RAPPORT KAPACITETSKONTROLL AV DAGVATTENSYSTEMET DEL AV BJUV RAPPORT

RAPPORT KAPACITETSKONTROLL AV DAGVATTENSYSTEMET DEL AV BJUV RAPPORT 2016-12-09

UPPDRAG 271700, Skyfallsberäkningar Bjuv Titel på rapport: Del av Bjuv kapacitetskontroll dagvatten Status: Slutrapport Datum: 2016-12-09 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: NSVA Sofia Augustsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Gunnar Svensson Gunnar Svensson Hans Hammarlund REVIDERINGAR Revideringsdatum 2016-12-09 Version: 3 Initialer: GSV, Tyréns Uppdragsansvarig: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Datum: 2016-12-05 Tyréns AB 205 19 Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2016-12-09

SAMMANFATTNING Bjuv drabbades sommaren 2016 av omfattande översvämningar. Följande rapport redovisar en kapacitetsberäkning av dagvattensystemet med syftet att klargöra dess funktion i förhållande till dimensionerande regn. Kriterier för dimensionerande regn anges i riktlinjer framtagna av branschorganisationen Svenskt Vatten, publikation P90, 2014. Funktionskravet är att en fastighet statistiskt sett inte skall riskera att drabbas av översvämning med kortare återkomsttid än 10 år. För kontroll av detta har en datorberäkning utförts för delar av Bjuvs dagvattensystem. Minimikravet är att trycklinjen endast får stiga till marknivå vid ett regn med återkomsttiden 10 år. Beräkningsresultatet visar de delar av dagvattensystemet där trycknivån vid ett regn med den statistiska återkomsttiden 10 år stiger över markytan. Beräkningar har även gjorts för det regn som uppmättes sommaren 2016. 3(22)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3 METODBESKRIVNING... 8 4 RESULTAT... 8 5 SLUTSATSER... 15 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Modellbeskrivning Brunnsnamn 4(22)

1 BAKGRUND Bjuv drabbades 2016-06-15 av omfattande översvämningar i samband med ett kraftigt skyfall. NSVA har gett Tyréns i uppdrag att göra beräkningar av kapacitet och funktion inom delar av dagvattensystemets verksamhetsområde. Beräkningarna syftar till att klargöra ledningsnätets kapacitet i förhållande till dimensionerande regn. Dimensionerande regn har en återkomsttid motsvarande 10 år. Enligt funktionskrav, definierade av branschorganisationen Svenskt Vatten, skall en fastighet statistiskt sett inte riskera att drabbas av översvämning med kortare återkomsttid än 10 år (Svenskt Vatten, P90, 2004). 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Dagvattennätets kapacitet vid dimensionerande regn har datorberäknats enligt gällande praxis för funktionskontroll av ledningsnät. Följande dataunderlag har använts i utredningen: Uppgifter om dagvattenledningsnätets uppbyggnad, NSVA:s databas för ledningssystem, 2016 Kompletterande inmätningar på ledningsnätet utförda av NSVA 2016 Ortofoto från Lantmäteriet, för bedömning av hårdgjordhet, 2014 Nationella höjdmodellen från Lantmäteriet För nivåer och för lokalisering av brunnar och ledningar används höjdsystem RH2000 och koordinatsystem SWEREF 99 13 30. Riktlinjer för dimensioneringskrav kommer från Svenskt Vattens publikation P90, 2004. Bakgrundskartor som presenteras tillsammans med beräkningsresultat är Lantmäteriets Terrängkarta (öppna data). Enligt uppgift finns det i princip inga kombinerade ledningar inom beräkningsområdet. Enbart en dagvattenledning i Mejerigatan har kunnat lokaliseras som ansluten till spillvattensystemet. Hårdgjorda ytor kring Mejerigatan har reducerats i dagvattenmodellen. De ledningar som ingått i beräkningen framgår av figur 1. Ledningsnätet beskrivs utifrån uppgifter på dimensioner och vattengångar. I modellen beskrivs inte sediment eller rötter som kan verka kapacitetsnedsättande. För kapacitetskontroll av ledningsnät är det praxis att beskriva ledningarna utan kapacitetsnedsättning. Undantag görs i denna beräkning av dämningsnivå i utloppsledningar. 5(22)

Figur 1. Beräkningsområde för kapacitetskontroll av dagvattennätet i Bjuv. Dämningsnivå i utloppsledningar till Boserupsbäcken har generellt valts till 0.5 m över ledningshjässa. Detta gäller för beräkningar med dimensionerande regn. Dämningsnivå i utloppsledningar har generellt valts till ca 1 m över ledningshjässa. Detta gäller vid beräkning med uppmätt regn 2016-06-15. Vald nivå har bedömts och valts utifrån höjddata för området. Vald nivå innebär att Boserupsbäcken är kraftigt översvämmad vid regntillfället. Detta förhållande gällde enligt den dokumentation som finns tillgänglig och som visar dämningsförhållandena i Boserupsbäcken vid tillfället för skyfallet. Total effektiv hårdgjord yta, den yta som genererar dagvatten till ledningsnätet, har bedömts vara ca 66 ha inom beräkningsområdet. Det motsvarar en genomsnittlig andel hårdgjord yta på 37 %. Hårdgjorda ytor har lokaliserats och storleksbedömts genom GIS-analys av ortofoto och bakgrundskartor för gator och byggnader. Storleken på hårdgjorda ytor har inte verifierats mot flödesmätningar i ledningsnätet. Dimensionerande nederbörd beskrivs med ett CDS-regn, med en återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 60 min. Regnets volym är ca 26 mm. Ett CDS-regn är en standardbeskrivning av ett regn och syftar till att beskriva ett regntillfälle på ett förenklat sätt. Regnet är uppbyggt av ett lågintensivt förregn, en högintensiv del i mitten och ett lågintensivt efterregn, se också figurerna 2-4. Återkomsttid är ett statistiskt begrepp och visar ungefär hur ofta ett regn med en viss storlek och intensitet inträffar. Långa regnmätserier registrerade av SMHI bildar underlag för att bestämma vad som är statistiska återkomsttider. För bedömning av ledningssystemets känslighet vid större regn än dimensionerande 10-årsregn, har en kontrollberäkning gjorts med ett CDS-regn med 20 års återkomsttid och med en varaktighet på 60 min. Regnets volym är ca 32 mm. Nederbördsmängd vid skyfallet 2016-06-15 har registrerats vid avloppsreningsverket i Bjuv, beläget ca 2000 m nordväst om Bjuvs centrum. Uppmätt regnvolym var ca 67 mm. Regnets 6(22)

varaktighet var ca 5 h. Enligt uppgift från NSVA bedöms regntillfället motsvara ett regn med en återkomsttid på ca 66 år. Figur 2. Beskrivning av CDS-regn med återkomsttiden 10 år och med varaktigheten 60 min. Intensiteten anges med enheten micrometer/s. Volym 26 mm. Figur 3. Beskrivning av CDS-regn med återkomsttiden 20 år och med varaktigheten 60 min. Intensiteten anges med enheten micrometer/s. Volym 32 mm. Figur 4. Beskrivning av uppmätt regn 2016-06-15. Intensiteten anges med enheten micrometer/s. Volym 67 mm och varaktighet ca 5 h. 7(22)

3 METODBESKRIVNING En hydraulisk modell som beskriver dagvattennätets funktion har byggts med datorverktyget Mike Urban, version 2016. Beskrivningen av datormodellen har gjorts enligt gällande praxis för beskrivning av ledningsnät och utifrån riktlinjer fastställda av branschorganisationen Svenskt Vatten i publikationerna P104 och P90. År 2016 utkom en revidering och omarbetning av P90 med titeln P110. Ledningsnätet i Bjuv är byggt före 2016 varför de dimensioneringskrav som anges i P90 används. I modellen ingår beskrivning av brunnar, ledningar och utlopp till Boserupsbäcken. Ledningsnätet beskrivs med vattengångar, dimensioner, råhet, material samt energiförluster. Till ledningsnätet är hårdgjorda ytor anslutna t ex tak, parkeringar och gator. Vid intensiva regn kan även avrinning ske från gräsmattor och vägdiken. Dagvatten avleds till ledningsnätet via dagvattenserviser och rännstensbrunnar i gatan. Beräkningsmodellen belastas med dimensionerande regn och med verkligt uppmätt regn som drabbade Bjuv 2016-06-15. Beräkningsresultatet visar hur mycket dagvatten som avrinner från de hårdgjorda ytorna och till vilka brunnar avrinningen sker. I ledningarna beräknas flöde, nivåer och eventuella trycknivåer. En trycknivå är den nivå som beräknas för en ledning som står dämd d v s under tillfälligt tryck. Trycknivån ställer in sig efter vattennivåer i brunnar och eventuella översvämningar som inträffar på markytan. Ledningsnätets funktion kan studeras under hela regnets förlopp. Utifrån resultatet kan ledningar med dämning och brunnar där marköversvämningar inträffar p g a höga trycknivåer bestämmas. Beräkningsresultatet visar enbart när marköversvämning sker i en brunn. Det dagvatten som i beräkningsmodellen orsakar en översvämning avrinner inte till närmaste lågpunkt eftersom vald modellbeskrivning inte kan beskriva ett sådant förlopp. Därmed kan inte omfattning av översvämningar som utbredning av översvämningsyta och eventuell avledning på markytan till lågpunkter beskrivas. Boserupsbäckens funktion att avleda dagvatten och eventuella kulvertar som begränsar kapaciteten beskrivs inte i modellen. Ett antagande har istället gjorts som utgår från att dagvattenutloppen i modellbeskrivningen står dämda. Se också detaljerade beskrivningar av modellen i Bilaga 1. 4 RESULTAT Utifrån riktlinjer från Svenskt Vattens är syftet att bestämma vilka ledningssträckor som står dämda och kan orsaka marköversvämningar. Ledningsnätets funktion redovisas med kartor som visar i vilka brunnar marköversvämningar sker. Kartorna visar inte när under regnets förlopp marköversvämning sker utan dessa kan inträffa vid olika tillfällen under regnförloppet. Brunnar där marköversvämning sker redovisas i figurerna 6-8. Bakgrundskartan är Lantmäteriets terrängkarta (öppen data). Terrängkartan visar typ av bebyggelse (industri grå, flerfamiljs- och centrumområden mörkrosa, villaområden rosa, parkmark vit, skog grön och åkermark gul). Beräknade trycknivåer redovisas i ledningsprofiler för utvalda ledningssträckor, se exempel i figur 5. Ledningsprofilerna visar den beräknade maximala trycknivån i respektive brunn under hela regnets förlopp. Tryckprofilen visar inte när i tiden den maximala trycklinjen inställer sig. En marköversvämning kan därmed ske i en brunn i ett tidigt skede och i en annan brunn vid ett senare tillfälle, när ledningen nedströms börjar dämma och kapaciteten minskar. 8(22)

Grön linje, marknivå Brunnsnamn Ledning Ledningsdimension Vertikal svart linje, Nedstigningsbrunn Röd linje, beräknad maximal trycknivå 20-årsregn Blå linje, beräknad maximal trycknivå 10-årsregn Figur 5. Exempel på ledningsprofil med teckenförklaringar. X-axeln visar längdskala och y-axel meter över havet (RH2000). Figur 6. Ledningssträckor som valts ut för redovisning av ledningsprofiler som visar trycknivåer. 9(22)

Figur 7. Beräknade marköversvämningar vid regn med 10 års återkomsttid. Figur 8. Beräknade marköversvämningar vid regn med 20 års återkomsttid. 10(22)

Figur 9. Beräknade marköversvämningar för uppmätt regntillfälle 2016-06-15. Beräknade trycknivåer redovisas med följande ledningsprofiler, se också figur 6. Valda ledningsprofiler är ett urval av trycknivåer som presenteras. För att begränsa omfattning på rapporten har valts att inte redovisa trycklinjer för mindre drabbade områden eller sidogator. Villagatan till utlopp i Boserupsbäcken Spinellgatan via GC-väg till utlopp i Boserupsbäcken Sjukhusvägen till Villagatan Gruvgatan, Sjukhusvägen, Kolonivägen, Hyllingegatan och Humlegatan via Villagatan till utlopp i Boserupsvägen Allégatan och del av Kolonivägen Postgatan via Mörarpsvägen till utlopp i Boserupsbäcken Frejagatan, Orkestergatan, Pianogatan till utlopp väster om Bjuv 11(22)

Figur 10. Ledningsprofil med trycklinjer för Villagatan, blå trycklinje är 10-årsregn och röd linje är 20- årsregn. Figur 11. Ledningsprofil med trycklinjer för Spinellgatan och GC-väg, blå trycklinje är 10-årsregn och röd linje är 20-årsregn. 12(22)

Figur 12. Ledningsprofil med trycklinjer för Sjukhusvägen, blå trycklinje är 10-årsregn och röd linje är 20- årsregn. Figur 13. Ledningsprofil med trycklinjer för Gruvgatan, Sjukhusvägen, Kolonivägen, Hyllingegatan, Humlegatan till Villagatan, blå trycklinje är 10-årsregn och röd linje är 20-årsregn. 13(22)

Figur 14. Ledningsprofil med trycklinjer för Allégatan och Kolonivägen, blå trycklinje är 10-årsregn och röd linje är 20-årsregn. Figur 15. Ledningsprofil med trycklinjer för Postgatan och Mörarpsvägen, blå trycklinje är 10-årsregn och röd linje är 20-årsregn. 14(22)

Figur 16. Ledningsprofil med trycklinjer för Frejagatan, Orkestergatan via Pianogatan till utlopp väster om Bjuv, blå trycklinje är 10-årsregn och röd linje är 20-årsregn. 5 SLUTSATSER Ett flertal marköversvämningar inträffar vid dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år. Beräkningsresultaten visar översiktligt inom vilka områden och i vilka brunnar beräknad trycknivå stiger över marknivån. Resultatet indikerar var det finns kapacitetsbrister i dagvattensystemet vid ett dimensionerande regn. Beräkningen för det större regnet, med återkomsttiden 20 år, visar att trycknivåerna generellt stiger något över trycklinjen för regn med återkomsttiden 10 år. Något fler översvämmade brunnar kan konstateras men dessa ligger kring de ledningssträckor som översvämmas vid ett 10-årsregn. Detta indikerar att ledningsnätet vid inbördes jämförelse av påverkan vid regn inte är speciellt känsligt vad gäller förändringar av dämningsförloppet. Därmed kan sägas att säkerhetsmarginalen är god vad gäller identifierade områden som drabbas av översvämningar. Markavrinning kan inte beräknas med vald modellbeskrivning varför endast översvämmad brunn redovisas. Utbredning av översvämningar och vilka lågpunkter som översvämmas kan inte redovisas. Någon analys av konsekvenser t ex vilka fastigheter som riskerar att översvämmas har därför inte genomförts. En beräkning har gjorts för verkligt uppmätt regn sommaren 2016. Detta för att visa ledningsnätets kapacitet att omhänderta ett regn med den storleken och varaktigheten. Det bör förtydligas att den specifika regnhändelsen sommaren 2016, vilken bedömts motsvara ett regn med återkomsttiden 66 år, innebar att stora ytor bestående av främst naturmark mättades och att en stor avrinning därför skedde från dessa. Denna avrinning påverkade möjligheten att avleda dagvatten via ledningssystemet och en stor volym dagvatten transporterades på markytan och orsakade översvämningar kring lågpunkter och i fastigheter. Förhållandet med stora mättade markytor ingår inte i nuvarande modellbeskrivning. Det är inte ett krav för dimensioneringskontroll. De avvikelser mellan fastigheter som drabbades av översvämningar 2016 och översvämningar som redovisas i denna rapport återfinns främst längs med Villagatan och dess sidogator samt längs med Schaktsgatan. Avrinning som sker från mättad omkringliggande mark kan vara en orsak till de översvämningar som inträffade sommaren 2016. 15(22)

NSVA avser att vidareutveckla beräkningsmodellen och inkludera markavrinning. Därmed kan avrinning från omkringliggande mättad mark beräknas och orsaker och konsekvenser för de fastigheter som drabbades av översvämningar 2016 analyseras. Den utökade modellen kommer att användas i kommande åtgärdsplanering. 16(22)

Bilaga 1 Modellbeskrivning Denna bilaga beskriver uppbyggnad av ledningsnät och belastande ytor i beräkningsmodellen. Val av parametrar förklaras inte i detalj. För detaljerad information hänvisas till beräkningsverktygets manualer. Val av parametrar har gjorts utifrån Svenskt Vattens riktlinjer och arbetssätt vad gäller förenklingar och sammanställning av underlag följer den praxis som tillämpas vid kapacitetsberäkningar av ledningsnät. Brunnar Som energiförlust har valts beskrivningen Weighted Inlet Energy. Som brunnsdiameter har generellt valts 1m. Endast nedstigningsbrunnar beskrivs. Brunnslockens nivå har bestämts utifrån nationella höjdmodellen. Ett fåtal brunnar har interpolerats där det bedömts som rimligt utifrån omgivande brunnars vattengångar. Vid osäkerhet har inmätningar gjorts. I modellen anges i Description om antagande gjorts. I databas för ledningar anges vattengång för ledningar vid uppströms och nedströms anslutning till brunn. Vattengång för brunn har bestämts utifrån dessa uppgifter. I dagvattenmodellen beskrivs två dagvattendammar som av NSVA benämns Fagotten, lokaliserade vid Pianogatan. Utjämningsvolymer på 900 respektive 460 m 3 har inhämtats från tillgängliga handlingar som NSVA tillhandahållit. Strypningar som ger ett flöde som innebär att det från magasinen avleds maximalt 1.5 l/s per ha har använts. För de två dammarna motsvarar det 12 respektive 6 l/s. För denna modell är beskrivningen av dammar förenklad. Fokus har varit att någorlunda beskriva tillgänglig utjämningsvolym och strypning från dammar. Detta för att beskriva rimlig belastning på nedströms dagvattenledningar och inte orsaka dämning i systemet. Ledningar Endast huvudledningar beskrivs. Servisledningar är inte med i modellbeskrivningen. Dimensioner, material, vattengångar och eventuella stalp har valts utifrån uppgifter i ledningsdatabas. Vid osäkerheter avseende vattengångar och dimensioner har inmätning skett. Ett fåtal ledningar har interpolerats där det bedömts som rimligt utifrån omgivande brunnar och ledningars vattengångar/dimensioner. Valda råheter, Mannings tal, är för betong 68, plast 80 och järn 70. Utlopp Utloppen antas gå dämda. Vid dimensionerande regn har antagits en dämningsnivå som ligger 0.5 m över utloppsledningens ledningshjässa. För beräkning med verkligt uppmätt regn sommaren 2016, då Boserupsbäcken var kraftigt översvämmad, har valts en dämningsnivå som generellt ligger 1 m över ledningshjässa. Bedömning av lämplig nivå har utgått från topografiska förhållanden där valda nivåer innebär att Boserupsbäcken är kraftigt översvämmad. Utloppet i Pianogatans förlängning (norra Bjuv) antas inte gå dämt. Belastande ytor Hårdgjordhet har bedömts utifrån byggnadspolygoner, vägpolygoner och med kompletterande analys av hårdgjorda ytor från ortofoto. Den senare analysen har utförts som en s k bildanalys. Det innebär att hårdgjorda ytors egenskaper i ortofotots färgspektrum identifieras. När dessa identifierats kan en samlad beräkning utföras för hela modellområdet. Analysen är översiktlig men lokaliserar hårdgjorda ytor som garageuppfarter, stensatta framsidor, asfalterade innegårdar, parkeringar etc. De hårdgjorda ytornas lokalisering fördelas på modellen d v s till närmast nedströms nedstigningsbrunn. Utifrån tid-area-metoden beräknas belastande flöden för ett specifikt regn. Utifrån GIS-analys har takytor kopplats till närmast liggande nedstigningsbrunn. Hänsyn har tagits till var servisledningar är lokaliserade för att takytan ska kopplas till den brunn där servisledningar via huvudledning är kopplade. Utifrån GIS-analys av topografi har övriga hårdgjorda ytor och grönytor kopplats till den nedstigningsbrunn som höjdmässigt är belägen nedströms de hårdgjorda ytorna. Följande beskrivningar har valts för belastande ytor: 17(22)

Tid-area-metod 2 (divergent). Motiveringen är att tak och garageuppfarter/parkeringar/stensatta framsidor står för merparten av hårdgjordheten och därmed belastar modellen i ett tidigare skede än ytor som ligger längre ifrån dagvattennätet. Avrinningskoefficenter 0.9 för tak, 0.8 för gator/parkeringar/övriga hårdgjorda ytor samt 0.05 för grönytor (tomtmark och övrig öppen mark som ej är hårdgjord). Val av koefficienter enligt Svenskt Vattens publikation P90. Avrinningstid har bedömts utifrån en flödeshastighet på 0.05 m/s för grönytor och 0.1 m/s för gator/tak. Avrinningsområden inom modellområdet har rinnvägar på 50-100 m. Generellt har valts en avrinningstid på 15 min. För enstaka områden, bostadsrättsområden, där ledningsnätet inte beskrivs i modellen har längre avrinningstider valts. Rimlighetskontroller: För ett utvalt område har detaljerad digitalisering gjorts av parkeringar, gator, hårdgjorda innergårdar, stensatta framsidor etc. Digitaliseringen har gjorts utifrån tolkning av ortofoto. Syftet är att kontrollera vald metod (bildanalys) för beskrivning av hårdgjordhet. Kontrollområdet visar på god överensstämmelse. Bildanalysen visar att ca 10% mer hårdgjorda ytor finns än vad som beräknades utifrån digitaliserade ytor. Det är rimligt att anta att digitaliseringen underskattar verklig storlek på hårdgjorda ytor. Kontrollberäkning har även gjorts där delavrinningsområden belastats med avrinning utifrån schablonvärden som anges av Svenskt Vatten. Valda schablonvärden är för villor 35%, flerfamiljshus, industri och centrum 55% och för radhus 45% (valda utifrån P90 med ett påslag motsvarande 5% för ökad avrinning för regn på ca 25 mm). Kontrollberäkningen visar att flödet generellt är ca 15% mindre. Resultatet är dock överensstämmande med redovisade trycklinjer d v s samma områden får trycklinjer över marknivån. Ledningssystemet är därmed inte känsligt för förändrade belastningar som är ca 10-15% mindre än valda. Överslagsberäkning av områdets totala yta, ca 176 ha, jämfört med hårdgjorda ytor på 66 ha ger att andelen hårdgjorda ytor inom modellområdet i genomsnitt är ca 37%. Denna siffra stämmer väl överens med de schablonvärden på hårdgjordhet som beskrivs i P90. Merparten av områden inom Bjuv är villaområden med inslag av centrumbebyggelse, flerbostadshus och industriområden. Regnbeskrivning För beräkning av avrunnen volym från ovan beskrivna anslutna ytor används s k CDS-regn. Detta är ett typregn som syftar till att förenklat beskriva ett riktigt regn. Regnet består av ett förregn, en intensiv del och ett efterregn. Volymen på regnet, och den mest intensiva delen, är bestämda från statistiskt underlag från regnhändelser som uppmätts inom Sverige. Val av volym och intensitet följer riktlinjer som publicerats i P104 (Svenskt Vatten). Regnets totala varaktighet har valts utifrån ungefärlig maximal rinntid i dagvattensystemet. Utifrån rinnhastigheter 1 m/s i rör och 0.05 m/s på grönytor är maximal avrinningstid ca 45 min. Ett regn med varaktigheten 60 min används för modellberäkningar. Planskild korsning (Storgatan) Hårdgjorda ytor kring planskild korsning på Storgatan avleds via dagvattenpump till damm belägen vid korsningen. Avrinning från gata, dammens funktion och pumpning beskrivs inte i modellen. Endast det strypta utloppsflödet från dammen beskrivs i modellen. Dammen och pumpen är dimensionerad för att klara ett regn med återkomsttiden 100 år (NSVA). 18(22)

BILAGA 2 Brunnsnamn. Samtliga brunnsnamn kan inte presenteras. Kartorna är ett stöd för att lokalisera brunnar i de ledningsprofiler som redovisats. Bakgrundskarta från Lantmäteriets terrängkarta (öppen data). Terrängkartan visar typ av bebyggelse (industri grå, flerfamiljs- och centrumområden mörkrosa, villaområden rosa, parkmark vit, skog grön och åkermark gul). Figur 17. Brunnsnamn inom norra Bjuv. 19(22)

Figur 18. Brunnsnamn inom västra Bjuv. 20(22)

Figur 19. Brunnsnamn inom sydöstra Bjuv. 21(22)

22(22)