Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Relevanta dokument
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger 3-årigt forskningsprojekt i Malmö (MSB) Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.

Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Anlagd brand i skolan

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand

Block 1 Den sociala dimensionen

Bostadsbränder under vintermånaderna. December - Februari

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Tillsyn över resultat

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå. Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige

Städers omvandling och sociala risker

Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder

Eldanläggelse och annan ungdomsbrottslighet: jämförelser med avseende på prevalens och förklarande faktorer

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

FE-1 Period

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen

Brandskyddsföreningens Service AB

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

Korpen Märsta-Sigtuna Motionsidrottsförening. Februari Ons 1 februari. Tor 2 februari. Mån 6 februari

Projekt Sociala risker 2011

TV-matcher t o m omg 40. Fr o m 1/ är matchvalen preliminära.

STATUS: Kostnad/nytta studie Tekniska system för att förhindra och begränsa anlagda bränder

Allsvenskan Original 2017 omg Omg Lag Lag Dag Datum Tid

Storsatsning mot anlagda bränder Ett forskningsprogram för att minska antalet anlagda bränder

Bostadsbra nder i storstadsomra den

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

HockeyAllsvenskan Slutligt spelschema för fastställande

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

BILBRÄNDER

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Nicklas Guldåker

En-gång-i-veckan-ryttare. SENIOR 2018 En-gång-i-veckan-ryttare

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Preliminära matchval för TV-sändningar HockeyAllsvenskan

Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Anlagd skolbrand

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

En-gång-i-veckan-ryttare. SENIOR 2019 En-gång-i-veckan-ryttare

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Schema per vecka med ansvariga hösten 2017

rt 2010 o p ap cial r o S

Omgång Dag Datum Hemmalag Bortalag Kl

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Mona Tykesson

En-gång-i-veckan-ryttare. SENIOR 2018 En-gång-i-veckan-ryttare

astma och liknande luftvägsproblem

Framgångsfaktorer vid bostadsbränder

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Upplysningar om branden Larmtid: :22 Whintergren Nykroppa

Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Säker och trygg kommun, 4 juni 2019

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Remissvar på remissen om riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Januari Veckodag Datum Styrelserum/kontor Kafélokalen

Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt

Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

En god bostad till en rimlig kostnad

Kommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation. Kulturdepartementet

Bränder i flyktingboenden i Sverige

Lägesbeskrivning kring bränder i flyktingboenden

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April Maj F2 rev

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall

Datum Ert datum 1(2) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning Peter Ehrenstråhle,

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga, Boende för ensamkommande flyktingbarn

Kalendarium Big Wind s föreställningar

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun

Bränder och brandskydd i flerfamiljsbostäder

Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism

Hearing 20 april Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman,

F Ö R S V A R S M A K T E N LIVGARDET KOMMENDANTEN I STOCKHOLM KOMMENDANTSTABEN

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Rutiner vid hot och våld Växjö Islamiska skola

Det gjordes 53 st anmälningar om inbrott och försök till inbrott i bostad under december månad (26 st 2012).

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Transkript:

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Institutionen för Urbana studier, Malmö högskola Urbana studier

Finns det samband mellan anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden? Pågående arbete: Statistiska analyser - indikatorer Identifiera förklarande faktorer Samband med andra uttryck för social oordning Grannskap som studieobjekt - hot spots utsatta platser Metodutveckling Forskningsdatas

Bakgrund: Sociala förändringsprocesser Ökade ekonomiska skillnader Ökad segregation Enklavisering Skolan och bostadsområdet arenor där skillnaderna blir tydligast Anlagd brand indikator för social oro och konfliktpraktik

Anlagda bränder. Var sker de och vad kan ökningen bero på? Malmö 1990-2009

Var sker anlagda bränder? Tydliga kluster. Anlagda bränder 2007-2010 Det finns tydliga rumsliga mönster och koncentrationer. Anlagd brand i byggnad

Tre typområden/grannskap 1. Kabelbränder?

Tre typområden/grannskap 2. Social oro? 1 3. Inga trender?

Grannskap, skolor, ekonomisk utsatthet Anlagda bränder 2007-2010 49 % 62 % 34 % 43 % Det finns samband mellan grannskap, skolbränder, konflikter och ekonomisk utsatthet. 21 % % = andel ekonomiskt utsatta barn Skolor Anlagd brand i byggnad Anlagd brand ej i byggnad Konflikter

Vad kännetecknar utsatta grannskap? Bakomliggande förklaringsfaktorer Andel ungdomar Boendetäthet Boendeform Ekonomisk standard Arbetslöshet Utbildning Utländsk bakgrund Primära förklaringsfaktorer Social kontroll Normsystem Beteendemönster Social sammanhållning Kollektiv förmåga Samhällstillit, alienation Rollmodeller Riskgrupper Anlagd brand

Grannskap och social (o)ordning Grannskap och boende Informell ordningsmakt -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Polis Socialtjänst Stor grupp ungdomar RTJ Riskgrupp tonårspojkar, unga män Skola m.fl. Mindre grupp drivande tonårspojkar, unga män Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Konfliktfält Oklara sociala kontrakt Andra aktörer Fastighetsägare Kortsiktig investering Föreningsliv Myndighetssektor Formell ordningsmakt

Grannskapsanalys och sju frågor: Finns det många ungdomar? Finns det en grupp alienerade ungdomar? Dominerar hyreslägenheter? Finns det trångboddhet? Sköter fastighetsägaren sina fastigheter? Är de boende engagerade i boendet? Finns det en förmåga att lösa gemensamma uppgifter eller problem?

Hur drabbas skolorna? Malmö 1990-2010 80 Riket 1996-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Totalt antal bränder Totalt anlagd brand

Skolan som arena för missnöje och frustration -Anlagda bränder per timme skolor 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Riket 1996-2010 Malmö 2005-2011 Skolområdet Skolbyggnaden

Antal insatser, bränder och anlagda bränder Förskola, skola och fritidsgård Malmö 2005-2010 180 160 140 120 100 80 60 Totalt insatser Totalt antal bränder Totalt anlagd brand 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Skadekostnader för sex grundskolor i en stadsdel i Malmö 1200000 1000000 Genomsnitt 236 000/år för de tre mest utsatta skolorna 800000 600000 400000 200000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Typfall: Skola med anlagda bränder under ordinarie skoltid 2005-2010 Brandorsak/händelse Bib/bejb/övr Startföremål Startutrymme Datum Dag tid Okänd/ej angiven Ej brand 2005-04-11 Mån 13 Detektor/larmknapp/i ntryckt bibrandskåp Ej brand 2005-10-13 Tor 12 Anlagd brand med Brand ej i Container Utomhus 2005-12-20 Tis 16 uppsåt byggnad Annan orsak Ej brand 2006-08-10 Tor 07 Annan orsak (felsignal) Ej brand 2006-09-01 Fre 05 Detektor/Larmknapp/ Ej brand 2007-01-10 Ons 22 Intryckt bibrandskåp Fyrverkeri/smällare Ej brand 2007-12-20 Mån 12 Fyrverkeri/smällare Ej brand 2007-12-21 Tis 8 Fyrverkeri/smällare Ej brand 2008-01-08 Tis 15 Annan orsak Ej brand 2008-01-08 Tis 12 Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Lös inredning /papper Okänd/ej angiven 2008-01-30 Ons 10 Glömd Ej brand 2008-02-04 Mån 7 spis/matlagning Glömd Ej brand 2008-02-04 Mån 7 spis/matlagning Annan orsak Ej brand 2008-06-19 Tor 10 Okänd/ej angiven Ej brand 2009-02-23 Mån 12 Barns lek med eld Brand i byggnad Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Detektor/Larmknapp/ Intryckt bibrandskåp Annan Utomhus 2009-09-24 Tis 16 Lös inredning /Papper Utomhus 2010-01-25 Mån 13 Ej brand 2010-07-09 Fre 14 Fyrverker/smällare Ej brand 2010-12-16 Tor 12 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Falsklarm Detektor/larmknapp/intryc kt bibrandskåp Annan orsak Teknisk service/tekniskt fel Glömd spis/matlagning Förmodad brand Fyrverkeri/smällare Okänd/ej angiven Barns lek med eld Annan brandorsak Anlagd med uppsåt

Typfall: Skola med merparten anlagda bränder under ej ordinarie skoltid, 2005-2010 Brandorsak/händ else Bib/bejb/övr Startföremål Startutrymme Datum Dag tid 10 Falsklarm Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Lös inredning/papp er Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Lekredskap/ute möbler Toalett 2006-05-29 Mån 13 Utomhus 2006-10-21 Lör 16 9 8 Detektor/larmknap p/intryckt bibrandskåp Annan orsak Okänd/ej angiven Brand ej i byggnad Container Okänd 2007-03-07 Ons 13 Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Byggnadens insida/utsida Okänd 2007-04-22 Sön 20 Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 2007-06-16 Lör 1 7 6 Teknisk service/tekniskt fel Glömd spis/matlagning Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Motorfordon, moped/bil Utomhus 2007-08-28 Tis 20 5 Förmodad brand Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Okänd/ej angiven Förråd 2007-09-07 Fre 18 Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 2007-09-22 Lör 18 4 Fyrverkeri/smällare Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 2007-09-27 Tor 24 Falsklarm Falsklarm 2007-10-03 Ons 20 3 Okänd/ej angiven Falsklarm Falsklarm 2007-10-03 Ons 20 2 Barns lek med eld Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Container Utomhus 2008-09-11 Tor 18 Anlagd med uppsåt Brand ej i byggnad Lös inredning/papper Utomhus 2008-10-05 Sön 18 1 Annan brandorsak Anlagd med uppsåt Brand i byggnad Okänd Samlingsloka 2009-01-01 Tor 24 l Förmodad brand Förmodad brand Okänd Okänd 2009-09-13 Sön 22 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Anlagd med uppsåt

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Slutsatser: Vissa grannskap är mer utsatta än andra Socioekonomiska förhållanden har betydelse behov av fördjupad analys Utsatta grannskap har utsatta skolor

Fortsatt arbete Fördjupad statistisk och rumslig analys Fördjupade skolanalyser Områdesbaserad risk-och sårbarhetsanalys SystematiskSocial Observation (SSO) av fysiskoordning Forskningsdatabas

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Tack! nicklas.guldaker@keg.lu.se Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Institutionen för Urbana studier, Malmö högskola Urbana studier