Vinterväghållning och miljöeffekter

Relevanta dokument
Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island

Luftföroreningar i tunnlar

Vinterdrift och vägdamm

RAPPORT. Vägsalt. Inriktning för optimering av nyttor och samtidig minimering av miljöeffekter. Yta för bild

TETRA Chemicals Europe AB Företagspresentation

De-icing salt and the roadside environment: Air-borne exposure, damage to Norway spruce and system monitoring

Fastsand i Sverige. Anna Niska

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

Vägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008

Försök med dammbindning längs E4-Vallstanäs och i Norrmalm i Stockholms innerstad

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016

Innehåll. Bakgrund Prov och tester Glukos/fruktos Resultat Fortsatta prov

Arbetsgång

Partiklar i Stockholmsluften

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Luftkvalitet i centrala

VTI rapport 529 Utgivningsår Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Tema Vintermodell: Etapp 1

Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner

TETRA Chemicals Europe

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Revidering av vinterdriften i Island. Björn Ólafsson Chef för Serviceavdelingen Vägverket i Island

Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige

Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH

Nr 191; i "9 " '

Övervakning av vägsaltets transport och uppträdande i den vägnära miljön Modellsimuleringar och fältmätningar

KARLSTADSLAKEN - SÅ FICK VI HALKBKÄMPNINGEN MER EFFEKTIV, SKONSAMMARE FÖR MILJÖN OCH BILLIGARE

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Vinterväghållningspolicy i Finland

Sopsaltning av cykelvägar. - för bättre framkomlighet och säkerhet för vintercyklister

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (7)

WindPRO version feb SHADOW - Main Result. Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3. Assumptions for shadow calculations. Shadow receptor-input

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Vägsalt användning och påverkan på grundvattnet

Aktuell miljöforskning. NVF Nordiskt möte, Stykkishólmur Mats Gustafsson

Drift och underhåll för ökad gång- och cykeltrafik

VÄGSALT I AVRINNANDE VÄGDAGVATTEN UPPFÖLJNING AV VATTENSKYDDSÅTGÄRD LÄNGS VÄG E4 BERGAÅSEN


Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Vinterdagene, Lillehammer Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

9. Grundvatten av god kvalitet

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

DEPARTMENT OF LAND AND WATER RESOURCES ENGINEERING

Örnsköldsvik Åtgärdsprogram dammbindning: Utvärdering av aktiviteter 2017

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet

Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm

Varifrån kommer partiklarna?

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E20 och E18 i Danderyd

Varför modellering av luftkvalitet?

Utredning angående havssaltsandelen av PM 10 på bakgrundsstationen Råö

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

SLB 1:2012. Luften i Stockholm

Partikelutsläpp och hälsa

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Effekter av dammbindning av belagda vägar

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Hösten 1999: Geostatistisk studie på uppdrag av ODAL

skadade och dödade personer.

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

I Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Sopsaltning av cykelvägar i teori och praktik

Vägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Cykelplanering i Umeå. Bodö

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Operativ prediktionsmodell för miljöpåverkan av vägsalt en förstudie

Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Fruset dagvatten = Snö!

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Tema Vintermodell. Etapp 2 Huvudrapport

VTI notat Utgivningsår Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman

Svensk författningssamling

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Partikeldämpandande åtgärder i Göteborg 2014

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Folksams undersökning av underhåll av cykelvägar i Tyresö

Aktuell avfallspolitik

Transkript:

Vinterväghållning och miljöeffekter Göran Blomqvist 7 februari, 2008 NVF 41 och 51

Vinterväghållning - saltning Saltning kemisk halkbekämpning: NaCl (Vinter 2003) sockerinblandning CMA, CaCl 2, KCl, MgCl 2, K Fo, K Ac, KCO 3 dammbindning (syfte: uppfylla miljökvalitetsnormer) CMA (eg. acetat) CaCl 2 MgCl 2 blandningar

Effekter av saltexponering Wood frog (Rana sylvatica) (Sanzo & Hecnar, 2006) Mark* Vegetation Yt- och grundvatten Earthworms (Eisena fetida) (Robidoux & Delisle, 2001) Arkeologiska artefakter (Antonson & Blomqvist, 2006) Winter finch (Carduelinae) (Mineeau & Brownlee, 2005)

Målformulering/krav Regleringsbrev för Vägverket, 2008: (Verksamhetsgren God Miljö, Långsiktigt mål 3) Senast 2010 ska alla stora vattentäkter (mer än 10 kubikmeter per dygn i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer per år) längs det statliga vägnätet, vilka utnyttjas för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten, uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av vägar och vägtrafik.

Spridning från vägen Bakgrundsdeposition Vind Stänk och plogning Spray Avrinning Grundvattentransport

Stänk- och spraymekanismer

Spraybildning

Mätning av saltmängd på vägytan Residual salt measurements

Mätning av saltmängd på vägytan Omfördelning och bortstänkning av saltet på vägbanan: 22:30 10 g/m2 03:28 15 g/m2 04:35 15 g/m2 North South Hours Exempel: Våt vägbana

Modellering av spray och stänk 100 Deposition of Chloride (mg m -2 day -1 ) 80 60 40 20 0 0 Splash Spray Background Added deposition 20 40 60 80 100 Distance from road (m) Deposition a splash e (b splash Dist) a spray e (b spray Dist) background

Modellering av spray och stänk 100000 Chloride (mg/l) 10000 1000 100 10 1 splash spray back tot 99 v3 Serie5 0.1 1 10 100 1000 Distance from road (m)

Hur mäta saltexponering och skada?

Saltskadesymptom (Pinus sylvestris)

(Gremmeniella abietina)

Granrost (Chrysomyxa abietis) 1999-års skador: Granrost Tallskytte Gremeniella Kartan modifierad efter: http://www-skogsskada.slu.se/

Granens gråbarrsjuka (Lirulia macrospora)

Dos-respons-kurvor, klorid och barrträd Data ur: Dobson (1991), Brod (1993) och Blomqvist (2001)

Tidsförskjutning i skadeuppkomst Salting Chloride content Kvartal: 4 1 2 3 4 Visual damage Data från Hautala & Kärenlampi, 1994, Finnra 49/1994 Reduction in the use of road salt and its effects on roadside pine (Pinus sylvestris): salt concentrations and visible injuries in needles during years 1992-94

Mätning av saltspridning

Spridningen av saltspray 1000 1000 Chloride Kloriddeposition deposition (mg m -3-2 ) ) 100 10 1 The road 100 10 1 Chloride Kloriddeposition deposition (mg m -3-2 ) ) 100 10 1 Distance from road (m) 1 10 100 Distance from road (m)

Spridningen av saltspray 1000 1000 Chloride Kloriddeposition deposition (mg m -3-2 ) ) 100 10 1 The road 100 10 1 Chloride Kloriddeposition deposition (mg m -3-2 ) ) 100 10 1 Distance from road (m) 1 10 100 Distance from road (m)

Spridningen av saltspray 1000 1000 Chloride Kloriddeposition deposition (mg m -3-2 ) ) 100 10 1 The road 100 10 1 Chloride Kloriddeposition deposition (mg m -3-2 ) ) 100 10 1 Distance from road (m) 1 10 100 Distance from road (m)

Stänk och plogning Blomqvist & Gustafsson (2008)

Vintermodellen: Maintenance measures Weather Winter road condition model Output Residual salt model Road surface condition Wind speed & direction Traffic Residual salt amount Traffic Roadside exposure Impact

Vintermodellen: Saltexponering, modellansats: Emissionspotential (EP) EP = f(saltförråd, trafik, väglag) Emission (E) E = f(ep, vind) Exponering (V dep ) Exp = f(e, avstånd, bakgrundsdeposition)

Vintermodellen: Distance Exposure Exposure Damage (Dose Resonse) Distance Damage Exposure Damage + = Damage skadetolerans? Distance Exposure Distance

Hur definiera skada?

Skogsbruket som en process Tillväxt Minskad tillväxt Förändrad markanvändning Plantering Time

Saltspridning som partiklar, torr vägbana 3 150 PM10 (mg m-3) 2 1 0 100 50 0 Fordonshastighet (km h-1) 12:24 12:25 12:26 12:27 12:28 12:29 12:30 12:31 12:32 12:33 Nio minuter den 12 februari 2004

Potential till förbättringar Potential till förbättring? - mer effektivare snöröjning (teknikutveckling) - mer effektiv saltspridning (teknikutveckling) - motivering hos personalen (vinterindex och saltindex) - alternativa material? - kombination av ovanstående! Höghastighetsplogar exponeringsmönster? kopplingen åtgärd-exponering-(dos)-effekt Klimatförändring miljöindex?

Tack för uppmärksamheten!