Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017
Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... 8 Utvecklingen av en medelinkomst efter skatt... 9 Utvecklingen av en hög månadsinkomst efter skatt...11 Utvecklingen av en låg månadsinkomst efter skatt... 13 Skattebetalarna anser... 16 2
Pensionärernas köpkraft halkar efter Sedan 2006 har pensionärerna tappat nära en femtedel i köpkraft i förhållande till de yrkes aktiva. I löpande priser har pensionärens inkomst efter skatt ökat med nära 23 procent medan löntagarens nettoinkomst ökat med 52 procent. En snabbare inkomstutveckling har tillsammans med jobbskatteavdrag bidragit till att löntagar nas nettoinkomst (inkomst efter skatt) utvecklats mer fördelaktigt än pensionärernas sedan 2006. Den så kallade bromsen, balanseringen, i pensionssystemet har dessutom hållit tillbaka pensionerna under perioden samtidigt som förhöjda grundavdrag (sänkt skatt) verkat i positiv riktning. Sedan 2006 har pensionerna ökat med 14,3 procent i löpande priser och lönerna med 38,2 procent 1. Sett till dagens penningvärde har dock pensionerna haft en svag utveckling med en ökning på 1,1 procent jämfört med 22,3 procent för lönerna. Från och med 2009 har pensionärerna fått sänkt skatt genom förhöjda grundavdrag i flera steg. Det har bidragit till att pensionärernas nettoinkomst ökat med 22,6 procent i förhållande till 2006, i löpande priser. Och med 8,5 procent inflationsjusterat. En gynnsammare löneutveckling tillsammans med jobbskatteavdrag har samtidigt ökat löntagarens nettoinkomst med 52 procent i löpande priser och 34,5 procent i reala termer. Det resulterar i att den som hade en pensionsinkomst på 15 800 kronor i månaden år 2006 har 40 100 kronor mindre att röra sig med i år jämfört med en löntagare som hade en lika stor arbetsinkomst 2006. Det motsvarar nära en femtedel i förlorad köpkraft gentemot löntagaren, 19,3 procent. Tabell 1. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pension/lön på 15 800 kronor 2006 för en pensionär och en löntagare. (Kronor och procent) År Pension, månad Nettoinkomst, år Lön, månad Nettoinkomst, år Skillnad i nettoinkomst: pensionär och löntagare 2006 15 800 13 6 6 0 8 15 800 13 6 6 0 8 0 2016 17 6 4 2 16 3 9 6 0 21 059 19 8 6 4 2 3 4 6 8 2 2017 18 060 167 530 21 840 207 654 40 124 Ökning i löpande priser 2016 2017 2,4 % 2,2 % 3,7 % 4,5 % 5 542 2006 2017 Ökning i löpande priser 14,3 % 22,6 % 38,2 % 52,0 % Ökning i reala priser 1,1 % 8,5 % 22,3 % 34,5 % Förlorad köpkraft gentemot löntagaren 19,3 % 40 124 1) Räknat utifrån en pensionär som är medelinkomsttagare (15 800 kr/år 2006) och en löntagare med lika hög lön 2006. Pensionären befinner sig i mitten av inkomstfördelningen (p50 p50) för åldersgruppen. Därefter ser vi till medelinkomsten i detta inkomstintervall. I vårt exempel består denna pension av 75% inkomstpen-sion och 25% tjänstepension vilket medför att ökningstakten påverkas av de olika pensionslagens andel och utveckling. 3
I år ökar pensionen för en pensionär med medelinkomst med 2,4 procent och lönerna med 3,7 procent i löpande priser. Pensionärens nettoinkomst ökar samtidigt med 2,2 procent och med 4,5 procent för löntagaren 2. Pensionärernas beskattning är oförändrad i år men tack vare att prisbasbeloppet ökar blir grundavdraget något högre. Det ger en ytterst marginell skattesänkning för både pensionären och löntagaren. I år höjs skatten återigen för dem som betalar statlig inkomstskatt, genom en lägre uppräkning av brytpunkten som även medför att fler måste betala statlig skatt. Detta påverkar dock inte våra beräkningar då inkomsterna i våra exempel ligger under brytpunkten. Det gäller även de kommunala skattehöjningar som sker i 36 kommuner då vi utgår i från en oförändrad kommunalskatt på 32 procent under hela perioden. Sänkt skatt för landets pensionärer är önskvärt då deras köpkraft under lång tid utvecklats långsammare än för de yrkesaktiva. Lägre skatt för pensionärerna skulle dessutom stärka deras ofta ansträngda privatekonomi och på så sätt bidra till att bygga upp en buffert och en egen trygghet. Och därmed även dämpa behovet av olika bidrag som bostadstillägg. I debatten förs det ofta fram att Alliansen införde en pensionärsskatt. Det är helt felaktigt. Dock har det uppkommit en skatteskillnad mellan pensionärer och löntagare till följd av införandet av jobbskatteavdraget. Alliansen sänkte även skatten för pensionärer med totalt 16,5 miljarder kronor genom förhöjda grundavdrag under sin tid i regeringsställning. 2016 sänkte nuvarande regering skatten med ytterligare 1,9 miljarder kronor. Höjd inkomstpension 2017 Pensionerna har stärkts sedan 2014 då bromsen slog till och sänkte inkomstpensionen 3 med 2,7 procent. 2015 ökade den med 0,9 procent, 2016 med 4,2 procent och i år med 2,8 procent. Inkomstpensionernas utveckling beror framförallt på hur många som jobbar och deras inkomster. Den stora höjningen 2016 skedde mycket tack vare en högre sysselsättning 2014 jämfört med 2013 4. Årets höjning är också ett resultat av att svensk ekonomi utvecklats väl. Det bidrar till att pensionernas reala utveckling i år hamnar på 1,1 procent jämfört med 2006. Det kan jämföras med perioden 2006 2014 som uppvisade en minskning med 2,4 procent och till stor del förklaras av att bromsen slog till och sänkte pensionerna 2010, 2011 och 2014. men något svagare utveckling av garanti- och tjänstepensioner Garantipensionen och de flesta tjänstepensioner styrs av prisbasbeloppet. De minskade 2014 med 0,2 procent, ökade 2015 med 0,2 procent och sänktes 2016 med 0,4 procent. I år ökar de med 1,1 procent. Att pensionerna utvecklas långsammare beror till stor del på den så kallade tillväxtnormen5 i pensionssystemet. Den innebär att pensionerna räknas upp med inkomstindex minus 1,6 procentenheter under goda år. Men det beror också på att balanseringen i systemet, bromsen, slagit till och sänkt pensionerna tre gånger (2010, 2011 och 2014). Pensionssystemet ska vara hållbart över tid och generationer så någon form av balansering är viktig. 2) Beräknat utifrån en medelhög pension med inslag av 75 % allmän pension och 25 % tjänstepension. 3) Inkomstpensionen är en del av den allmänna pensionen, andra delar är premiepension och för dem som haft mycket låg taxerad inkomst garantipension. 4) Pensionsmyndigheten juli 2015. 5) Avdraget på 1,6 procent från inkomstindex görs på grund av att man vid beräkningen av en individs första pensionsutbetalning tar hänsyn till en tänkt framtida tillväxt på 1,6 procent. 4
Pensionärernas beskattning Före 2007 beskattades inkomst av pension och inkomst av förvärvsarbete lika. Denna likformighet var rimlig då pensionens olika delar bör betraktas som uppskjuten lön, det gäller särskilt tjänstepensionen. Införandet av det första jobbskatteavdraget 2007 som syftade till att göra det mer lönsamt att arbeta skapade dock en situation där likformigheten i skatteuttaget upphörde. Totalt har fem jobbskatteavdrag införts. Även skatten för pensionärer har reducerats i flera steg sedan 2009, genom förhöjda grundavdrag (regeringen 1,9 miljarder kronor 2016 och Alliansregeringen 16,5 miljarder kronor). Löntagaren har, förutom en lägre beskattning genom jobbskatteavdraget, en snabbare löneutveckling. Pensionärerna har generellt en långsammare pensionsutveckling och den så kallade bromsen i pensionssystemet har slagit till 2010, 2011 och 2014 och hållit tillbaka pensionerna. Socialdemokraternas vallöfte att avskaffa skillnaden i skatt mellan pension och lön Socialdemokraternas vallöfte att avskaffa skatteskillnaden mellan pension- och arbetsinkomst, var tänkt att ske i tre steg från och med 2015 6. Det första steget skulle omfatta alla med full garantipension och sänka skatten med totalt 1,8 miljarder kronor med start 2015. Steg 2 skulle ske 2016 och omfatta pension upp till 12 000 kronor i månaden och sänka skatten med 2,2 miljarder kronor. Det sista, och tredje steget, att avskaffa hela skatteskillnaden för samtliga pensionärer, skulle tas när regeringens ambitiösa mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 nås. Socialdemokraterna beräknade att ett avskaffande av skatteskillnaden totalt skulle kosta 15 miljarder kronor att genomföra. Knäpptyst om fortsatta skattesänkningar i budgeten för 2017 Efter valet 2014 misslyckades regeringen att säkra en riksdagsmajoritet och Alliansens budget för 2015 fick majoritet. Det innebar bland annat att det första steget senarelades till 2016 med vissa ändringar. Skatteskillnaden på lön och pension avskaffades förra året helt för i nkomster upp till 120 000 kronor per år (10 000 kronor i månaden) genom förstärkt grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget skulle även förstärkas, men med annan beräkningsgrund 7, för pensioner upp till 240 000 kronor per år (20 000 kronor i månaden). Men vi avslöjade att så inte blev fallet utan att gränsen i stället gick vid en månadspension på 17 617 kronor 2016. Därmed snuvades 200 000 pensionärer på sin skattesänkning 8. 4 av 10 pensionärer fick därmed inte någon skattelättnad alls under fjolåret utan i stället en mindre höjning. För majoriteten av dem som fick en lättnad var den ytterst liten. Under fjolåret fick dessutom en halv miljon pensionärer höjd kommunalskatt i intervallet 0,22 till 1,16 procentenheter (boendes i någon av de 63 kommuner som höjde skatten). Våra beräkningar visade också att de kommunala skattehöjningarna åt upp hela årets skattesänkning för 51 500 pensionärer. Det har varit tyst om hur det blir med fortsatta skattesänkningar som hela det andra steget, som enligt ursprungsplanen skulle ha genomförts 2016. Och i regeringens budget inför 2017 var det knäpptyst om fortsatta sänkningar. 6) http://www.socialdemokraterna.se/upload/stefan_lofven/artiklar/140624_ppt_pensioner.pdf 7) En kraftigare upptrappning av grundavdraget till 2,72 prisbasbelopp sedan är det lika stort inom ett visst inkomstintervall för att sedan trappas av. 8) I år, tack vare det högre prisbasbeloppet omfattas även de med pension upp till 20 000 kronor som nu får en marginell sänkning. 5
För dem med låga pensionsinkomster innebar det första steget en skattesänkning under 2016 med som mest 260 kronor i månaden. Regeringen lyfte gärna fram att 285 000 pensionärer även fick höjt bostadstillägg 2016 med i genomsnitt 90 kronor i månaden. Dessa förstärkningar i plånboken, sänkt skatt för vissa grupper och höjt bostadstillägg, åts dock upp av såväl avgiftshöjningar inom hemtjänsten 9 som höjd kommunalskatt i många kommuner och andra skattehöjningar på exempelvis bensin och ett försämrat ROT-avdrag. Kommentar: Skattebetalarna är positiva till arbetslinjen som den tidigare Alliansregeringen förde och införandet av jobbskatteavdraget. Det är starkare ekonomi med högre reallöner och fler i arbete som skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna. Därför är de skattehöjningar på arbete som regeringen genomfört, och planerar, skadliga. Det finns starka principiella och privatekonomiska skäl för att avskaffa den skatteskillnad som belastar landets pensionärer. Det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Det är principiellt fel att beskatta inkomster olika beroende på när i tid de plockas ut. Framförallt är tjänstepension uppskjuten löneutbetalning och ur likformighetsperspektiv är det viktigt med samma beskattning. I Sverige är pensionssystemet dessutom konstruerat så att inkomstbortfallet förstärks av en lägre uppräkning av pensionerna än den allmänna inkomstutvecklingen i ekonomin. Regeringens skattesänkning 2016 för dem med de lägsta pensionerna var välkommen. Särskilt för dem med enbart garantipension, då den minskade med 0,4 procent 2016. Samtidigt är det ett svek mot landets övriga pensionärer att det är knäpptyst om fortsättningen av Socialdemokraternas avlagda vallöfte till pensionärerna. Med den politik som nu förs med höjda skatter på arbetsinkomster och höjda arbetsgivaravgifter för unga och äldre är vi ytterst tveksamma till att regeringen kommer lyckas med sin ambitiösa målsättning att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. En målsättning som ett avskaffande av skatteskillnaden mellan pension och lön är villkorad till. Lägre skatt för pensionärerna skulle dessutom stärka deras ofta ansträngda privatekonomi och på så sätt bidra till att bygga upp en buffert och en egen trygghet. Och därmed även dämpa behovet av olika bidrag som bostadstillägg. Att pensionärer betalar högre skatt än de som fortfarande arbetar är sett ur ett internationellt perspektiv ovanligt. Mer brukligt är att belasta pensionen med en lägre skattesats för att på så sätt kompensera för det inkomstbortfall som oftast uppstår när den enskilde går i pension. Normalt brukar det i Sverige handla om att pensionären får cirka 60 75 procent av sin lön i pension. Med åldern brukar den avta då t ex olika tjänstepensioner klingar av. 9) Avgiften för hemtjänst och särskilt boende höjdes med 211 kr/månaden 2016. 6
Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel Metod, inkomstutveckling och beskattning 2006 2017 Sedan 2006 har både pensions och löneinkomsterna utvecklats i olika takt och beskattningen varierat mellan grupperna. Vi vill därför belysa hur en lika stor pension och lön år 2006 utvecklats efter skatt 2017 utefter pensions och löneutvecklingen. Ett vanligt ekonomiskt mått att belysa hur mycket pengar hushåll har att röra sig med är disponibel inkomst. Det är summan av hushållets skattepliktiga inkomster (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och avgifter. I vår analys förenklar vi något och räknar inte med olika transfereringar. Därför använder vi oss istället termen nettoinkomst. Detta gör vi utifrån tre typfall av en lika stor månadspension och lön (15 800, 29 150 och 9 200 kronor) efter skatt sedan år 2006 fram till och med 2017. Vi förenklar beräkningarna genom att ta hänsyn till hur pensionerna utvecklats utifrån inkomstpensionens och tjänstepensionens utveckling. Detta då dessa utgör större delen av pensionen, runt 95 procent. Vi tar därför inte hänsyn till premiepension och eventuell privat pension. Vid en pension på 15 800 kronor i månaden 2006 har typfallet cirka 75 procent inkomstpension och 25 procent tjänstepension. Tjänstepensionens andel tenderar att vara större vid högre inkomster och mindre vid lägre inkomster (i våra andra pensionsexempel räknar vi därför med en tjänstepension på 50 procent respektive 15 procent och att resterande del består av inkomstpension). Beräkningarna visar de årliga justeringarna av pensionerna (inkomstpension: följer följsamhetsindex och balansindex, tjänstepensionen: prisbasbeloppet) och löneutvecklingen i ekonomin (baserat på inkomstindex 10 ). Beräkningarna tar också hänsyn till de jobbskatteavdrag och förhöjda grundavdrag som trätt i kraft utifrån oförändrad kommunalskatt på 32 procent under hela perioden (Skatteverkets skattetabell 32 för åren 2006 2014 och deras räknesnurra Räkna ut din skatt för inkomståren 2015 2016 samt egna beräkningar för 2017 utifrån Regeringskansliets beräkningskonventioner). För den reala utvecklingen har vi använt SCB:s prisomräknare och inflationen 2017 baseras på regeringens prognos i budgetpropositionen för 2017, 1,5 procent. 10 10) Inkomstindex = den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige utifrån ett genomsnitt av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer 16 64 år. Vi använder detta index för att det fångar upp inkomstutvecklingen som även sker genom att personer byter arbete etc. 7
Utvecklingen av en medelinkomst efter skatt En pensionär som betraktas som medel - inkomst tagare 11 hade 2006 en pension på ungefär 15 800 kronor per månad (årsinkomst 189 600 kronor). Inkomstutveckling och beskattning Sedan 2006 har både pensions- och arbetsinkomsterna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en pensions- och arbetsinkomst på 15 800 kronor i månaden år 2006 motsvarar den i dag en månadsinkomst för pensionären på 18 060 kronor och 21 840 kronor för löntagaren. 2017 har löntagaren efter skatt cirka 40 100 kronor mer att röra sig med än en pensionär. Det motsvarar 19,3 procent i lägre köpkraft eller nära en femtedel i förlorad köpkraft gentemot löntagaren sedan 2006. Pensionären Pensionen har sedan 2006 ökat med 14,3 procent i löpande priser och 1,1 procent i reala termer. Den totala nettoinkomsten (pension efter skatt) har 2017, på årsbasis, ökat med 30 900 kronor jämfört med 2006. Det är en ökning med nära 23 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning med 8,5 procent. Löntagaren Lönen har ökat med 38,2 procent i löpande priser och 22,3 procent i reala termer. Den totala nettoinkomsten (lön efter skatt) på årsbasis har 2017 ökat med 71 000 kronor jämfört med 2006. Det är en ökning med 52 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning på nära 35 procent. Netto, efter skatt, har löntagaren fått totalt 283 600 kronor (i löpande priser) mer än pensionär en att röra sig med, under perioden 2007 2017. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaderna i beskattning. Diagram 1. Utvecklingen av en månadsinkomst på 15 800 kronor 2006, för en pensionär respektive löntagare, 2006 2017. (Löpande priser, kronor) 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* Löntagare Pensionär Prisutveckling * Prognos för inflationen 1,5%. 11) Medelinkomsttagaren befinner sig i mitten av inkomstfördelningen (p50-p50) för åldersgruppen (SCB:s inkomstfördelning). Därefter ser vi till medelinkomsten i detta inkomstintervall. 8
Tabell 2. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en månadsinkomst på 15 800 kronor 2006. (Kronor) År Pension, månad Nettoinkomst, år Lön, månad Nettoinkomst, år Skillnad i nettoinkomst: pensionär och löntagare 2006 15 800 136 608 15 800 136 608 0 2007 16 0 4 9 13 8 5 4 4 16 3 0 9 147 6 2 6 9 0 8 2 2008 16 4 5 6 141 9 8 5 17 0 3 8 15 6 0 9 3 14 10 8 2009 17 19 2 14 9 317 18 0 8 7 16 7 8 2 2 18 5 0 5 2010 16 76 4 14 8 215 18 150 17 0 2 9 9 2 2 0 8 4 2011 16 265 14 9 9 6 0 18 4 8 7 17 3 4 51 2 3 4 9 1 2012 16 8 0 4 15 4 611 19 3 9 4 18 1 6 3 0 2 7 0 19 2013 17 3 6 3 160 266 20 111 18 7 6 2 9 2 7 3 6 3 2014 17 0 0 4 15 8 3 31 20 211 19 0 0 5 3 31 7 2 2 2015 17 12 6 15 9 7 5 2 2 0 6 3 9 19 5 13 9 3 5 3 8 7 2016 17 6 4 2 16 3 9 6 0 21 059 19 8 6 4 2 3 4 6 8 2 2017 18 060 16 7 5 3 0 21 8 4 0 2 0 7 6 5 4 4 0 12 4 Ökning i löpande priser 2016 2017 2,4 % 2,2 % 3,7 % 4,5 % 5 542 2006 2017 Ökning i löpande priser 14,3 % 22,6 % 38,2 % 52,0 % Ökning i reala priser 1,1 % 8,5 % 22,3 % 34,5 % Förlorad köpkraft gentemot löntagaren 19,3 % 40 124 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller (2006 2014), Skatteverkets räknesnurra (2015 2016) samt regeringens beräkningskonventioner för 2017. Antaget en genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. Uppskattat att 75 procent av pensionen är inkomstpension och 25 procent är tjänstepension. En pensionär med 18 060 kronor i månaden betalar ca 5 600 kronor mer i skatt 2017 än en person som arbetar och har samma inkomst (49 200 kronor i skatt respektive 43 600 kronor). Om pensionären valt att jobba ett par år efter 65 år med motsvarande lön skulle skatten sänkas med 25 800 kronor 2017 (23 400 kronor). 9
Utvecklingen av en hög månadsinkomst efter skatt En pensionär som betraktas som höginkomsttagare 12 hade 2006 en pension på ungefär 29 150 kronor per månad 2006 (årsinkomst 349 800 kronor). Det är en inkomst under brytpunkten för statlig inkomstskatt. Inkomstutveckling och beskattning Sedan 2006 har både pensions- och arbetsinkomsterna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en pensions- och arbetsinkomst på 29 150 kronor i månaden år 2006, utifrån angivna förutsättningar på sidan 7, motsvarar den i dag en månadsinkomst för pensionären på ca 33 200 kronor och 40 300 kronor för löntagaren. 2017 har löntagaren 67 800 kronor mer att röra sig med. Det innebär att pensionären sedan 2006 förlorat nära en femtedel i köpkraft gentemot löntagaren, 19,3 procent. Pensionären Pensionen har ökat med ca 13,8 procent i löpande priser sedan 2006 och med 0,7 procent i reala termer. Den totala nettoinkomsten (pension efter skatt) har på årsbasis ökat med 50 700 kronor 2017 jämfört med 2006. Det är en ökning med 21,6 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av nettoinkomsten med 7,6 procent. Löntagaren Lönen har ökat med 38,2 procent i löpande priser sedan 2006 och med 22,3 procent realt. Den totala nettoinkomsten (lön efter skatt) har på årsbasis ökat med 118 600 kronor 2017 jämfört med 2006. Det är en ökning med 50,5 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av nettoinkomsten med 33,1 procent. Efter skatt har löntagaren fått totalt 404 100 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2007 2017. Då har vi tagit hänsyn till både inkomst utveckling och skillnaderna i beskattning. Diagram 2. Utvecklingen av en månadsinkomst på 29 150 kronor 2006, för en pensionär respektive löntagare, 2006 2017. (Löpande priser, kronor) 41 000 39 000 37 000 35 000 33 000 31 000 29 000 27 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* Löntagare Pensionär Prisutveckling * Prognos för inflationen 1,5 %. 12) Med höginkomsttagare avser vi de personer över 65 år vars inkomster uppskattas vara högre än cirka 90 procent och lägre än 10 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 90. SCB:s inkomstfördelning. 10
Tabell 3. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en månadsinkomst på 29 150 kronor 2006. (Kronor och procent) År Pension, månad Nettoinkomst, år Lön, månad Nettoinkomst, år Skillnad i nettoinkomst: pensionär och löntagare 2006 29 150 234 876 29 150 234 876 0 2007 2 9 6 0 3 2 4 9 7 5 0 3 0 0 8 9 2 5 3 0 8 4 3 3 3 4 2008 3 0 2 7 5 2 5 9 7 7 7 31 4 3 4 262 951 3 174 2009 31 6 21 2 7 8 8 5 5 3 3 3 7 0 2 8 9 8 5 7 11 0 0 2 2010 3 0 9 9 7 2 7 7 474 3 3 4 8 5 2 9 3 6 2 5 16 151 2011 3 0 4 8 0 2 7 3 0 3 8 3 4 10 8 2 9 9 7 8 1 2 6 74 3 2012 31 4 3 8 2 6 8 9 4 4 3 5 7 8 0 314 2 4 8 4 5 3 0 4 2013 3 2 2 4 8 2 76 16 8 3 7 10 3 3 2 4 13 3 47 9 6 5 2014 31 7 8 2 2 74 3 4 4 3 7 2 8 8 3 3 0 4 8 7 5 6 14 3 2015 31 9 5 3 2 7 5 8 5 2 3 8 0 7 8 3 3 8 6 9 5 6 2 8 4 3 2016 3 2 5 4 4 2 8 0 3 5 2 3 8 8 5 2 3 4 3 9 8 9 6 3 6 3 7 2017 3 3 17 9 285 589 4 0 2 9 5 3 5 3 4 2 8 6 7 8 3 9 Ökning i löpande priser 2016 2017 2,0 % 1,9 % 3,7 % 2,7 % 4 202 2006 2017 Ökning i löpande priser 13,8 % 21,6 % 38,2 % 50,5 % Ökning i reala priser 0,7 % 7,6 % 22,3 % 33,1 % Förlorad köpkraft gentemot löntagaren 19,2 % 67 839 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller (2006 2014), Skatteverkets räknesnurra (2015 2016) samt regeringens beräkningskonventioner för 2017. Antaget en genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. Uppskattat att 50 procent av pensionen är inkomstpension och 50 procent är tjänstepension. En pensionär med 33 180 kronor i månaden betalar drygt 16 000 kronor mer i skatt 2017 än en person som arbetar och har samma inkomst (112 600 kronor i skatt respektive 96 500 kronor). Om pensionären valt att jobba ett par år efter 65 år med motsvarande lön skulle skatten sänkas med 25 800 kronor 2017 (86 800 kronor). 11
Utvecklingen av en låg månadsinkomst efter skatt En pensionär som är låginkomsttagare 13 hade 2006 haft en pension på ungefär 9 200 kronor per månad (årsinkomst 110 400 kronor). Inkomstutveckling och beskattning En pensions- och arbetsinkomst på 9 200 kronor i månaden år 2006, utifrån angivna förutsättningar på sidan 7, motsvarar 2017 en månadsinkomst för pensionären på drygt 10 500 kronor och nära 12 700 kronor för löntagaren. 2017 har löntagaren 19 600 kronor mer att röra sig med än pensionären. Det innebär 15,4 procent i förlorad köpkraft för pensionären sedan 2006. Pensionären Pensionen har ökat med 14,5 procent i löpande priser sedan 2006 och med 1,3 procent i reala priser. Den totala nettoinkomsten (pension efter skatt) har på årsbasis ökat med 22 800 kronor 2017 jämfört med 2006. Det är en ökning med 26,8 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning med 12 procent. Löntagaren Lönen har ökat med 38,2 procent i löpande priser sedan 2006 och 22,3 procent i fasta priser. Den totala nettoinkomsten (lön efter skatt) har på årsbasis ökat med 40 400 kronor 2017 jämfört med 2006. Det är en ökning med 49,9 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av nettoinkomsten med 32,7 procent. Efter skatt har löntagaren fått totalt 169 300 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2007 2016. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaden i beskattning. Diagram 3. Utvecklingen av en månadsinkomst på 9 200 kronor 2006, för en pensionär respektive löntagare, 2006 2017. (Löpande priser, kronor) 13 000 12 500 12 000 11 500 11 000 10 500 10 000 9 500 9 000 8 500 8 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* Löntagare Pensionär Prisutveckling * Prognos för inflationen 1,5%. 13) Med låginkomsttagare avser vi de personer över 65 år vars inkomster uppskattas vara högre än cirka 10 procent och lägre än 90 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 10 (SCB:s inkomstfördelning). (Full garantipension, statligt finansierat grundskydd inom den allmänna pensionen, 2017 uppgår den maximalt till 7 952 kronor i månaden för en ensamstående och till 7 093 för en gift person. Det finns ett gediget regelverk kring storleken på garantipensionen och hur man är berättigad till den). 12
Tabell 4. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en månadsinkomst på 29 150 kronor 2006. (Kronor) År Pension, månad Nettoinkomst, år Lön, månad Nettoinkomst, år Skillnad i nettoinkomst: pensionär och löntagare 2006 9 200 84 864 9 200 84 864 0 2007 9 3 4 6 86 016 9 4 9 6 9 2 4 5 3 6 4 3 7 2008 9 5 9 3 8 8 3 6 5 9 921 9 7 18 5 8 8 2 0 2009 10 0 2 3 9 3 10 7 10 5 3 2 10 4 2 6 5 11 15 8 2010 9 7 5 3 9 2 0 7 5 10 568 10 5 9 3 7 13 8 6 2 2011 9 411 9 2 19 4 10 76 5 10 7 7 5 7 15 5 6 3 2012 9 7 3 0 9 5 3 2 6 11 2 9 3 112 7 9 5 17 4 6 9 2013 10 0 8 3 9 9 3 0 5 11 710 116 2 4 5 16 9 4 0 2014 9 8 4 9 9 8 4 5 4 11 76 8 118 3 5 9 19 9 0 5 2015 9 9 2 7 9 9 3 4 8 12 018 121 10 3 21 7 5 5 2016 10 2 7 3 105 292 12 262 12 3 12 8 17 8 3 6 2017 10 5 3 5 10 7 6 3 0 12 718 12 7 2 2 6 19 5 9 6 Ökning i löpande priser 2016 2017 2,6 % 2,2 % 3,7 % 3,3 % 1 760 2006 2017 Ökning i löpande priser 14,5 % 26,8 % 38,2 % 49,9 % Ökning i reala priser 1,3 % 12,2 % 22,3 % 32,7 % Förlorad köpkraft gentemot löntagaren 15,4 % 19 596 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller (2006 2014), Skatteverkets räknesnurra (2015 2016) samt regeringens beräkningskonventioner för 2017. Antaget en genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. Uppskattat att 85 procent av pensionen är inkomstpension och 15 procent är tjänstepension. En pensionär med 10 540 kronor i månaden betalar ca 140 kronor mer i skatt 2017 än en person som arbetar och har samma inkomst (19 000 kronor i skatt respektive 18 900 kronor). Om pensionären valt att jobba ett par år efter 65 år med motsvarande lön skulle skatten sänkas med 9 400 kronor 2017 (9 600 kronor i skatt). Skillnader mellan medel, hög och låg pension Skillnaderna när det gäller förändringstakterna mellan våra tre inkomstexempel i förhållande till 2006 är relativt små, särskilt mellan medel- och höginkomstexemplen. Dock bidrar skattesänkningen 2016, som var riktad till de allra lägsta pensionerna, att nettoinkomsten för pensionären med låg pension (och en högre andel allmänpension) får en större procentuell ökning än de med medel och hög pension. I ett kortare perspektiv, 2017 jämfört med 2016, blir skillnaderna mellan grupperna dock spretigare. Detta till följd av att den totala pensionen i exemplen består av olika andelar inkomstpension och tjänstepension, som i sin tur utvecklas olika 2017. Genomslaget blir därmed större när förändringen enbart belyses mellan två enskilda år. I det längre perspektivet jämnas dessa svängningar ut. 13
Eftersom inkomstpensionen 2017 ökar med 2,8 procent och tjänstepensionen med 1,1 procent gynnas pensionären med låg inkomst. Detta då den i våra exempel har 85 procent inkomstpension och resterande del tjänstepension vilket kan jämföras med 75 procent inkomstpension respektive 25 procent tjänstepension för medelpensionären och 50 procent vardera för pensionären med hög pension. Därtill har pensionären med låg pension fått ta del av 2016 års skattesänkning medan den blev knappt kännbar för medelpensionären. Pensionären med hög pension gick helt miste om den. Bland löntagarna varierar utvecklingen av nettoinkomsten något, trots samma procentuella utveckling av lönerna. Det beror på att deras skatt baseras på olika grundavdrag och jobbskatteavdrag som varierar med inkomsten. 14
Skattebetalarna anser Skattebetalarna anser att skatten bör sänkas för Sveriges pensionärer och skatteskillnaden gentemot löntagarna avskaffas. Detta av flera skäl. För det första är det principiellt felaktigt att beskatta inkomster olika beroende på när i tid de plockas ut. Det strider mot likformighetsprincipen. Att pension ska betraktas som uppskjuten lön är rimligt, även om pensionsinkomster består av olika delar. Den inkomstpension som vi har rätt till som äldre finansieras av de då yrkesverksamma, men består av inkomstgrundande pensionsrätter, en sorts skuldebrev från staten till oss, som vi får del av som pensionärer. Tjänstepension och premiepension är mer uppenbart uppskjuten lön vi avstår från en lön men tvingas genom politiska beslut eller kollektivavtal att spara denna lönedel inom ramen för dessa system. För det andra kompliceras vårt skattesystem ytterligare av skilda skattesatser. Samma skattesats på pensionsinkomst och löneinkomst vore ett viktigt steg mot ett enklare skattesystem. För det tredje har pensionärerna haft en betydligt sämre utveckling av sina pensionsinkomster än den allmänna löneutvecklingen i ekonomin. Det förklaras bland annat av balanseringen inom pensionssystemet. Den högre skatten på pension bidrar till att de ekonomiska skillnaderna mellan löntagare och pensionärer ökar ytterligare. Den årliga kostnaden för att likställa beskattningen kan grovt beräknas till omkring 15 miljarder kronor (inklusive regeringens första steg 2016). Skattebetalarna arbetar för låga och rättvisa skatter. Vi arbetar särskilt mot skatter som är skadliga för drivkrafter för företagande och arbete i vårt samhälle. Utgångspunkten är att individen ska få behålla större delen av det den tjänat ihop. Alla ska kunna ha möjlighet att bygga upp en buffert och en egen trygghet. Lägre skatt på pensionsinkomster stärker pensionärernas ofta ansträngda privatekonomi samtidigt som den inhemska efterfrågan stimuleras. En stark arbetsmarknad är viktig för landets pensionärer. Detta då inkomstpensionens utveckling framförallt beror på hur många som jobbar och deras inkomster. Referenser: Pensionsmyndigheten. Regeringen, budgetpropositionen för 2017. Regeringskansliet, Beräkningskonventioner 2017. SCB:s databas på Internet. Skattebetalarna, Pensionärernas köpkraft halkar efter (2015). Skatteverket, skattetabell 32 och Räkna ut din skatt. Socialdemokraterna. En förutsättning för en god utveckling av pensionerna och fortsatta skattesänkningar är en stark utveckling av sysselsättningen, arbetade timmar och inkomsterna. I det perspektivet är regeringens skattehöjningar på arbete skadliga och verkar i motsatt riktning. 15
Vi jobbar för lägre skatter och minskat slöseri med skattepengar Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.skattebetalarna.se info@skattebetalarna.se