28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord
Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening har planer på att bevara och visa upp dessa kulturella lämningar som turistattraktioner för allmänheten, samtidigt som man vill kunna erbjuda ett bra fiske i området. Mattasjösystemet ligger på Sveaskogs mark men ingår inte i Sveakortet (d.v.s. deras fiskekort). Planer finns dock att fiskevårdsföreningen skall sälja fiskekort inom området framöver. Aquanord fick i uppdrag att undersöka förutsättningarna för fiskevårdsföreningens planer, framförallt genom att titta på fiskedelen. De frågeställningar som fanns var hur fiskbeståndet såg ut och om det gick att förbättra öringbeståndet i området (Mattasjön och Mattasjöbäcken). Andra frågor var om det fanns vandringshinder i Mattasjöbäcken, om dessa i så fall var naturliga eller anlagda samt om de gick att åtgärda, men även om lekbottenåtgärder var aktuella i bäcken. Ytterligare funderingar var hur Mattasjöns fiskbestånd såg ut jämfört med Stor-Havssjöns bestånd, som inventerades 24 av Magnus Bidner, Hushållningssällskapet. Undersökningar En grov inventering av Mattasjöbäcken utfördes 28-7-2. Denna gick huvudsakligen ut på att titta på vissa av de tidigare inventerade flottledslämningarna (se bilaga 1, Inventering av flottledslämningar av Rolf Zakrisson), framförallt de som angavs utgöra vandringshinder för fisk. Dessutom inventerades bäckens förutsättningar att hålla ett stationärt öringbestånd eller ett i Mattasjön nedströmslekande öringbestånd, uppströms dessa lämningar. Två elfisken utfördes 28-9-8 i Mattasjöbäcken, dels strax ovanför bron ( Bäckmark ) och dels uppströms Metartjärnbäcken ( Övre lokalen ) för att undersöka öringbeståndet i bäcken. Ett översiktligt provfiske utfördes 28-9-8 till 28-9-9 i Mattasjön med 1 bottensatta översiktsnät av typen Norden för att få en bild av fiskbeståndet i sjön. Vid nätutläggningen lodades sjön varför en djupkarta dessutom har framställts. I samband med provfisket togs även prover från ett antal individer av öring och abborre för ålders- och tillväxtanalyser (otoliter respektive gällock). De provtagna individerna selekterades för att få bra spridning i storlek och könsfördelning. Totalt provtogs 3 öringar och 27 abborrar.
Resultat Inventering Mattasjöbäcken har gott om större material kvar i fåran trots att den är flottad. Den har även ett antal fina och ovanliga flottledslämningar, framförallt från Mattasjövägen och nedströms (se bilaga 1 och figurerna 2 till 11). Dessa bör bevaras trots att vissa av dem utgör totala vandringshinder för fisk. En grov inventering av flottledslämningarna har tidigare utförts, men denna bör dock kompletteras för att även kartlägga de mindre iögonfallande lämningarna och därmed få en bättre helhetsbild av flottningen i bäcken. Figur 1. Karta över inventerade flottningslämningar (utdrag från karta i bilaga 1 av Rolf Zakrisson). Den övre halvan av Mattasjöbäcken (uppströms vägen) är en riktigt fin öringbäck med gott om lekområden och ståndplatser för öring upp till 2+ (d.v.s. tvåårig öring plus en sommar), se figur 2 och 5. Inga vandringshinder finns uppströms timmerrännan som ligger nedan vägen (figur 6). Inte heller vägtrumman utgör vandringshinder då den var mycket bra lagd. Siffrorna som finns inom parentes i bildtexterna nedan, hänvisar till objektsnumren i figur 1. Figur 2. I närheten av den gamla kvarnen (24). Figur 3. Rester av kvarnen, kvarnsten (24).
Figur 4. Förstärkning av ytterkurva precis ovan bron. Figur 5. Nedströms bron. Nedanför vägen finns en lång timmerränna i mycket fint skick (figur 6) som utgör totalt vandringshinder för fisk. En bit längre nedströms rännan återfinns en ris/stockkista i mycket bra skick som stabiliserar och styr vattnet i en ytterkurva (figur 7). Kistan är dock bottnad med mycket grövre material än vanligt då den består av stockar snarare än ris vilket gör att den nästan liknar en stubbledare. Stockarna verkar dock vara längre än vad som är vanligt för de sistnämnda. Figur 6. Timmerränna (22). Figur 7. Ris(stock)kista/stubbledare (21). Ytterligare en bit nedströms finns en timmerränna med en sluss. Rännan uppströms slussen (figur 8) är dock i sämre skick än själva slussen och rännan (se figur 9 till 11). Figur 8. Ränna (19). Figur 9. Timmerränna/sluss (2).
Figur 1. Timmerränna/sluss sett nerifrån. Figur 11. Timmerränna/sluss nedersta delen. Elfiske Båda lokalerna, Bäckmark samt övre lokalen såg orensade ut ur flottningshänseende och var fina öringområden med höga tätheter av öring (se tabellerna 1 och 2 samt bilaga 2). Vid elfisketillfället hade vattenståndet återvänt till det normala efter den torra sommaren. Vattnet var klart och ofärgat och botten bestod huvudsakligen av block och sten med en påväxt av mossa och alger på båda lokalerna. Omgivningen utgjordes av blandskog bestående av gran och björk som delvis beskuggade lokalerna. Figur 12. Foto över lokalen Bäckmark. Figur 13. Foto över övre lokalen. I den övre lokalen fanns det höga tätheter av äldre öringar, framförallt av 1+ öring. I den nedre lokalen Bäckmark fanns det höga tätheter av framförallt årsyngel men samtidigt även relativt höga tätheter av äldre öring. Resultaten från elfisket 28 har dessutom jämförts mot äldre elfiskedata från Mattasjöbäcken. Sammanställningen visar att öringbeståndet i bäcken har ökar kraftigt sedan 198- och 199talet (se tabellerna 1 och 2). Alla elfiskelokalers placering återfinns i figur 14. Tabell 1. fångade individer vid elfisken i Mattasjöbäcken. Öring + Öring >+ Elritsa Övre lokalen 28-9-8 4 46 Bäckmark 28-9-8 55 22 Lokal 1 24-9-28 1 1 3 Lokal 2 24-9-3 11 2 Lake 1 1
Tabell 2. Individtäthet, beräknat antal/1m 2. Öring + Öring >+ Elritsa Lake Övre lokalen 28-9-8 2,3 27,7 Bäckmark 28-9-8 22,9 8,9 Lokal 1 24-9-28 9,3 8,1 3,4 1, Lokal 2 24-9-3 1,9 17,3 1, Bäckmark 199-1-14 1,1,4 Bäckmark 1987-9-1,3 1,2 Bäckmark 1986-8-26 5,8 Figur 14. Elfiskelokalernas placering längs Mattasjöbäcken. 1: Övre lokalen, 2: Lokal 2, 3: Lokal 1 och 4: Bäckmark.
Provfiske Mattasjön provfiskades för att få en bild av fiskbeståndet i sjön. I samband med nätutläggningen lodades sjön upp varför en djupkarta har kunnat framställas (se figur 15). Näten placerades därefter ut enligt figur 16. Figur 15. Djupkarta over Mattasjön. Mattasjön. Figur 16. Nätens placering vid provfisket i Sammanlagt fångades 133 fiskar på de 1 Nordiska översiktsnäten under provfisket i Mattasjön. I fångsterna dominerade abborre och öring, men även elritsa och lake fångades. Den största fisken var en lekmogen öringhona på 51 g och den största abborren var en hane som vägde 372 g. Huvuddelen av de större öringarna låg dock på mellan 2 och 3 g, medan abborrarna låg på 1-2 g (se bilaga 3). Medelvikten var därmed låg då det saknades stor fisk i provfisket. Tabell 3. Sammanställning av fångsten på 1 översiktsnät (Norden) i Mattasjön Totalvikt (g) Medellängd (mm) Medelvikt (g) Öring 49 846 253,8 171,6 Abborre 57 6263 19 19,8 Lake 6 445 23,5 74,2 Elritsa 21 116 87,4 5,5 Tabell 4. CPUE (fångst per nätansträngning) i Mattasjön. Totalvikt (g) Öring 4,9 84,6 Abborre 5,7 626,3 Lake,6 44,5 Elritsa 2,1 11,6 Totalt 13,3 1523,
Storleksfördelning Storleksfördelningen hos öringen i provfisket och elfisket (på den övre lokalen) visar att de lever i bäcken tills de är mellan 1,5 till 2 år, vartefter de vandrar upp i sjön. Öringen var ganska spridd i storlek i provfiskeresultatet, från 132mm till 384mm, dock saknades riktigt stora öringar (figur 17). 35 3 25 2 15 1 5 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 Längd mm Öring provfiske Öring elfiske Figur 17. Längdfördelning hos öring fångad vid provfisket i Mattasjön samt vid översta elfiskelokalen i Mattasjöbäcken. Längdfördelningen hos abborren i Mattasjön kan delas in i två grupper, 51 till 111 mm samt 224 till 314 mm. Mellan grupperna finns ett stort glapp i längdfördelningen där det inte fångades några abborrar vid provfisket. Detta förklaras dock av att ett antal årsklasser saknas i provfisket (se figur 18 och 22). 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 Längd mm Figur 18. Längdfördelning hos abborre fångad vid provfisket i Mattasjön.
De lakar som fångades varierade mellan 24 och 254 mm och de elritsor som fångades var mellan 65 och 116 mm långa. 3 12 1 2 1 8 6 4 2 2 6 1 14 18 22 26 3 2 4 6 8 1 12 Längd mm Längd mm Figur 19. Längdfördelning hos lake fångad vid provfisket i Mattasjön. Figur 2. Längdfördelning hos elritsa fångad vid provfisket i Mattasjön. Tillväxt Öringen i Mattasjön var ung och hade en mycket bra tillväxt. Den största öringen på 51 g var endast 5+ och den äldsta öringen fångad vid provfisket var 6+. Redan vid två års ålder hade öringen en medelvikt på 69 gram, året efter var de uppe i 183 gram och vid fyra års ålder vägde de i snitt hela 33 g. 5 4 Vikt g 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 Ålder Hane Hona Elfiske Figur 21. Tillväxt hos öring fångad vid provfisket i Mattasjön samt vid översta elfiskelokalen i Mattasjöbäcken. Åldersanalyserna är utförda genom läsning av otoliter på öring fångad vid provfisket, medan åldern på öring fångad vid elfisket är uppskattad utifrån en längdfrekvenskurva. Endast ett fåtal årsklasser fanns representerade bland de fångade abborrarna i provfisket. Abborrar i åldrarna 2 till 4+ samt 8 till 9+ saknades helt i fångsten. En intressant iakttagelse är att öring i samma årsklasser som de saknade årsklasserna hos abborre, har haft en mycket bra tillväxt. Abborren har däremot, till skillnad från öringen, samtidigt haft en relativt dålig tillväxt.
4 35 3 25 Vikt g 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Figur 22. Tillväxt hos abborre fångad vid provfisket i Mattasjön. Åldersanalysen är utförd genom läsning av gällock. Könsmognad hos öring Öringen i Mattasjön blir lekmogen vid ca 5 års ålder. Eftersom öringen fångad vid provfisket var ung, var bara 2 av 28 öringhonor var lekmogna och ingen av de 17 fångade öringhanarna skulle leka. Ingen öring var dock utlekt varför andelen lekfisk (äldre fisk) antingen är mycket låg i sjön eller så hade de lekmogna öringarna hunnit vandrat ut i Mattasjöbäcken. Ingen lekfisk påträffades dock vid elfiskena på någon av lokalerna även om de två honorna som var lekmogna fångades i nätet som var placerat närmast utloppsbäcken, vilket skulle kunna tyda på att lekvandringen var påbörjad. Hane Ålder Hona Jämförelse mellan Mattasjöns och Stor-Havssjöns fiskbestånd Fiskbestånden i Mattasjön och i Stor-Havssjön skilde sig åt på ett antal punkter. I Mattasjön fanns abborre, öring, elritsa och lake medan i Stor-Havssjön fanns abborre, sik och gädda. I Mattasjön saknades ett antal års- och därmed även längdklasser av abborre (2-4+, d.v.s. ca 11-22 mm) vilket det inte gjorde i Stor-Havssjön, även om det fanns ett antal distinkta toppar i längdfrekvensdiagrammet med få individer däremellan (se figurerna 23 och 24). Öringen och abborren åldersbestämdes i Mattasjön, vilket inte gjordes i Stor-Havsjön varför det inte går att jämföra tillväxten mellan sjöarna.
16 12 16 12 8 4 8 4 2 6 1 14 18 22 26 3 34 Längd (mm) Abborre Elritsa Lake Öring 38 2 6 1 14 18 22 26 Längd (mm) Abborre Sik Figur 23. Längdfördelning hos de olika Figur 24. Längdfördelning hos de olika arterna i Mattasjön. arterna i Stor-Havssjön. Obs. en gädda på 59 mm fångades, som dock inte finns med i diagrammet. Fiskbeståndet var tätare i Stor-Havssjön både i antal och totalvikt än i Mattasjön. Abborren dominerade dock i antal i båda sjöarna men hade en högre medelvikt i Stor-Havssjön (tabell 5). Tabell 5. CPUE Mattasjön och Stor-Havssjön. Mattasjön Stor-Havssjön Totalvikt (g) Medelvikt (g) Totalvikt (g) Medelvikt (g) Öring 4,9 84,6 171,6 Abborre 5,7 626,3 19,8 8,6 1711,3 198,4 Lake,6 44,5 74,2 Elritsa 2,1 11,6 5,5 Sik 7 953,8 136,25 Gädda,1 14 112 Totalt 13,3 1523, 16 285 3 34 38 42
Sammanfattning Inga flottledsåterställningsarbeten är aktuella i Mattasjöbäcken. De flottledslämningar som finns är i bra skick och bör istället liksom FVF föreslagit, bevaras och tillgängliggöras för allmänheten trots att de utgör vandringshinder för fisk. Lämningarna bör dock inventeras bättre för att man skall kunna få en helhetsbild av flottningen i bäcken. Längs sträckan från vägen och nedströms mot Ängessjön bör skyltar sättas upp som förklarar och ger en heltäckande bild av flottningen och de lämningar som finns. Sträckan bör röjas upp för att få bättre sikt från stigen ner mot bäcken, röjningen bör dock ske med urskiljning både ur estetisk synvinkel och för att det biologiska livet i bäcken är beroende av beskuggning och nedfall av material från strandzonen. Öringbeståndet i bäcken var mycket bra uppströms de flottledslämningar som utgjorde vandringshinder. Jämförelser mot äldre elfiskeresultat visar även att öringbeståndet har förbättrats betydligt sedan 198- och 199 talet. Det fanns relativt gott om öring och abborre i Mattasjön, dock saknades större fiskar av båda arterna i provfisket. När det gäller öring kan det antingen bero på en verklig avsaknad av dessa storleksklasser eller att lekvandringen ner i Mattasjöbäcken var påbörjad. All fångad öring i Mattasjön var dock ung och hade en mycket god tillväxt vilket i kombination med avsaknaden av stor öring i provfisket tyder på att fisketrycket på större öring är relativt hårt i sjön, troligtvis genom nätfiske. Ett minskat fisketryck framförallt genom ett förbud mot nätfiske skulle kunna leda till ett fint storöringbestånd på bara några få år och fiskevårdsföreningen skulle därmed kunna erbjuda ett riktigt bra öringvatten för spöfiske. Då Mattasjöbäcken har en hög täthet av både årsyngel och äldre öring (framförallt 1+) så behöver inte några lekbottenåtgärder utföras för att förbättra öringbeståndet. I Mattasjöbäcken, framförallt uppströms flottledslämningarna som utgör vandringshinder, bör dock bäckmete undvikas eller förbjudas då bäcken utgör ett väl fungerade reproduktionsområde för öringen. Men eftersom öringen som finns i bäcken huvudsakligen verkar vandra upp i sjön vid ca två års ålder, så finns det därmed inte heller många öringar i matfiskstorlek att fånga vid bäckmete.