Organisationsprojektet Öppna forum Resultat från dialogövningar Det är ditt förbund hur vill du ha det?
Öppna forum dialogövningar i distrikten Distrikt Förträff ungdomar Samtliga Rep. klubbar Blekinge 6 30 4 Dalarna 0 22 11 Gotland 0 37 7 Gävleborg 2 23 14 Göteborg & Bohuslän 30 14 Halland 55 24 Mittsvenska 17 Norrbotten 6 16 2 Skåne 50 29 Småland 5 22 8 Stockholm 40 14 Södermanland 0 11 4 Uppland 24 17 Värmland 15 21 8 Västerbotten 0 16 8 Västergötland 0 22 18 Västmanland 16 45 12 Örebo 0 22 9 Östergötland 3 15 6 Svenska Ridsportförbundet 53 518 209 Uppgift från CUS 85
Öppet Forum - program Ungdomsförträff (1h) Öppet forum (3h) Presentation Inledning & bakgrund Dialogövningar 1 5 i grupper Avslutning & medskick
Börja här Instruktion: Välj en deltagare i gruppen som ansvarar för att läsa texten, leda samtalet och anteckna gruppens svar. 1. Medlemsnytta Distrikt:. Datum:.. 1. Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. Därför att.. 2. Nedan ser ni ett förslag på en modell med fyra medlemsprofiler som projektet tagit fram. Fakta & bakgrund 1. Ridskoleverksamhet, förening som bedriver ridskoleverksamhet i egen regi eller tillsammans med annan arrangör. Vad är det Svenska Ridsportförbundet kan ge i service till föreningar, enskilda medlemmar och arrangörer? Vad ska ett basutbud till ridskolor innehålla? Vem ska tillhandahålla det? Vad behöver föreningarna? Tävlingsarrangörerna? Och ska basutbudet finnas på central eller regional nivå? 2. Tävlingsverksamhet, förening som driver tävlingsverksamhet genom att arrangera egna tävlingar och/eller som har tävlingsryttare som löser licens. 3. Övrig verksamhet. Detta är en förening som samlar upp de som idag inte är engagerade i någon av de övre kategorierna. Det kan vara förening som har ryttare som i första hand ägnar sig åt motionsridning, träning och rehabilitering men även verksamhet såsom uppstallning och uppfödning. Vidare har vi i denna grupp grupperat in tränare. En grupp som dessutom ingår i denna är hästintresserade människor som vill främja häst- och ridsport. Frågan kan sammanfattas i vad får vi för pengarna och vad är rimligt att förvänta sig att få för medlemsavgiften till förening och till förbundet regionalt och centralt? 4. Anläggningsverksamhet i form av ägande, arrende eller annan form som kräver insatser i form av drift och/eller underhåll av anläggning. Basutbudet som Svenska Ridsportförbundet erbjuder regionalt och centralt är inte tillräckligt känt för alla medlemmar. Därutöver har dagens 19 distrikt olika förutsättningar vilket innebär att utbud och stöd till medlemmarna inte är likalydande över hela landet. Tycker ni i gruppen att en indelning av medlemsprofiler enligt ovanstående modell är rätt? SvRF jobbar ständigt med att öka medlemsnyttan och förbättra basutbudet. Detta görs bland annat genom att revidera det befintliga basutbudet. 3. Ett annat förslag från projektet är att dela upp basutbudet i två delar, ett grund-basutbud och ett fokus-basutbud. Grund-basutbud utgörs av det stadigvarande utbudet beslutat på central och regional nivå. Fokus-basutbud är det, per verksamhetsår, beslutade extra utbud. Vissa delar av basutbudet föreslås alltså vara fast och vissa delar föreslås vara flexibelt baserat på föreningarnas behov samt stämmans och förbundets inriktning. För att förtydliga vilket basutbud som skulle kunna erbjudas till vem har projektet valt att definiera medlemsprofiler för föreningar och enskilda medlemmar. Profilerna utgår från intresse och verksamhet. Till höger ser ni ett förslag på en modell för medlemsprofiler som arbetsgruppen tagit fram. Därför att.. Anser ni i gruppen att det är rätt att jobba med ett fast och ett flexibelt basutbud som är riktat till ovan nämnda medlemsprofiler? Därför att..
1. Medlemsnytta ANALYS: håller med om nulägesbeskrivningen. håller med om att indelningen av medlemsprofilerna är rätt. anser att det är rätt att jobba med ett fast och ett flexibelt utbud. I alla tre frågorna är det en sådan övervägande majoritet, att ställning inte behöver tas till dem som är negativa. Deras åsikter kommer att beaktas, men viktas mot den minoritet som de defacto är. 1. Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. 2. Nedan ser ni ett förslag på en modell med fyra medlemsprofiler som projektet tagit fram. Tycker ni i gruppen att en indelning av medlemsprofiler enligt ovanstående modell är rätt? Vad ingår i nuvarande basutbud? 1. Ridskoleverksamhet, förening som bedriver ridskoleverksamhet i egen regi eller tillsammans med annan arrangör. 2. Tävlingsverksamhet, förening som driver tävlingsverksamhet genom att arrangera egna tävlingar och/eller som har tävlingsryttare som löser licens. 3. Övrig verksamhet. Detta är en föreningsom samlar upp de som idag inte är engagerade i någon av de övre kategorierna. Det kan vara förening som har ryttare som i första hand ägnar sig åt motionsridning, träning och rehabilitering men även verksamhet såsom uppstallning och uppfödning. Vidare har vi i denna grupp grupperat in tränare. En grupp som dessutom ingår i denna är hästintresserade människor som vill främja häst- och ridsport. 4. Anläggningsverksamhet i form av ägande, arrende eller annan form som kräver insatser i form av drift och/eller underhåll av anläggning. Kan Övrigt kategorin bli för stor? 3. Ett annat förslag från projektet är att dela upp basutbudet i tvådelar, ett grund-basutbudoch ett fokus-basutbud. Grund-basutbudutgörs av det stadigvarande utbudet beslutat påcentral och regional nivå. Fokus-basutbudär det, per verksamhetsår, beslutade extra utbud. Vissa delar av basutbudet föreslås alltsåvara fast och vissa delar föreslås vara flexibelt baserat påföreningarnas behov samt stämmans och förbundets inriktning. Anser ni i gruppen att det är rätt att jobba med ett fast och ett flexibelt basutbud som är riktat till ovan nämnda medlemsprofiler?
Börja här Instruktion: Byt person som ansvarar för att läsa texten, leda samtalet och anteckna gruppens svar. 2. Sektioner, roller och ansvar Distrikt:. Datum:.. 1. Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. Därför att.. Fakta & bakgrund Så här ser det ut idag: Svenska Ridsportförbundet har tre centrala sektioner; Tävling-, Ridskole- och Utbildningssektionen samt Centrala Ungdomssektionen. Under Tävlingssektionen finns en Kommitté för varje gren. Ridskole- och Utbildningssektionen och Centrala Ungdomssektionen arbetar i projekt och med arbetsgrupper. I distriktsförbunden finns motsvarande indelning av sektioner. För att uppnå en större tydlighet i organisation och resursfördelning kan den ideella organisationen omfördelas och delas in i fem likalydande sektioner centralt och i distrikten: Utbildning, Ridskola/Anläggning, Tävling, Medlemsutveckling och Ungdom. En indelning av verksamheten som ser likadan ut centralt som i distrikten kan skapa större förutsättningar för ett hållbart samarbete, samarbete över administrativa gränser och tydligare rollfördelningar. Det kan bidra till en tydligare röd tråd i arbetet som utförs och en mer logisk samverkansform mellan såväl individer som ridsportens olika nivåer. 2. Påstående: För att kunna ge rätt stöd och medlemsnytta behöver vi organisera oss annorlunda. Genom att t.ex. bilda fem sektioner som återfinns både centralt och regionalt skapas en röd tråd. IDAG FÖRSLAG Centrala Ungdomssektion Utbildning Ridskola/ Utbildning Tävling Fler sektioner skulle dessutom innebära att respektive sektion skulle kunna fokusera ytterligare på sitt område, samt att ansvar och roller blir tydligare för alla i organisationen. Ridskola/ Anläggning Tävling Medlemsutveckling Ungdom Ja, därför att:... Nej, därför att:......
2. Sektioner, roller och ansvar ANALYS: håller med om nulägesbeskrivningen. håller med om påståendet. 1. Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. Det har framförts andra indelningar av sektioner än förslaget. 2. Påstående: För att kunna ge rätt stöd och medlemsnytta behöver vi organisera oss annorlunda. Genom att t.ex. bilda fem sektioner som återfinns både centralt och regionalt skapas en röd tråd. Fler sektioner skulle dessutom innebära att respektive sektion skulle kunna fokusera ytterligare på sitt område, samt att ansvar och roller blir tydligare för alla i organisationen. IDAG Centrala Ungdomssektion Ridskola/ Utbildning Tävling FÖRSLAG Utbildning Ridskola/ Anläggning Tävling Medlemsutveckling Ungdom Ja, därför att: 73% Bättre fokus kan vi behöva Bra med ungdom som egen Nej, därför att: 27% Vi borde jobba med det vi har
Börja här Instruktion: Byt person igen som ansvarar för att läsa texten, leda samtalet och anteckna gruppens svar. Distrikt:. Datum:.. 3. Regionalisering 1.Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. Därför att.. Fakta & Bakgrund Så här ser det ut idag: Svenska Ridsportförbundet har 19 distriktsförbund. Förbundets 913 föreningar har sitt distrikt att i första hand diskutera sin verksamhet med och ställa frågor till. Distrikten arrangerar till exempel regionala utbildningar och planerar den regionala/lokala tävlingsverksamheten. Färre och större organisatoriska sammanslutningar skulle kunna bidra till att minska sårbarheten och ge bättre ekonomiska förutsättningar då kanslierna blir större och antalet anställda per enhet fler. Det skulle i sin tur ge en samstämmighet i vilken servicenivå medlemmarna erbjuds. Varje ridsportregion skulle kunna utgöra en egen juridisk person där medlemsföreningarna som finns inom dess geografiska hemvist automatiskt ansluts som medlemmar. Varje region leds av en styrelse som utses på regionårsmötet. För att ge samtliga medlemsföreningar möjlighet till samma utbud och service föreslås de nuvarande 19 distriktsförbunden ombildas till 6-9 regioner. I regioner som får betydande storlek geografiskt sett är det viktigt att beakta olika alternativ för att underlätta medlemmarnas deltagande i regionala arrangemang. 2. En del distrikt är mindre, med få anställda och svag ekonomi. De har svårt att ge samma service till förbundets medlemmar som ett stort distrikt. En större region blir starkare och kan därmed ha ett annat och jämnare utbud.? Det blir längre mellan förening och kansli, kontakterna blir opersonliga och den kunskap om föreningarnas verksamhet som finns på kansliet går till viss del förlorad. Vad tror ni, skulle det bli bättre eller sämre med färre och större regioner? Sätt ett x på skalan nedan. Mycket sämre 1 Mycket bättre 2 3 4 5 6 7 Vad skulle konsekvensen kunna bli av färre och större regioner? Vad skulle vi i så fall behöva göra annorlunda om det blev färre distrikt?
3. Regionalisering ANALYS: Majoriteten håller med om nulägesbeskrivningen. Det visar sig att det finns en liten grupp som inte håller med om nulägesbeskrivningen på distriktsnivå. Vi ser att fler är för en regionalisering, men de är osäkra påregionaliseringens förbättringspotential. De som är negativt inställda till regionalisering anser att det kommer att försämras betydligt. 45% anser att en regionalisering skulle innebära en försämring. 1.Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. Därför att.. 2. En del distrikt är mindre, med få anställda och svag ekonomi. De har svårt att ge samma service till förbundets medlemmar som ett stort distrikt. En större region blir starkare och kan därmed ha ett annat och jämnare utbud. Distrikten har olika förutsättningar Det blir längre mellan förening och kansli, kontakterna blir opersonliga och den kunskap om föreningarnas verksamhet som finns på kansliet går till viss del förlorad. Vad tror ni, skulle det bli bättre eller sämre med färre och större regioner? Sätt ett x på skalan nedan. 1 2 3 4 5 6 7? Distriktsstyrelse Sämre Vad skulle konsekvensen kunna bli av färre och större regioner? Längre avstånd och opersonligare men Bättre utbud och bättre samarbete Vad skulle vi i så fall behöva göra annorlunda om det blev färre distrikt? Se över kommunikation samt förbättra information och samverkan Sprid ut mötesplatser, utbildningar och tävlingar över hela regionen Bättre
Börja här Instruktion: Byt person igen som ansvarar för att läsa texten, leda samtalet och anteckna gruppens svar. 4. Den demokratiska processen inflytande, delaktighet och rösträtt 1. Det finns olika varianter på inflytande, samverkan och delaktighet. Vilken form av nedanstående demokratisk process och rösträttsförfarande tycker ni att Svenska Ridsportförbundet bör ha för att uppnå ökat medlemsinflytande? Vad är bäst för din förening? Sätt ett kryss på pilen nedan i den riktning ni tycker att Svenska Ridsportförbundet bör gå (om ni tycker att vi ska förflytta oss). Fakta & Bakgrund Generellt kan sägas att ett förbunds stämma är det högsta beslutande organet och det yttersta tillfället att som medlemsförening kunna utöva inflytande på förbundets verksamhet och inriktning. Så här ser det ut idag: Svenska Ridsportförbundet har förbundsstämma vartannat år. Till stämman kan distrikten och föreningarna skicka ombud. Distrikten har antingen 12 eller 20 röster var, föreningarna har två till fyra röster beroende på storlek. Med en förändrad organisation följer frågan vem som ska bestämma. Vilken form av demokratisk process ska Svenska Ridsportförbundet ha? En förening en röst, eller kanske till och med en medlem en röst? Eller ska medlemmarna i ett distrikt eller region välja ledamöter som representerar medlemmarna till förbundsstämman? Organisationsprojektet har inte lagt något konkret förslag för vilken demokratisk process som Svenska Ridsportförbundet bör ha utan menar att detta område bör utredas vidare. Distrikt:. Datum:.. Idag Direkt demokrati Beslut på förbundsstämman fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva. En förening = en röst. Alla röster väger lika tungt. Skulle underlättas av någon form av systemstöd för röstning. Folkomröstningar, som de fungerar i Sverige idag, är en form av direkt demokrati. Nuvarande demokratiska process Representativ demokrati Till förbundsstämman kan distrikten och föreningarna skicka ombud. Distrikten har antingen 12 eller 20 röster var, föreningarna har två till fyra röster beroende på storlek. Distriktens/Regionernas representanter på förbundsstämman väljs av dess medlemsföreningar för att en representativ bild skall uppnås. Antalet röster utgår från antalet medlemmar: Föreningar 1-249 medlemmar - 2 röster 250-499 medlemmar - 3 röster 500 medlemmar eller fler - 4 röster Distrikt 1-20 föreningar - 12 röster 21 föreningar eller fler - 20 röster Din röst representeras då av en vald person under en viss bestämd tid.
ANALYS: Svaren är spridda över hela skalan och det finns inte enighet om hur den demokratiska processen ska gå till. 4. Den demokratiska processen inflytande, delaktighet och rösträtt 1. Det finns olika varianter på inflytande, samverkan och delaktighet. Vilken form av nedanstående demokratisk process och rösträttsförfarande tycker ni att Svenska Ridsportförbundet bör ha för att uppnå ökat medlemsinflytande? Vad är bäst för din förening? Medel Under nuvarande demokratiska process har synpunkter påett förändrat röstetal till föreningarnas fördel framförts. Idag Distriktsstyrelse Direkt demokrati Beslut påförbundsstämman fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva. En förening = en röst. Alla röster väger lika tungt. Skulle underlättas av någon form av systemstöd för röstning. Folkomröstningar, som de fungerar i Sverige idag, är en form av direkt demokrati. Nuvarande demokratiska process Till förbundsstämman kan distrikten och föreningarna skicka ombud. Distrikten har antingen 12 eller 20 röster var, föreningarna har tvåtill fyra röster beroende på storlek. Antalet röster utgår från antalet medlemmar: Föreningar 1-249 medlemmar - 2 röster 250-499 medlemmar - 3 röster 500 medlemmar eller fler -4 röster Distrikt 1-20 föreningar - 12 röster 21 föreningar eller fler -20 röster Representativ demokrati Distriktens/Regionernas representanter påförbundsstämman väljs av dess medlemsföreningar för att en representativ bild skall uppnås. Din röst representeras dåav en vald person under en viss bestämd tid.
Börja här Instruktion: Byt person igen som ansvarar för att läsa texten, leda samtalet och anteckna gruppens svar. 5. Ett förbund gemensam vision, mål och planeringscykel Distrikt:. Datum:.. 1.Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. Därför att.. Vision Sverige skall vara en ledande ridsportnation i världen avseende kvalitet på breddverksamhet, sportsliga framgångar, hästar och hästhållning samt avel för ridsportens behov. Vår verksamhet ska kännetecknas av stort engagemang, hög kompetens, skickligt ledarskap, ansvarstagande och god etik 2.Känner ni igen er i denna vision? Inte alls Till vissa delar Till stora delar Helt och Hållet 3.Påstående: Om det finns en röd tråd från central nivå via distriktsnivå, regional nivå ner till lokal nivå kommer det att öka delaktigheten, inflytandet och även öka medlemsantalet. Det kommer även att ställa krav på förbundet som helhet att öka den interna samverkan och samordningen. Ja, därför att:. Nej, därför att:.. 4.Vad skulle nyttan vara av att ha en gemensam vision, gemensamma mål och gemensam planering, det vill säga att vara Ett förbund?
ANALYS: håller med om nulägesbeskrivningen. Över hälften håller till stora delar eller helt och hållet med om att de känner igen sig i visionen. 5. Ett förbund - gemensam vision, mål och planeringscykel 1.Projektets uppfattning av nuläget finns beskrivet under Fakta & bakgrund. Känner ni igen er i visionen? Därför att.. håller med om påstående 3. Den minoritet som inte håller med om påståendet kring den röda tråden, ser en risk för en toppstyrd organisation. Den röda trådens nytta belyses/framhävs av ord som: Styrka, tydlighet, enkelhet, ansvar, samverkan, vi-känsla 3.Påstående: Om det finns en röd tråd från central nivå via distriktsnivå, regional nivå ner till lokal nivå kommer det att öka delaktigheten, inflytandet och även öka medlemsantalet. Det kommer även att ställa krav på förbundet som helhet att öka den interna samverkan och samordningen. Ja, därför att:. 86% Distrikten har olika förutsättningar Nej, därför att:.. 14% Risk för att det blir en toppstyrd organisation 4.Vad skulle nyttan vara av att ha en gemensam vision, gemensamma mål och gemensam planering, det vill säga att vara Ett förbund? Starkare om alla jobbar åt samma håll Tydlighet och ökad samverkan