2014 SNÖRAPPORTEN SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT
Detta är Svenska Skidanläggningar Svenska Skidanläggningars Organisation är en ideell förening vars syfte är att främja medlemmarnas intressen och medverka till deras utveckling. Den gemensamma målsättningen är att på alla sätt utveckla Sverige som skidåkarland. VI FINNS FÖR OCH TACK VARE VÅRA MEDLEMMAR Medlemskap i Svenska Skidanläggningars Organisation möjliggör att samverka, påverka och förbättra genom en samlad, trovärdig och stark röst. Helt säkert. Säker lift och nerfart är Svenska Skidanläggningars ursprung. Att höja säkerheten och att jobba för bättre regler, villkor, normer och metoder är även vår framtid. Lobbying. Svenska Skidanläggningar bedriver informations- och opinionsarbete kring särskilda frågor som berör och främjar besöksnäringen i allmänhet och skidåkningen i synnerhet. Den goda dialogen. I Svenska Skidanläggningars uppdrag ingår att utveckla och borga för en god dialog med närliggande verksamheter. När våra frågor och intressen möts är det vår fasta övertygelse att vi kan samarbeta för att bli än starkare. Det goda exemplet. Svenska Skidanläggningars nätverk är stort och omfattande. Den samlade branschens erfarenheter, kompetenser och insikter är en tillgång för alla. Bevaka och belysa. Svenska Skidanläggningar omvärldsbevakar medlemmarnas intressen och belyser frågor ur ett skidåkarperspektiv. Kvalificerat kunnande. Svenska Skidanläggningar verkar för att säkerställa att branschens medarbetare ges goda möjligheter till karriär, utveckling och breddad kunskap samtidigt som branschens arbetsgivare ges möjlighet att hitta kompetent arbetskraft. Det långa spåret. Svenska Skidanläggningars långsiktiga mål är att öka kännedom om, och lust för skidåkning samt att förbättra förutsättningarna för medlemmarna att leverera säker skidåkning i världsklass. VI FÖRETRÄDER BRANSCHEN SKIDSVERIGE Specifik statistik. Svenska Skidanläggningar analyserar, bearbetar och levererar branschstatistik till medlemmar och andra intressenter. Mötet med media. Svenska Skidanläggningar tillvaratar branschens intressen i media och i framträdande sociala nätverk. Vi tror att en direkt och aktiv dialog med media stärker oss som enad bransch. Fritt fram i forum. Svenska Skidanläggningar erbjuder tillfällen, platser och sammanhang där skidbranschen kan möta nya branscher, nya människor och nya erfarenheter. Snösnack. Svenska Skidanläggningar älskar snö. Snö är en källa till glädje, hälsa, arbete och livskvalitet. Genom att prata snö året runt kan vi förändra attityder hos gemene man och skapa en härligare känsla kring vår produkt. 2 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 3
Innehåll 6 8 31 52 2 Detta är Svenska Skidanläggningars Organisation 6 VD har ordet 8 Besöksnäringen - marknad och trender 12 Gästpanel om framtidens semestrar 15 Gunnar Andersson gästkrönikerar 16 Skidsverige 20 Skidsverige i siffror 22 Skipassomsättning 24 Ägar- och driftsförhålanden 25 Prisjusterad skipassomsättning i de 24 största anläggningarna 26 Marknadsandelar 28 Skidåkardagar 32 Skadestatistik 34 Utbildningar utför 38 Vi ses, säsongens medlemsträffar 42 Medlemmar 54 Kontakt 44 36 55 46 15 38 20 51 2 32 13 40 Omslagsfoto: Mats Ryde. Foto: Agnäsbacken, Branäsgruppen, Dalskidan i Sälen, Doppelmayr (bild från årsbok), Fjätervålen, Flottsbro, Funäsdalsberget, Göran Assner, Hemavan-Tärnaby, Hestra,, Isaberg, Järvsöbacken (Fredrik Fransson, Svart Pist Publishing AB), Kappruet, Kläppen, Kungsberget, Kåbdalis, Lofsdalen (Bosse Lind och Jonny Larsson), Martin Björklund, Mark Frisk, Martinssons, Nisse Schmidt, Owren Vehicles AB/Prinoth i Sverige, Pantamera, Ramundberget, Riksgränsen, Romme Alpin, SkiStar Hammarbybacken, SkiStar Lindvallen, SkiStar Åre, Säfsen, Tänndalen, Ulricehamns Skicenter och Vallåsen. Layout och texter: Svenska Skidanläggningars Organisation. Ansvarig utgivare: Elisabet Jansson Strömberg. Tack till: Alla medlemmar som rapporterat in underlag till årets snörapport. 4 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 5 49 16 28 45
Snöglädje Snö, vinter och kyla triggar igång en helt särskild känsla hos mej. Det bubblar och spritter i kroppen, jag blir alldeles varm inombords och leendet blir allt bredare. Jag älskar vinter! För vissa är det väldigt främmande att väja livet i kyla och snö framför värme och sommar. Men livet i fjällen, i backen och på glid, i snön, är inte en hobby, det är en livsstil! Snöglädjen var kanske extra stor vintern som gick, då flera skidanläggningar först i slutet av januari äntligen fick kallt och snö. Många av de mindre anläggningarna kämpade stenhårt för att komma igång, extra eloge till er alla, och samtidigt kunde fjällvärlden på sina håll konstatera den bästa vintern, snömässigt, i mannaminne. Det knepiga vädret till trots summerar vi en vinter som i fjällvärlden mer eller mindre matchade rekordvintern innan, medan man i övriga landet backar. Sommarsäsongen i år är ett kvitto på att den starka utomhustrenden är här för att stanna och vi bevittnar att fjälldestinationer, cykling och äventyrsbanor är allt attraktivare aktivitetsalternativ. Skidresenären blir allt mer etablerad och resvan, och ställer allt högre krav på sin semester vad gäller kvalitet, boende och upplevelser att minnas. Skidanläggningarna investerar årligen stora belopp för att bygga ut, uppgradera och utveckla sina anläggningar för att möta sina gästers önskemål. Inför den kommande säsongen är investeringarna i nya liftar, snöläggningssystem och annan infrastruktur ungefär lika stor som satsningen på nytt eller renoverat boende och serviceinrättningar. Det är inte bara vi som jobbar på snö som gör glädjeskutt när snön kommer. Gästerna delar den glädjen med oss. Jul och nyår var så gott som fullbelagt där det fanns snö, och av allt att döma ser bokningsläget inför den kommande säsongen lika bra ut. Allt fler väljer en vit ledighet med snö, familj och skidåkning på schemat i den ordningen. Hög mysfaktor, tid att vara tillsammans och sköna utomhusupplevelser är checklistan inför semestern. Atmosfären i värmestugan, shopen eller på hotellet, flyt och enkelhet i allt ifrån bokning, skidhyra till slutstäd tillsammans med prestationerna i backen, längdspåret eller upplevelserna på skoterturen skapar en minnesvärd semester, som man vill göra om och om igen. Elisabet Jansson Strömberg, VD och snöälskare 6 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 7
Besöksnäringen marknad och trender Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen, skrev en svensk revysångare i slutet på 40-talet. Om man bortser från att all övrig text i sången är en stor parodi, så är just sångens bärande mening en gammal sanning som aldrig varit mer sann. Många studier de senaste åren, bland annat av Kairos Future och Friluftsrådet, pekar på naturen som helade och läkande kraft, i en alltmer stressad och pressad vardag. 80 % svenska folket säger att det är en nödvändighet för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. 94 % av svenskarna anser sig vara harmoniska i naturen. Turism, baserad på naturupplevelser, har framtiden för sig! 8 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Doppelmayr, bild från årsbok SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 9
Det är inne att vara ute Runt en tredjedel av alla svenskar (28%) har åkt på skidsemester de senaste tre åren. Utförsåkningen dominerar (23%), men längdskidåkningen (8%) och att gå på tur (6%) har sina anhängare. Potentialen är fortsatt stark då 29% av svenskarna planerar ganska säkert en skidsemester 2014-2015. (Framtidens Utomhusupplevelser, 2013) Vårt samhälle präglas allt mer av att allt större fokus läggs på vår hjärnkapacitet, på vår förmåga att hela tiden prestera på hög nivå när det gäller att hantera komplexa sammanhang. Fritidsaktiviteter och semester får därför större betydelse för återhämtning för såväl kropp, själ som hjärna. Vilket innebär en fantastisk potential för skidanläggningar framöver. Andra fritidsaktiviteter och semesteralternativ konkurrerar dock om människors tid och pengar, och utmaningen ligger främst i att attrahera nya målgrupper till våra anläggningar. Hur kan vi få fler människor att vilja vistas utomhus på fritiden i allmänhet? Hur ska framtidens skidanläggningar se ut för att attrahera fler skidåkare, gamla och nya, att åka lite mer? I en situation med allt hårdare konkurrens om människors tid och pengar ser vi en ökad specialisering och nischning. Tidigare var det lättare att dela in människor i tydliga boxar, barnfamiljer, pensionärer etc. detta blir allt svårare dels för att vi beter oss mer oberäkneligt och zappar mellan olika roller, identiteter. Det har blivit svårt att vara bra för alla i alla lägen och för att nå ut med sitt budskap behöver man vara tydlig med vem man är och vad man erbjuder. Barnfamiljerna kommer aldrig fylla anläggningarna året runt Stora klassiska målgrupper är och kommer att förbli barnfamiljerna. Men de räcker inte till för att fylla anläggningarna året runt. Vi har under det senaste decenniet sett ett falnat intresse bland de lite äldre målgrupperna att åka på skidsemester. Bland den dryga miljon pensionärer i Sverige, som alla har erfarenhet och många gånger tradition att åka skidor, finns en tillväxtpotential. Hos de 15% av Sveriges invånare som är födda i ett annat land handlar det om att visa på möjligheten att åka skidor och hjälpa fler att lyckas utvecklas på snö. PLANERAD SKIDRESA 2013-2015 40% 38% 36% 34% 32% 30% 28% 26% 24% 22% Mindre ort eller landsbygd Född i annat land Storstad Född i annan boendeort i Sverige Medelstor stad Mindre stad Född i nuvarande boendeort i Sverige 20% 20% 22% 24% 26% 28% 30% 32% 34% 36% 38% 40% HAR VARIT PÅ SKIDRESA 2010-2012 Källa: SCB Från en lift till tusen på 75 år Fritiden är inte gammal bara en mansålder. Ordet fritid kom i bruk bland folk för mindre än 80 år sedan, att ha tid över efter att det dagliga arbetet var slutfört ansågs märkligt. Med industrisamhällets inrutade förvärvsarbete föddes idén att människor skulle ha fri tid att disponera för umgänge och rekreation. Utvecklingen av lagstadgad semester har därifrån växt till nuvarande fem veckor. I mitten av 1920-talet hölls kurser i utförsåkning i Storlien, inspirerade av Schweiz och Österrike. Sporten var relativt ny även i alperna, 1927 byggdes i Engelberg, Schweiz den första kabinbanan, 1928 byggde fransmän världens första replift i Chamonix. Sverige fick sin första replift 1940 i Åre. Utförsåkning hade hittills varit en ganska exklusiv fritidsaktivitet men fick under 1970- och 1980-talen sitt genombrott som folksport i Sverige. 10 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Arkivbild Nationalmuseum SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 11
Tre turist-gurus svarar på sju frågor kring framtidens semestrande 1 2 3 4 5 6 SER DU NÅGON SKILLNAD I HUR MAN VÄLJER ATT SEMESTRA IDAG JÄMFÖRT MED TIO ÅR SEDAN? ÄR DET SVERIGE ELLER UTOMLANDS SOM LOCKAR MEST? VAD ÄR DET VI BASERAR VÅR VAL AV SEMESTER PÅ? KONJUNKTUR, TRENDER, VÄDER ELLER ANNAT? VAD ÄR DET VI SÖKER? AVKOPPLING, AKTIVITET ELLER ANNAT? VILKA TRENDER TROR DU VI KOMMER SE I FRAMTIDEN? VILKEN ÄR DEN STARKASTE TRENDEN FÖR VINTERSEMESTER JUST NU? 7 VILKET ÄR DITT BÄSTA SNÖMINNE? I takt med att allt fler blir allt mer resvana MAGNUS NILSSON ORDFÖRANDE I SVENSK TURISM Jag tycker att man ser en stor skillnad att man delar upp sin semester och har både sommar, vinter och weekend semester. Med dagens teknik tror jag också att många kan arbeta under sin lediga tid för jag tycker att allt fler har förlängd jul och nyårsledighet, sportlov, påsklov sommarledighet höstlov och en del förlängda weekends. Jag tror att det är en mix och vi svenskar kommer nog alltid både vilja semestra i Sverige och utomlands. Självklart har konjunkturer inflytande men idag är upplevelse i alla dess former viktigt för oss och min känsla är att man prioriterar upplevelser framför mycket annat och det märks vid bl.a. lotto vinster eller skatteåterbäring så säger nästan alla att det ska användas till någon resa eller upplevelse. Jag tror att vi söker och vill ha en mix av aktiviteter, kultur, mat/dryck och avkoppling under samma resa eller upplevelse. Jag tror att vi kommer att se en kraftig ökning av hälso- och träningsresor. Mycket kommer att bygga på att umgås, och då både med familj och nära vänner, och uppleva känslan av gemenskap tillsammans.man kommer också att vara beredd på att betala för kvalité och ställa höga krav på framtidens produkter och man är redan idag väldigt berest och har provat på både många aktiviter och besökt många länder. Min känsla är gemenskapen att göra saker tillsammans med vänner och bekanta och umgås under mysiga former. Mitt bästa snöminne är en fantastisk morgon på nyårsafton 1999 med 20 grader kallt och knallblå himmel högst uppe på Åreskutan med ett glas champagne. JOHANNA DANIELSSON PARTNER & COO, KAIROS FUTURE ökar också våra krav på semestern. Det gäller kvalitet på boende, personligt och professionellt värdskap och inte minst upplevelsen. Trenden går mot allt fler mellanmåls-semestrar. En förlängd weekend på hösten och en familjevecka på våren i tillägg till årets huvudsemestrar som fortfarande ofta ligger på sommaren och mellan jul och nyår. Sverige lockar mest om man tänker på antal semesterdagar som vi väljer att lägga här, så vårt eget land är vår största destination. Med det sagt fortsätter trenden att vi reser allt längre bort, den hänger ihop med att flygkostnaderna är betydligt lägre nu än tidigare. Valet av resmål och semestertyp är oerhört komplext och nästan omöjligt att kommentera eftersom beslutsprocessen pågår under så lång tid och involverar så många olika influenser. Men man kan i alla fall konstatera att vänner och bekanta snarast har ökat i värde som inspiratörer, även om inspirationen nu allt mer flyttar ut till nätet (Facebook, Instagram etc). Vi vill gärna ha miximalt mycket upplevelse per tidsenhet. Eller maximalt med återhämtning! Alltså antingen eller, eller både och, huvudsaken att vi tar vara på tiden på bästa möjliga sätt. Vi blir allt mer intoleranta mot strul och väntetider. I framtiden kommer den aktuella träningstrenden att utökas till att gälla även vår mentala fitness. I det nya tankesam- PETER FREDMAN PROFESSOR I TURISMVETENSKAP Intresset att åka till fjällen på hösten ökar. Vinterturismen står sig fortsatt starkt men jag kan se en viss ökning i sommarturismen. Ökade inkomster och lägre transportkostnader leder till ökad efterfrågan på utlandsresor. Jag kan dock ana en trend att upptäcka Sverige, särskilt bland en växande allt mer urban befolkning. Konjunktur (ekonomi) påverkar mest, men när vi väl ska välja resmål så har trender stor betydelse. hället där vi är allt mer beroende av att förstå komplexa sammanhang och skapa nya koncept och idéer blir det allt viktigare att hjärnan funkar på topp, precis som vi idag engagerar oss i resten av våra kroppar. Forskning visar att utomhusupplevelser är värdefulla när det gäller att sänka stress, öka kreativiteten och problemlösningsförmågan. Nått att klura på för produktutveckare på skidanläggningar och närliggande områden! Det är nog att vi är i behov av mer omväxling. Inte bara utför utan även en dag i äventyrsbadet och en kväll i bowlinghallen. Mitt bästa snöminne är kanske uppe på Keb, utsikten! Eller en magisk dag på längdskidor i Arjeplogsfjällen när världen var tyst, snön skiftade i tusen färger och jag såg en varg. När skaren är så hård att man kan promenera på den är också häftigt! Oförglömligt: Skida genom en småländsk gammelskog när rimfrosten glitttrar i grenarna som böjer sig över spåret. Mitt bästa utförsåkningsminne är nog från Aspen, gott om plats, härlig snö, låååånga backar. Svårt att välja! Våra undersökningar av naturturismen visar att det ofta är en kombination av upplevelse, fysisk aktivitetet, avkoppling och socialt umgänge. Framgångsrika resmål kan erbjuda den mixen. Efterfrågan blir allt mer diversifierad. Vi kommer se nya fritidsaktiviteter som blir allt mer nischade. Fokus på upplevelser (göra, bo, äta) och kombination av äventyr och bekvämlighet. Jag har många bra snöminnen. En tidig morgon med nysnö på berget Nuolja i Abisko är ett. 12 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 13
GÄSTKRÖNIKA: Det handlar om skidåkning, inget annat Som liftjobbare kikar du ständigt framåt. Mot nästa vinter, mot praktiska problem och utvecklingspotentialer. Låt oss därför kika lite i backspegeln och fundera över varför så många människor väljer att spendera så mycket pengar på just utförsåkning? Sveriges besöksnäring Besöksnäringen i Sverige omsätter ca 250 miljarder kronor. Shopping, hotell och restaurang står för merparten av omsättningen (70%). Konsumtion av kultur, rekreation och sport är den minsta sektorn, men samtidigt en av de sektorer som växer snabbast. Det är också denna sektor som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Bland landets tio högst rankade turistkommuner är fem vinterdestinationer: Sälen-Malung, Åre, Härjedalen, Älvdalen och Storuman (källa SCB och Tillväxtverket). Visionen för svensk besöksnäring är en fördubbling av omsättningen fram till år 2020. Vägen dit går via tre fokusområden och sex huvudstrategier, som finns beskrivna i en nationell strategi, www.strategi2020.se. Bakom strategin står Svensk Turism AB och arbetet har skett i dialog med näringens olika aktörer. Svensk Turism AB företräder den samlade svenska besöksnäringen och ägs av 160 företag och organisationer som representerar cirka 10 000 företag. En miljard blir tio miljarder Svenska skidanläggningar omsätter i skipass drygt 1 miljard varje år. Baserat på de nyckeltal skidbranschen i Europa och alperna använder, där 1 Euro i skipass = 10 Euro på byn (boende, restaurang, shopping) skulle motsvarande beräkning i Sverige innebära en omsättning i våra skidorter på ca 10 miljarder kronor. 250 Så många miljarder omsätter besöksnäringen i Sverige totalt. Skipassomsättningen i svenska skidanläggningar uppgår till drygt en miljard. 10 Den totala omsättningen i miljarder på svenska skidorter. Foto: Branäsgruppen 1 151 862 843 Främst beror det på militären. Efter de båda världskrigen sökte mängder av skidutbildade soldater efter alpina jobb i både Europas och Amerikas bergstrakter. Eftersom militären slutat bry sig om soldatens sociala eller geografiska bakgrund skulle just denna inställning snart få två synnerligen omaka turistmönster att smälta samman: Den övre borgerlighetens individuella snobbsport med arbetarrörelsens kollektiva semesterhemstanke. Utförsåkning handlade inte längre om klasstillhörighet, utan om livsstil. Det spelade ingen roll om du var miljonär eller skojare i det skattefinansierade försäkringssystemet. Så än idag. En skicklig skidåkare väcker beundran. En erfaren skidåkare röner respekt. Detta inträffar samtidigt som folk får bättre ekonomi, längre semestrar och skidliftar med allt större kapacitet blir ekonomiskt överkomliga. I Sverige gillar vi att förklara utförsåkningens kommersiella framgång med Ingemar Stenmark, vilket tyvärr är en närsynt förenkling av friluftssportens internationella framgång. Vår överlägsna slalomåkare råkade bara uppträda när liftbyggandet når sin internationella kulmen. Alperna hade satt tusentals liftar i system och det moderna skidortskonceptet exporterades till all världens snötyngda fjäll. Den nya och demokratiska utförsåkningens skulle alltså ha drabbat Sverige vid samma tidpunkt även utan legendaren från Tärnaby. Bara inte lika koncentrerat och massivt. Det viktigaste som hänt sedan dess är artificiell snötillverkning, men liften är och förblir den moderna utförsåkningens motor eftersom det är där man dagligen förnöjer kunden. Liftjobbaren fattar att kunden kommer för att åka skidor och att skönhetssalonger (läs: spa), golf- eller bilbanor är dekorativa krusiduller. Skidåkaren har ju så många andra och bättre sådana alternativ och en vintervecka i Åre kostar i slutändan lika mycket som en tripp till New York. En stunds allmän mosning på Kanarieöarna blir avsevärt billigare. Ändå väljer vi snö. Jag är övertygad om att det beror på glidandets glädje. Den är universell. Det spelar ingen roll om du besöker en liftanläggning i Marocko eller Borlänge. Man kommer dit för skidåkningen eller kanske bara för att stilla nyfikenheten. Anläggningens storlek spelar heller ingen roll vad gäller liftjobbarens attityd. Tvåhundra liftar eller två, liftjobbare diskuterar samma saker: Topografins inbyggda begränsning, anläggningens säkerhet, kaotisk helgtrafik, opålitlig nederbörd, dyrbara nyinvesteringar och så vidare. Anläggningens framgång kan inte heller mätas i storlek. Kommersiella succéer och katastrofer rymmer såväl anläggningar med en enda som hundra liftar. Min journalistiska erfarenhet säger att framgången föds i visioner bortom den lokala traditionens låsning, sura markägare och den generellt konservativa skidturistens önskan om att allt ska vara exakt som förra gången, fast med lite bättre väder. Min journalistiska erfarenhet säger också att om jag blir guidad av en liftjobbare på skidor så görs halva reportaget på en halv dag. I raskt tempo får jag veta hur nedfarterna ser ut och hur besökaren ser ut, hur snön lägger och hur det är ställt med offpist- och topptursmöjligheter. Dessutom ljuger liftjobbare inte eller förskönar verkligheten. Ni fattar varför jag och kunden är där. Därför att vi gillar skidåkning. Gunnar Andersson Krönikör, journalist, friluftsskribent och vagabond. 14 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 15
Skidsverige För den oinvigde är det lätt att tro att utförsåkning i Sverige är fjällsyssla. Och det är det ju förvisso, men det är också så mycket mer. Det finns närmare 400 skidanläggningar i vårt avlånga land som tillsammans upptar en yta på 7 760 hektar. Det är något större än hela Täby kommun (källa SCB). Undantaget Gotland, så finns det en skidbacke i de allra flestas överkomliga närhet. Skidåkning måste inte vara en semestervecka i samband med barnens skollov. Det kan lika gärna vara vinterns vanliga vardagsmotion. Och med dagens fantastiska snöläggningssystem, en grön vinter utanför köksfönstret betyder inte att skidbacken inte är härligt vintervit. 16 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Branäsgruppen SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 17
Det finns en skidanläggning nära dig Skidsverige är startklara för ännu en vintersäsong, kanske mer än någonsin. Under de senaste åren har det investerats stort i våra skidorter för att möta marknadens önskemål och krav. I tidsbristens era är det viktigt att även fjällsemestern är smidig, att allt flyter på utan krångel, med hög kvalitet som matchar gästernas förväntningar. Boende, matupplevelser och andra aktiviteter utanför skidåkningen är minst lika viktiga för helhetsupplevelsen av semestern. Att servicen på orten, så som mataffär, bensinstation och annat utbud, levererar i linje med gästens önskemål väger in, lika väl som att resan till fjällen med rastställen och restauranger håller måttet. Fjällsemestern idag innehåller så mycket andra faktorer än tidigare. I en undersökning om utomhusupplevelse (Kairos Future, 2013) är det tydligt att tiden tillsammans och hela semesterupplevelsen är det viktigaste inte bara skidåkningen i backen. I takt med att skidanläggningarna har lyckats möta detta ser vi ett ökat intresse att besöka våra skidorter, på vintern likväl som under andra årstider. Stora investeringar fortsatt i branschen Många orter har inför kommande säsong åter igen investerat stort i nya liftar och snösystem, andra har satsat på boende, lägenheter och hotell. Ytterligare andra har investerat i serviceinrättningar, nya nedfarter, säkerhetsutrustning och maskiner för att hänga med i tillväxttakten och möta gästernas önskemål och behov. Totalt planeras investeringar 2014-15 för ca 650 miljoner kronor (700 miljoner kronor säsongen 2013-14). Från Riksgränsen i norr till Orebacken i Skåne Det finns omkring 370 skidanläggningar för utförsåkning i Sverige (källa SCB). Bland dessa finns både större, kommersiella anläggningar och mindre backar som drivs av ideella föreningar. Gemensamt för alla inräknade skidanläggningar är dock att de har någon form av liftanläggning. Variationen mellan skidanläggningarna är förstås stor med allt från små backar med knapplift och enstaka nedfarter på ett par hundra meter till stora anläggningar med hundratals nedfarter på flera kilometer och ett stort antal liftar. Liftköerna ett minne blott? I Sverige finns närmare 1 000 liftar. De senaste årens investeringar har förnyat beståndet på många håll. Kapaciteten har blivit avsevärt högre, åkflödet i systemen bättre och säkerheten har stärkts. Utöver absoluta högsäsongsdagar kan man på de flesta håll i skidsverige idag undvika liftköer. Grönt i stan men vitt i backen När snön inte kommer naturligt från himlen så produceras egen snö i skidanläggningarna. De viktigaste faktorerna för optimal snötillverkning är att det Skidanläggingar efter storlek i hektar 0-35 Källa: SCB 36-119 120-323 324-1098 är minusgrader, låg luftfuktighet och lätt vind. Fördelen med att producera snö är att det går att tillverka mycket snö under en förhållandevis kort period med kyla. Och snö från snökanon är dessutom slitstark och mycket tåligare mot sol och mildväder än vad natursnö är. Detta på grund av att snökanonsnö är väldigt kompakt medan natursnö innehåller stora mängder luft. 10 cm snökanonsnö motsvarar 40 cm natursnö. Svenska skidanläggningar började tillverka snö för cirka 35 år sedan och den svenska kunskapen om snötillverkning är respekterad över hela världen. Så trots blidväder i stan så har de flesta skidanläggningar i Sverige idag snö under vintern och erbjuder skidåkning och utomhusupplevelser. Foto: Järvsöbacken Stor och viktig arbetsgivare Engagemang, entreprenörsanda och hårt arbete är synonymt för alla skidanläggningar i Sverige oavsett om de drivs ideellt, i kommunal regi eller som företag. För att driva en anläggning med säsongsverksamhet och som är stort påverkad av yttre omständigheter såsom väder, kalendereffekten och konjunkturen krävs ett stort mått av flexibilitet. Skidanläggningarna lyckas väl med detta, och att jobba på detta sätt är för många ett livsval. Sveriges skidanläggningar är viktiga arbetsgivare framför allt för unga. Totalt arbetar 5 682 personer i Sverige med drift av skidanläggingar och sportanläggningar (källa Riksdagens Utredningstjänst). Ungefär 70 procent av de som arbetar inom sektorn har sin anställning i en av fjällkommunerna. För dessa kommuner är skidindustrin mycket betydelsefull. Detta handlar inte bara om några enskilda företagare utan ofta om en hel bygd som är beroende av turistnäringen. Utöver de som arbetar med den direkta driften av skidanläggningarna ska adderas alla de som arbetar på anläggningarnas hotell, restauranger och turist- och bokningsservice. I de femton fjällkommunerna är det sammantaget 11 763 personer som arbetar inom turismsektorn (källa Riksdagens Utredningstjänst). 18 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 19
Skidsverige i siffror Vintersäsongen 2013-14 bjöd på varierande väder. I fjällområdena, specielt Härjedalen och Dalafjällen, kom enorma mängder snö, medan det utanför fjällvärlden regnade så mycket att många anläggningar fick stänga i förtid. Vi ser tydligt att om gästerna tror att snön uteblir, då uteblir gästerna från skidbacken. Försäljningen av skipass uppgick till 1 152 miljoner kronor (1 267), för alla Sveriges skidanläggningar, vilket är en minskning med 9.1 %, jämfört med i fjol. Säsongen 2013-14 är ändå den fjärde bästa säsongen sedan 1984, då Svenska Skidanläggningars Organisation började rapportera landets totala omsättning av skipass. Under säsongen 2013-14 genomfördes totalt 7,7 miljoner skidåkardagar (8,5) Det är en minskning med 9%, jämfört med förra säsongen som var all-time-high. 20 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Bosse Lind Lofsdalen SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 21
Skipassomsättning 1984-2014 1 krona i skipass = 10 kronor på byn Här kanske vi kan jämföra omsättningen med någon annan industri så man får en känsla för hur stor liftomsättingen ör. Eller så säger vi att 1 kr i liften är 10 på byn...eller något helt annat. Men det vore kul att klä in grafen mer lite ord Här kan vi säga något om omsättningens variation eller liknande. Kanske att det är beroende på vädret eller att det ökar eller något annat SKIPASSOMSÄTTNING I DE 10 STÖRSTA OMRÅDENA, MKR Anläggning 2011-12 2012-13 2013-14 + eller - Sälen* 340,5 369,6 370,5 0,9 0,2% Åre-Edsåsdalen 213,1 222,7 220,8-1,9-0,9% Vemdalen 87,3 102,8 106,6 3,8 3,7% ** 67,7 69,8 73,3 3,5 5,0% Romme Apin 42,2 59,6 46,5-13,1-22,0% Funäsdalen*** 52,4 53,1 58,8 5,7 10,7% Branäs 47,5 50,1 45,7-4,4-8,8% Hemavan-Tärnaby 25,6 27,1 30,5 3,4 12,5% Lofsdalen 17,2 18,2 19,9 1,7 9,3% Kungsberget 14,5 21,7 18,0-3,7-17,1% SUMMA 908 994,7 990,6-4,1-0,4% **** 1180 1260 1211 1131 1267 1152 *Stöten, Tandådalen-Hundfjället, Lindvallen, Kläppen **Idre, Grövelfjäll, Fjätervålen ***Ramundberget, Funäsdalsberget, Tänndalen, Tännäskröket, Kappruet ****Genomsnittlig procentuell förändring 980 1000 870 910 900 880 770 585 620 650 SKIPASSOMSÄTTNING I DE 15 STÖRSTA SKIDANLÄGGNINGARNA, MKR Anläggning 2011-12 2012-13 2013-14 + eller - 98/99 245 99/00 275 00/01 335 01/02 370 83/84 84/85 85/86 87/88 88/89 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 02/03 390 03/04 335 04/05 355 05/06 390 06/07 360 07/08 420 08/09 09/10 535 540 10/11 565 11/12 12/13 540 540 13/14 MKR Åre 211,9 221,7 219,5-2,2-1,0% Lindvallen 142,1 156,6 155,9-0,7-0,4% Tandådalen-Hudfjället 132,7 142,8 142,2-0,6-0,4% Vemdalen 87,3 102,8 106,6 3,8 3,7% 61,4 62,5 67,0 4,5 7,2% Romme Alpin 42,2 59,6 46,5-13,1-22,0% Branäs 47,5 50,1 45,7 4,4-8,7% Kläppen Ski Resort 33,1 37,0 38,9 1,9 5,1% Stöten 32,6 33,2 33,5 0,3 0,1% Hemavan-Tärnaby 25,6 27,1 30,5 3,4 12,5% Tänndalen 20,5 22,2 24,5 2,3 10,3% Lofsdalen 15,2 18,4 19,9 1,5 8,1% Ramundberget 19,0 19,7 22,3 2,6 13,2% Järvsöbacken 15,2 18,4 16,6-1,8-9,8% Kungsberget 14,5 21,7 18,0-3,7-17,0% SUMMA 900,8 993,8 987,6-6,2-0,6% * Marknadsandel 79,6% 78,4% 85,7% *Genomsnittlig procentuell förändring 22 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 23
ÄGAR- OCH DRIFTSFÖRHÅLLANDEN I SVENSKA SKIDANLÄGGNINGAR 2013-2014, % Ägs av Drivs av Privatperson eller företag 33 35 Kommun eller stiftelse 47 19 Förening, klubb eller organisation 20 46 Utvecklingen är stabil och svenskarnas skidsemestrande håller i sig. PRISJUSTERAD OMSÄTTNING I DE 24 STÖRSTA ANLÄGGNINGARNA, MKR EXKL MOMS Säsong Moms Nov-Dec Jan Feb Mars April-Maj Summa Verklig omsättning +/- jmf m 12/13 0,4% 2,0% 0,3% -22,0% 38,7% -2,3% 1,8% 13/14 6% 202 146 269 199 108 925 925 12/13 6% 201 144 268 255 78,2 946 908 11/12 6% 147 165 262 219 112 905 840 10/11 6% 164 174 260 225 112 936 856 09/10 6% 192 179 260 274 148 1 053 926 08/09 6% 197 183 278 244 161 1 062 906 07/08 6% 169 153 274 312 77,2 983 803 06/07 6% 90,6 137 254 250 137 869 686 05/06 12% 132 161 258 239 165 955 738 04/05 12% 129 156 249 292 96,4 922 697 03/04 12% 146 149 275 240 141 951 703 02/03 12% 154 140 257 259 146 956 678 01/02 12% 131 133 242 284 121 911 615 00/01 12% 88,3 124 223 213 164 813 517 99/00 12% 108 129 234 222 147 840 497 24 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 25 Foto: Göran Assner
Skipassomsättning och marknadsandelar Länsvis skipassomsätting i % SKIPASSOMSÄTTNING OCH MARKNADSANDELAR I DE 10 STÖRSTA OMRÅDENA, MKR Område 2011-12 2012-13 2013-14 MKR % MKR % MKR % Sälen* 341,1 30,2 372,8 29,3 372,4 32,3 Åre-Edsåsdalen 213,1 18,8 222,7 17,6 220,8 19,2 Vemdalen 87,3 7,7 102,8 8,1 106,6 9,3 ** 67,7 6,0 69,8 5,5 73,3 6,4 Romme 42,2 3,7 59,6 4,7 46,5 4,0 Funäsdalen*** 52,4 4,6 53,1 4,2 58,8 5,1 Branäs 47,5 4,2 50,1 4,0 45,7 4,0 Hemavan-Tärnaby 25,6 2,3 27,1 2,1 30,5 2,6 Lofsdalen 17,2 1,5 18,2 1,4 19,9 1,7 Kungsberget 14,5 1,3 21,7 1,7 18,0 1,6 1,4 (3,7) 2,5 (2,9) SUMMA 908,6 80,3% 995,9 78,7% 992,5 86,2% Totalt i riket 1 131 100 1 267 100 1 152 100 *Lindvallen, Tandådalen-Hundfjället, Stöten och Kläppen **Idre, Grövelfjäll, Fjätervålen Norrland 45,7 (44,8) Svealand 51,7 (50,7) Götaland 2,6 (4,5) 37,6 (33,4) 0,6 (0,8) ***Ramundberget, Funäsdalsberget, Tänndalen, Tännäskröket, Kappruet 3,6 (4,1) SKIPASSOMSÄTTNING OCH MARKNADSANDELAR FÖR DE 7 STÖRSTA BOLAGEN/ÄGARNA, MKR och % 45,6 (43,1) Bolag/ägare 2011-12 2012-13 2013-14 MKR % MKR % MKR % SkiStar AB* 576,5 51,0 628,7 49,6 627,4 54,5 Branäsgruppen** 73,5 5,5 90,5 7,1 75,4 6,5 Stiftelsen 61,4 5,4 62,5 4,9 67,0 5,8 Romme Alpin 42,2 3,7 59,6 4,7 46,5 4,0 Norlandia*** 38,6 3,4 42,3 3,3 38,5 3,3 Kläppen Ski Resort AB 33,1 2,9 37,0 2,9 38,9 3,3 Grönklitts Gruppen**** 32,2 2,8 35,7 2,8 34,0 2,9 SUMMA 857,5 75,8% 956,3 75,6% 927,7 80,9% *Lindvallen, Tandådalen-Hundfjället, Åre, Vemdalen, Hammarbybacken Norr om Dalälven 91,3 (87,9) Söder om Dalälven 8,7 (12,1) 5,1 (5,5) 0,7 (0,8) 0,6 (1,5) 0,9 (1,6) 0,5 (0,6) 1,0 (2,0) **Branäs, Kungsberget, Vallåsen, Storstenshöjden, Tolvmannabacken ***Stöten, Hassela ****Orsa Grönklitt, Tänndalen 26 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 27
Totalt antal skidåkardagar En veckas skipass ger sju skidåkardagar i statistiken SKIDÅKARDAGAR FÖR DE MEST BESÖKTA ANLÄGGNINGARNA, I TUSENTAL 2011-12 2012-13 2013-14 1 SkiStar AB, Åre 968 985 956 2 SkiStar AB, Lindvallen 674 751 724 3 SkiStar AB, Tandådalen-Hundfjället 649 641 631 4 SkiStar AB, Vemdalen 502 545 546 5 453 460 440 6 Branäs Fritidscenter AB 310 315 309 7 Kläppen Ski Resort AB 249 266 268 8 Romme Alpin AB 215 290 220 9 Järvsöbacken AB 169 185 177 10 Stöten i Sälen AB 188 190 176 11 Kungsbergets Fritidsanläggning 152 201 175 12 Hemavan/Strömma Fjäll & Aktivitet 171 178 169 13 Ramundbergets Alpina AB 117 121 138 14 Hamrafjällets Lift AB 124 138 137 15 Orsa Grönklitt AB 128 136 124 16 Lofsdalen 122 129 124 17 Bydalsfjällen 128 142 106 18 Säfsen Resort AB 140 140 90 19 Kåbdalis Skidliftar 64 69 72 20 Hassela Ski Resort AB 67 76 62 21 Stiftelsen Isabergstoppen 75 130 60 22 Dundret Sweden AB 47 41 56 23 Flottsbro 65 123 51 24 Funäsdalen Berg & Hotell 47 53 50 25 Hovfjället AB 54 53 49 26 Tjamstanbackarna Skidanläggning 58 51 48 27 Bjursås 47 52 45 28 Kittelfjäll Hotell 49 49 41 29 Bygdsiljum 38 41 40 30 Riksgränsen/Lapland Resorts AB 44 36 35 31 Ulricehamns Skicenter 41 50 35 32 Fjätervålens Skidlift AB 33 35 35 33 Vallåsens Fritidsanläggning AB 61 87 33 34 Björkliden Fjällby 34 34 32 35 Trillevallen/Välliste Högfjällshotell AB 26 32 31 36 Valfjällets Skicenter 25 38 31 37 Storklinten, SkiCamp i Boden AB 30 31 30 38 Ski Sunne AB 40 60 30 39 Nolby Alpina 27 27 27 40 SkiStar AB, Hammarbybacken 28 58 25 41 Falköping Alpin 15 30 25 42 Leksands Skidliftar 18 26 25 43 Väsjöbacken 50 65 22 44 Bollebacken, Bollnäs Alpina 18 19 21 45 Vallsberget 29 25 20 46 Bjästabacken 21 23 20 47 Gustafsbergs- och Litsbacken 20 21 20 48 Sidsjöbacken Sundsvalls Kommun 39 36 18 49 Storstenshöjden 35 28 18 50 Tolvmannabacken 11 13 16 Total för de 50 mest besökta 6 715 7 325 6 633 Jämfört med föregående säsong -6,0% 9,1% -9,5% Totala antalet skiddagar för alla skidanläggningar under säsongen är 7 717 28 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Järvsöbacken (Fredrik Fransson, Svart Pist Publishing AB) SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 29
Se upp i backen - fler skidåkare i sikte I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid. År 1990 föddes jämförelsevis många barn, 124 000, medan 1999 är exempel på ett år med litet antal nyfödda, 88 000. Faktum är att det i Sverige inte fötts så få barn som 1999 sedan 1820-talet. På 2000-talet har barnafödandet ökat och 2013 fick Sverige ett tillskott med nästan 114 000 barn. SCBs prognos nedan visar på att antalet födda barn kommer att öka under de närmast kommande åren. 2017 antas befolkningsmängden vara 10 miljoner. Man kan därmed konstatera att den 12 000 000 9 000 000 1923-6 miljoner 1950-7 miljoner 1969-8 miljoner totala marknaden kommer att ligga på ungefär samma nivå som idag de närmaste 15 åren. När de skidåkningsintensiva yngre grupperna blir äldre kommer de föra med sig en skidkultur som inte finns i närmast högre ålderssegment idag. Det kan i sig betyda en ökning av den totala marknaden. 2004-9 miljoner PROGNOS 2017-10 miljoner 2037-11 miljoner BARNAFÖDANDET 1990-2014 År Födda 2014 117 128 2013 113 593 2012 113 177 2011 111 770 2010 115 641 2009 111 801 2008 109 301 2007 107 421 2006 105 913 2005 101 346 2004 100 928 2003 99 157 2002 95 815 2001 91 466 2000 90 441 1999 88 173 1998 89 028 1997 90 502 1996 95 297 1995 103 422 1994 112 257 1993 117 998 1992 122 848 1991 123 737 1990 123 938 Källa: SCB 6 000 000 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 Källa: SCB 30 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Göran Assner SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 31
Siffra inom parentes är motsvarande siffra för föregående säsong. Kollision % Kört på föremål 55 (48) Påkörd 30 (35) Kört på annan 15 (17) Rygg 4,1% (4,4) Ansikte/huvud 8,7% (11,1) Axel 7,7% (8,4) Bröstkorg 2,2% (2,0) Underarm/handled 8,5% (9,7) Höft 1,9% (2,1) Stjärt 1,4% (1,4) Lår 2,9% (2,3) Underben 12,1% (9,6) Område för kollision % Nedfart 65 (75) Lift 15 (12,3) Offpist 14 (11,3) Övrigt (hopp, pipe mm) 6 (2) Kollision % Kört på föremål 55 (48) Påkörd 30 (35) Kört på annan 15 (17) Buk 1,4% (1,5) 54,6% av de skadade har hyrt sin utrustning. Knä 26,5% (24,1) Fotled 5,2% (4,2) Foto: Utrustning vid skada % Skidor 80 (78) Snowboard 17 (18) Övrigt 1,5 (1,5) Tur & längd 1,2 (1,3) Snowblades 0,3 (0,8) Skadestatistiken 2013-2014 Skadestatistiken baseras på tio fjällanläggningars skaderapporter. I dessa anläggingar gjordes 3 742 000 skiddagar och 3 177 omhändertaganden. En på 1 178 skadar sig. Av de skadade var det 78% som använde hjälm och 54,6% som hade hyrt sin utrustning. 11,6% av alla skador orsakardes av kollisioner och 15% av kollisionsskadorna skedde i liften. Endast en på 1 178 skadar sig. Bilden visar de vanligaste kroppsskadorna i 10 fjällanläggningar som tillsammans står för 83% av skadorna. Område för skada % Nedfart 73,4 (72) Lift 7,7 (6) Offpist 7 (6,6) Hopp 6,9 (11) Övrigt område 4,5 (4) Otillåtet område 0,5 (0,3) 7,7% av skadorna sker i liften. Ramlat, vridit knä, bygel i huvud, kollision vid avstigning mm. Fler snowboardåkare än skidåkare skadar sig i förhållande till antalet utövare. Vanligaste snowboardskadorna % Underarm/handled 33 (38) Hand/fingrar 8 (7) Tumme 2 (3) Hjälmanvändning % Med hjälm 78 (75) Utan hjälm 22 (25) 32 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 33
Vi utför utbildning utför! En viktig del i Svenska Skidanläggningars arbete är att garantera utbudet av relevant utbildning och kompetent arbetskraft för skidbranschen. Våra specifika yrken är både kunskapskrävande och ansvarstyngda, vilket ställer höga krav på kvalitét i utförandet. Våra egna instruktörer är skickliga, erfarna och inspirerande. Vi vet att besöksnäringen, där skidbranschen är ett viktigt spår, många gånger är ungdomars väg in i arbetslivet. Som branschorganisation sedan över trettio vill vi medverka positivt till alla våra medarbetares framtid och erbjuda goda möjligheter till vidareutveckling och karriär. Därför samarbetar vi också med Visita, Svensk Besöksnäring och SCR, Svensk Camping, för att bredda erbjudandet av utbildning och nätverk. Det är vår fasta övertygelse, att ju bredare kompetens man har, ju större chans har man att kunna verka i besöksnäringen året om. Samarbetet borgar också för att våra medlemmar, de svenska skidanläggningarna, får behålla välutbildade medarbetare år från år. På följande uppslag ser du Svenska Skidanläggningars utbildningsprogram denna säsong. Oavsett om du vill vidareutvecklas i ditt nuvarande yrke eller om du vill lära dig något helt nytt känn dig varmt välkommen! 34 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Göran Assner SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 35
Jag har fått galet mycket mer än bara kunskap i omhändertagande och säkerhetsförebyggande arbete. Genom utbildningen har jag utvecklats som person och insett att det här inte bara är ett jobb, det är en livsstil. Jag har definitivt hittat hem! Elin Wennersten, Järvsö, har gått Svenska Skidanläggningars utbildning i skid- och cykelpatrull. Att få arbeta tillsammans med personer som brinner lika mycket för snowboard som jag, det är det bästa med att vara en av Svenska Skidanläggningars instruktörer. Markus Rehn, Göteborg, snowboardinstruktör hos Svenska Skidanläggningars Organisation. SKIDSKOLA SKIDOR INSTRUKTÖR 1 SKIDOR INSTRUKTÖR 2 SKIDOR INSTRUKTÖR 3 SKIDOR INSTRUKTÖR 4 SNOWBOARD INSTRUKTÖR 1 SNOWBOARD INSTRUKTÖR 2 Kläppen 24-30 nov 12-18 jan 16-22 mars 1-7 dec 19-25 jan 23-29 mars 1-7 dec 12-18 jan 16-22 mars 19-25 jan 23-29 mars 1-7 dec 2-8 feb 2-8 feb SNOWBOARD INSTRUKTÖR 3 Kläppen 16-22 mars CROSSOVER SNOWBOARD CROSSOVER LÄNGD TESTDAGAR SKIDOR Tandådalen 9-12 feb 15-17 dec 21 feb 13 dec 31 jan 1 feb 7 mars 8 mars 11 april Vemdalsskalet SKICARTINSTRUKTÖR LAVIN LAVIN 1 Bydalen LAVIN 2 Bydalen LAVININSTRUKTÖR 1 Bydalen 12 april 21 feb 11 april 12 april 11-17 jan SKICARTINSTRUKTÖR UPDATERING 16-17 jan SKICART ALLMÄNMEDÅKARE 11-15 jan SKICART ALLMÄNMEDÅKARE UPPD. 14-15 jan BISKIINSTRUKTÖR 11-17 jan BISKIINSTRUKTÖR UPPDATERING 16-17 jan BISKI ALLMÄNMEDÅKARE 11-15 jan BISKI ALLMÄNMEDÅKARE UPPD. 14-15 jan SITSKIINSTRUKTÖR 18-20 jan 30 jan -1feb 2-7 feb 30 jan -1feb Besök www.visitaakademin.se/utbildningar/se-alla för att ta del av hela utbildningsprogrammet för svensk besöksnäring. Välkommen med din anmälan! LIFT/PIST LIFTSKÖTARE STEG 2 LIFTSKÖTARE STEG 3 27-29 okt 20-22 april PISTMASKIN UTBILDNINGSBEVIS Tandådalen 12-14 dec 16-18 jan PISTMASKIN PARK SJUKVÅRD/SÄKERHET FÖRSTA HJÄLPEN I BACKEN Åre Lindvallen SKIDPATRULL Åre SKIDPATRULL REPETITION Lindvallen Bydalen 19-20 jan 10-12 nov 21-23 nov 12-14 jan 24 nov- 5 dec 13-14 jan 19-20 jan LÄKARENS ROLL I OMHÄNDERTAGANDET Åre 9-14 dec HALLÅ DÄR: LASSE COLLIN Du är pistör och skidpatrullör i Åre, gillar du ditt jobb? - Jag älskar mitt jobb! Att få arbeta på berget och finnas till för människor som vistas här är mitt absoluta drömyrke. Rätt man på rätt plats det är jag! Vad är det bästa med ditt jobb? - Om jag måste välja en enda grej så är det den enorma lyckokänsla man känner när man kunnat hjälpa en medmänniska. Att göra skillnad för någon annan på ett positivt sätt ger en otroligt skön magkänsla. Det kan man leva länge på. Och mera? - Man får uppleva mycket väder i mitt yrke, och det är härligt. Allt från magiskt månsken till mastigt mörker. Och tystnaden här är så mäktigt intensiv. Snöstorm, solsken och svidande kyla det är variationen som är fjällens och bergens stora tjusning! Du är en återkommande kursdeltagare hos Svenska Skidanläggningar, så vi gissar att du är nöjd? - Jag är helnöjd! Det bästa med utbildningarna är att teori varvas med praktik. Kurserna har ett stort mått av verklighetsförankring, vilket gör att man direkt kan omsätta sin nya kunskap till sitt eget arbete. Det tycker jag är mycket värdefullt. Foto: Mike Frisk Vilka utbildningar har du gått? - Skidpatrull, lavin 1 och 2 och även lavinsprängning. Jag har träffat många av Svenska Skidanläggningars instruktörer och bara att få hänga med dem är värt mycket. De brinner för sitt område, sitter på enorm erfarenhet och de har en grym förmåga att inspirera. Du verkar ha snöat in på laviner? - Haha - det är jag nog inte ensam om! Jag tror att alla människor fascineras av lavin, eller av vädrets makter överhuvudtaget. När naturens krafter släpps lösa, då är vi människor väldigt små. Lavinkunskap är viktigt för att kunna göra berget så säkert som möjligt, både för våra skidgäster och för oss som jobbar. Sedan är det alltid trevligt att kunna svara på gästers frågor om alla typer av snöförhållanden. Till sist, du vistas mycket utomhus, hur tror du att det påverkar dig? - Bara positivt. Det är jag helt övertygad om. Snö och mycket uteluft gjorde mig lycklig och skönt trött som barn. Och det är samma sak idag som vuxen. Min arbetsdag består av många glädjekickar och när kvällen kommer somnar jag oftast leende innan huvudet nått ner till kudden. Jag har gått kurserna Första hjälpen i terräng och skidpatrull hos Svenska Skidanläggningars Organisation. Genom utbildningen har jag fått goda grundkunskaper i sjukvård, som jag har nytta av i mina olika roller som skidpatrullör, sjöräddare och kustbevakare. Joel Rang, Nynäshamn. 1 750 Så många personer deltog i någon av våra utbildningar den gångna säsongen. 140 Varje kursdeltagare får i snitt med sig 140 timmars snörelaterad kompetens från sin utbildning. 2 236 Svenska Skidanläggningar genomförde så många utbildningstimmar säsongen 2013-2014. Det blir totalt 280 fulla arbetsdagar. 36 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 37
Vi ses Vi erbjuder tillfällen, platser och sammanhang där skidbranschen kan möta nya branscher, nya människor och nya erfarenheter. 38 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Branäsgruppen, Vallåsen SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 39
Säsongens medlemsträffar Hur digitaliserade vi än blir, kan det verkliga mötet mellan människor aldrig ersättas. Att ses och pratas vid, öga mot öga, betyder alltid att nya insikter, nya affärsmöjligheter och nya vänner finns inom räckhåll. Välkommen att nätverka på Svenska Skidanläggningars sammankomster. Roliga dagar för erfarenhetsutbyte Det blir också ett antal erfarenhetsdagar under säsongen, där en medlems specifika kunskaper eller nyheter i anläggningen står i fokus. Att ta del av någon annans verksamhet i sin rätta miljö ger mycket tillbaka enligt tidigare års deltagare. Januari: Isaberg. Snö är en konst - koll på snöläggningen. Mars: Lofsdalen. En anläggning i ny skepnad - att utveckla sin verksamhet. April: Riksgränsen. Gräv där du står - det som är vardag för dig är exotiskt för någon annan. Augusti: Järvsö. Cykel en skidanläggnings parallella spår. Skidskoleforum 21 november i Sälen Säsongens skidskoleforum, där årets representanter till skidskolekommittén utses, går av stapeln fredagen den 21/11 i Sälen. Vi får ta del av vad som händer internationellt inom ISIA och nästa års Interski, och kommer också presentera hur arbetet med att anta 20-punktsprogrammet fortgår både i stort för Svenska Skidanläggningar och vad det innebär för skidskoleverksamheten. Forumet sammanfaller med skidskoleupptakten, som fortsätter över lördagen och söndagen den 22-23 november. Fler tillfällen att ses Besöksnäringen ses i många sammanhang under året. Ta tillfället i akt, när du kan och vill. 1-2 oktober: Linbaneseminarium, Stockholm. www.inspecta.com 18-19 oktober: Wintershow, Stockholm. www.wintershow.se 18-19 januari: Swesport 2015, Stockholm. www.swesport.se 18 januari: world snow day, worldwide. www.world-snow-day.com 19-22 mars: TUR 2015, med branschdag för svensk besöksnäring. www.tur.se/ tur2015 15-17 april: Interalpin mässa, Innsbruck, Österrike. www.interalpin.at/en Maj: Svenska Skidanläggningars Organisations årsmöte i kombination med branschdag. Maj: Svenska Skidförbundets snökonvent i Åre. Maj: ALFs branschmässa, Norge, www.alpinanleggene.no 40 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 Foto: Bosse Lind, Lofsdalen SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 41
Medlemmar Vi finns för och tack vare våra medlemmar. Medlemskap i Svenska Skidanläggningars Organisation möjliggör att samverka, påverka och förbättra genom en samlad, trovärdig och stark röst. 42 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 43
SKIDANLÄGGNINGSMEDLEMMAR Abisko Turiststation, STF AB Aboda Klint/Högsby kommun Alandsrydsbacken Alebacken Almåsaberget Ammarnäs Fritidscenter Asby Alpina Avasaxliftarna Avesta Alpina/Åsbobacken Billingebacken Bjursås SkiCenter Bjästabacken/Bjästa Alpina Klubb Björkliden Fjällby Björnberget/Svegs Alpina Blåsjöns Fjällanläggning Bockslidens Skidanläggning Bollekollen AB Bollnäs Alpina Klubb/Bollebacken Branäs Fritidscenter AB Brudarebacken/Göteborgs Skidklubb Brukets Skidbacke Bryngfjordsbacken Bräntberget Bubergsgården AB Bydalen Bygdsiljumsbacken Bålsta Enköping Alpina Båsenbergabacken/Båsenberga Slalomklubb Dackestupet/Hjortens SK Dammshöjden/Filipstads SK Deje Alpina Klubb Dundret Sweden AB Edsåsdalens Turism AB Ekebyhovsbacken/Mälaröarnas Alpina SK Ekesberget Skidanläggning Ekholmsnäs Skidanläggning AB Falköping Alpin Fjällbergets Vintersportanläggning Grängesberg Fjätervålen AB Flottsbro Fornby Klint Friluftsfrämjandet Boo Friluftsfrämjandet Fontinbacken Friluftsfrämjandet Hallstahammar Teknikbacken Friluftsfrämjandet Hjortberget Friluftsfrämjandet Hoforsbacken Friluftsfrämjandet Järabacken/ Jönköpings SLK Friluftsfrämjandet Kettilsås Friluftsfrämjandet Klinten Friluftsfrämjandet Koldemoåsen Friluftsfrämjandet Kvisthamrabacken Friluftsfrämjandet Middagsberget Friluftsfrämjandet Myrebobacken Friluftsfrämjandet Ombergsliden Friluftsfrämjandet Paradisbacken Friluftsfrämjandet Ryssbergsbacken Abisko Högsby Värnamo Alafors Offerdal Ammarnäs Österbymo Dorotea Avesta Skövde Bjursås Bjästa Björkliden Sveg Stora Blåsjön Lycksele Bollebygd Bollnäs Sysslebäck Göteborg Järfälla Karlstad Umeå Vindeln Hallen Bygdsiljum Bålsta Vingåker Virserum Filipstad Forshaga Gällivare Undersåker Ekerö Ekshärad Lidingö Falköping Saxdalarna Särna Huddinge Horndal Saltsjö-Boo Kungälv Hallstahammar Oskarshamn Hofors Jönköping Vetlanda Osby Arbrå Norrtälje Vännäs Ljungby Borghamn Borlänge Nyköping Friluftsfrämjandet Råneåkölen Råneå Friluftsfrämjandet Rönnåsbacken Ockelbo Friluftsfrämjandet Stenseleberget Storuman Frykstabacken/Kils SLK Kil Funäsdalen Berg och Hotell Rörelse AB Funäsdalen Galtis AB Arjeplog Gesundaberget Sollerön Getbergets Slalombacke Ånge Gillersklack/Bergslagsäventyr AB Örebro Gopshus Skidbacke Mora Granbergsliften Vilhelmina Gruvbacken i Huså Järpen Grövelfjäll Lift & Fritid Idre Gussibacken, LAIK Skidklubb Ljusne Gustavsbergs- och Litsbacken Östersund Gårdtjärnsberget, Edsbyns Alpina Förening Edsbyn Hallstabacken AB Sollefteå Hamrafjällets Lift AB Tänndalen Hanaslövsbacken Alvesta Hassela Ski Resort AB Hassela Hedeanläggningen Hudiksvall Hemavan/Strömma Fjäll & Aktivitet Hemavan Hemlingbyberget Gävle Hovfjället Torsby Hultagärdsbacken Torup Hunflen Fritid/Äppelbo Äppelbo Hurrbacken/Gräsmyr IK Gräsmyr Högagärdebacken/IFK Sävsjö Sävsjö Idre Idre Himmelfjäll AB Idre Jannebacken/Stuguns Alpina SK Stugun Junsele IF/Skidbacken Junsele Jäckvik Fjällcenter Jäckvik Järvsöbacken AB Järvsö Jag tycker att Svenska Skidanläggningars Organisations viktigaste uppgift kommande åren är att möjliggöra och genomföra aktiviteter som skapar fler och nya skidåkare. Peter Augustsson, VD Järvsöbacken. HALLÅ DÄR: BOLLEKOLLEN Under flera år har slalombacken i Bollebygd växt igen. Men nu ska sju män blåsa liv i verksamheten och skapa en multisportanläggning för utförsåkaraktiviteter. Välkomna tillbaka som medlem i Svenska Skidanläggningars Organisation. - Tack, det känns jättebra att vara med i branschorganisationen! Vi behöver lite extra stöd så här i uppstarten, säger Rickard Svensson, en av de sju initiativtagarna. Vi vet att det kommer att krävas oerhört många timmars arbete, men vi är arbetsvilliga och vill verkligen lösa detta! Ni köpte marken sent i våras, hur har sommaren varit? - Sommaren har till stor del ägnats åt att såga ner träd och bryta stubbar för att skapa nedfarter som primärt ska användas till cykling. I dag är nedfarterna färdigröjda, men mycket återstår. Ingen kunde ana att det skulle ta så mycket tid, och det kanske var tur det, säger Niklas Thorsson. Blir det kanske en skidbacke igen, så småningom? - Ja, allt eftersom vi jobbat har även drömmen om att kunna öppna skidanläggningen vuxit sig allt starkare, fortsätter Niklas Thorsson. Allt hänger på liftarna. Vi har testkört och hoppas få en besiktningstid så snart som möjligt. Går det igenom är det egentligen bara att starta upp. Hur många liftar handlar det om? - Vi har tre liftar, och de är så klart centrala i verksamheten, för att kunna dra upp cyklister, skidåkare och till och med hillcarts, motorlösa bilar som rullar utför. För att vara så nära Göteborg så är nedfarterna ändå relativt långa. Den längsta är på 950 meter. Nästan som Hestra i Småland, säger Stefan Svensson. Foto: Martin Björklund Har ni haft någon verksamhet i backen ännu? - I slutet av augusti hade vi en dag för fyrhjulingar, som tog sig upp- och nerför längs slingor av olika svårighetsgrad. Och snart är det dags för en tävling i cykelenduro. Hur ser era planer ut på lång sikt? - Vi vill göra anläggningen till en attraktiv mötesplats, säger Christoffer Lundell, där olika event och intressen kan samsas. Cykling i form av downhill, crosscountry och bmx liksom motocross, enduro, löpning och skidor. Allt som överhuvudtaget går att genomföra i en backe! Förhoppningen är att kunna jobba med det här på sikt. Men vi skyndar långsamt, avslutar Rickard Svensson. 44 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSKA SKIDANLÄGGNINGARS BRANSCHRAPPORT 2014 45