7. Om Health Consumer Powerhouse 19

Innehållsförteckning 1. Förord 2 2. Om diabetesvården 4 3. Sammanfattande resultat av Diabetesindex 2006 5 4. Läsanvisning / metodkommentar 7 5. Många små steg mot bättre diabetesvård 12 6. FAQ om Diabetesindex 2006 17 7. Om Health Consumer Powerhouse 19 Diabetesindex 2006 Health Consumer Powerhouse ISBN 10: 91-7566-632-4 ISBN 13: 978-91-7566-632-7 Vi nås på www.healthpowerhouse.se och www.diabetesindex.se där rapporten kan laddas ned Kontaktperson: Indexchef Oscar Hjertqvist, oscar@healthpowerhouse.se Tel: 08-642 71 40. 1

1. Förord 500 000 människor i Sverige bedöms ha diabetes. Det gör diabetes till en av de stora folksjukdomarna. Mycket talar för att mörkertalet är betydande, eftersom det inte görs någon screening av diabetes. Allt talar sålunda för att många har diabetes men utan att ha fått någon diagnos. Att vara diabetespatient betyder uppenbarligen olika saker beroende på var i Sverige man bor. I vissa landsting kan man vara säker på att få fot- och ögonundersökning i förebyggande syfte - i andra landsting är det mer osäkert. I vissa landsting är risken att behöva amputera en fot tre gånger så stor som i andra landsting. Väntetiderna är vanligtvis alltför långa och tillgången till information varierar. Det fria vårdvalet innebär att man kan begära att bli vårdad i ett annat landsting än där man bor. För att utnyttja denna möjlighet krävs två saker: att man inser att det egna landstinget brister i diabetesvården. Och för det andra att man vet var i landet det finns bättre alternativ. I båda dessa fall har hittills saknats redskap som ger Sveriges diabetiker underlag att fatta aktiva beslut. Diabetesindex 2006 ger för första gången jämförelser som underlättar för vårdkonsumenten. Vi redovisar hur väl eller illa de 21 landstingen (inkl. Gotlands kommun) lever upp till dagens konsumentkrav på god diabetesvård. Ty oavsett om landstinget anlitar fristående producenter eller låter egenregin stå för vårdinsatserna är det landstinget som svarar för inriktningen av diabetesvården och för dess finansiering. Hit hör även vad som kan betecknas som egenvård, till exempel kosthåll och rökning. Framgång eller misslyckande avgörs av den samlade insatsen inom diabetesvården. Det folkvalda landstinget är därför en naturlig utgångspunkt för jämförelsen. Diabetesindexet jämför tolv indikatorer vilka tillsammans ger en god bild av tillgänglighet, bemötande och medicinska resultat. I likhet med våra övriga index Vårdkonsumentindex (www.vardkonsumentindex.se) och Euro Health Consumer Index (www.healthpowerhouse.com) - tillmäter vi inte bara behandlingsresultaten betydelse utan menar att för den enskilde är det mycket viktigt att ha god tillgång till information, slippa vänta länge på undersökning och behandling och att få ett gott omhändertagande. Det är detta samlade synsätt som gör vår analys och information banbrytande och stilbildande. Till följd av vårt arbete har till exempel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Socialstyrelsen från och med i år börjat redovisa uppgifter om sjukvården (Öppna jämförelser). Det bör betonas att vi analyserar sjukvårdens verklighet och redovisar resultatet i form av konsumentinformation. Detta är detta slags kunskap som är bristvara i Sverige och andra länder, inte främst expertdata för professioner och myndigheter. All konsumentinformation innebär förenkling och popularisering. Vi har försökt finna och beskriva indikatorer som är talande och begripliga och som för såväl diabetespatienter som beslutsfattare har ett påtagligt informationsvärde. Vi är medvetna om detta kan stå i konflikt med statistisk och medicinsk exakthet. Mottagandet av Diabetesindex 2006 blir en mätare på om vi lyckats. Diabetesindex 2006 borde ge landstingspolitiker och tjänstemannastaber mycket att fundera över när det gäller diabetesvården. Varför är skillnaderna i ambition, arbetssätt och resultat så 2

stora mellan landstingen? Avspeglar de beslut och resurstilldelning inom respektive landsting? Vilka goda exempel och kulturer finns att studera? Använder de folkvalda hjälpmedel som Diabetesindex för att utvärdera och följa upp landstingets diabetesvård? För att underlätta för vårdkonsumenter och landstingsledningar att bedöma diabetesvården rymmer vår presentation även en redovisning i punktform av varje landstings svagaste sidor inom diabetesvården: långa väntetider, dålig blodsockerkontroll, hög frekvens av biverkningar och så vidare. Vi är övertygade att det är värdefullt för diabetespatienterna i ett visst landsting att känna till svagheterna, som bör rättas till för att man ska kunna lita på att få god vård. Via www.diabetesindex.se finns möjlighet att enkelt skicka e-post till sin landstingsledning och oppositionspolitiker med uppmaningen att ta itu med bristerna. Ett viktigt element för Health Consumer Powerhouse är att för varje index samarbeta med berörda patientorganisationer och andra intressenter. Informationsutbytet med Svenska Diabetesförbundet (www.diabetes.se) har varit mycket värdefullt och vi tackar för gott samarbete. Vi vill även tacka läkemedelsföretaget GSK AB (www.gsk.se) som stöttat utvecklingen av 2006 års Diabetesindex genom ett ovillkorat forskningsanslag. Health Consumer Powerhouse accepterar ekonomiskt stöd som inte äventyrar vårt oberoende eller är förknippat med villkor. Härvidlag skiljer vi oss inte från etablerade institutioner som till exempel Karolinska Institutet eller Handelshögskolan. Vi är vilket gäller samtliga våra index ensamma ägare till Diabetesindex metod och resultat och tar alltid initiativ till jämförelsen liksom avgör utformningen av indikatorer, slutsatser och redovisningsformer. Årets Diabetesindex är det första försöket i Sverige att analysera och jämföra den offentligt finansierade diabetessjukvården. Vi är väl medvetna om att förstlingsverk ofta är förenade med brister. Även om Sverige generellt har ett mer transparent sjukvårdssystem än många andra länder råder även här brist på och oklarhet om sjukvårdsdata. Det visar sig inte minst på diabetesområdet. Vi avråder därför från alltför långtgående slutsatser av detta första Diabetesindex. I likhet med våra övriga index kommer Diabetesindex att utvecklas över tid och bli alltmer relevant och tillförlitligt. Synpunkter från dig och andra läsare är av stort värde i detta kontinuerliga utvecklings- och förbättringsarbete. Vi välkomnar därför kommentarer och förslag som kan beaktas i 2007 års Diabetesindex. Stockholm den 30 augusti 2006 Johan Hjertqvist VD Health Consumer Powerhouse 3

2. Om diabetesvården Diabetes är en livslång, kronisk sjukdom som innebär regelbunden kontakt med många olika delar av sjukvården. För goda resultat måste inte bara sjukvårdens alla delar hålla hög kvalitet, utan även kunna samspela och informera varandra om förändringar i diabetikernas hälsa. Därför anses diabetesvårdens resultat vara en god indikator på sjukvårdssystemet i allmänhet - mår diabetikerna bra är sjukvården troligen bra även för icke-diabetiker. Av denna anledning var det mycket intressant för HCP att göra en jämförelse av diabetesvården i de svenska landstingen. Bra diabetesvård kännetecknas enligt vården själv främst av vardagssjukvård - det vill säga förmåga att engagera diabetikerna i egenvård, kontrollera värden och följa upp försämringar. Sjukvårdens tekniska utrustning och högspecialiserad vård är långt mindre betydelsefull för bra resultat. Diabetesindex 2006 verkar bekräfta denna inställning, eftersom landstingen med bäst resultat (med undantag för Östergötland) varken har universitetssjukhus eller är kända för sin högspecialiserade sjukvård. Uppenbarligen klarar sig deras diabetesvård bra ändå. Det är ett glädjande tecken för de landsting med mindre bra resultat i Diabetesindex 2006: förbättringar är möjliga med befintliga medel. Diabetesvård är en verksamhet med mycket långt perspektiv. Resultaten i Diabetsindex 2006 är till stor del följden av beslut, behandlingsriktlinjer och utbildning som började för decennier sedan. Att snabbt förbättra resultat är svårt - de åtgärder som vidtas idag ger märkbar effekt först på flera års sikt. Vad som är långt lättare är att börja ställa minimikrav på diabetsvården, öka andelen diabetiker som genomgår rutinundersökningar och att korta väntatiderna till specialistmottagningar. Flera landsting skulle på detta sätt snabbt kunna förbättra sin konsumentvänlighet inom diabetsvården 4

3. Sammanfattande resultat av Diabetesindex 2006 Topplaceringarna i Diabetesindex 2006 är Blekinge Östergötland Dalarna Örebro Gävleborg Värmland 14 poäng 14 poäng 13 poäng 13 poäng 12 poäng 12 poäng Förstaplatsen i Diabetesindex är delad mellan Blekinge och Östergötland. Båda landstingen utmärks av goda behandlingsresultat och hög tillgänglighet. Östergötland är dessutom det landsting som rapporterar överlägset högst andel av sina diabetiker till Nationella Diabetesregistret, uppskattningsvis 85 procent (rikssnittet är 35 procent). Tredjeplatsen delas av Dalarna och Örebro. Örebro utmärks av en hög och jämn nivå på diabetesvården, medan Dalarna har några av de bästa och sämsta resultaten i hela indexet. Till exempel har Dalarna högst andel diabetiker som genomgår fotundersökning, men lägst andel som genomgår ögonbottenundersökning. Genomsnittspoängen i Diabetesindex 2006 är 9,6 av 21 möjliga. Det finns med andra ord betydande förbättringspotential runtom i landstingsvärlden. Några resultat av Diabetesindex 2006 som kan framhållas är: En vanlig bieffekt vid diabetes är skador på ögonbottnens blodkärl, som obehandlade kan leda till synskador och ytterst blindhet. Därför rekommenderas alla diabetiker att genomgå ögonbottenundersökning vartannat år (Nationella riktlinjer för diabetes, Socialstyrelsen 1999). Trots detta lyckas inget landsting uppnå detta mål vad gäller typ 1-diabetiker som är patienter vid medicinkliniker. I Norrbotten undersöks 98,6 procent av diabetikerna under en tvåårsperiod, men i Dalarna bara 81,6 procent. I fyra landsting får var tionde diabetiker vänta längre än två år på en ögonbottenundersökning. Fotamputation är en av de yttersta konsekvenserna av diabetes, och är eftersom den är förhållandevis enkel att mäta allmänt använd som indikator på diabetesvården. Spridningen mellan landstingen är förvånansvärt stor: från Dalarna, där bara 0,5 procent av typ 2-diabetikerna genomgått amputation ovan fotleden, till Gotland där motsvarande siffra är 1,5 procent. Genomsnittet för alla landsting är 0,9 procent. Tillgängligheten i svensk sjukvård är fortfarande låg - eller åtminstone oklar. Enligt Landstingsförbundets väntetidsdatabas Väntetider i Vården är det bara två landsting av 21 där alla syncentraler, njurcentraler samt diabetescentraler (eller motsvarande) tar emot minst 80 procent av besökarna på inom vårdgarantins 90 dagar. Övriga landsting 5

har antingen sämre resultat eller lämnar inga uppgifter. Det är troligt att diabetiker kan tas emot snabbare än vanliga patienter, men det kan knappast undgå att innebära längre väntetid även för diabetiker. Bristande rapportering orsakar också merarbete för resten av sjukvården. Med tanke på hur viktig fotvården är för diabetiker är det förvånansvärt många landsting - hela nio - som inte ställer några särskilda krav på fotvårdare som vårdar diabetikers fötter. Rökning är ytterst olämplig för diabetiker och rökavvänjning är en del av all diabetesinskolning. Ett sätt att mäta effektiviteten är andelen diabetiker som fortfarande röker - på Gotland 17,4 procent av alla diabetiker typ 2, i Västerbotten bara 10,9 procent. De landsting som får sämst resultat i Diabetesindex 2006 tenderar också att ha låg grad av rapportering till Nationella Diabetesregistret. Inget landsting som rapporterade färre än 30 procent av sina diabetespatienter fick mer än fem av tio möjliga poäng vad gällde vårdens resultat - medan alla landsting med en rapporteringsgrad över 50 procent fick minst sex av tio poäng. Stockholm, Region Skåne och Västra Götaland Dessa landsting får tämligen dåliga resultat i Diabetesindex 2006. Något som dock bör beaktas är att storstäders sjukvård ofta har en mer komplicerad patientstruktur än resten av landet. Storstäder har till exempel uteliggare, missbrukare och psykiskt störda i långt större proportion än småstäder - vilket nästan automatiskt leder till sämre vårdresultat inom diabetessjukvården. I viss mån borde detta dock kompenseras av storständernas yngre befolkning. Landstinget Västernorrland Västernorrland har länge stått utanför Nationella Diabetsregistret, men på senare år ökat sin rapportering. Det är möjligt att delar av Västernorrlands dåliga resultat beror på oklarhet om rapporteringen - även om Nationella Diabetesregistret inte lämnat några reservationer för Västernorrlands data. Landstinget i Kalmar län Kalmar är landstinget med störst andel pensionärer av befolkningen - 20,4 procent. Då diabetes typ 2 i mångt och mycket är en ålderssjukdom skulle något av Kalmars dåliga resultat kunna bero på gamla diabetiker, inte diabetesvårdens kvalitet. Vi har tyvärr inte kunnat inkludera denna faktor i Diabetesindex, eftersom det skulle kräva data som såvitt vi vet inte finns och mycket stora arbetsinsatser. 6

4. Läsanvisning / metodkommentar Diabetesindex 2006 baseras till stor del på data från Nationella Diabetesregistret (NDR). NDR baseras som alla kvalitetsregister på frivillig rapportering från behandlande läkare. NDR självt uppskattar att bara 35 procent av alla diabetespatienter rapporteras. Variationen är stor - Östergötland rapporterar över 85 procent av diabetikerna medan Norrbotten, Stockholm, Västernorrland och Västmanland rapporterar mindre än 20 procent av sina diabetespatienter. Denna uteblivna rapportering leder naturligtvis till bitvis stor osäkerhet, eftersom data för en majoritet av diabetikerna inte ingår i Diabetesindex. Vi väljer dock att använda NDR:s data av två skäl. För det första har NDR, trots sina brister, den bästa statistiken om diabetes i Sverige. Vi resonerar här på samma sätt som när vi inkluderade väntetidsstatistik i Vårdkonsumentindex år 2004 - detta är den enda allmänt tillgängliga och jämförbara statistik som finns tillgänglig för vårdkonsumenter, sjukvårdspolitiker eller läkare. Att inte utnyttja den befintliga informationen vore att avskräcka de landsting som idag rapporterar huvuddelen av sina diabetiker till NDR. Detta är det underlag många sjukvårdsstrategiska beslut rörande folkhälsa och diabetes grundar sig på, med sina begränsningar och osäkerheter. För det andra vill vi uppmuntra till ökad rapportering till NDR genom att påpeka det otillfredsställande i dagens situation. Redan nu kan vi konstatera att år 2004 rapporterade 86 medicinkliniker och 538 vårdcentraler till NDR - 2005 hade nivån ökat till 92 respektive 649. Det är troligt att denna positiva trend fortsätter och kommer att bidra till ökad exakthet hos kommande versioner av Diabetesindex och andra jämförelser. Indikatorerna omfattar, om annat inte anges, diabetiker typ 2. Anledningen till denna uppdelning beror på att typ 2-diabetikerna utgör drygt 90 procent av alla diabetiker och att denna grupp ökar snabbast i antal. Poängsättning i Diabetesindex 2006 Diabetesindex 2006 har tolv indikatorer. Betygsättningen är enkel: åtta av dessa kan ge 0-2 poäng, en kan ge 0 eller 2 poäng och tre kan ge 0 eller 1 poäng. Kortfattat får de landsting som utmärker sig positivt genom att ha extra bra behandlingsresultat två poäng. De landsting som utmärker sig åt andra hållet får noll poäng, och landsting som resultamässigt placerat sig mellan dessa en poäng. Vi har vid gränsdragningen mellan poängnivåerna försökt kombinera tillförlitlighet med pedagogik. I konsumentinformation är åskådlighet och dramaturgi betydelsefull, till exempel att i detta fall kunna påvisa en spread mellan landstingens diabetesvård. Denna ambition har påverkat var gränsen i några fall lagts. 7

Landstingsövergripande aspekter Vad gör landstinget på ett övergripande plan för att diabetessjukvården ska hålla hög kvalitet? Fotvårdare Ställer landstinget särskilda krav på de fotvårdare som vårdar diabetikers fötter jämfört med övrig fotvård? Diabetiker har extra höga krav Landsting som ställer krav får två poäng, andra landsting noll poäng. Vi mäter i denna inledande indexversion inte hur bra fotvården är eller kompetensen på fotvårdarna, utan om landstingsledningen ställt ett formellt krav. Flera landsting har idag mycket kvalificerade fotvårdare, men Diabetesindex vill vara säkra på att deras efterträdare är lika bra. Faktakälla: Intervjuer med varje landsting. Rapportering till NDR Rapporterar sjukvården alla diabetiker de behandlar till Nationella Diabetesregistret? NDR är den främsta källan till kunskap om diabetes och behandlingsformer i Sverige. Ju mer information som kommer in till registret desto bättre diabetesvård. Om landstinget rapporterar minst 50 procent av det uppskattade antalet diabetiker i landstinget (NDR bedömer att fyra procent av den svenska befolkningen är diabetiker) får landstinget två poäng, minst 30 procent en poäng och mindre än 30 procent noll poäng. Faktakälla: NDR. Förebyggande verksamhet En stor del av diabetesvården går ut på att genom regelbundna kontroller förhindra komplikationer och snabbt ingripa vid försämringar. Diabetesindex mäter detta genom följande två indikatorer. Ögonbottenkontroll Hur stor andel av diabetikerna har de senaste två åren genomgått ögonbottenkontroll? Ögonbottenkontroller är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla ögonskador. Om mer än 97 procent av diabetikerna undersökts under denna tidsperiod får landstinget två poäng, om minst 90 procent en poäng och mindre än 90 procent noll poäng. Faktakälla: NDR (Via Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, diagram A:17, Sveriges kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen.) 8

Fotundersökning Hur stor andel av diabetespatienterna har genomgått fotundersökningar det senaste året? Fotundersökningar är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla olika former av skador på fötterna. Om mer än 95 procent av diabetikerna undersökts under denna tidsperiod får landstinget två poäng, om minst 90 procent en poäng och mindre än 90 procent noll poäng. Faktakälla: NDR Väntetider Hur lätt är det att nå sjukvården inom tre typiska diabetesområden, med vårdgarantin som utgångspunkt? Väntetider till syncentraler Tar alla syncentraler i landstinget emot minst 80 procent av vårdkonsumenterna inom 90 dagar? Faktakälla: Väntetider i Vården, januari-april 2006. Väntetider till njurmottagningar Tar alla njurmottagningar i landstinget emot minst 80 procent av vårdkonsumenterna inom 90 dagar? Faktakälla: Väntetider i Vården, januari-april 2006. Väntetider till diabetesmottagningar Tar alla diabetesmottagningar i landstinget emot minst 80 procent av vårdkonsumenterna inom 90 dagar? Faktakälla: Väntetider i Vården, januari-april 2006. Resultat Hur bra är resultatet av landstingens diabetesvård? Detta avspeglar såväl sjukvårdens kvalitet som förmågan att engagera diabetikerna i egenvård och förebyggande vård. Uppfyllnad behandlingsmål I vilken utsträckning uppnår landstinget målet att diabetikernas HbA1c-värde ska ligga på 6,0 eller lägre? Här mäts typ 2-diabetiker som behandlas i primärvården. 9

Om 56 procent av de registrerade diabetikerna eller fler uppnår målet får landstinget två poäng, om fler än 50 procent en poäng och längre än 50 procent noll poäng. Faktakälla: NDR (Via Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, diagram A:15, Sveriges kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen.) Amputation Hur stor andel av diabetikerna i landstinget är amputerade ovan fotleden? Här mäts alla typ 2- diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Fotamputation är en av de yttersta konsekvenserna av misslyckad diabetesvård, och anses internationellt vara en god indikator på sjukvården i allmänhet. Om färre än 0,8 procent av diabetikerna genomgått amputation får landstinget två poäng, om färre än 1,16 procent en poäng och högre noll poäng. Notera att siffran mäter andelen diabetiker som någon gång amputerats - det behöver inte vara det senaste året, eller när de bodde i nuvarande landsting. Faktakälla: NDR Rökning Hur stor andel av diabetikerna i landstinget röker? Här mäts alla typ 2-diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Rökning är allmänt ohälsosamt och extra olämpligt för diabetiker. Andelen rökare är en indikation på hur effektiv diabetessjukvården är vad gäller rökavvänjning. Om färre än 13 procent röker får landstinget två poäng, om färre än 15 procent en poäng och högre noll poäng. Faktakälla: NDR HbA1c Vad är det genomsnittliga HbA1c-värdet för alla diabetiker i landstinget? Här mäts alla typ 2- diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Om det är lägre än 6,2 får landstinget två poäng, om lägre än 6,5 en poäng och högre noll poäng. Faktakälla: NDR Mikroalbuminuri Hur stor andel av diabetikerna i landstinget lider av mikroalbuminuri? Här mäts alla typ 2- diabetiker, både de som behandlas på medicinkliniker och inom primärvården. Mikroalbuminuri är första tecknet på njursvikt till följd av diabetes. 10

Om det är färre än 20 procent får landstinget två poäng, om lägre än 25 procent en poäng och högre noll poäng. Faktakälla: NDR 11

5. Många små steg mot bättre diabetesvård Nationell nivå Health Consumer Powerhouse anser att svensk diabetesvård på nationell nivå måste förbättras, främst genom att: Inför screening av diabetes för att minska mörkertalet tidig upptäckt ökar möjligheterna att förebygga allvarliga sjukdomseffekter! Följ de nationella medicinska riktlinjerna så att olikheterna i diabetesvården minskas mellan landstingen! Idag skiljer det sig mycket mellan landstingen hur väl till exempel ögon- och fotkomplikationer förebyggs och hur blodsockernivån kontrolleras. Minska väntetiderna till behandling av diabetiker! Varför klarar bara vart fjärde landsting vårdgarantins tidsgräns? Landsting för landsting För respektive landsting förordar vi insatser mot de svagaste punkterna i diabetesvården. Det finns ingen anledning att vara pessimist metodiskt förbättringsarbete kommer att bära frukt. Det finns hjälpmedel såsom medicinska riktlinjer och vårdgarantins tidsgränser. Om dessa följs skulle det innebära påtagliga framsteg. Blekinge Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Dalarna Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Gotland Se till att fler patienters blodsockervärden ligger inom de medicinska riktlinjerna! Förbättra rökavvänjningen för diabetiker! Rapportera alla diabetespatienter till Nationella Diabetesregistret! 12

Gävleborg Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Halland Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Rapportera alla diabetespatienter under behandling till Nationella Diabetesregistret! Jämtland Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Jönköping Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Kalmar Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Förbättra vården så att färre diabetiker drabbas av fotamputation! Kronoberg Förbättra vården så att färre diabetiker drabbas av fotamputation! 13

Norrbotten Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att fler patienters blodsockervärden ligger inom de medicinska riktlinjerna! Rapportera alla diabetiker under behandling till Nationella Diabetesregistret! Skåne Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Förbättra rökavvänjningen för diabetiker! Stockholm Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Förbättra rökavvänjningen för diabetiker! Sörmland Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Förbättra vården så att färre diabetiker drabbas av fotamputation! Uppsala Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Rapportera alla diabetespatienter under behandling till Nationella Diabetesregistret! 14

Värmland Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Västerbotten Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Kortare väntetider till njur- och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Västernorrland Bättre kontroll av diabetespatienternas ögon, fötter och blodocker! Västmanland Se till att färre diabetiker riskerar drabbas av njursvikt! Ställ särskilda kompetenskrav på fotvårdare som sköter om diabetikers fötter! Västra Götaland Se till att alla diabetespatienter får en ögonbottenkontroll minst vartannat år! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! Örebro Kortare väntetider till syncentraler och diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! 15

Östergötland Kortare väntetider till diabetesmottagningar! Se till att alla diabetespatienter får en årlig fotundersökning! 16

6. FAQ om Diabetesindex 2006 Här har vi samlat frågor och svar om Diabetesindex som vi tror kan vara av intresse. Varför gör ni Diabetesindex? Syftet med Diabetesindex är att erbjuda vårdkonsumenten kunskap att göra välunderbyggda bedömningar. Vi framhåller de stora möjligheter till förbättring som finns inom sjukvården. Vi vill också visa att några landsting redan arbetar för att ge vårdkonsumenten en starkare ställning. Detta är ett övergripande syfte för allt vad vi gör. Varför jämför ni landsting och inte sjukhus? Diabetessjukvård innebär att man har kontakter med många olika delar av sjukvården: synen undersöks på syncentralen, blodsockret kontrolleras på diabetesmottagningen eller medicinkliniken, fötterna behandlas i primärvården och dietister ger råd om kosthållningen. Det går helt enkelt inte att särredovisa sjukhusen - det är hela landstingets sjukvård som påverkar diabetesvårdens resultat. Varför så många hårda resultat? Var är de mjuka faktorerna? Delvis finns det inte så många mjuka faktorer (typ service) inom diabetesvård som går att separera från övrig sjukvård, och är jämförbar mellan alla landsting. Delvis för att många mjuka faktorer inte bestäms på landstingsnivå, utan på enhetsnivå. Det är ännu inte möjligt att jämföra hur ett hundratal medicinkliniker och tusen vårdcentraler bemöter diabetiker. Genom att utveckla patient/kundenkäter liksom vårt rankingsystem www.vardpulsen.se hoppas vi att det i morgon ska bli möjligt. Framtida index kan med andra ord komma att täcker fler mjuka aspekter. Varför har ni olika gränser vid poängsättning? Det är riktigt att de olika indikatorerna har olika bedömningar. Huvudsakligen beror det på att vi satt gränserna utifrån landstingens resultat. När genomsnittet är 55 procent blir gränserna annorlunda än när snittet är 92 procent. Vad gäller väntetider följer vi praxisen från Vårdkonsumentindex där minst 80 procent ska behandlas inom 90 dagar. Vem är Diabetesindex till för? Alla, vågar vi hävda. Diabetikerna kan se vilka behandlingsresultat som är möjliga att uppnå, sjukvården kan får argument att höja ambitionen och hitta partners i förbättringsarbetet samt att politikerna får ett hjälpmedel i utvärderingen av sjukvården. Vi vet att sjukvård har ett högt allmänintresse och at såväl konsumenter som massmedier är nyfikna. Vem ligger bakom Diabetesindex? Detta index liksom övriga Vårdkonsumentindex framställs och ägs av Health Consumer Powerhouse AB (www.healthpowerhouse.com). Vi är ett privat svenskt analys- och informationsföretag som bedriver verksamhet i främst Bryssel och Stockholm. Vi analyserar sjukvårdens verklighet och redovisar slutsatserna i form av konsumentinformation. Vi säljer 17

vårt systemkunnande och analyser till affärspartners och räknar med att tjänster riktade direkt till vårdkonsumenten snart ska kunna presenteras. Vår tidning Din Vård (www.dinvard.se) är redan en sådan tjänst och fler ska det bli. Health Consumer Powerhouse leds av Johan Hjertqvist. Hur finansieras HCP och Diabetesindex? Health Consumer Powerhouse är ett privat företag och har, som alla företag, kunder och samarbetspartners. Utöver försäljningsintäkter från våra analys- och informationstjänster accepterar vi under vissa förhållanden ovillkorade forskningsanslag för att utveckla nya tjänster. Diabetesindex har stöttats ekonomiskt genom ett ovillkorat forskningsanslag från läkemedelsföretaget GlaxoSmithKlein AB. Vad ska de landsting göra som inte lyckas så bra i årets index? Vi hoppas att mottagandet blir konstruktivt: att man inte gömmer sig bakom förnekanden eller hänvisningar till tolkningsproblem utan sakligt tar resultatet till sig med ambitionen att nästa år återfinnas på en betydligt bättre position. Erfarenheter från andra rankingsystem är att de som tar vara på kunskapen för att förbättra sig också lyckas, medan de som känner sig förorättade missar denna möjlighet. Detta är vårt bidrag till förbättringsprocessen. Kriterierna kan och bör självfallet diskuteras. Det går säkert inte minst i dialog att finna ännu träffsäkrare metoder och redovisningsformer. Vi välkomnar detta slags meningsutbyte. Vi medverkar gärna i utvecklingsarbetet i landstingen genom en kostnadsfri redovisning av indexet i varje landsting. Ibland krävs det inte så mycket för att ett landsting rejält ska kunna flytta sig uppåt i placeringarna. Vi anger i rapporten vad vi ser som prioriterade förbättringar av diabetesvården i respektive landsting. Hur väl klarar sig svensk diabetesvård med utländsk? Det finns inga entydiga data för diabetesvård vare sig i Sverige eller omvärlden. I arbetet med EuroHealth Consumer Index 2006, vår jämförelse över europeisk sjukvård, verkade dock Sverige ha en långt större andel diabetiker med hög HbA1c-värde (>9%) jämfört med länder som Spanien och Storbritannien. Tyvärr saknades data för många länder, vilket gjorde att faktorn bara nämndes utom tävlan. Rapporten kan läsas på http://healthpowerhouse.com/media/raportehci2006en.pdf, sid 12 och 16. Diabetesvård kräver täta läkarbesök och kontinutet - något som inte är kännetecknande för svensk sjukvård. Det är möjligt att vi vidareutvecklar denna faktor i EuroHealth Consumer Index 2007. 18

7. Om Health Consumer Powerhouse Health Consumer Powerhouse är Europas ledande analys- och informationsföretag när det gäller hälso- och sjukvårdsinformation för vårdkonsumenten. Vi har kontor i Stockholm och Bryssel. Vi är ett svenskt aktiebolag. Vi analyserar sjukvårdens verklighet och redovisar resultatet i form av konsumentinformation. För närvarande erbjuder vi Vårdkonsumentindex (Sverige) och EuroHealth Consumer Index (EU). I början av 2007 kommer Canadian Health Consumer Index. Vi utvecklar även index som visar hur vården fungerar inom diagnosområden som diabetes, bröstcancer med mera. Vårt arbetssätt börjar redan ge avtryck i Sverige och på EU-nivån. Vi leder utvecklingen genom att utforma analysen för vårdkonsumenten, som behöver kunskap för att kunna göra aktiva och ta ökat ansvar för sin hälsa. Vi har ett nära samarbete med patientorganisationer och andra intressenter som verkar för ökad öppenhet och jämförbarhet i sjukvården. Våra kunder är företag, organisationer och myndigheter i en rad länder som har intresse av att sjukvården analyseras och att konsumenten får underlag att själv agera. Dessa kunder drar nytta av den systemkunskap och analys som vi erbjuder. De betalar för dessa tjänster på samma sätt som de köper andra slags kunskap. Somliga av våra index finansieras via ovillkorade anslag från samarbetspartners. Samarbetet innebär att vi identifierar ett område, till exempel en diagnos, som vi vill analysera och belysa. Vi söker då finansiärer, som tillför kunskap och resurser. Hela tiden är det vi som kontrollerar processen vi avgör utformningen av jämförelsen och hur resultatet ska användas. Anslagsgivaren har inget inflytande över denna process. Health Consumer Powerhouse har upphovsrätten till våra index och andra tjänster men vi välkomnar alla att använda informationen för eget bruk eller för spridning, förutsatt att överenskommelse i det senare fallet träffas med oss. Vi accepterar inga uppdrag som äventyrar vårt oberoende. Vi tar inte heller politiska uppdrag. Företaget har grundats och leds av Johan Hjertqvist. 19