetslivsintroduktion ska ske på så sätt att den berörda individen kan påbörja programmet i direkt anslutning till att sjukpenningen eller sjukersättningen har upphört. Anvisning får göras senare, om det finns särskilda skäl för det. Dock får detta inte ske senare än tre månader från den dag då ersättning med sjukpenning eller sjukersättning upphörde 19. Ett exempel kan vara när en person väljer att ansöka om någon form av fortsatt ersättning från sjukförsäkringen. Där kan en anvisning göras från och med den dag då den försäkrade eventuellt bestämmer sig för att delta i Arbetslivsintroduktion. Efter tre månader är emellertid en anvisning till Arbetslivsintroduktion inte möjlig. Vid eventuella tidsglapp för sökanden som uppstår på grund av ohälsa eller sjukdom ska arbetsförmedlaren ha en dialog med ansvarig chef för eventuell retroaktiv anvisning. Situa- i Handlingsplanssamverkan, också kallad Förnyad arbetslivsinriktad rehabilitering, organisation och samordning, bedrivs inom ramen för FK:s och AF:s nationella handlingsplan för arbetslivsinriktad rehabilitering. Verksamheten bedrevs som pilotverksamhet under 2002-2004 för att därefter permanentas från och med 2006. Den nationella handlingsplanen revideras årligen. Uppdraget för verksamheten går ut på att FK i samråd med AF ska säkerställa att den försäkrade får det stöd som behövs under hela processen från sjukskrivning till återgång i arbete. arbetet bedrivs genom en genensamt framtagen arbetsprocess (Faros). ii Finsam är förkortning för finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälsooch sjukvård. Den finansiella samordningen kräver att FK, AF, landsting/region och kommun deltar som samverkande parter och ska bedrivas genom ett fristående samordningsförbund där parterna är representerade. iii ESF är förkortning för Europeiska socialfonden. ESF stöder bland annat projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. 19

tioner där detta kan uppstå är till exempel när en person på grund av sin sjukdomsbild inte förmår besöka AF i rätt tid. 20 2.2 Rutiner för överlämning av ärenden mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Som redovisats ovan beslutade regeringen samtidigt med införandet av Arbetslivsintroduktion även att ge FK och AF i uppdrag att ta fram särskilda rutiner för övergången från sjukförsäkringen till Arbetslivsintroduktion. 21 Syftet med rutinerna för övergång beskrivs i förarbetena till det nya regelverket som avsedda att underlätta samverkan mellan de berörda myndigheterna och skapa rätt förutsättningar för individer att återfå arbetsförmågan. 22 FK anser att syftet med de rutiner som har utarbetats i enlighet med kravet från regeringen är likaså att säkerställa god information och tillräckligt stöd till den försäkrade samt att undvika att själva övergången till AF fördröjs. 23 Här är det dock viktigt att påpeka att de rutiner för övergång mellan myndigheterna som har skapats inte är ett fysiskt och fristående dokument. De består snarare av en arbetsmetod som är spridd i olika dokument och etablerade tillvägagångssätt hos FK och AF. Hos FK finns metoden beskriven i vägledning 24 och processen för utredning och beslut om rätten till sjukpenning och behov av samordningsinsatser. Skrivningen i den så kallade Ensa- processen handlar om själva överlämningsmötet och anger när under processen ett möte ska erbjudas. 2.2.1 Information inför övergången till Arbetsförmedlingen Förutsättningen för en smidig och ändamålsenlig övergång från FK till AF är att samverkan mellan myndigheterna påbörjas redan innan dagarna eller månaderna i sjukförsäkringen har tagit slut. Avsikten med detta är att övergången ska kunna ske utan dröjsmål. Detta innebär bland annat att de båda myndigheterna har i uppdrag att i god tid informera den försäkrade om och förbereda vederbörande på vad som 20

kommer att erbjudas och förväntas av honom eller henne inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. 25 I uppdraget att informera ingår också att AF ska hjälpa FK att upplysa de personer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning kommer att ta slut om arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. 26 Informationen om arbetslöshetsförsäkringen omfattar bara det som gäller nyheterna inom arbetslöshetskassorna. Det innebär bland annat möjligheten att bli medlem på kortare tid (3 månader) för att få aktivitetsstöd enligt inkomstrelaterat belopp, att den som har lämnat arbetslöshetskassan mellan den 1 januari 2007 30 september 2009 och då hade uppfyllt ett arbetsvillkor samt förlängd överhoppningsbar tid 10 år istället för fem vid styrkt sjukdom. Vid andra frågeställningar ska FK hänvisa till berörd arbetslöshetskassa. FK har därför tillsammans med AF och Arbetslöshetskassornas samorganisation tagit fram ett informationspaket som ska ge berörda personer information om vad som händer för dem vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning tar slut. 27 FK har kommunicerat innehållet i informationspaketet till sina handläggare genom olika informationsmeddelanden från 2009 och framåt. Av det informationsmeddelande från 2010 28 som FK har gått ut med till sina handläggare framgår det att informationspaketet innehåller nedanstående dokument: Informationsbrev från FK Informationsblad från AF Informationsblad framtaget tillsammans med Arbetslöshetskassornas samorganisation Informationsblad från FK. Brevet från FK, som består av övergripande information, kompletteras med bilagor i form av olika informationsblad som innehåller mera detaljerad information från såväl FK som AF, och Arbetslöshetskassornas samorganisation. FK skickar ut informationspaketet till berörda försäkrade ungefär fyra månader innan deras ersättning från sjukförsäkringen beräknas ta slut. Rutinerna innebär också att FK:s handläggare ska kontakta alla i målgruppen för att säkerställa att de försäkrade har tagit del av informa- 21

tionen. AF och FK har även information på sina respektive hemsidor. Respektive myndighets kundtjänst, som har öppettider vardagar och helger, har också möjlighet att besvara frågor via telefon. 29 Informationsmeddelandet 30 slår bland annat fast, som stöd till de personliga handläggare som kommer att arbeta med den grupp individer som har fått ut maximalt antal dagar eller månader från sjukförsäkringen, att FK har i uppdrag att informera om reglerna både inom arbetslöshetsförsäkringen och inom sjukförsäkringen. Denna ordning förklaras bero på att FK har uppgifter om de personer som berörs. I detta sammanhang trycks det särskilt på vikten av att se till att den försäkrade tagit del av informationen om reglerna för arbetslöshetsersättning, att faktiskt erbjuda den försäkrade ett överlämningsmöte med AF samt att informera om hur den försäkrade kan se till att skydda sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI). 2.2.2 Olika typer av möten Den långa historiken med samverkan kring sjukskrivna mellan FK och AF har även legat till grund för särskilda rutiner för denna samverkan. Rutinerna omfattar bland annat olika typer av möten mellan myndigheterna. Beroende på vilken typ av samverkan en försäkrad är föremål för, inför en eventuell övergång från FK och sjukförsäkring till AF, kan det vara aktuellt med antingen ett överlämningsmöte, ett avstämningsmöte eller ett kontaktmöte. Föreliggande rapport fokuserar på den grupp individer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning upphör på grund av de nya tidsgränserna som har infört. För den här gruppen bör det enligt gällande arbetssätt eller tillämpade rutiner hållas ett överlämningsmöte i anslutning till att ersättningen från sjukförsäkringen upphör. I ärenden där ett annat möte, till exempel ett avstämnings- eller kontaktmöte, med AF redan har ägt rum behöver däremot inte ett överlämningsmöte erbjudas. 31 Av den orsaken återges nedan en närmare beskrivning av alla de aktuella mötestyperna. En beskrivning av de olika mötestyperna finns i ett av FK och AF gemensamt framtaget dokument som redogör för samarbetsformer och rutiner mellan myndigheterna, benämnt Former för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 32. 22

Överlämningsmöte För personer vars sjukpenning eller sjukersättning tar slut gäller att de ska kontaktas för att säkerställa att de tagit del av den skriftliga information som sänds ut cirka fyra månader innan ersättningen beräknas ta slut. Samtidigt med denna kontakt ska personen i fråga erbjudas ett överlämningsmöte tillsammans med AF. Syftet med mötet är att ge tillfälle till fördjupad information om gällande regelverk och att inleda kontakterna med AF. 33 Erbjudandet om överlämningsmöte ska ske i god tid under pågående sjukskrivning. I FK:s vägledning och processbeskrivning för utredning och beslut om rätten till sjukpenning och behov av samordningsinsatser anges att möte ska erbjudas när det återstår cirka 120 dagar (senast 90 dagar) med sjukpenning på fortsättningsnivå eller av den tidsbegränsade sjukersättningen. Det kan dock genomföras vid ett senare tillfälle. 34 Överlämningsmötet ska hållas i god tid innan dagarna eller månaderna med ersättning tar slut. För att göra övergången till AF så smidig som möjligt ska den försäkrade få all information som behövs under överlämningsmötet. Planeringen kring det stöd som en försäkrad kan behöva för att kunna utveckla sin arbetsförmåga ska påbörjas i samband med mötet. Efter mötet ska den försäkrade också vara införstådd med vilken service som AF kan erbjuda samt de villkor som gäller inom arbetslöshetsförsäkringen. 35 I skrivningarna kring samarbetsformer och rutiner slås det även fast att det är önskvärt att FK informerar individen om kommunens försörjningsansvar. Avstämningsmöte I den händelse ett avstämningsmöte har hållits kan detta ersätta överlämningsmötet. Till exempel när en försäkrad är anställd och har en arbetsgivare. Avstämningsmötet kan användas i olika skeden under en sjukskrivning och ske både i ett utredningsskede och inom ramen för handlingsplanssamverkan. Vid avstämningsmötet deltar FK, den försäkrade samt ytterligare någon part. Syftet med avstämningsmötet är att utreda och bedöma den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. 36 Avstämningsmötet, där såväl intygsskrivande läkare som arbetsgivare och AF kan delta, ger också möjlighet att planera för rehabilitering 23

eller andra åtgärder för att förkorta sjukskrivningsperioden. I den händelse FK begär att den försäkrade ska delta i ett avstämningsmöte och hon eller han utan giltig anledning vägrar delta, kan sjukpenningen tills vidare helt eller delvis hållas inne. 37 Kontaktmöte Är en kontakt mellan den försäkrade och AF redan etablerad med hjälp av kontaktmöte när ersättningen upphör behövs inget överlämningsmöte. Erbjudande om kontaktmöte ska ges till en försäkrad efter 90 dagars sjukskrivning, om det finns risk för att vederbörande inte kommer att kunna gå tillbaka till något arbete hos sin arbetsgivare före dag 181 i rehabiliteringskedjan. Syftet är att den försäkrade ska ges möjlighet att få kontakt med AF för att kunna söka nytt arbete samtidigt som anställning och sjukpenning bibehålls. 38 I beskrivningen av samarbetsformer och rutiner framgår det att FK erbjuder ett kontaktmöte mellan den försäkrade, AF och FK i den händelse vederbörande vill utnyttja denna möjlighet. Det är FK som bokar tid för mötet hos berörd AF och kallar den försäkrade. Mötet äger företrädesvis rum hos AF. 39 Försäkrade som har beviljats sjukersättning enligt de nya reglerna, som får sin sjukersättning minskad eller indragen och där sjukersättningen betalas ut tills den försäkrade har fått ett arbete, dock längst under sex månader, är en annan grupp som också ska erbjudas kontaktmöte. 40 Sammanfattning av mötestyper De olika mötestyper som beskrivs ovan är således tänkta att fungera som stödjande redskap för FK och AF i de båda myndigheternas samarbete för att hjälpa enskilda individer i övergången från FK och sjukförsäkringen till insatser hos AF. Syfte, deltagare och tidpunkt för de olika mötestyperna sammanfattas i Tabell 2.1 nedan. Vad som är utmärkande för själva mötena är att det finns tydliga målgrupper för dem samt ett uttalat mål att så många relevanta aktörer som möjligt ska involveras i dem. Mötena kan användas i varierande skeden i ett ärende och i olika syften. De kan ske såväl i ett utredningsskede som inom ramen för samverkan mellan FK och AF. De olika mötestyperna utgör en formalisering av kontakterna och utbyte 24

av information mellan de berörda myndigheterna men även en formalisering av informationen till de individer som övergår från FK till AF. Tabell 2.1. Syfte, deltagare och tidpunkt för olika mötestyper Mötestyp Deltagare Syfte Tidpunkt Överlämnings möte Den försäkrade, FK och AF. Att göra övergången från FK till AF så smidig som möjligt för den försäkrade genom att utbyta information som behövs. I samband med att dagarna med sjukpenning tar slut, den tidsbegränsade sjukersättningen upphör eller att en försäkrad antingen får avslag på sin ansökan om sjukpenning eller får sin sjukpenning indragen. Även vid ett eventuellt beslut om avslag eller indragning av sjuk- eller aktivitetsersättning. Avstämningsmöte Den försäkrade, FK och ytterligare någon part, som t.ex. AF, behandlande läkare, arbetsgivaren. Utreda och bedöma den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. I olika skeden, både i ett utredningsskede och inom ramen för handlingsplanssamverkan. Kontaktmöte Den försäkrade, AF och FK. Kontakt med AF för att under dag 91-180 söka nytt arbete med bibehållen anställning och sjukpenning, för den som riskerar att inte kunna gå tillbaka till arbete hos sin arbetsgivare före dag 181. I samband med prövning vid 90 dagars sjukskrivning. 25

2.3 Antal som når den bortre gränsen i sjukförsäkringen Under 2010 var det många som, efter införandet av de nya reglerna för sjukskrivning, nådde den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det vill säga att de fick slut på sina dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning. Detta framgår av Tabell 2.2 nedan. Det kan också nämnas att 14 000 av de drygt 42 000 personerna i den aktuella gruppen nådde den bortre gränsen i försäkringen samma dag, vilket innebar en stor arbetsbelastning för FK och AF. Antalet individer som kommer att nå den bortre gränsen i sjukförsäkringen under de kommande åren kommer förmodligen att vara betydligt mindre. Det är emellertid svårt att bedöma hur många som kommer att få slut på sina dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning. Tabell 2.2. Antal personer som nått den bortre gränsen i sjukförsäkringen, för helåret 2010 fördelat på typ av förmån och omfattning Omfattning Lämnat förmån Deltid Heltid Totalt Sjukpenning på fortsättningsnivå 7 037 13 052 20 089 Tidsbegränsad sjukersättning 8 223 13 365 21 588 Totalt 15 260 26 417 41 677 Källa: Försäkringskassan. Under 2011 väntas antalet som kommer att nå den bortre gränsen bli knappt hälften så stort som för 2010. Efter 2012 innebär reglerna att det inte längre finns några försäkrade som är berättigade till tidsbegränsad sjukersättning. Efter 2012 väntas omkring 5 000 personer om året nå den bortre gränsen, vilket illustreras i figur 2.1 nedan. 41 26

16 000 14 000 Sjukpenning Sjukersättning 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Källa: Försäkringskassan. Figur 2.1. Antal personer som har nått eller når den bortre gränsen i sjukförsäkringen för första gången under åren 2010-2012, utfall och prognos Det finns flera osäkerhetsfaktorer avseende till exempel hur sjukfallens varaktighet kommer att utvecklas och i vilken utsträckning stadigvarande sjukersättning kommer att beviljas. Vid införandet av rehabiliteringskedjan bedömde regeringen att ungefär 6 000 7 000 personer per år kommer att lämna sjukförsäkringen från och med år 2013 på grund av att deras dagar med sjukpenning tar slut. 42 27

28

3 Deltagande i möten och övergången till Arbetsförmedlingen Nedan följer en sammanställning av registerdata, baserad på uppgifter ur FK:s statistiklager Store, över hur stor andel av de personer vars dagar med sjukpenning och månader med sjukersättning upphörde som erbjöds och deltog i möten med AF och eventuella andra aktörer, såsom arbetsgivare och vårdpersonal, när mötena genomfördes och hur många som skrevs in i program hos AF. Sammanställningens första del innefattar personer som hade nått den bortre gränsen i sjukförsäkringen under perioden januari till och med augusti 2010 på grund av att deras dagar med sjukpenning tog slut. Sammanfattningsvis visar FK:s register att drygt hälften deltog i ett överlämningsmöte. De allra flesta, men inte alla, erbjöds eller deltog i något möte med FK och en extern aktör under sin sjukskrivningsperiod. Därefter presenteras data för personer vars månader med tidsbegränsad sjukersättning tog slut under perioden januari till och med september 2010. Enligt FK:s noteringar deltog 60 procent i ett överlämningsmöte. Uppgifter om andra typer av möten saknas i de register ISF haft tillgång till varför det inte är möjligt att ge en helhetsbild kring hanteringen av denna grupp. 3.1 Möten med dem vars sjukpenningdagar tagit slut Enligt myndighetens egna interna rutiner ska FK registrera om de har erbjudit ett överlämningsmöte eller ett kontaktmöte, om den försäkrade har accepterat eller avböjt ett erbjudet möte, samt om ett möte har genomförts. Överlämningsmötena genomfördes under år 2009 29

eller år 2010, medan övriga mötestyper någon gång under sjukskrivningen. För knappt sex procent, närmare bestämt 1 054 personer, fanns det inga noteringar om erbjudet eller genomfört överlämningsmöte, kontaktmöte eller avstämningsmöte under deras sjukskrivning. Huvudregeln är att en försäkrad som inte längre har rätt till ersättning ska av FK erbjudas ett överlämningsmöte inför den förestående övergången till AF. Av Tabell 3.1 nedan framgår att drygt hälften, närmare bestämt 51 procent, deltog i ett överlämningsmöte. Men närmare 94 procent har erbjudits eller deltagit i antingen överlämnings-, kontakt- eller avstämningsmöte. Av tabellen framgår även att många har deltagit i både ett avstämningsmöte och överlämningsmöte. Tabell 3.1. Antal och andel som deltagit i avstämningsmöten, överlämningsmöten, kontaktmöten av de 18 075 personer vars sjukpenningdagar tog slut under perioden januariseptember år 2010 på grund av att sjukpenningdagarna tog slut Möten med externa aktörer Antal personer Andel av de vars dagar tog slut Erbjudits överlämningsmöte* 11 976 66 % Deltagit i överlämningsmöte 9 304 51 % Deltagit i kontaktmöte 213 1 % Deltagit i minst ett avstämningsmöte 14 300 79 % Deltagit i avstämningsmöte de sista 120 dagarna av sjukskrivningsperioden 5 039 28 % Inte deltagit i något av ovanstående möten 1 826 10 % Inte deltagit i något möte och ingen notering om erbjudanden eller avböjt möte 1 054 6 % * Registrering om endast avböjt, accepterat och genomfört möte är inkluderat. Källa: Försäkringskassans statistiklager Store, egen bearbetning. Kontaktmöten förekom i mycket liten utsträckning. Av de personer vars sjukpenningdagar tog slut under de åtta första månaderna under 2010 var det endast en procent som under sin sjukskrivning deltagit i ett kontaktmöte. En förklaring till detta kan vara att dessa personer påbörjade sin sjukskrivning innan införandet av de nya sjukskrivningsreglerna och rehabiliteringskedjan, vilket bland annat innebär att rutinerna för kontaktmöten ännu inte var etablerade. 30

Tabell 3.1 ovan visar att merparten av de personer som fick slut på sina dagar med sjukpenning under den aktuella perioden, det vill säga 79 procent, deltog i minst ett avstämningsmöte under sin sjukskrivning. Drygt var fjärde deltog i ett avstämningsmöte under de tre sista månaderna med ersättning från FK. Dock framgår det inte av FK:s register om AF var inbjudna och deltog i dessa avstämningsmöten eller inte. I sammanhanget är det värt att notera att de tre första månaderna under år 2010 var en period med stor arbetsbelastning för de båda berörda myndigheterna, samt att rutinerna för övergång ännu inte var inarbetade. Fyra av fem individer fick slut på sina dagar med sjukpenning det första kvartalet under perioden januari till och med augusti 2010. Dock var inte andelen som deltog i överlämningsmöte nämnvärt större bland de som lämnade sjukförsäkringen under aprilaugusti jämfört med de vars sjukpenningdagar tog slut under årets tre första månader. Enligt de rutiner som beskrivs i FK:s vägledning samt processen för utredning och beslut om rätten till sjukpenning och behov av samordningsinsatser, skickas information ut cirka fyra månader innan ersättningen från sjukförsäkringen upphör. Därefter ska de försäkrade kontaktas av personlig handläggare för att säkerställa att de tagit del av informationen. Samtidigt med denna kontakt ska ett överlämningsmöte erbjudas tillsammans med AF och genomföras i god tid innan dagen då ersättning från sjukförsäkringen upphör. Erbjudandet ska göras när det återstår ca fyra månader, dock senast 90 dagar innan, med förlängd sjukpenning eller den tidsbegränsade sjukersättningen. Det är dock endast åtta procent av alla erbjudanden som framförs i tid. Av rutinerna ovan framgår vidare att mötet kan genomföras vid ett senare tillfälle, men fortfarande gäller att det ska ske i god tid innan ersättningen upphör. Tabell 3.2 visar att av de över 9 000 överlämningsmötena genomfördes 17 procent när det var två veckor eller mindre till att ersättningen från sjukförsäkringen upphörde. Hälften av mötena genomfördes när det var en månad eller längre tid fram till att övergången till AF skulle ske. 31

Tabell 3.2. Antal och andel erbjudanden och genomföranden av överlämningsmöte för de 18 075 personer vars sjukpenningdagar tog slut under perioden januari-augusti år 2010 Kvarvarande dagar med sjukpenning Antal erbjudna överlämningsmöten* Andel Antal genomförda överlämningsmöten** Andel > 90 dagar 763 8 % 133 1 % 61-90 dagar 5 175 54 % 747 8 % 31-60 dagar 2 462 26 % 3 681 40 % 15-30 dagar 885 9 % 3 122 34 % 0-14 dagar 280 3 % 1 626 17 % Totalt 9 565 100 % 9 309 100 % *28 personer erbjöds överlämningsmöte vid två tillfällen. **5 personer deltog i två överlämningsmöten. Källa: Försäkringskassans statistiklager Store, egen bearbetning. Ett av de uttalade syftena med de rutiner som har tagits fram är att säkerställa att den försäkrades övergång från FK till AF inte ska fördröjas. 43 En övergång utan fördröjning borde förutsätta att det inte förekommer något tidsglapp mellan tidpunkten då ersättningen från sjukförsäkringen upphör och tidpunkten för hans/hennes övergång till AF och inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion. Detta ska inte minst hindra ett avbrott i den ersättning som den försäkrade ska ha. Av tabell 3.3 nedan framgår att 79 procent gick över till program hos AF samma kalendermånad som deras dagar med sjukpenning tog slut. De som deltog i ett överlämningsmöte skrevs så gott som alltid in i ett arbetsmarknadspolitiskt program hos AF. Som tidigare nämnts var det 10 procent av de vars dagar med sjukpenning tog slut som inte deltog i några möten överhuvudtaget. Denna grupp utmärker sig också därigenom att en mindre andel bland dem registrerades som inskrivna hos AF i jämförelse med dem som har deltagit i någon typ av möte. För en grupp på 14 procent av dem vars sjukpenningdagar tog slut finns det ingen notering om deltagande i något program hos AF. Det 32

är dock viktigt att påpeka att uppgifterna om deltagande hos AF endast täcker perioden fram till och med augusti 2010. Det är troligt att en del av dessa personer vars dagar med sjukpenning tog slut under sommaren skrevs in efter augusti månad 2010. Tabell 3.3. Antal personer och andel av dessa som skrevs in i något program hos AF av de 18 075 personer vars dagar med sjukpenning tog slut under perioden januari-augusti år 2010 Möten med externa aktörer Antal personer Andel som skrevs in hos AF Andel som skrevs in direkt hos AF * Deltagit i överlämningsmöte 9 304 96 % 92 % Inte deltagit överlämningsmöte men annat möte de sista 120 dagarna av sjukskrivningsperioden 2 634 82 % 74 % Endast deltagit i möte tidigare under sjukskrivningsperioden 4 311 78 % 68 % Inte deltagit i överlämningsmöte, kontaktmöte eller avstämningsmöte 1 826 62 % 50 % Alla vars dagar tog slut 18 075 86 % 79 % * Lämnade sjukförsäkringen och skrevs in i program vid AF samma kalendermånad. Källa: Försäkringskassans statistiklager Store, egen bearbetning. 3.2 Möten för dem vars tidsbegränsade sjukersättning upphört Överlämningsmöte förekom i något större omfattning för dem som hade haft tidsbegränsad sjukersättning i jämförelse med dem vars sjukpenningdagar tagit slut. Enligt FK:s noteringar deltog 60 procent i ett överlämningsmöte. För knappt var tredje person finns det ingen notering i FK:s register, varken om ett erbjudande om möte, accepterat möte, avböjt möte eller ett genomfört möte, vilket framgår av tabell 3.4 nedan. Uppgifter om andra typer av möten saknas i de registerdata ISF har haft tillgång till, varför det inte är möjligt att ge en helhetsbild kring hanteringen av denna grupp. 33

Tabell 3.4. Antal och andel som erbjudits och deltagit i överlämningsmöten mellan FK och AF av de 15 879 personer vars månader med tidsbegränsad sjukersättning tog slut under perioden januari-september år 2010 Möten med externa aktörer Antal personer Andel av de vars månader tog slut Deltagit i överlämningsmöte 9 581 60 % Inte deltagit men notering om erbjudet, accepterat eller avböjt överlämningsmöte 1 300 8 % Inte deltagit i något möte och ingen notering om erbjudanden eller avböjt möte 4 998 31 % Källa: Försäkringskassans statistiklager Store, egen bearbetning. Uppgifter om andra typer av möten saknas. Resultaten i tabell 3.5 nedan visar att endast 64 procent i gruppen vars månader med sjukersättning upphörde erbjöds ett överlämningsmöte minst en månad före dagen då ersättningen från sjukförsäkringen upphörde. Tabell 3.5. Antal dagar innan utförsäkring för erbjudande och genomförande av överlämningsmöte. Statistiken innefattar de 15 879 personer vars månader med tidsbegränsad sjukersättning tog slut under perioden januari-september år 2010 Kvarvarande dagar med tidsbegränsad sjukersättning Antal erbjudna överlämningsmöten Andel Antal genomförda möten Andel > 90 dagar 2 033 19 % 222 2 % 61-90 dagar 2 166 20 % 519 5 % 31-60 dagar 2 755 25 % 1 615 17 % 15-30 dagar 1 757 16 % 2 016 21 % 0-14 dagar 1 311 12 % 3 689 38 % Efter utförsäkring 859 8 % 1 520 16 % Totalt 10 881 100 % 9 581 100 % Källa: Försäkringskassans statistiklager Store, egen bearbetning. 34

Andelen som fick ett erbjudande om överlämningsmöte senast 90 dagar innan deras tidsbegränsade sjukersättning upphörde uppgick till endast 19 procent. Var femte person fick erbjudande om ett möte när det var högst två veckor kvar tills dagarna med sjukpenning eller månaderna med sjukersättning skulle upphöra eller efter att de hade lämnat sjukförsäkringen. Det förekom till och med fall där mötet erbjöds och genomfördes först efter att de lämnat sjukförsäkringen. Detta stämmer inte överens med de rutiner som har utarbetats där vikten av att det ska ske i god tid betonas. En trolig förklaring till detta kan vara anhopningen av ärenden i början av året, innan rutinerna för övergången till AF hade etablerats. Tabell 3.6 nedan visar dock att en klar majoritet, 78 procent, gick över till att ta del av insatser hos AF. Det var inga markanta skillnader mellan gruppen med tidsbegränsad sjukersättning och gruppen vars dagar med sjukpenning tog slut vad gäller inskrivning i program hos AF. Av tabellen framgår även att deltagande i ett överlämningsmöte var närmast liktydigt med inskrivning hos AF. Bland de personer som inte deltog i ett överlämningsmöte var andelen som skrevs in vid AF betydligt lägre. Tabell 3.6. Möten och övergången till AF för de 15 879 personer vars månader med tidsbegränsad sjukersättning tog slut under perioden januari-september år 2010 Möten med externa aktörer Antal personer Andel som skrevs in hos AF Andel som skrevs in direkt hos AF * Deltagit i överlämningsmöte 9 581 95 % 90 % Inte deltagit men notering om erbjudet, accepterat eller avböjt 1 300 44 % 29 % Inte deltagit i något möte och ingen notering om erbjudanden eller avböjt möte 4 998 54 % 46 % Alla vars tidsbegränsade sjukersättning upphörde 15 879 78 % 71 % * Lämnade sjukförsäkringen och skrevs in i program vid AF senast påföljande månad. Källa: Försäkringskassans statistiklager Store, egen bearbetning. 35

36

4 Intervjuer med handläggare och arbetsförmedlare I detta kapitel presenteras resultatet från de intervjuer som har genomförts med bland andra handläggare, specialister och chefer på FK och arbetsförmedlare på AF. Resultatet från dessa intervjuer har kompletterats med samtal med företrädare för respektive myndighets huvudkontor. Intervjuerna har genomförts mot bakgrund av uppdraget till de båda myndigheterna att utarbeta rutiner som på ett väl fungerande sätt säkerställer övergången till insatser i Arbetsförmedlingens regi för personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut. Intervjuerna med företrädare för myndigheternas huvudkontor har genomförts i syfte att dels klarlägga ändamålet med utarbetade rutiner och dels få en inblick i hur dessa har utarbetats och är tänkta att användas. Intervjuerna med handläggare och arbetsförmedlare har haft som syfte att klarlägga hur rutinerna har introducerats och hur de används i det praktiska arbetet. Vid de genomförda intervjuerna har nedanstående frågor varit vägledande: Uppfattar FK och AF ändamålet med rutinerna för att underlätta övergången till AF på samma sätt? Hur har rutinerna introducerats i det praktiska arbetet? Hur fungerar rutinerna för övergången till AF i det praktiska arbetet? 37