Social- och hälsovårdsministeriet och dess förvaltningsområde. Broschyrer 1swe (2011)

Relevanta dokument
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

BEREDSKAPSENHETEN. Broschyrer 2008:13swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa och välfärd genom tillsyn

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

Bosättningsbaserad social trygghet i internationella situationer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:7. Beredskapsenheten. Social- och hälsovårdsministeriet SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

RP 127/2005 rd. genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. För att detta mål skall kunna nås föreslås att lagen om

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN OCH VÄLBEFINNANDE I ARBETET TILL ÅR 2020

Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2006:11swe. Socialvården i Finland

RP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

RP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen

SAMLAD KUNSKAP OM ARBETSPENSIONERNA

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Den finska välfärdsmodellen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

EXPERT. på hälsa och välfärd

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Lag. om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar. 1 kap. Uppgifter och ledning för Enheten för hälso- och sjukvård för fångar

BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?

Registerbeskrivning Förmånsregistret

RP 207/2018 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering av frontveteraner ska ändras.

01. Social- och hälsovårdsministeriet

Lag. RIKSDAGENS SVAR 167/2001 rd

Statsrådets principbeslut

Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

Anvisning 10/ (6)

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Aktuellt om LPAtryggheten. hösten 2018 LPA. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

Social- och hälsovårdens förberedelser

Lagstadgade tjänster inom

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

LPA-trygghet även för fritiden

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

Statens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas

Datasekretessbeskrivning Receptarkivet

Statsrådets förordning

RP 181/2005 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 43/2011 rd. institution i sådana ärenden som gäller det inkomstrelaterade systemet inom arbetslöshetsförsäkringen

Gemensamma åtgärder.

LÄKEMEDEL FÖR MÄNNISKOR OCH DJUR BLOD- OCH VÄVNADSPREPARAT ÖVERVAKNING AV AKTÖRERNA INOM LÄKEMEDELSOMRÅDET

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

RP 162/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

Lag. om försök med basinkomst. Lagens syfte

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsrådets principbeslut

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Akava rf. Allmän presentation

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Landskapsreformen Allmän presentation

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita

Arbetspension för arbete!

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en

Flytta till Finland eller utomlands

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Helsingfors /2017 Uppdaterat Till kommunernas social- och hälsovårdsnämnder eller organ som handhar motsvarande uppgifter

RP 133/2008 rd. I denna proposition föreslås det att bestämmelserna

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Transkript:

Social- och hälsovårdsministeriet och dess förvaltningsområde Social- OCH HÄLSovårdSminiSteriet Broschyrer 1swe (2011)

Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 1swe (2011) Social- och hälsovårdsministeriet och dess förvaltningsområde Social- OCH HÄLSovårdSMINISTERIET Helsingfors 2011

Innehåll Social- och hälsovårdsministeriet och dess förvaltningsområde Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 1swe ISBN 978-952-00-3320-0 (inh.) ISBN 978-952-00-3321-7 (Pdf) Urn:ISBN-978-952-00-3321-7 www.stm.fi/sv/publikationer Omslagsbild: Plugi Oy Utgivare: Social- och hälsovårdsministeriet Layout och tryckning: Juvenes Print - Tampereen Yliopistopaino Oy, Tammerfors 2011 Översättning: Käännös-Aazet Oy, Helsingfors Social- och hälsovårdsministeriet... 6 Strategiska mål för social- och hälsovårdspolitiken... 8 Organisation... 9 Avdelningarna... 11 Avdelningen för främjande av välfärd och hälsa... 11 Avdelningen för social- och hälsovårdstjänster... 12 Arbetarskyddsavdelningen... 13 Försäkringsavdelningen... 14 Förvaltnings- och planeringsavdelningen... 15 Särskilda enheter... 17 Stabsenheten... 17 Enheten för internationella ärenden... 17 Beredskapsenheten... 18 Enheten för information och kommunikation... 18 Ombudsmän anknutna till social- och hälsovårdsministeriet... 19 Jämställdhetsombudsmannens byrå... 19 Barnombudsmannens byrå... 19 Nämnder och delegationer vid social- och hälsovårdsministeriet 21 Besvärsnämnder... 23 Organisationerna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde... 26 Regionförvaltningsverken... 27 Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea 27 Penningautomatföreningen PAF... 27 Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira 27 Strålskyddscentralen... 28 Institutet för hälsa och välfärd... 28 Arbetshälsoinstitutet... 28 Kostnader och finansiering av den sociala tryggheten... 30 Kostnader och finansiering... 32 Kommunala utgifter och finansiering... 32 Utgifterna för hälso- och sjukvård... 33

Social- och hälsovårdsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter till ett sunt och tryggt liv. Social- och hälsovårdsministeriet har till uppgift att främja god hälsa och funktionsförmåga hos befolkningen arbeta för en hälsosam arbets- och livsmiljö säkra tillräckliga social- och hälsotjänster säkra en rimlig försörjning under alla skeden i livet främja jämställdheten mellan könen. Social- och hälsovårdsministeriet leder beredningen och verkställigheten av social-, hälso-, jämställdhets- och arbetarskyddspolitiken i Finland. Som en del av statsrådet verkställer ministeriet regeringsprogrammet, anger riktlinjerna för utvecklingen, bereder lagstiftningen och de centrala reformerna samt styr deras praktiska genomförande. Social- och hälsovårdsministeriet har ett omfattande förvaltningsområde. Under ledning av ministeriet verkar ett flertal självständiga ämbetsverk och inrättningar som driver ministeriets social- och hälsopolitiska mål och deltar i de projekt som ingår i regeringsprogrammet. Omkring 4 800 personer arbetar vid ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet. Social- och hälsovårdsministeriets strategiska val 1. En stark grund för välfärden Hälsa och välfärd ska ingå i allt beslutsfattande Längre arbetsliv med arbetshälsa Balans mellan de olika delområdena av livet Hållbar finansiering av den sociala tryggheten 2. Alla ska ha möjlighet till välstånd Skillnaderna i välfärd och hälsa minskas Kundcentrering som utgångspunkt för servicen Nya servicestrukturer och verksamhetsformer Stark social samhörighet 3. Livsmiljön ska stöda hälsa och trygghet Miljöns livsduglighet stärks Samhällets fungerande i specialsituationer säkeras 6 7

Strategiska mål för social- och hälsovårdspolitiken Det strategiska målet för social- och hälsovårdspolitiken är ett socialt hållbart samhälle där människorna behandlas jämlikt, allas delaktighet säkerställs och varje människas hälsa och funktionsförmåga främjas. Ett socialt hållbart samhälle behandlar alla samhällsmedlemmar rättvist stärker delaktigheten och gemenskapen stöder hälsan och funktionsförmågan tillhandahåller den trygghet och service som behövs. Hållbar utveckling bygger på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Finland år 2020 Finland år 2020 är ett socialt hållbart och livskraftigt samhälle. Människornas jämlikhet, psykisk och materiell välfärd, jämställdhet mellan könen samt ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet främjar en balanserad utveckling av samhället Social hållbarhet förutsätter en fungerande social trygghet som hjälper människorna att klara av också risksituationer i livet. Alla har rätt till social välfärd, delaktighet och bästa möjliga hälsa. I ett välfärdssamhälle uppnås både de sociala och de ekonomiska målen. Den ekonomiska utvecklingen skapar verksamhetsförutsättningarna för välfärdssamhället, och den sociala tryggheten stärker å sin sida balansen mellan samhället och ekonomin. En rätt dimensionerad och fungerande social trygghet är en styrka för samhället. Organisation Social- och hälsovårdsministeriets verksamhet leds av ministrarna: social- och hälsovårdsministern och omsorgsministern. Dessutom svarar idrotts- och kulturministern för jämställdhetsärenden. Ministrarna bistås av statssekreterarna samt kanslichefen, som är ministeriets högsta tjänsteman. Under kanslichefen fungerar fem avdelningar och fem särskilda enheter: Avdelningen för främjande av välfärd och hälsa Stabsenheten Arbetarskyddsavdelningen Enheten för internationella ärenden Avdelningen för social- och hälsovårdstjänster Beredskapsenheten Försäkringsavdelningen Enheten för information och kommunikation Förvaltnings- och planeringsavdelningen Jämställdhetsombudsmannens byrå Avdelningarna svarar för beredningen av de viktigaste uppgifterna inom socialoch hälsovården, den sociala tryggheten, jämlikheten och arbetarskyddet samt leder och samordnar det praktiska genomförandet. Avdelningarnas verksamhet samordnas i ministeriets ledningsgrupp. Som självständiga myndigheter i samband med avdelningarna fungerar dessutom: Läkemedelsprisnämnden Barnombudsmannen De särskilda enheterna har hand om specialuppgifter som betjänar hela ministeriet. Ministeriets verksamhet koordineras i tjänstemannaledningsgruppen och ministrarnas ledningsgrupper. 8 9

Avdelningarna Avdelningen för främjande av välfärd och hälsa Avdelningen stöder människornas välfärd och sociala delaktighet samt deras hälsa och funktionsförmåga. Avdelningens gruppindelning med ansvarsområden: Gruppen för förebyggande av skador Gruppen för främjande av delaktighet Gruppen för planering och uppföljning - drog-, alkohol-, tobaks- och narkotikapolitiken - förebyggande av olyckor hemma och på fritiden, våld i parrelationer och inom familjen samt penningspelsproblem - medling vid brotts- och tvistefrågor - förebyggande socialpolitik - socialarbete och social rehabilitering - bostadsbidrag och utkomststöd - tjänster för bostadslösa och socialt utslagna grupper - Nationella utvecklingsprogrammet för socialoch hälsovården (Kaste-programmet) Gruppen för hälsofrämjande Gruppen för miljö- och hälsoskydd - samhällspolitik som påverkar hälsa och hälsofrämjande - förebyggande hälsotjänster, rådgivningsbyråer, skolhälsovård och studerandehälsovård - företagshälsovård - bekämpning av smittsamma sjukdomar och förebyggande av folksjukdomar - hälsoskydd - kemikalieövervakning - bio-, gen- och nanoteknologi - strålningsövervakning 10 11

Avdelningen för social- och hälsovårdstjänster Avdelningen ansvarar för systemet för social- och hälsovårdstjänster, dess utveckling och lagstiftningen med anknytning till det. Till avdelningen hör även Barnombudsmannens byrå. Arbetarskyddsavdelningen Avdelningen styr ansvarsområdena för regionförvaltningsverkens arbetarskydd, bereder och utvecklar lagstiftningen och politiken inom arbetarskyddet och ansvarar för internationellt samarbete inom arbetshälsa. Avdelningens gruppindelning med ansvarsområden: Avdelningens gruppindelning med ansvarsområden: Gruppen för klienter och personal Gruppen för hälsotjänster Gruppen för sociala tjänster - klientens och patientens ställning och rättigheter - social- och hälsovårdens klientavgifter - social- och hälsovårdspersonal och IT - hälsovårdstjänster, medicinsk rehabilitering, rättsmedicin, läkemedelsförsörjning, produkter och utrustning för hälso- och sjukvård - mentalvårdstjänster och missbrukarvård - socialservicen för familjer, barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning och utvecklingsstörda samt familjepolitiska förmåner - internationella adoptioner - ersättningar för skada ådragen i militärtjänst samt tjänster för krigsinvalider och veteraner - ärenden som gäller avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare Tillsynsenheten Verksamhetspolitiska enheten Lagstiftningsenheten - regional övervakning av arbetarskyddet - produkttillsyn - välbefinnande i arbetet - Europeiska arbetsmiljöbyråns nationella uppgifter och uppgifter på EU-nivå - beredning av lagar, förordningar och författningar som gäller arbetarskydd - ärenden som gäller kollektivavtalens allmänt bindande verkan 12 13

Försäkringsavdelningen Försäkringsavdelningen styr och leder försäkringspolitiken samt ansvarar för beredningen av lagstiftningen som gäller socialförsäkringar och andra försäkringar. Läkemedelsprisnämnden som verkar i anslutning till avdelningen fastställer på basis av sjukförsäkringslagen ersättningar och partipris för de läkemedelspreparat som ersätts med stöd av sjukförsäkringslagen. Förvaltnings- och planeringsavdelningen Avdelningen sköter uppgifter inom ekonomiförvaltning och allmän förvaltning vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde, planering och resultatstyrning samt utarbetar strategiska utredningar. Avdelningens gruppindelning med ansvarsområden: Avdelningens gruppindelning med ansvarsområden: Pensionsförsäkringsenheten Arbetslöshets- och sjukförsäkringsenheten Försäkringsmarknadsenheten Planeringsenheten Koordineringsenheten - arbetspensioner - folkpension och familjepensioner - handikapp- och vårdbidrag - ärenden som gäller olycksfall och yrkessjukdomar - arbetslöshetsförmåner - sjukförsäkringsersättningar - moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning - vuxenutbildningsstöd - läkemedelsersättningssystemet - försäkringsmarknadens verksamhet, särskilt försäkringsbolagens soliditet och tillsynen över dessa - trafik-, patient- och miljöskadeförsäkring - verksamhets- och ekonomiplanering, ekonomiförvaltning - avdelningens personalfrågor och allmänna förvaltning - EU-frågor samt frågor och fördrag med anknytning till multi- och bilateral internationell verksamhet inom avdelningens förvaltningsområde Ekonomigruppen Planerings- och utvecklingsgruppen Jämställdhetsenheten Gruppen för förvaltningstjänster Gruppen för fastighets- och ämbetsverkstjänster Enheten för informationshantering - ekonomi- och verksamhetsplaneringen - statsandelssystemet och kommunekonomin - ärenden med anknytning till Penningautomatföreningen - samordning av forskning och utveckling inom förvaltningsområdet - ärenden som gäller EU:s strukturfond - resultatstyrning - styrning och samordning av regionförvaltningen - jämställdhetspolitik och -lagstiftning - främjande av integrering av jämställdheten mellan könen i statsförvaltningen - utvecklingsprojekt inom förvaltningen - lokaler och ämbetsverksservice - informationstjänster - registratur, arkiv och bibliotekstjänster 14 15

Särskilda enheter Stabsenheten Enheten bistår och stöder kanslichefen samt samordnar de olika uppgifterna vid ministeriets avdelningar och enheter. Stabsenheten genomför ministeriets strategiska planering följer upp verkställandet av regeringsprogrammet utvecklar lagberedningen. Enheten för internationella ärenden Enheten utvecklar, planerar och samordnar internationella ärenden inom förvaltningsområdet. Enheten för internationella ärenden koordinerar förvaltningsområdets verksamhet särskilt inom EU, i organ inom det nordiska samarbetet, i FN:s olika organ, i Europarådet och inom OECD ansvarar för bilaterala samarbetsavtal mellan Finland och andra länder inom socialoch hälsovårdsområdet och verkställandet av dessa. 17

Beredskapsenheten Enheten är en sakkunnig-, styrnings- och utvecklingsenhet inom social- och hälsovården. Beredskapsenheten utvecklar i samarbete med ministeriets avdelningar och särskilda resultatgrupper samt förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beredskapen för specialsituationer under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden. upprätthåller situationsledningsberedskap och säkerhetsarrangemang. Enheten för information och kommunikation Enheten sköter och utvecklar social- och hälsovårdsministeriets interna och externa kommunikation, arbetet med intressegrupper samt samhällspåverkan. Enheten för information och kommunikation bygger upp en helhetsbild av ministeriets mål, riktlinjer och verksamhet stöder internt samarbete samt styrningen och förvaltningsområdet och arbetet med intressegrupper samordnar och främjar kommunikationen vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde stöder ministeriets avdelningar och särskilda enheter i deras kommunikation utvecklar och koordinerar ministeriets nätkommunikation och publikationsverksamhet. Ombudsmän anknutna till social- och hälsovårdsministeriet Jämställdhetsombudsmannens byrå Jämställdhetsombudsmannen har till uppgift att övervaka att jämställdhetslagen följs och i synnerhet att förbudet mot diskriminering och diskriminerande annonsering följs. Ombudsmannen tar initiativ och utfärdar råd och anvisningar för att lagens syfte ska uppnås så väl som möjligt. Jämställdhetsombudsmannen följer att jämställdheten mellan kvinnor och män genomförs på samhällslivets olika områden. Barnombudsmannens byrå Barnombudsmannen har till uppgift att främja barnens intressen och ta tillvara barnens rättigheter. Detta sker i samarbete med andra myndigheter samt organisationer och övriga aktörer inom området. Utgångspunkten för barnombudsmannens verksamhet är FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnombudsmannen avgör inte frågor som gäller omhändertagande av och vårdnad om enskilda barn. 18 19

Nämnder och delegationer vid social- och hälsovårdsministeriet Inom stabsenhetens förvaltningsområde Delegationen för frontveteranfrågor Inom förvaltnings- och planeringsavdelningens verksamhetsområde Delegationen för hälso- och sjukvården under undantagsförhållanden Inom försäkringsavdelningens förvaltningsområde Delegationen för äldre- och pensionsärenden Trafikskadenämnden Läkemedelsprisnämnden Läkemedelsprisnämndens expertgrupp Patientskadenämnden Sjukförsäkringsdelegationen Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden Försäkringsförmedlingsnämnden Examensnämnden för försäkringsmatematiker Miljöförsäkringsnämnden 20 21

Inom förvaltnings- och planeringsavdelningens verksamhetsområde Nämnden för internationella adoptionsärenden i Finland Riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården Barnombudsmannadelegationen Delegationen för elektronisk informationsadministration inom socialoch hälsovården Delegationen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Delegationen för privat social- och hälsovårdsservice Delegationen för småbarnsfostran Inom verksamhetsområdet för avdelningen för främjande av välfärd och hälsa Delegationen för bioteknik Gentekniknämnden Folkhälsodelegationen Kemikaliedelegationen Delegationen för barns och ungas hälsa och välfärd Delegationen för rusmedels- och nykterhetsärenden Delegationen för medling vid brott Delegationen för social- och hälsovården Strålsäkerhetsdelegationen Delegationen för smittsamma sjukdomar Delegationen för hälsofrämjande motion Delegationen för företagshälsovård Delegationen för romska ärenden Riksomfattande handikapprådet Delegationen för rehabiliteringsärenden Inom jämställdhetsärendenas förvaltningsområde Jämställdhetsdelegationen Jämställdhetsnämnden Inom arbetarskyddsavdelningens förvaltningsområde Nämnden för utbildning av laddare Nämnden för fastställande av kollektivavtals bindande verkan Arbetarskyddsdelegationen Delegationen för beredning av arbetarskyddsbestämmelse Besvärsnämnder Social- och hälsovårdsministeriet handlägger inte ansökningar om ändring av beslut, anmärkningar eller klagomål. Däremot övervakar ministeriet besvärsnämndernas verksamhet och ser till att medborgarnas rättsskydd tillgodoses vid sökande av ändring. Besvärsnämnden för social trygghet är första besvärsinstans för den som överklagar beslut av bl.a. Folkpensionsanstalten eller arbetsplatskassorna. Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, medlemskap i arbetslöshetskassa, studiesociala förmåner inom arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, alterneringsersättning, frivilliga studier under arbetslöshet samt ärenden som gäller lönegaranti och ärenden enligt lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden är besvärsinstansen för den som överklagar beslut som gäller förvärvspension inom den privata sektorn. Besvärsnämnden för olycksfallsärenden handlägger besvär som anförts över försäkringsbolagens beslut i ärenden som gäller olycksfall i arbete och yrkessjukdomar. Trafikskadenämnden avger utlåtanden och tillämpningsrekommendationer i syfte att skapa enhetlig ersättningspraxis för ersättning vid trafikskador. 22 23

Social- och hälsovårdsministeriets och förvaltningsområdets organisationer Social- och hälsovårdsministeriet Social- och hälsovårdsminister Statssekreterare Omsorgsminister Statssekreterare Jämställdhetsombudsmannens byrå Enheten för internationella frågor Kanslichef Enheten för information och kommunikation Den interna revisionen Stabsenheten Beredskapsenheten Förvaltningsoch planeringsavdelningen Avdelningen för främjande av välfärd och hälsa Avdelningen för socialoch hälsovårdstjänster Arbetarskyddsavdelningen Barnombudsmannens byrå Försäkringsavdelningen Läkemedelsprisnämnden Besvärsnämnden för social trygghet Institutet för hälsa och välfärd Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden Strålsäkerhetscentralen Tillstånds- och tillsynsverket för social- ochhälsovården Arbetarskyddsfonden Folkpensionsanstalten Pensionsskyddscentralen Arbetslöshetsförsäkringsfonden Alko Ab Penningautomatföreningen Arbetshälsoinstitutet Utbildningsfonden Regionförvaltningsverken Ansvarsområdena för basservicen, rättsskyddet och tillstånden Ansvarsområdena för arbetarskyddet 24 25

Organisationerna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde verkar ett flertal självständiga ämbetsverk och inrättningar som driver ministeriets samhälleliga mål och deltar i de projekt som ingår i regeringsprogrammet. En del av dem producerar forskningsunderlag för lagberedningen, social- och hälsopolitiska riktlinjer och beslut. En del av ämbetsverken är tillstånds- och tillsynsmyndigheter. SHM koordinerar förvaltningsområdets olika uppgifter i en ledningsgrupp som inför av ministeriets, ämbetsverkens och inrättningarnas högsta ledning. Social- och hälsovårdsministeriet undertecknar vart fjärde år ett resultatavtal med följande ämbetsverk och inrättningar: Regionförvaltningsverken (uppgifter inom social- och hälsoväsendet, arbetarskydd) Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea Penningautomatföreningen (PAF) Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira Besvärsnämnden för social trygghet Strålskyddscentralen Institutet för hälsa och välfärd Arbetshälsoinstitutet Besvärsnämnden för arbetslöshetsskyddet Avtalen ses över varje år och utfallet utvärderas. Andra aktörer inom ministeriets förvaltningsområde är Alko Oy Pensionsskyddscentralen Folkpensionsanstalten Utbildningsfonden Arbetarskyddsfonden Arbetslöshetsförsäkringsfonden Finansinspektionen Regionförvaltningsverken Det finns sex regionförvaltningsverk i Finland. De har hand om de tillstånds-, tillsyns- och rättsskyddsuppgifter som tidigare tillhörde de avvecklade länsstyrelserna, miljötillståndsverken, regionala miljöcentralerna och arbetarskyddsdistrikten. Regionförvaltningsverken främjar människornas grundläggande rättigheter och rättsskydd, tillgången till bastjänster, miljövården, en hållbar användning av miljön, den interna säkerheten samt en sund och trygg levnads- och arbetsmiljö inom sina respektive områden. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea har hand om tillstånd och tillsyn samt forskning och utveckling inom läkemedelsområdet. Fimea tar också fram och förmedlar information för att åstadkomma effektivare läkemedelsförsörjning och läkemedelsbehandlingar. Penningautomatföreningen Paf Penningautomatföreningen samlar genom sin penningspelverksamhet in medel för att stödja finländska social- och hälsoorganisationer. PAF har ensamrätt att bedriva penning-, automatoch kasinospelsverksamhet och att driva kasino i Finland. Social- och hälsovårdsministeriet styr och övervakar PAF:s bidragsverksamhet, såsom arbetet med utdelningsförslag och bidragsplaner, utbetalning av bidrag samt övervakning av hur bidragen används. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) är den myndighet som ansvarar för tillstånden och tillsynen inom social- och hälsovården. Valvira styr regionförvaltningsverken och kommunerna i verkställandet av lagar och övervakar att lagarna efterföljs. Valvira styr och övervakar yrkesutbildade personer och organisationer inom hälso- och sjukvården i deras verksamhet samt handlägger klagomål som hänför sig till social- och hälsovården enligt en arbetsfördelning som fastställts med regionförvaltningsverken. 26 27

Valvira har också till uppgift att övervaka att medicintekniska produkter överensstämmer med kraven samt att främja en trygg användning av dem. Inom alkoholförvaltningen har Valvira till uppgift att bevilja tillstånd för alkoholnäring, övervaka aktörerna samt att styra andra tillstånds- och styrningsmyndigheter inom alkoholnäringen. kunskapsförmedling. Centrala samarbetsparter är arbetsplatser, arbetarskyddsoch företagshälsovårdsmyndigheter, aktörer inom företagshälsovården, arbetarskyddsorganisationen på arbetsplatserna, högskolor och läroinrättningar samt frivilliga organisationer. Strålskyddscentralen Strålskyddscentralens verksamhet syftar till att skydda människorna, samhällsfunktionerna, miljön och de framtida generationerna mot skadliga effekter av strålning. Strålskyddscentralen övervakar kärnkraftverk, kärnmaterial och kärnavfall samt användningen av strålning och radioaktiva ämnen inom hälso- och sjukvården, industrin, forskningen och undervisningen. Centralen utför också ständiga kontroller av strålningen i miljön. Institutet för hälsa och välfärd Institutet för hälsa och välfärd är en forsknings- och utvecklingsinstitution med uppgiften att främja befolkningens välfärd och hälsa, förebygga sjukdomar och sociala problem samt utveckla social- och hälsovårdstjänsterna. Institutet för hälsa och välfärd betjänar statliga och kommunala beslutsfattare, aktörer inom social- och hälsoområdet, organisationer, forskare och medborgare. Institutet för hälsa och välfärd fungerar som statistikmyndighet inom sitt område och sörjer för kunskapsunderlaget inom sitt uppgiftsområde och för nyttiggörandet av det. Institutet för hälsa och välfärd genomför sina uppdrag genom forskning, uppföljning och utvärdering, utvecklingsarbete, påverkan genom sakkunskap samt genom myndighetsuppdrag och internationellt samarbete. Arbetshälsoinstitutet Arbetshälsoinstitutet är en tvärvetenskaplig forsknings- och sakkunniginrättning som verkar för att främja sunda och trygga arbetsförhållanden och arbetshälsa. Arbetshälsoinstitutet erbjuder lösningar för arbetslivets behov i form av forskning, utbildning, experttjänster och 28 29

Kostnader och finansiering av den sociala tryggheten Med social trygghet avses både socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster samt penningförmåner. De sociala utgifterna i Finland var 51,3 miljarder euro år 2009 (prognos) 48,6 miljarder euro år 2008. År 2008 utgjorde de sociala utgifterna 26,3 procent av bruttonationalprodukten. Prognosen för år 2009 är cirka 30,5 procent, eftersom bruttonationalprodukten kraftigt minskade och de sociala utgifterna ökade till följd av den ekonomiska lågkonjunkturen. I Finland har socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten legat något under EU-genomsnittet. De köpkraftsjusterade socialutgifterna per capita motsvarar EU-genomsnittet. Figur 2. Totalfinansieringen av den sociala tryggheten i Finland år 2008 staten 25 % kommunerna 19 % arbetsgivarna 38 % de försäkrade 11 % kapitalinkomster 7 % Socialutgifterna består huvudsakligen av utgifterna för pensionsskydd ekonomiskt skydd under sjukdom utgifter för arbetslöshetsskydd samt kostnader för social- och hälsovårdstjänster som finansieras med skattemedel. Den sociala tryggheten i Finland finansieras på följande sätt (år 2008): med arbetsgivaravgifter 38 procent de försäkrade betalar 11 procent. statlig finansiering 25 procent kommunal finansiering 19 procent. Resten, knappt 7 procent finansieras med intäkter från socialskyddsfonderna. I Finland svarar Institutet för hälsa och välfärd för statistikföringen av socialutgifterna. Figur 1. Fördelningen av socialutgifterna per huvudgrupp 2008 Sjukdom och hälsa 26 % Funktionsnedsättning 12 % Ålderdom 34 % Änka/änkling och andra anhöriga 3 % Familj och barn 11 % Arbetslöshet 7 % Boende 2 % Övrig social trygghet2 % Förvaltning 3 % Figur 3. De sociala utgifterna i relation till BNP i vissa EU-länder år 2008 30 31 &#" &!" %#" %!" $#" $!" #"!" '()*+,-"./01,2(," 345*+,-" 6/*7+82(," 9*:;+<2(," '25+/(," =>?(8," @:*(," AB(C<2(," D+*5+" '/E(0F/87" 9*:;(,2(," G8*+,-" H,7(8," 9?+,2(," 95:8F825+,,2( @:85/7+*" " I8(<*+,-" J2,*+,-" 3H%K" A>4<*+,-" G5+*2(," L45(882<(" 6(*72(," M(-(8*1,-(8 9;(827(" " N+,0+8<" J8+,<82<("

Kostnader och finansiering I Finland finansieras social- och hälsovården i huvudsak med skattemedel. Staten betalar statsandelar till kommunerna för finansiering av social- och hälsovården. Statsandelens storlek bestäms enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur, arbetslöshetsgrad och vissa andra faktorer. Kommunala utgifter och finansiering Kommunernas utgifter för social- och hälsoväsendet var år 2009 cirka 18,6 miljarder euro. Summan utgjorde 55 procent av kommunernas totala kostnader. De största utgiftsposterna var specialiserad sjukvård 5,1 miljarder euro tjänster för äldre och funktionshindrade 4,0 miljarder euro primärvård 3,8 miljarder euro barndagvård och stöd för vård av barn 2,5 miljarder euro Statsandelarna för driftskostnader täckte år 2009 närmare 35 procent av utgifterna för kommunernas lagstadgade uppgifter. Klientavgifterna täckte cirka 6 procent av kostnaderna för social- och hälsoväsendet. Den resterande delen finansierades av kommunerna. Genom klientavgifter finansierades år 2009 14 procent av barndagvården 17 procent av institutionsvården för äldre 14 procent av hemservicen 3 procent av primärvården 17 procent av tandvården Utgifterna för och finansieringen av hälso- och sjukvård Utgifterna för hälso- och sjukvård uppgick år 2008 till cirka 15,5 miljarder euro eller 8,4 procent av bruttonationalprodukten. Andelen låg fortfarande under OECD-genomsnittet. De största utgiftsposterna var specialiserad sjukvård 33 % primärvård 18 % tandvård 6 % företagshälsovård och studerandehälsovård 4 % läkemedel 14 % sjukförsäkringens ersättningar för privat hälso- och sjukvård 6 % institutionsvård för äldre 5 % investeringar 5 % övriga 8 % År 2008 var finansieringsandelarna för hälso- och sjukvården följande: kommunerna 35 procent staten 24 procent sjukförsäkringen 15 procent hushållen 19 procent övriga privata (t.ex. försäkringsbolag) 6 procent. 32 33

(I0:-"KJ"+:-:++*=6,/0" B)0-0+9)0)+:/;)/:" 2AE)-6D"AEF"FI6+ACJ;,+9)0)+:/;)/:"?0,/;C)+0)0.+D"AEF"*=6:=;9)0)+:/;)/:" H;G/:+D"AEF"0I;)0.+9)0)+:/;)/:" <A;,D"AEF"+*A.+G;=*+9)0)+:/;)/:" B8;+C-;+9)0)+:/;)/:" 3A99=0)*->A0+9)0)+:/;)/:" @0;)*/+9)0)+:/;)/:"?:;)*/+9)0)+:/;)/:" <=+>>/9)0)+:/;)/:" 5)6789)0)+:/;)/:" ()*+,-./01"2(31"(4"!" #!!!" $!!!" %!!!" &!!!" '!!!!"'#!!!"'$!!!"'%!!!" Figur 4. Budgetekonomins utgifter per huvudtitel år 2010, totalt 50 474 mn >$+3,44<(8#(%+ %(,#5(%5+0,-)%&?+,-.+.=&0,$@#5+ :'"5+/&&+$8'8#%(8#(%+ :;<36"#0=3#)(*+ 2';=4()(*+%$+6%4)&;8?+,-.+7,8(583,0'(%58#+ 98(()(*%<',4%'? 6"#8()(*8(+ Avbrytarverksamhet >$71'%#$8#30+6"#+ för &%('7#<306"#8'%*%#8++ A$#)*+$8#30%4.8'+!"#$%&'()(*+,-.+/&&01(+ Figur 5. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, utgifter i statsbudgeten år 2010 2'3,40'03155+6"#+ %#78'0&"0%+ 98(0),(8#+ 34

Social- och hälsovårdsministeriet 1swe (2011) Telefon: (09) 16001 (Statsrådets växel) Postadress: PB 33, 00023 Statsrådet E-postadresser: fornamn.efternamn@stm.fi Denna broschyr finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi/sv/publikationer Beställningstjänst via e-post Beställ social- och hälsovårdsministeriets senaste publikationer per e-post publikationer pressmeddelanden och webbnyheter Fokus-artiklar kommuninfo Beställning per e-post på www.stm.fi/tilauspalvelu ISBN 978-952-00-3320-0 (inh.)