Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl.

Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl. Kalmar Kommun Uppdragsgivare: Kalmar kommun Kontaktperson: Birgit Endom Uppdragsnummer: 13-072 Datum: 2014-09-24 Handläggare: Lars Magnusson Kvalitetsgranskare: Jan Nählinder Process Safety Group Box 835 Tfn 040-471880 245 18 Staffanstorp www.psgroup.se

Dokumentinformation Uppdragsansvarig: Lars Magnusson Kvalitetsgranskare: Jan Nählinder Revidering Rev Rev avser Sign Kontr Datum Process Safety Group Sweden AB Kalmarkontoret Box 835 Stationsgatan 5 245 18 Staffanstorp 39231 Kalmar Tel: 040-47 18 80 Tel: 072 213 39 49 www.psgroup.se Org.Nr: 556858-7512 Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 2(24)

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Uppdragsbeskrivning 4 1.2 Syfte och mål 4 1.3 Omfattning och avgränsningar 4 1.4 Genomförande av uppdrag 4 1.5 Tillgängligt underlag 5 1.6 Allmänt om riskhantering 5 1.7 Bakgrund 5 1.8 Acceptabel risk 6 2 Förutsättningar 7 2.1 Skyddsobjekt 7 2.2 Riskobjekt 8 3 Identifiering av dimensionerande scenarier 8 3.1 KLS 8 3.2 Arla Ostlager 8 3.3 Värmeverket Draken 8 3.4 Läckeby Products 8 3.5 Järnväg 9 3.6 Ammoniak 9 4 Riskberäkningar 10 4.1 Frekvens för olycka 10 4.2 Beräkning av konsekvens vid olycka 10 5 Resultat 11 5.1 Individrisk 11 5.2 Samhällsrisk 12 6 Värdering av risk och redovisning av åtgärdsförslag samt beskrivning av osäkerheter 13 6.1 Värdering av risk 13 6.2 Åtgärdsförslag 13 6.3 Osäkerheter 14 7 Risknivå efter vidtagna åtgärder 15 8 Slutsats 16 9 Referenser 17 Bilaga 1 Personantal 18 Bilaga 2 Frekvensberäkningar 19 Bilaga 3 Väderförhållanden 22 Bilaga 4 Spridningsberäkningar 23 Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 3(24)

1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning PS Group har på uppdrag av Kalmar kommun upprättat en riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl. i Kalmar. Analysen är upprättad av Brandingenjör/Civilingenjör riskhantering Lars Magnusson och kvalitetsgranskad av Brandingenjör Jan Nählinder. 1.2 Syfte och mål Syftet med analysen är att redovisa risknivå till följd av industriella verksamheter inom planområdet, eller i dess direkta närhet, samt att vid behov ge förslag på åtgärder för att sänka risknivån. Riskanalysens resultat redovisas i form av samhälls- och individrisk enligt Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, 2006-03- 31, Dnr: 2006-102. Målet med utredningen är att uppfylla de krav på riskanalys som anges i Plan- och bygglagen (2010:900). Riskanalysen utgör beslutsunderlag för kommun/länsstyrelse i samband med beslut angående aktuell detaljplan. 1.3 Omfattning och avgränsningar Riskanalysen innehåller en beskrivning av möjliga scenarier för sådana olyckor som skulle kunna medföra allvarliga skador på människor i omgivningen. Ingen hänsyn tas till skador på egendom, miljö eller anställda på den industri där olyckan sker. Eventuella långtidseffekter av utsläpp beaktas ej. Respektive verksamhets egna riskanalyser finns sammanställda i Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl. Kalmar, upprättad 2014-04-15 av PS Group. I denna analys sker utökade beräkningar av samhälls- och individrisk till följd av ammoniaksystem på KLS och Arla. Hantering av övriga farliga ämnen beaktas inte. 1.4 Genomförande av uppdrag Nedan redovisas information om tillvägagångssättet för de olika delstegen: 1. Insamling av information; med hjälp av tillgängligt underlag, muntlig information och platsbesök insamlas och dokumenteras information. 2. Riskidentifiering; inleds med en sammanställning av vilka dimensionerande scenarier som skall analyseras. 3. Beräkning av sannolikhet och konsekvens 4. Redovisning av samhälls- och individrisk 5. Värdering av risk; behov av åtgärder och/eller ytterligare analyser identifieras 6. Förslag till riskreducerande åtgärder redovisas vid behov 7. Slutsats Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 4(24)

1.5 Tillgängligt underlag Planhandlingar daterade 2014-04-23 upprättade av Kalmar kommun Platsbesök på Arlas ostlager 2014-06-09 Möte med representanter för Kultur och fritid i Kalmar kommun 1.6 Allmänt om riskhantering Risk definieras av Kaplan och Garrick (1981) som en triplett vilken besvarar frågorna: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Om det inträffar, vad blir konsekvenserna? Riskhantering innebär att en anläggning/process granskas för att identifiera de risker som finns i hanteringen och en värdering av dessa göras. Med ledning av resultatet föreslås vid behov riskreducerande åtgärder. 1.7 Bakgrund Risk är en sammanvägning av konskevens och sannolikhet för en olycka. I en riskanalys sker en systematisk identifiering och analys av de scenarier som kan påverka omgivningen. Vid värdering av risk, d.v.s. då beslut ska fattas angående om risken kan accepteras eller om åtgärder måste vidtas, finns ett antal principer som ofta används. Dessa är hämtade ur Värdering av risk, SRV (2002). Rimlighetsprincipen Kan en risk undvikas eller minimeras bör detta ske, om åtgärden kan anses rimlig. Det innebär exempelvis att för risker som är mycket små, men kan undvikas eller reduceras med enkla medel, bör åtgärd utföras. Proportionalitetsprincipen De risker som genereras av en verksamhet bör vara proportionerliga mot de fördelar den ger. Fördelningsprincipen Principen innebär att personer inte bör utsättas för risker som är oproportionerliga i förhållande till de fördelar verksamheten ger till aktuella personer. Princip om undvikande av katastrofer Då samhällets resurser är begränsade är det viktigt att undvika katastrofer. Därmed är det, allt annat lika, bättre att flera mindre olyckor sker än enstaka katastrofer med många drabbade. Vid beslut angående risker och åtgärder finns olika metoder att använda. Dessa är teknologibaserade kriterier, rättighetsbaserade kriterier, nyttobaserade kriterier och hybridkriterier. Teknologibaserade kriterier innebär att bästa möjliga teknik skall användas. Rättighetsbaserade kriterier innebär att se det som en rättighet att inte utsättas för en risknivå över ett visst värde. Nyttobaserade kriterier är en avvägning mellan kostnad och nytta. Hybridkriterier är då de olika kriterierna kombineras på något sätt. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 5(24)

1.8 Acceptabel risk I en riskanalys analyseras risker som orsakas av ett riskobjekt, exempelvis en industri med hantering av farliga kemikalier, eller en transportsträcka för farligt gods. Risknivån redovisas ofta i form av samhälls- och individrisk. Det finns vissa rekommenderade risknivåer som kan användas för att bedöma om en risk skall accepteras eller ej. Dessa kriterier har tagits fram i en jämförelse med risk att omkomma av naturliga dödsorsaker. Kriterierna innebär att den ökade risken att dö av den studerade riskkällan, skall vara mycket mindre än risken att dö av någon naturlig dödsorsak. Den generella risken för en person att omkomma varierar beroende på bland annat ålder. T.ex.: 1.8.1 En person som är sju år gammal har en dödsrisk på cirka 10-4 per år, IPS (2001). Risk att dö av en naturolycka är cirka 10-6 per år SRV (1997). Samhällsrisk Samhällsrisk presenteras i form av en kurva. Risknivån är en sammanvägning mellan antal omkomna och frekvens. Antal omkomna redovisas på x-axeln och frekvens redovisas på y-axeln. Beskrivning av låg risk och hög risk nedan är enligt rekommendationer i SRV (2002). Risker under den gröna linjen är små, och bör kunna accepteras. Risker över den röda linjen är stora och bör därför inte accepteras. Mellan röd och grön linje är ett mellanområde, det kallas ALARP (As Low As Reasonable Practicable). Inom det området bör skäliga åtgärder vidtas utifrån en bedömning av kostnad och nytta. Figur 1.1 Samhällsrisk. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 6(24)

1.8.2 Individrisk Individrisk definieras som sannolikheten att en person som befinner sig på en punkt under ett år omkommer. Risknivån minskar med avstånd från riskkällan. Gräns för vilka risker som kan anses små är 10-7 (en gång på 10 miljoner år). Hög risk är en risknivå över 10-5 (en gång på 100 000 år). Mellan dessa värden är ett mellanområde (ALARPområde, se ovan). Inom det området kan åtgärder krävas utifrån en kostnadsnyttobedömning. 2 Förutsättningar I detta kapitel anges de förutsättningar som ligger till grund för utredningen. En översiktsbild av området redovisas i figur 2.1. Figur 2.1 Områdesöversikt. Underlag till bilden kommer från planbeskrivning, Kalmar kommun, 2014-03-21. 2.1 Skyddsobjekt Närmast Torsåsgatan finns lager och försäljningsverksamheter. Uteslutande kontorsverksamhet finns i två byggnader. I den östra och västra delen finns idrotts- och friskvårdsverksamhet. Handel inom området utgörs av yrkeskläder, byggvaror, etc. I västra delen av planområdet, i närheten av idrottshall Spelefanten, finns en träningshall (Brännarhallen). Ytterligare en idrottshall ska även vara möjlig att uppföra i området. Idrottshall för träningsändamål planeras söder om Malkars träningscenter d.v.s. i detaljplaneområdets östra del. Hallen förutsätts nyttjas som träningshall (ej större folksamlingar/läktare/publik). Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 7(24)

2.2 Riskobjekt 2.2.1 Inom planområdet Läckeby products och Norba AB som utför ytbehandlingar och montering. Dessa verksamheter har viss hantering av kemikalier. Övriga industrier inom området är mindre störande verksamheter som främst genererar transporter. 2.2.2 I planområdets närhet Direkt norr om Torsåsgatan finns ett ostlager (Arla) med kylsystem innehållande ammoniak. Det finns även ett fjärrvärmeverk (Draken, Kalmar Energi) med ammoniaklösning och eldningsolja i tankar. Söder om järnvägen, på Kv. Tigern 7, finns ett slakteri med kylanläggning med ammoniak (KLS). 3 Identifiering av dimensionerande scenarier I detta avsnitt identifieras vilka risker som finns och hur de beaktas i denna analys. 3.1 KLS Befintlig kvantitativ riskanalys avseende ammoniaksystem på KLS Ugglarps AB uppdateras med de nya förutsättningarna avseende personantal och verksamheter på Kv. Elefanten 1 m.fl. 3.2 Arla Ostlager Ammoniaksystem på Arlas Ostlager på Kv. Gumsen analyseras i detalj (kvantitativ riskanalys) för att undersöka dess bidrag till individ- och samhällsrisk på planområdet. Maximal mängd ammoniak i systemet är 630 kg. 3.3 Värmeverket Draken Riskutredning med kvalitativa bedömningar för olika riskscenarier finns. Följande kemikalier hanteras: - Ammoniaktank 20 m 3 - Cisterner med eldningsolja 1000 + 99 + 99 m 3 Verksamheten ger ej bidrag till samhällsrisk och individrisk på Kv. Elefanten 1 m.fl. 3.4 Läckeby Products Läckeby products hanterar betvätska i ett betbad. Betvätskan är en blandning av salpetersyra och fluorvätesyra. Vid leverans av vätska kan behållare tappas med utläckande syra som följd. Upprättad riskutredning har resulterat i att spridning av giftiga ångor från ett sådant utsläpp dock endast ger dödliga koncentrationer (mellan 150 och 200 ppm) inom närområdet (25 meter). Mindre påverkan kan uppstå på personer på avstånd upp till 130 meter från utsläppet i värsta fall. Avstånd till delar av området som detaljplaneläggs för kultur och fritidsändamål är omkring 50 meter från denna hantering. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 8(24)

Lokal med betvätska är brandtekniskt avskild i klass EI 60 från övriga delar av industrilokalen. Därmed är risk för att syran förvärrar situationen i omgivningen vid en brand i industrilokalen låg. 3.5 Järnväg Transport av farligt gods på järnväg sker i begränsad omfattning. Det sker ungefär en tågtransport per dag ut till Tjärhovet. Huvuddelen av den farligtgodstransport som sker i tätorten sker på Södra vägen. I denna riskanalys behandlas transport av farligt gods på järnväg genom att undersöka konsekvenser av att en stor del av den transport av farligt gods som sker på Södra vägen läggs om till järnvägstransport. Riskanalys utförd för Södra vägen har resulterat i en låg risknivå på avstånd överstigande 35 meter från väg. Motsvarande avstånd kan därmed användas som riktlinje även mellan byggnad och järnväg. Planeras byggnation närmare än 35 meter från järnväg bör en mer detaljerad riskanalys utföras för att säkerställa åtgärdsbehovet. 3.6 Ammoniak Det ämne som ger störst påverkan på planområdet är ammoniak i kylsystem. Nedan redovisas information om ammoniak och dess egenskaper. Ammoniak som används i kylsystem är giftigt. Ämnet kan vid ett utsläpp spridas i gasform till omgivningen. Personer som andas in gasen kan skadas eller i värsta fall omkomma. Ammoniak är även brandfarligt. Exempel på gränsvärden redovisas i Tabell 3.1 nedan. Koncentration (ppm) Effekt 25 Tydlig lukt 100 Besvärande att vistas i utan andningsskydd, lindriga ögonirritationer 300 (IDLH) Maximal tolerabel utan allvarliga störningar vid 30 minuters exponering 400-700 Irritation av näsa och hals m.m. Känsliga personer kan omkomma 2000-3000 Krampaktig hostning, svår ögonirritation. Personer kan omkomma efter längre exponering 5000-7000 Krampaktig andning, snabb kvävning. Kortvarig exponering kan orsaka dödsfall Tabell 3.1 Riktlinjer för vilka effekter som kan uppstå till följd av olika koncentrationsnivåer SRV (2000). Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 9(24)

4 Riskberäkningar I detta kapitel redovisas de beräkningar som utförs för att klargöra risknivån i området. Beräkningar utförs av frekvens för olycka samt konsekvens av densamma. Den konsekvens som studeras är dödsfall. Risker från KLS Ugglarps och Arla beaktas. Övriga riskobjekt adderas i samband med sammanställning av resultat från analysen. Därmed kommer resultatet ge en helhetsbild av risknivån i området. 4.1 Frekvens för olycka Nedan beskrivs hur frekvensberäkningar utförs. 4.1.1 KLS Ugglarps Samma frekvenser som är använda i företagets egen riskanalys, upprättad i samband med ändring i tillstånd vid tillbyggnation, används även i denna analys. Sannolikhet att utsläpp sker samtidigt som folk befinner sig på aktuellt område beaktas. 4.1.2 Arla Frekvens för läckage i kylsystem beräknas med hjälp av felfrekvenser för ingående komponenter. Flödesschema, nr V55:1, daterat 2007-06-15, upprättat av Ace Energi används som underlag. Detaljerade underlag återfinns i Bilaga 2. 4.2 Beräkning av konsekvens vid olycka Konsekvensberäkningar utförs med spridningsprogrammet Spridning i luft som är en del i programpaketet RIB, utvecklat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare Räddningsverket). Spridning av ammoniak ger olika påverkan på personer beroende på hur lång tid de utsätts för gasen. Konsekvensutfall beaktar därför exponeringstiden. Avstånd till det värde då 50 % av populationen omkommer (LC50-värde) används som dimensionerande. Vid denna koncentration antas samtliga utsatta personer omkomma. Detaljerade underlag återfinns i Bilaga 4. Det är viktigt att beakta att endast dödsfall studeras i denna riskanalys. Det beror på att de kriterier som finns för olika risknivåer utgår från dödsfall. Vid ett utsläpp kan dock personer på längre avstånd än redovisade dimensionerande konsekvensavstånd utsättas för skada. Detta beror på att koncentration för dödsfall är betydligt högre än den koncentration som kan ge skador. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 10(24)

5 Resultat I detta kapitel redovisas resultat av utförda riskberäkningar och bedömningar. 5.1 Individrisk Individrisk redovisas för ammoniak på KLS Ugglarps, Arla foods ostlager, kemikaliehantering på Läckeby products och transport av farligt gods på järnvägen (förutsatt samma risknivå som kring Södra vägen, inga nya beräkningar är utförda). Individrisknivå enligt utförda beräkningar redovisas i Tabell 5.1 och 5.2 nedan samt Figur 5.1 nedan. 5.1.1 Arla Individrisknivå Avstånd från utsläppspunkt Tabell 5.1 Individrisk kring Arla. 10-5 50 10-6 65 10-7 90 5.1.2 KLS Individrisknivå Avstånd från utsläppspunkt Tabell 5.2 Individrisk kring KLS. 5.1.3 Övriga riskkällor 10-5 50 10-6 110 10-7 140 För Läckeby products råder hög risk inom cirka 25 meter från hantering av behållare med syra. För transport av farligt gods på järnväg gäller riskområde mellan 10-5 och 10-7 inom cirka 35 meter från järnvägen. Låg risk råder på avstånd längre än cirka 35 meter från spåret. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 11(24)

Figur 5.1. Individrisknivån inom området. Rödmarkerade ytor symboliserar en hög risk (högre än 10-5 ). Blåmarkerade ytor symboliserar ett mellanriskområde (ALARP) (10-5 -10-7 ). I övriga områden är risknivån låg (mindre än 10-7 ). Individrisken är förhöjd i närheten av riskobjekten. 5.2 Samhällsrisk Samhällsrisk för området redovisas i Figur 5.2 nedan. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 12(24)

Frekvens 1.E-03 1.E-04 1.E-05 Samhällsrisk Låg risk Gräns för hög risk Samhällsrisk 1.E-06 1.E-07 1.E-08 1.E-09 1 10 100 1000 Antal omkomna Figur 5.2 Samhällsrisk inom området. Samhällsrisken är inom ALARP-området. Åtgärder bör därför vidtas för att reducera risknivån. 6 Värdering av risk och redovisning av åtgärdsförslag samt beskrivning av osäkerheter 6.1 Värdering av risk Risknivån kräver att åtgärder vidtas för att personer inom området inte ska utsättas för oproportionerligt stora risker. Åtgärderna inriktas till att planera området på ett, ur risksynpunkt, fördelaktigt sätt. Utöver detta föreslås även byggnadstekniska åtgärder för att reducera risknivån. 6.2 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag sammanställs enligt nedan. 6.2.1 Planering av området Personer inomhus är betydligt säkrare vid ett utsläpp än personer som befinner sig utomhus. Genom att placera entréer till byggnader så långt från riskkällorna som möjligt ökar säkerheten. I områdets östra del är främst parkeringsplatser inom område med hög risknivå (över 10-5 ). Delar av byggnader med kontor/försäljningslokaler är dock inom riskområdet. Verksamheterna, i form av kontor och vissa varor (ej dagligvaruhandel), kan dock förutsättas ge ett begränsat antal personer utomhus. För att ytterligare reducera personbelastning utomhus bör ytor utomhus, inom riskområde, utformas så de ej inbjuder till stadigvarande vistelse. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 13(24)

Verksamheter i form av kontorslokaler och vissa butiker innebär att riskbidraget till enskild individs risknivå begränsas eftersom vistelse utomhus blir begränsad. 6.2.2 Byggnadstekniska åtgärder Vid ny och ombyggnation kan ett antal åtgärder vidtas för byggnader inom riskområden. 6.2.3 6.2.4 - Riktning för intag av friskluft till ventilationssystemet ska vara i riktning från Järnvägen/KLS/Arla (beroende på vilken riskkälla som är närmast) - Ventilationssystemet ska vara möjligt att stänga av manuellt. Alternativt möjlighet att på ett enkelt sätt begränsa friskluftsintag. - Utrymningsvägar bör huvudsakligen placeras i riktning från hantering av betvätska vid Läckeby products och järnvägen. Övriga åtgärder - Säkerställ hörbarhet för VMA-signal (viktigt meddelande till allmänheten) - Information ges till kringliggande verksamheter Åtgärder vid byggnation intill järnväg Vid antagande att ett stort antal transporter av brandfarlig vätska kommer ske på järnväg kan åtgärder som förhindrar brandspridning till byggnad vid en olycka på järnväg vidtas. Nedan redovisas motsvarande åtgärder som för Södra vägen. Om byggnation planeras mellan 30 och 35 meter från järnväg är det dock lämpligt att utföra en mer detaljerad riskanalys avseende järnvägen. Anledning är dels att järnvägstransport är säkrare än vägtransport, dels att det inte är troligt att all godstransport ändras till järnvägstransport. Om ingen detaljerad riskanalys utförs för järnvägen rekommenderas, utöver de åtgärder som redovisas ovan, följande åtgärder vid byggnation i järnvägens närhet (inom 35 meter). - Fasad inom 35 meter från järnväg utförs i brandteknisk klass minst EI 30 och av obrännbart material. Fönster utförs i motsvarande klass och ej lätt öppningsbara. Lägre klass kan eventuellt godtas efter verifiering. - Byggnad förses med ett enkelt utrymningslarm som kan startas manuellt på varje våningsplan. - Utrymningsvägar placeras i huvudsak i riktning från järnvägen. Återinrymning bör vara möjlig för eventuella utrymningsvägar i riktning mot järnvägen. I den mån utrymning mot järnvägen erfordras ska aktuella risker beaktas. 6.3 Osäkerheter I en riskanalys finns osäkerheter. Osäkerheter byggs in i analysen till följd av exempelvis antaganden vid modelleringar, val av representativt frekvensmaterial m.m. För att möjliggöra beslutsfattande med riskanalysen som underlag är det därför viktigt att belysa vilka osäkerheter som finns och hur de kan påverka resultatet. Vid behov utförs känslighetsanalyser. I denna analys hanteras osäkerheter genom att antaganden utförs konservativt för att riskerna inte skall underskattas. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 14(24)

Frekvens Konservativa antagenden som utförs i analysen är följande: - Personer antas ej sätta sig i säkerhet om de utsätts för farliga ämnen - Ingen räddningsinsats som begränsar utsläpp antas ske - Samtliga personer som utsätts för koncentration som ger 50 % dödsfall antas omkomma 7 Risknivå efter vidtagna åtgärder De åtgärder som vidtas reducerar risknivån inom området. Störst bidrag till risknivån utgörs av Arlas verksamhet som ger en påverkan med hög risk inom del av området. Om antalet personer utomhus kan reduceras inom detta område kommer samhällsrisken att minska. Nedan redovisas samhällsrisk efter vidtagna åtgärder. Individrisknivån reduceras genom att planera området så att personer vistas i begränsad omfattning inom delar av området med förhöjd risknivå. 1.E-03 1.E-04 1.E-05 1.E-06 1.E-07 1.E-08 Samhällsrisk Låg risk Gräns för hög risk Samhällsrisk Samhällsrisk efter åtgärder 1.E-09 1 10 Antal omkomna 100 1000 Figur 7.1 Samhällsrisk efter åtgärder. Även efter åtgärder ligger samhällsrisken inom ALARP-området, dock något närmare den gröna linjen. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 15(24)

8 Slutsats Riskanalysen har resulterat i att risknivån är förhöjd i vissa delar av området. I andra delar av planområdet är dock risknivån låg. Detta innebär möjligheter att planera byggnationer så att risknivån hålls på en acceptabel nivå. Samhällsrisknivån är inom ALARP-området. Detta beror på att vissa personer kommer att finnas inom högriskområden. Genom att, i detaljplanen, beakta riskområden enligt individriskkurvorna finns dock möjlighet att reducera risknivån i området. Individrisknivån är förhöjd inom delar av området. Åtgärder inom området ger inget direkt utslag på individrisknivån så som den är definierad. För att se effekter på individrisknivå krävs riskreducerande åtgärder på riskkällorna. Sådana åtgärder studeras inte i denna analys. Istället bör individriskkurvorna användas vid planering av område i form av entréplacering, placering av parkeringsplatser, samlingsytor etc. En lämplig planering av området kan ge en naturlig styrning av folk till lämpliga delar. Vissa principer som används vid riskhantering beskrivs i kapitel 1. Nedan redovisas hur dessa principer kan beaktas i samband med aktuellt detaljplanearbete. Rimlighetsprincipen kan beaktas genom att åtgärder som med lätta medel kan åstadkommas, även bör åstadkommas. Det kan handla om enklare byggnadstekniska åtgärder, byggnadsplacering, områdesutformning etc. Proportionalitetsprincipen kan beaktas genom övervägande av fördelar med stadsnära industrier kontra de risker som de medför. När städer växer och tidigare industriområden önskas nyttjas för andra ändamål måste nyttan vara proportionell mot riskerna. Det är endast i delar av planområdet som risknivån är hög (rödmarkerad individrisk). I övriga delar är risken i ett mellanområde (ALARP-området) där rimliga överväganden får avgöra om risken ska accepteras eller ej. Angående fördelningsprincipen har personerna i planområdet inte en direkt nytta av verksamheten riskobjekten skapar. Risknivån är dock inom ALARP-området i stora delar, vilket gör att hög risk endast gäller begränsade delar. Katastrofscenarier är inte troliga inom detta område. Det beror på att även om stort utsläpp av ammoniak skulle inträffa, är antalet påverkade personer lågt. Med hänsyn till planerade verksamheter inom området är det inte sannolikt med ett stort utsläpp som kan påverka flera hundra personer utomhus. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 16(24)

9 Referenser Cox (1990) Fischer (1998) Forsén (1999) IPS (2001) Kaplan & Garrick (1981) Kemikontorer (2001) Classification of hazardous locations, AW Cox, FP Lees och M.L Ang, 1990. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, Försvarets forskningsanstalt, November 1998. Konsekvenser vid explosioner. Avsnitt 2. Skador vid tryck och splitter, FOA 1999. Tolerabel risk inom kemikaliehanterande verksamheter, en vägledning från IPS. Kaplan, S. & Garrick, J. (1981), On the Quantitative Definition of Risk, Risk Analysis, Vol. 1, Nr. 1, ss 11-27. Riskantering 3 Tekniska riskanalysmetoder, Kemikontoret, 2001. Kylefors (2001) Kylefors, M., Cost-Benefit Analysis of Separation Distances, a utility-based approach to risk management decisionmaking, Rapport 1023, Avdelningen för brandteknik, Lunds Tekniska högskola. SRV (2002) Värdering av risk, Statens räddningsverk 2002 SRV (1997) VTI (1994) Riskhantering vid fysisk planering, M. Strömgren, Statens räddningsverk, Karlstad 1997. Väg- och Trafikforskningsinstitutet, Vägtransporter med farligt gods Farligt gods i vägtrafikolyckor, rapport nr 387:3, 1994. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 17(24)

Bilaga 1 Personantal Nedan redovisas antaganden gällande personantal inom området. Idrottshallar vid Spelefanten Vid Spelefanten finns/planeras för två träningshallar till, varav en är befintlig (Brännarhallen). Följande dimensionerande personantal används i området: Lokal Befintligt sporthall Spelefanten (dag/kvällstid mellan kl. 8-22) Antal personer Befintlig fritidslokal, mötesverksamhet: 100 personer 6 ggr per år (antag 3 timmar per gång) Träningshall (Brännarhallen) (dag/kvällstid mellan kl. 8-22): Ny träningshall (dag/kvällstid mellan kl. 8-22): Tabell B.1.1 Personantal i området kring Spelefanten. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 18(24) 100 30 personer 40 personer Besökare vid idrottshallar antas vara utomhus 5 minuter per besök som varar 1,5 timmar vid normalkväll. D.v.s. cirka 5 % av tiden är de utomhus. Malkars träningscenter, idrottshall, kontor/butiker Hall söder om Malkars (dag/kvällstid kl. 8-22): 100 personer För personbelastning vid kontor/butiker längsmed Torsåsgatan utförs följande beräkning: Områdets area är ungefär 30 000 m 2, inklusive väg utanför. Antag i genomsnitt en person per 75 m 2 byggnadsarea. Antag byggnation på 1/3 av ytan. Det innebär 132 personer inom området. Det motsvarar en persontäthet på 132/(30 000) = 0,0044 personer per m 2, d.v.s. cirka 4400 personer per km 2. Detta kan jämföras med persontäthet i städer. VTI (1994) anger exempelvis persontäthet 2500 personer per km 2 för tätort. Motsvarande siffra som används i Kylefors (2001) är 4100 personer per km 2. 10 % av personerna antas vara utomhus och kan därmed direkt påverkas av ett utsläpp. Detta innebär att antal personer som kan påverkas vid ett utsläpp från KLS, med spridningsvinkel 15 grader, och konsekvensavstånd 250 meter, blir 4 personer. För industriverksamheter på kvarteret (Norba, Läckeby Products), antas personbelastning utomhus modelleras med att 1 person kan utsättas för ett inträffat utsläpp (d.v.s. 1 person utomhus.) inom spridningszonen för utsläppet.

Bilaga 2 Frekvensberäkningar Nedan redovisas frekvensberäkningar för utsläpp vid Arla. Frekvens för läckage i kylsystem beräknas med hjälp av felfrekvenser för ingående komponenter. Flödesschema, nummer V55:1, daterat 2007-06-15, upprättat av Ace Energi används som underlag. Systemet undersöks och dimensionerande olycksscenarier sammanställs utifrån faktorer såsom rördimension, tryck, ventiler, fläktkapacitet m.m. Som underlag för frekvens för varje komponent används Cox (1990). Detta redovisas i Tabell B.2.1 Rör Rördimension (mm) Läckagefrekvens per meter och år Stort läckage Medelstort läckage Litet läckage 75-130 3*10-7 6*10-6 3*10-5 30-75 1*10-6 1*10-5 1*10-4 Läckagefrekvens per ventil och år Ventil 1*10-5 1*10-4 1*10-3 Tabell B2.1 Felfrekvens per ingående komponent. I tabell nedan redovisas en sammanställning av antal rör och ventiler. Detta ligger till grund för frekvensberäkningarna. Scenarierna som ger motsvarande konsekvens har slagits samman och respektive delfrekvens har summerats. Scenario 1 är samtliga komponenter som ger utsläpp inomhus. Spridning till omgivningen har där modellerats med utsläpp från nödevakueringsfläkt. Källstyrka för dessa utsläpp beräknas nedan. Fläktkapacitet: 3,5 m 3 /s Densitet ammoniak: 0,6 kg/m 3 Källstyrkan från fläkten vid 100 % ammoniak i rum: 3,5 m 3 /s x 0,6 kg/m 3 =2,1 kg/s Kondensorer modelleras med rörlängd 1000 meter vardera. Stort rörläckage antas dock ej dimensionerande för kondensor eftersom rören är skyddade. Dock är mindre läckage troligare, varför frekvensen för dessa händelser räknats upp med att anta långa rör. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 19(24)

Vid ett stort läckage i systemet kommer inte all ammoniak att spridas ut från systemet. Normalt kan maximalt 30-50 % av total mängd ammoniak i systemet kan släppas ut. I beräkningarna antas maximalt 50 % av den största fyllnadsmängden kunna avgå vid läckage. Scenario Tryck (bar) Rördim (mm) Storlek Ventiler (antal) 1 15 125 Stort 1 1 15 125 Medel 1 1 15 125 Litet 1 Rör (m) 1 15 125 Stort 5 1 15 125 Medel 5 1 15 125 Litet 5 1 15 50 Stort 6 1 15 50 Medel 6 1 15 50 Litet 6 1 15 50 Stort 10 1 15 50 Medel 10 1 15 50 Litet 10 1 6 125 Stort 20 1 6 125 Medel 20 1 6 125 Litet 20 1 6 125 Stort 2 1 6 125 Medel 2 1 6 125 Litet 2 1 6 80 Stort 10 1 6 80 Medel 10 1 6 80 Litet 10 1 6 80 Stort 3 1 6 80 Medel 3 1 6 80 Litet 3 1 15 65 Stort 9 1 15 65 Medel 9 1 15 65 Litet 9 Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 20(24)

1 15 100 Stort 1 1 15 100 Medel 1 1 15 100 Litet 1 1 15 100 Stort 23 1 15 100 Medel 23 1 15 100 Litet 23 1 12 40 Stort 20 1 12 40 Medel 20 1 12 40 Litet 20 2 15 Stort 4 2 15 Medel 4 2 15 Litet 4 2 15 Stort 5 2 15 Medel 5 2 15 Litet 5 3 15 25 Medel 2000 3 15 25 Litet 2000 4 15 40 Stort 3 4 15 40 Medel 3 4 15 40 Litet 3 5 12 40 Stort 5 5 12 40 Medel 5 5 12 40 Litet 5 5 12 40 Stort 5 5 12 40 Medel 5 5 12 40 Litet 5 Tabell B2.2 Sammanställning av komponenter i kylsystem. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 21(24)

Bilaga 3 Väderförhållanden Utifrån väderstatistik redovisad i Riskanalys Arla Foods, Kalmar kommun, daterad 2012-02-29, har följande väderförhållanden antagits som dimensionerande: Vindhastighet Stabilitetsklass Procentuell fördelning 3 m/s D 85 % 2 m/s E 14 % 1 m/s F 1 % Tabell B3.1 Väderförhållanden i beräkningar samt procentuell fördelning. Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 22(24)

Bilaga 4 Spridningsberäkningar I Tabell B 4.1 nedan redovisas resultat av utförda spridningsberäkningar med Spridning i luft. Beroende på utsläppets varaktighet används olika gränsvärden för påverkan på utsatta personer. Samband mellan sannolikhet för dödsfall, expongeringstid och ammoniakkoncentration beräknas enligt Fischer (1998). Scenario Rördim (mm) Tryck (bar) Hålstorlek Vindhastighet /stab-klass Avstånd till ppm-värde enligt rad nedan (m) 20 000 ppm 13000 ppm 6000 ppm 5600 ppm 15000 ppm Varaktighet (minuter) 1a Fläkt - - 3 m/s, D 24 3 1b fläkt - - 2 m/s E 45 3 1c fläkt - - 1 m/s F 45 3 2Sa Stort 100 15 3 m/s, D 30 1 2Sb Stort 100 15 2 m/s E 65 1 2Sc Stort 100 15 1 m/s F 48 1 2Ma Medel 100 15 3 m/s, D 30 1 2Mb Medel 100 15 2 m/s, E 65 1 2Mc Medel 100 15 1 m/s F 48 1 2La Litet 100 15 3 m/s, D 20 4 2Lb Litet 100 15 2 m/s E 42 4 2Lc Litet 100 15 1 m/s F 45 4 3Sa Stort 25 15 3 m/s, D 30 1 3Sb Stort 25 15 2 m/s E 65 1 3Sc Stort 25 15 1 m/s F 48 1 3Ma Medel 25 15 3 m/s, D 15 6 3Mb Medel 25 15 2 m/s E 30 6 3Mc Medel 25 15 1 m/s F 52 6 3La Litet 25 15 3 m/s, D - 90 3Lb Litet 25 15 2 m/s E - 90 3Lc Litet 25 15 1 m/s F - 90 4Sa Stort 40 15 3 m/s, D 30 1 4Sb Stort 40 15 2 m/s E 65 1 4Sc Stort 40 15 1 m/s F 48 1 4Ma Mede 40 15 3 m/s, D 19 2 4Mb Medel 40 15 2 m/s E 44 2 4Mc Medel 40 15 1 m/s F 39 2 4La Litet 40 15 3 m/s, D 10 30 4Lb Litet 40 15 2 m/s E 17 30 4Lc Litet 40 15 1 m/s F 32 30 Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 23(24)

Kalmar kommun, Kv. Elefanten 1 m.fl. Sidan 24(24)