Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun tidig samrådshandling november 2009

FÖRORD WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Botkyrka kommun framtagit en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning, vilken ingår i de tidiga samrådshandlingarna för programmet för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun. Medverkande Styrgrupp Lars Olson, Planeringschef Anna Holm, Exploateringschef Christer Björklund, tf Samhällsbyggnadschef Marita Claeson, Stadsarkitekt Wadih El-Achkar, Näringslivschef Eva Jansson, Kultur- och fritidschef Projektgrupp Per-Anders Framgård, Projektledare, Utvecklingschef Ulla Ryk, Planarkitekt Ebrahim Khajeh-Zadeh, Trafikplanerare Dan Arvidsson, Miljö Sven-Gunnar Broström, Kulturmiljö/arkeologi Agneta Engver Lindqvist, Mark- och exploateringsingenjör Åsa Anderljung, Kultursekreterare Ulf Ekberg, Senior konsult Rapportförfattare Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning Mia Tiderman, Teknikansvarig MKB, WSP Samhällsbyggnad Johanna Alton, Kulturmiljö/MKB, WSP Samhällsbyggnad Susanna Nilsson, Granskare, WSP Samhällsbyggnad Programförslag A1 arkitekter och Spacescape AB Naturvårdsutredning Calluna AB Landskapsanalys Vägverket konsult Trafik Trivector och WSP Analys och Strategi 2 (59)

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING...4 2 INLEDNING...12 3 OMRÅDESBESKRIVNING...15 4 ALTERNATIV...16 5 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH METOD...20 6 MILJÖKONSEKVENSER...23 LANDSKAPSBILD...24 KULTURMILJÖ...25 NATURMILJÖ...36 REKREATION OCH FRILUFTSLIV...45 MARKFÖRHÅLLANDEN...48 BULLER...48 LUFT...52 VATTEN...53 7 UPPFÖLJNING...55 8 FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE UTREDNINGAR...55 9 KÄLLFÖRTECKNING...57 BILAGA 1...58 BILAGA 2...59 3 (59)

1 SAMMANFATTNING Bakgrund Bakgrunden till upprättande av ett program är dels att det finns privata intressen att bygga en familjepark i Hågelby, dels att kommunen har ambitioner att utveckla landskapets rekreationsvärden i allmänhet och i synnerhet, att utveckla marken längs E4/E20 för verksamheter och att driva en lokal stadsutveckling för boende och arbetande, minska störningarna från trafiken samt att skapa förutsättningar för att knyta samman norra Botkyrka med södra Botkyrka. Det finns även förslag från kommunens sida att pröva en utbyggnad av en vindkraftspark centralt i området. I denna översiktliga MKB prövas två alternativa förslag för markområdet Hågelby, Eriksberg och Lindhovs framtida användning. Kring dessa utvecklingsmöjligheter vill kommunen föra en tidig öppen dialog innan en slutgiltig samrådshandling presenteras. Programarbetet ska resultera i riktlinjer för den framtida markanvändningen i området samt utgöra ett ramverk för kommande detaljplanearbete. Planeringen för området har som huvudinriktning att: Utnyttja det strategiska läget vid porten till storstadsregionen för mer verksamheter. Utveckla området runt Hågelby som mötesplats med ett nytt innehåll i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Utveckla det värdefulla naturoch kulturlandskapet i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Ordna vägtrafiken i området så att bättre samband skapas mellan Botkyrkas olika stadsdelar. Nedan följer en kortfattad beskrivning av det som är gemensamt för alternativ I och II, samt vad som är särskiljande för de båda alternativen. Gemensamt för alternativen Marken närmast E4/E20 exploateras för bebyggelse som utnyttjar det strategiska läget. En familjepark föreslås i området för Skrävsta Hågelby. Ridverksamheten flyttas från Skrävsta till Lindhovs gård för att möjliggöra en utvidgning av familjeparken. Exploatering av enbostadshus föreslås vid Lindhov. Alternativ I I alternativet utnyttjas det faktum att andra vägprojekt i området medfört att Hågelbyleden i framtiden inte behöver användas som primärled för farligt gods. Om en ny dragning av Hågelbyleden inte kan komma till stånd föreslås att ledens status som länsväg ska upphöra, och Hågelbyleden bli en kommunal gata. Ny bebyggelse föreslås på var sida om E4/E20 fram till Hammarby gård på norra sidan. På södra sidan föreslås ny bebyggelse för verksamheter och bostäder i en kil söderut in i området. Nya kommunala gator tillkommer vilka ska knytas samman med den nya gatan längs grönområdets kant. Alternativet prövar möjlig bebyggelse längs Sankt Botvids väg på mark som tillhör Svenska kyrkan. Alternativ II I alternativet föreslås en ny Hågelbyled enligt Eriksbergsalternativet. Även i detta alternativ blir den befintliga Hågelbyleden en kommunal gata, i programmet kallad Hågelby Allé. Ny bebyggelse föreslås på var sida om E4/E20 öster om Botkyrka kyrka och inte längre västerut än Botkyrkabackens fot. Syftet är att bevara området kring Botkyrka kyrka. Bebyggelse föreslås i form av enbostadshus blandat med storskaligare bebyggelse längs den kommunala gatan. Detta alternativ prövar även bebyggelse för enbostadshus på höjden söder om Aspens östra ände. I detta alternativ finns det förslag på att bygga en vindkraftspark på höjderna mitt i programorådet öster om Aspen. 4 (59)

Den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen Syfte Ett första steg i planprocessen är framtagandet av ett program. Botkyrka kommun har valt att ta fram en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som syftar till att generellt beskriva de viktigaste positiva och negativa miljökonsekvenserna för de olika alternativen som har utarbetats i programmet. Miljöbedömningsprocessen blir därmed tidigt integrerad i planprocessen. Beskrivning av dokumentet Sammanfattningen innehåller mycket kortfattade beskrivningar som inte helt kan återge huvudtextens fördjupade resonemang. Läsarna uppmanas starkt att också läsa de fördjupade delarna. Denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning till programhandlingen har tagits fram för det tidiga samråd som ska företas. Eftersom planeringsprocessen befinner sig i ett tidigt skede är underlagsmaterialet inte komplett. Fortfarande finns det ett visst behov av ytterligare utredningar. I detta skede har den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen fokuserat på aspekter som i behovsbedömningen har bedömds som de viktigaste; landskapsbild, kulturmiljö och naturmiljö. Dessa aspekter har därför getts ett större utrymme i dokumentet. Kunskapsläget varierar mellan aspekterna, vilket bidrar till att de beskrivits med olika detaljeringsgrad. För vissa aspekter finns förslag på skadeförebyggande åtgärder samt förslag på ytterligare utredningar. Dessa förslag kommer kontinuerligt att uppdateras och kompletteras allt eftersom ny kunskap tillförs. I denna sammanfattning finns för varje aspekt en kort beskrivningen av nuläget, en beskrivning av möjliga konsekvenser av programförslagen och slutligen förslag till ytterligare utredningar och skadeförebyggande åtgärder, där det kan finnas behov. De konsekvenser som är gemensamma för de båda programförslagen alternativ I och alternativ II beskrivs under den gemensamma rubriken Gemensamt för alternativ I och II. De konsekvenser som är specifika för alternativ I respektive alternativ II beskrivs var för sig under rubrikerna alternativ I och alternativ II. För vissa aspekter finns endast särskiljande konsekvenser för ett av alternativen. Landskapsbild Landskapsbilden präglas av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment, alléer, parker och olika generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Hågelby gård och sjön Aspen i söder. I den norra delen av området dominerar Botkyrkabacken som skiljer de agrara västra delarna från miljonprogramsområdena med Eriksbergs industri- och handelsområde i öster. Norra delen av området påverkas av E4/E20 som skär genom landskapet i nära anslutning till bl.a. Botkyrka kyrka. Gemensamt för alternativ I och II Det befintliga landskapsrummet som Älvestaåns dalgång utgör, riskerar att påverkas negativt av en familjepark vid Hågelby Skrävsta. Ny bebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse i den nordöstra delen av programområdet förstärker upplevelsen av stadsrum, vilket påverkar landskapet positivt. Ny bebyggelse omkring Lindhov riskerar att påverka landskapsbilden negativt omkring gården. Alternativ I Nya bostads- och verksamhetsområden i anslutning till Botkyrka kyrka riskerar att ge stor negativ påverkan på landskapsbilden. Ny bebyggelse i anslutning till Kyrkvägen samt en breddning av densamma skulle påverka det landskapsrum som vägen utgör idag. Upplevelsen av autenticitet hos den ålderdomliga vägen riskerar att gå förlorad. 5 (59)

Alternativ II I alternativet föreslås en mer begränsad utbyggnad av nya bostäder och verksamheter i anslutning till Botkyrka. Trots denna mindre påverkan, riskerar utbyggnaden att ge negativ påverkan på landskapsbilden. Den planerade vindkraftsparken riskerar att påverka landskapsbilden negativt. Dessutom skulle de utkonkurrera kyrkbyggnaden på andra sidan E4/E20, i egenskap av landmärke i landskapet. Förslag på ytterligare utredningar Analys av landskapselement i programområdet Kulturmiljö I programområdet finns höga kulturhistoriska värden med omfattande spår av mänsklig närvaro från stenålder till idag. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, AB:K 16 Bornsjön, och i området finns det ett stort antal förhistoriska lämningar. Området ligger i en bygd som utgjorde ett maktcentrum under framförallt bronsåldern. Det stora hantverks- och boplatskomplexet Hallunda samt den så kallade Slagstaristningen strax norr om programområdet samt de omfattande lämningarna från samma tid inom området vittnar om detta. Landskapet präglas starkt av det storskaliga säterilandskapet som växte fram från 1600-talet och framåt, med stora sammanhängande åkerarealer, alléer, parkanläggningar, vägsystem och dagsverkestorp. Tre kärnområden med höga kulturmiljövärden framträder tydligt; sockencentrum omkring kyrkan, Skrävsta Hågelby samt Lindhov. Gemensamt för alternativ I och II De kulturmiljövärden som motiverar riksintresset för kulturmiljövården är det sammanhållna storskaliga säterilandskapet, vilket riskerar att försvinna om området fragmenteras med bl.a. ny bebyggelse, familjepark, vindkraftverk och nya och breddade transportleder. Vidare riskerar fornlämningar och sambandet mellan dem och dess sammanhang i topografi och landskap att påverkas negativt av utbyggnaderna. Inför en eventuell lokalisering av en familjepark i den förhistoriska miljön krävs att familjeparken planeras med stor hänsyn till denna komplexa kulturmiljö. Trots en stor anpassning till denna unika kulturmiljö riskerar den negativa påverkan på kulturmiljövärdena att bli omfattande. Uppförande av bostäder och ridanläggning i anslutning till Lindhov riskerar att innebära en negativ påverkan på det storskaliga säterilandskapet genom att det fragmenteras. Ny bebyggelse i anslutning till Eriksbergs industri- och handelsområde är förenligt med riksintresset för kulturmiljövården i programområdet. Alternativ I I anslutning till Botkyrka kyrka planeras bostads- och verksamhetsbebyggelse som kan påverka sockencentrum med dess bevarade historiska karakteristiska funktioner såsom skola, prästgård, fattigstuga, klockargård och kyrka. Den föreslagna bebyggelsen söder om kyrkan och E4/E20 är placerad på delvis tidigare åkermark, vilket utgör en del av det storskaliga säterilandskapet och riskerar därmed ge negativ påverkan på riksintresset. Denna bebyggelse riskerar att påverka det förhistoriska vägnätet i programområdet, samt de högt belägna fornlämningarna från bronsålder i anslutning till vägen. En breddning och ett underlättande för genomfart på Kyrkvägen riskerar att vägen förlorar dess äldre karaktär. Alternativ II Uppförande av vindkraftverk i anslutning till den mark som tidigare utgjorde Näsby säteris jordbruksmark riskerar att påverka riksintresset för kultur miljövården negativt. De högre partierna skulle tas i anspråk på bekostnad av boplatslämningar och gravrösen, företrädesvis från bronsålder, lämningar som vittnar om den rika bronsåldersbygd som spirade här för ca 3 000 år sedan. Bebyggelsen i anslutning till Botkyrka kyrka i området öster om kyrkan mellan S:t Botvids väg och motorleden E4/E20 riskerar att påverka sockencentrum, då kyrkan i egenskap av knutpunkt historiskt sett. Ny bebyggelse öster om kyrkan skulle försvåra möjligheten att uppfatta kyrka med omgivning österifrån. 6 (59)

Förslag på ytterligare utredningar Särskild utredning från bl.a. bronsålder och äldre järnålder Utreda de föreslagna verksamheternas förenlighet med de höga kulturmiljövärdena Utredning om hur förhistorien kan tillgängliggöras för allmänheten. Naturmiljö Området ingår i den regionalt utpekade Bornsjökilen och är en viktig del i den regionala grönstrukturen i Stockholms län. Kilarnas funktion är viktig eftersom de bildar sammanhängande grönstråk med mark för friluftsliv, som tar sig långt in i stadsbebyggelsen, samt bidrar till en estetisk upplevelse. I Bornsjökilen finns spridningsstråk, vilket gör att den biologiska infrastrukturen även fortsättningsvis kan fungera. Områdets sannolikt viktigaste roll är funktionen som grön korridor och spridningsväg mellan Flottsbro/ Gömmarenområdet och områdena kring Bornsjön. Redan idag finns det barriärer för vilt, insekter och människor, varav den starkaste är E4/E20. Det finaste naturpartiet i området är Natura 2000-området och naturreservatet Ekholmen, med mycket höga naturvärden och utgör en viktig värdekärna. I programområdet finns ett 60-tal ekar vara flera är flera hundra år gamla med en exklusiv insektsfauna med minst 22 rödlistade arter. Drygt 20 % av den inventerade arealen består av värdefulla naturmiljöer. Sjön Aspen är utpekad som en värdefull rastplats för fåglar. Runt sjön finns flera sumpskogar, vilka är värdefulla miljöer för bland annat insekter och fåglar. Området är sannolikt av mindre betydelsefullt för större vilt, då E4/E20 är en kraftig näst intill absolut barriär för viltet. Dock finns det undergångar där mindre vilt kan passera. Även Hågelbyleden utgör en barriär för vilt på grund av den omfattande trafiken. Viltpassager bör planeras in i det framtida arbetet så att det gröna kilsystemet i Bornsjökilen ska kunna fungera som ekologisk spridningskorridor. Inom programområdet finns det ett flertal nyckelbiotoper, tiotal biotopskyddsområden och höga naturvärden knutna till hällmarkstallskogar med gamla tallar och rik förekomst av död ved. Gemensamt för alternativ I och II Den smala gröna länken mellan Tumba och Alby in mot Huddinge och Stockholm i Bornsjökilen riskerar att brytas vid exploatering enligt programförslagen och därmed finns stora risker att viktiga samband i grönstrukturen försvinner om inte tillräcklig hänsyn tas till de värden som finns. För bevarande av den biologiska mångfalden knuten till Ekholmen krävs att det sker en ständig föryngring av ekbeståndet för att det löpande ska finnas tillgång till grova träd även i framtiden. För att undvika att ekorganismer på Ekholmen isoleras måste man planera för en infrastruktur för ek i kommande planering. De föreslagna exploateringarna riskerar att få konsekvenser för naturvärdena i form av fysiska intrång, vilket innebär att de tar naturmark i anspråk och skapar barriärer som delar upp naturligt sammanhängande områden. Växt- och djurlivets rörlighet och ekologiska spridningsmöjligheter försvåras. Detta kan leda till ökad stress hos faunan, t.ex. försämrade häckningsförutsättningar för fåglar. Huvuddelen av faunan är dessutom beroende av sjöar och vattendrag av god kvalitet och eller ett öppet odlingslandskap och äldre träd. Det är viktigt att i kommande planering studera vilka typer av åtgärder som bör vidtas för att minska risken för barriäreffekter och försämrade spridningsmöjligheter. En ökad besöksfrekvens ökar risken för slitage på området om inga åtgärder vidtas. Utbyggnaden av familjeparken i öster riskerar att göra intrång i en viktig och smal länk mellan tallområdena mot Eriksbergs industriområde samt ta i anspråk ett flertal biotopskyddsområden. Familjeparkens utbredning enligt programförslaget riskerar att påverka ekmiljöerna i Hågelby - Skrävsta och kan därmed indirekt skada värdena i Natura 2000 området Ekholmen. Om ekmiljöerna berörs kan det krävas en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Familjeparkens utbredning riskerar försämrade spridningsstråk för ekorganismer. Dessutom riskerar spridningsstråk för vilt att försämras i Bornsjökilen. Det är osäkert hur stor negativ påverkan den planerade utbyggnaden får på det regionala värdet Bornsjökilens funktion. 7 (59)

Vid kommande planering är det viktigt att ta hänsyn till värdefulla ekmiljöer och spridningssamband och då kan det vara möjligt att kombinera familjeparken med områdets naturvärden. På den västra sidan av Aspen nordväst och söder om Lindhov planeras ny kvartersmark, vilket riskerar att leda till försämrade spridningsmöjligheter för ekorganismer söder ut samt till Ekholmen på andra sidan sjön. Utbyggnaden påverkar även möjliga spridningsstråk för tallorganismer söderut. Alternativ I Framförallt är det utbyggnaden av familjeparken och utbyggnaden av ny kvartersmark norr om Skrävsta och väster och söder om Botkyrka kyrka som riskerar att påverka Bornsjökilen, eftersom utbyggnaden riskerar att bryta viktiga spridningssamband. Ny kvartersmark söder om kyrkan och E4/E20 och väster om kyrkan leder till att en stor del av spridningskorridoren vid Asptuna minskas väsentligt. Försämrade spridningssamband för ekorganismer kan indirekt påverka Natura 2000 området Ekholmen. Det norra området med ny kvartersmark kan eventuellt ta en ekallé 300 m norr om Hammarby prästgård i anspråk. Allén är biotopskyddad och det krävs dispens av länsstyrelsen vid påverkan av allén. Den södra kvartersmarken leder till intrång i utkanterna av en nyckelbiotop. Alternativ II Vindkraftverken samt tillfartsvägar och ledningsdragningar för de båda vindkraftverksgrupperna leder till mycket stora ingrepp i naturmiljön, bl.a. i ett mycket värdefullt värdesystem för ek. Värdesystemet fungerar som viktig spridningskorridor för bl.a. ekorganismer i Natura 2000 området Ekholmen. Skyddsavståndet för vindkraftverken närmast sjön Aspen gör intrång i Natura 2000 området Ekholmen tillika naturreservat. Den nya sträckningen av Hågelbyleden kommer att utgöra en ytterligare barriär i området, vilket försämrar spridningsstråken för vilt. Utbyggnaden av ny kvartersmark vid Vretarna riskerar att ta i anspråk en nyckelbiotop och en barrblandskog, vilket kan leda till försämrade möjliga spridningsstråk för ekorganismer och större markbunden fauna. Förslag på ytterligare utredningar Ekutredning för att säkerställa de höga värdena i Ekholmen och dess omgivningar. Uppdaterad utredning av områdets betydelse för fladdermöss och fåglar, främst aktuellt vid planer på vindkraftsutbyggnaden. Om åkerholmar i programområdet berörs kan det bli aktuellt med biotopskyddsdispens. Kvartersmark främst väster om kyrkan och söder om E4/E20, vindkraftverksutbyggnad och familjeparksutbyggnad riskerar att påverka Natura 2000 området Ekholmen och därmed kan det krävas tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Rekreation och friluftsliv Området mellan Botkyrkabacken och Aspen utgör en del av Bornsjökilen, vilket är av regionalt intresse och är en resurs för det regionala friluftslivet. Programområdet ligger nära de tätbefolkade områdena Alby, Eriksberg och Tumba. Större delen av området inklusive södra Aspen är utpekat som större område värdefullt för det lokala rörliga friluftslivet i översiktsplanen (ÖP 2002). Delar av programområdet är välfrekventerat av allmänheten och av de lokala frivillighetsorganisationerna värderat som ett område av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Det område som är mest besökt är området omkring Hågelby gård. Området är ovanligt rikt på höga naturoch kulturmiljövärden. I området finns ett natura 2000 område, tillika naturreservat, det så kallade Ekholmen. Reservatet har ett högt upplevelsevärde med ett stort antal gigantiska ekar i olika ålder och växtfaser. De höga kulturmiljövärdena består av ett stort antal lämningar från 3 000 års mänskligt nyttjande av områdets resurser. I området finns lämningar i form av bland annat förhistoriska boplatser och gravar, historiska bebyggelselämningar från Skrävsta by samt tillhörande torp. 8 (59)

I området finns det en ridanläggning med fältrittbana, motionsslinga samt på Hågelby gård finns det en 4H-gård, ridning, utomhusteater. I anslutning till gården finns en fornby Hogslaby, en järnåldersby dit skolklasser kommer för att lära sig om sin lokalhistoria. Gemensamt för alternativ I och II Enligt Regionplanekontorets rapport avseende upplevelsevärden i Bornsjökilen 1 finns det i programområdet en stor variation av upplevelsevärden. Föreslagna verksamheter, ny kvartersmark och nya vägdragningar riskerar att negativt påverka värden knutna till rekreation och friluftsliv, såvida inga åtgärder vidtas för att förhindra detta. Ny bostadsbebyggelse och ridanläggning som planeras i Lindhovsområdet, riskerar att begränsa rekreations- och friluftsvärden. Alternativ I Området strax söder om E4/E20 och kyrkan som tidigare utgjorde entré till Hågelby - Skrävstaområdet norrifrån, föreslås att bebyggas längs Kyrkvägens sydvästra sida, vilket riskerar att starkt begränsa upplevelsen av orörd natur, ett långt stycke in i området. Ny kvartersmark väster och sydväst (längs med E4/E20) om Botkyrka kyrka ligger inom strandskyddsområdet för sjön Aspen. Alternativ II Centralt i programområdet planeras för ett antal vindkraftverk i NV-SO på höjderna genom området. Förslaget riskerar att värden för rekreation och friluftsliv helt kan gå förlorade, då vindkraftverk är mycket stora, avger ljud samt är i ständig rörelse. Upplevelsevärdena riskerar att i anslutning till vindkraftverket påverkas negativt. Ny kvartersmark norr om Vretarna ligger inom strandskyddsområdet för sjön Aspen. 1 Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Bornsjökilen. RTK, 2004 Förslag på ytterligare utredningar Fördjupad utredning om hur det rörliga friluftslivet påverkas av programförslagen. Utreda hur olika brukargrupper använder området idag med förslag på förbättringar av rekreationsvärdena Verksamheter som nyttjar strandskyddat område kan kräva strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. Markförhållanden Större delen av området utgörs av låg- eller normalriskområde för radon. Lokal förekomst av högriskmark finns längs västra sidan av Botkyrkabacken. Botkyrkabacken utgörs delvis av en gammal schaktmassetipp som kan vara förorenad. Tunabergs industriområde ligger på en gammal tipp som är undersökt och riskklassad. Den samlade riskbedömning är att föroreningarna i den f.d. tippen utgör en måttlig miljö- och hälsorisk med nuvarande markanvändning (klass 3). Ett kontrollprogram finns. Gemensamt för alternativ I och II Vid en exploatering av områden som är förorenade finns risk att föroreningar läcker ut i dag- och/eller grundvatten, eller blottläggs på annat sätt. Detta riskerar att öka exponeringsgraden för människor och djur. I programskedet finns inte anledning att omedelbart utföra saneringar och ytterligare undersökningar, då det initialt inte finns planer på att ändra markanvändningen inom de två områdena f.d. Tunatippen och tidigare tipp på Botkyrkabacken. F.d. Tunatippen är förorenad och Botkyrkabacken kan vara förorenad. Förslag på ytterligare utredningar Om det finns planer på en ändrad markanvändning av den f.d. Tunatippen och den tidigare tippen på Botkyrkabacken ska ytterligare undersökningar utföras med anledning av markföroreningar. 9 (59)

Luft Den intensiva trafiken på vägarna, E4/E20, Hågelbyleden och Eriksbergs industriområde, är en betydande källa till luftföroreningsutsläpp. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har överskridits både 2003 och 2006 vid Lagman Lekares väg i Alby. Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund har beräknat halten av partiklar (PM10) i hela länet för år 2005. Enligt dessa beräkningar överskrids miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde, 50 µg/m 3, längs hela E4/E20 genom programområdet Gemensamt för alternativ I och II En exploatering av programområdet kommer att leda till ökad biltrafik på bl.a. Hågelbyleden. Risken är därför stor att luftföroreningssituationen i Alby förvärras i takt med att trafiken ökar och framkomligheten minskar. Ur luftföroreningssynpunkt finns anledning att se över om åtgärder kan vidtas för att minska trafikbelastningen på Hågelbyleden genom Alby, genom en ökad satsning på kollektiva färdmedel samt förbättrade GC-stråk. Utsläppen följer trafiken på vägen och en annan lokalisering av Hågelbyleden kommer att ge en annan utsläppsbild. Spridningsberäkningar ska utföras för att se om en ny sträckning av Hågelbyleden kan minska halterna i Alby. Ur luftföroreningssynpunkt är det av stor vikt att området planeras så att det blir lättillgängligt med kollektivtrafik och för gående och cyklister. Det finns risk att familjeparkens olika evenemang kan leda till att trafikmängderna ökar främst i programområdet. Vid större evenemang förväntas en ökning av trafiken, de ökade luftföroreningshalterna bedöms bli marginella jämfört med E4/E20 och Hågelbyleden. Vid eventuella planer på åtgärder som förändrar vägsträckningar och trafikmängder finns anledning att utföra nya luftföroreningsberäkningar, anpassade till de nya förutsättningarna, liksom vid planer på att i området etablera nya verksamheter som släpper ut luftföroreningar. Förslag på ytterligare utredningar Spridningsberäkningar av luftföroreningar vid förändrade eller tillkommande vägsträckningar samt för verksamheter som genererar luftföroreningar, ska utföras inom ramen för programarbetet för att kontrollera effekterna av programförslagen. Utreda alternativa färdmedel samt komplettera och utveckla GCstråken. Buller Stora delar av programområdet är bullerstört. Den mest påtagliga källan är trafiken på E4/E20 som inte bara lägger ut en bullermatta över den norra delen av området, utan även en bra bit över Aspens öppna yta. Buller alstras också av trafik på Hågelbyleden och från verksamheterna i Eriksbergs industriområde. Trafiken på E4/E20 och Hågelbyleden beräknas att öka markant till år 2030, vilket medför att trafikbullernivåerna i området kommer att öka. En framtida påverkan från programområdet på omgivningen hänger samman med vilken typ av verksamhet, var den etableras och var nya vägar och den alternativa sträckningen av Hågelbyleden byggs. Familjeparken planerar att anlägga en utomhusscen för konserter. Det finns möjlighet att skärma av ljudutbredningen mot bostadsområdena på andra sidan sjön (Skårdal) och styra ljudet i motsatt riktning. De ekvivalenta ljudnivåerna vid bostadsområdet (Skårdal) skulle därmed bli lägre än 45 db(a) i hela området. I stora delar av området kan ljudnivån bli lägre än 40 db(a). Den trafik som genereras till och från familjeparken riskerar att leda till ökade bullerljudnivåer framför allt för boende utmed Hågelbyleden, främst vid de planerade konserterna. Lokala gator anläggs i samband med ny kvartersmark norr om Skrävsta, väster om Botkyrka kyrka samt vid Lindhov. Ny sträckning av lokal gata föreslås genom programområdet förbi Hågelby längst med obruten mark, vilket kan leda till ytterligare bullerpåverkan av framförallt rekreation och friluftsliv och störningar på fauna. 10 (59)

Hästverksamheten som planeras att flytta till området väster om Lindhov kommer främst att påverkas av höga ljudnivåer från E4/E20. Det är oklart om riktvärden närmast motorvägen kan klaras. Alternativ I Den nya kommunala gatan längs grönområdets kant som går mellan Sankt Botvids väg och Hågelbyleden, riskerar att leda till ökade trafikmängder jämfört med idag. Den nya trafiken leder till att nya relativt ostörda områden kan bli utsatta för högre bullernivåer. Det är oklart vilken trafikmängd som kommer att genereras och därmed är det osäkert vilken påverkan det blir för befintliga och planerade fastigheter. Ytterligare bullerutredningar krävs vid kommande planering, samt förslag på bullerskyddsåtgärder som kan minimera den eventuella påverkan. Alternativ II I detta alternativ går den nya sträckningen av Hågelbyleden längs med Eriksbergs industriområde och befintlig led omvandlas till kommunal gata. Den nya sträckningen av vägen blir en ny bullerkälla för naturområdet längs med bergspartiet från Botkyrkabacken fram till bergspartiet väster om Kumla gårdsväg. Bergåsen skärmar dock av bullret så att det inte sprider sig västerut vilket är en stor fördel med denna sträckning av Hågelbyleden. Värdena för rekreation och friluftsliv samt fauna kommer därmed inte att påverkas i någon större utsträckning. Vid industriområdets sydöstra del planeras ny kvartersmark (ej för bostäder) som riskerar att påverkas av trafikens buller. Ett nytt kvartersområde planeras sydost om Eriksbergs industriområde med verksamheter närmast gatan och bostadsbebyggelse innanför. Förslag på ytterligare utredningar Kompletterande trafikberäkningar och bullerberäkningar dels vid planering av nya verksamheter och ny kvartersmark som kan påverkas av E4/E20, Hågelbyleden och nya vägar, samt verksamheter som ger upphov till bullerljudnivåer t.ex. vindkraftpark. Vatten Gemensamt för alternativ I och II Delar av området som idag utgörs av naturoch jordbruksmark kan sannolikt komma att hårdgöras, vilket medför att avrinningen i området kommer att öka. Ur dricksvattensynpunkt är den östliga recipienten Albysjön känslig, då den ingår i skyddsområdet för Östra Mälaren. Väster om Aspen är grundoch ytvattenrecipienten känslig då den ingår i skyddsområde för Bornsjön. Det är viktigt att om möjligt undvika att förorena yt- och dagvatten inom området. Förorenat dagvatten bör renas innan det förs vidare till Aspen, Albysjön eller Bornsjöns tillrinningsområde. Ny kvartermark planeras vid Lindhov, bl.a. finns planer på att flytta hästverksamheten från Skrävsta till Lindhov. Kvartersmarken gör intrång i Bornsjöns vattenskyddsområde samt i strandskyddsområde. Om exploateringen utnyttjar mark i strandskyddat område kan det krävas strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. För att undvika att förorena yt- och grundvattenrecipienterna bör förutsättningarna för omhändertagande och rening av dagvatten utredas i ett tidigt skede. Alternativ II Vindkraftparkens tillfartsvägar och elledningar kan påverka de hydrologiska förhållandena lokalt. Förslag på ytterligare utredningar Översiktlig dagvattenutredning för området Verksamheter och ny kvartersmark som gör intrång i vattenskyddsområdet för Bornsjön och eller vattenskyddsområdet östra Mälaren ska utredas vidare. 11 (59)

2 INLEDNING Bakgrund och syfte med programmet Bakgrunden till upprättande av ett program är dels att det finns privata intressen att bygga en familjepark i Hågelby, dels att kommunen har ambitioner att utveckla landskapets rekreationsvärden i allmänhet och i synnerhet, att utveckla marken längs E4/E20 för verksamheter och att driva en lokal stadsutveckling för boende och arbetande, minska störningarna från trafiken samt att skapa förutsättningar för att knyta samman norra Botkyrka med södra Botkyrka. Det finns även förslag från kommunens sida att pröva en utbyggnad av en vindkraftspark centralt i området. I denna översiktliga MKB prövas två alternativa förslag för markområdet Hågelby, Eriksberg och Lindhovs framtida användning. Kring dessa utvecklingsmöjligheter vill kommunen föra en tidig öppen dialog innan en slutgiltig samrådshandling presenteras. Programarbetet ska resultera i riktlinjer för den framtida markanvändningen i området samt utgöra ett ramverk för kommande detaljplanearbete. Planeringen för området har som huvudinriktning att: Utnyttja det strategiska läget vid porten till storstadsregionen för mer verksamheter. Utveckla området runt Hågelby som mötesplats med ett nytt innehåll i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Utveckla det värdefulla naturoch kulturlandskapet i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Ordna vägtrafiken i området så att bättre samband skapas mellan Botkyrkas olika stadsdelar. Markanvändningen i kärnområdet är idag jordbruk med ett kontinuerligt brukande från förhistorisk tid och framåt (ca 1000 år). I planområdets ytterkanter ligger industriområden, vägar och bostäder. Läget mellan Alby/Eriksberg och Tumba tätort har busskollektivtrafik, och en ändamålsenlig gång- och cykelbana längs Hågelbyleden. Kollektivtrafiken till området måste kraftigt förbättras om en besöksintensiv verksamhet såsom en temapark byggs. I detta skede har ett antal intressen och behov som berör dagens markanvändning identifierats. Hågelbyleden är tidvis överbelastad vilket försvårar anslutningen till E4/E20. Tidvis är luftkvaliteten dålig där Hågelbyleden passerar Alby. I en analys av alternativa vägkorridorer som utförts av kommunen, utreddes ett antal alternativ till problemlösning. Det finns även behov av att bredda E4/E20 för att minska köbildningar. En familjepark planeras i anslutning till Hågelby gård. Den tar ett relativt stort område i anspråk mellan Skrävsta gård, Hågelby och upp mot Kumla gårdsväg. Utöver det finns det intresse av att bygga nya bostäder och ta ny industrimark i anspråk både öster och väster om E4/E20 och om sjön Aspen. Byggande av vindkraftspark är ytterligare ett intresse som berör programområdet. Området ligger inom verksamhetsområdet för VA-kollektivet och planeras att delvis anslutas till SFAB:s fjärrvärmenät. Programmet följer till viss del de intentioner som finns med i aktualitetsförklaringen av översiktsplanen från 2006 (Kommunfullmäktige, maj 2006), i den delen att en ändring av markanvändningen föreslogs i området kring E4/E20 mellan sjön Aspen och Alby. I övrigt strider programmet mot intentionerna i översiktsplanen (ÖP, 2002) då stora delar av programområdet i ÖP är avsatta som s.k. bevarandeområde. Miljöbedömning i planprocessen Syftet med miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas, enligt 6 kap. 11 miljöbalken. Vid framställandet av en miljöbedömning av en detaljplan ska 6 kap. 11 18 och 22 miljöbalken samt 5 kap. 18 plan- och bygglagen tillämpas. Inom ramen för en miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas, där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Åtgärder för att minska eller avhjälpa planens eventuella negativa miljöpåverkan ska 12 (59)

presenteras och förslag till uppföljning av planens negativa påverkan ska upprättas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas enligt 6 kap. 12 miljöbalken. MKB:n ska utgöra ett beslutsunderlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder till bättre beslut från miljösynpunkt. Den ska göra det möjligt att på ett klart och tydligt sätt väga miljökonsekvenser mot andra faktorer, så att planen blir så bra som möjligt ur ett helhetsperspektiv. Ett första steg i planprocessen är framtagandet av ett program. Till programmet har Botkyrka kommun valt att ta fram en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljöbedömningsprocessen blir därmed tidigt integrerad i planprocessen. Denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning syftar till att beskriva planförutsättningarna och generellt beskriva de viktigaste positiva och negativa miljökonsekvenserna, som har utarbetats till programmet för utvecklingen av områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov. I nästa skede, programskedet, ska en fördjupning av miljöbedömning utföras och en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska ge en samlad bedömning av programmets miljöpåverkan och konsekvenser för miljön och människors hälsa. Vidare ska MKB:n, där så är möjligt, redovisa förslag på åtgärder som medför att planen kan utformas på ett sådant sätt att eventuella negativa effekter kan minskas eller avhjälpas. Behovsbedömning När en detaljplan ska upprättas eller ändras ska den genomgå en behovsbedömning där en bedömning görs om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Kravet på behovsbedömningar av detaljplaner regleras i 6 kap. 11 miljöbalken och 5 kap. 18 plan- och bygglagen. Vid behovsbedömningen ska kommunen enligt lagstiftningen utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) bedöma om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en MKB ska upprättas. Botkyrka kommun har under framtagandet av programmet för utveckling av området Hågelby, Eriksberg och Lindhov upprättat en behovsbedömning 2. Bedömningen är att kommande detaljplan(er) kan medföra betydande miljöpåverkan, enligt 6 kap 11 miljöbalken och 5 kap. 18 plan- och bygglagen. Det ska påpekas att det slutgiltiga beslutet om betydande miljöpåverkan tas inom ramen för respektive detaljplan. Kommunen gör den sammanfattande bedömningen att genomförandet av kommande detaljplan(er) för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov kan medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen grundar sig på att man planerar att uppföra hotellkomplex, fritidsbyar med tillhörande anläggningar, campingplats och temapark i Hågelby-Eriksberg, verksamheter som enligt bilaga 3 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, ska konsekvensbedömas. Värdena i Natura 2000-området Ekholmen kan komma att påverkas. Vilket i sådana fall leder till betydande miljöpåverkan enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Programmet kan även medge etablering av tillståndspliktig verksamhet, som förekommer i bilaga 1 i MKB-förordningen 3. Även enligt bilaga 2 och 4, i samma förordning, är bedömningen den att programmet riskerar medföra betydande miljöpåverkan. Kritiska miljöaspekter är kulturmiljö, friluftsliv och naturmiljö (bl.a. barriäreffekter), luftkvalitet samt trafikbuller. Programområdet berör vattenskyddsområdet för Bornsjön i väster och vattenskyddsområdet för östra Mälaren i norr. 2 Behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning, program Hågelby-Eriksberg, Tumba, april 2008 reviderad december 2008. Botkyrka kommun. 3 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 13 (59)

Avgränsningar Arbetet med att avgränsa och fokusera en MKB är inte nödvändigtvis en enskild händelse som görs en gång för alla i planprocessen. Tvärtom ställs under hela processen frågor om vad som är relevant, vad som behöver belysas ytterligare och vad som kan avföras från MKB:n. En MKB för en detaljplan ska i huvudsak avgränsas till att identifiera, beskriva och bedöma konsekvenser av de förändringar som tillåts enligt programförslaget och som kan påverkas i planarbetet. Detta har därför utgjort grund för den avgränsning som gjorts även i den föreliggande översiktliga MKB:n. Avgränsning i tid Avgränsningen i tid har satts till år 2030, det vill säga samma år som aktualiseringen av Botkyrka kommuns översiktsplan. Avgränsning i rum Geografiskt har MKB:n avgränsats till att i huvudsak omfatta området för programområdet. Programmet omfattar Hågelbyleden i öster, södra Aspen med Vretarna och Lindhov i söder, Aspens östra sida och vidare österut längs S:t Botvids väg, fram till E4/E20 där den viker av Norr ut, vid Alby. Den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med anledning av detaljplaneprogrammet kan dock sträcka sig utanför själva området för programmet. Den exakta geografiska avgränsningen varierar således för varje beskrivet sakområde. Avgränsning i sak Avgränsningen i sak följer behovsbedömningen. Miljöbedömningen ska enligt miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på: biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Figur 1Programområdets läge i kommunen (från programhandlingen) 14 (59)

Markförhållanden Luft Buller Vatten Övriga miljöaspekter, samt tekniska, ekonomiska och juridiska aspekter av projektet beskrivs i detaljplaneprogrammet. Avgränsning i nivå Vad som är relevant att ta med i MKB:n och på vilken nivå detta ska belysas är beroende på i vilket skede planprocessen befinner sig. Denna översiktliga MKB fokuserar på de översiktliga frågor som bedöms få störst betydelse för programmets genomförande och för allmänhetens intressen. I det fortsatta miljö- och planarbetet kommer vissa miljöaspekter att studeras mer ingående. 3 OMRÅDESBESKRIVNING De centrala delarna domineras av jordbruksmark med ett kontinuerligt brukande sedan förhistorisk tid. Landskapet består av uppodlade dalgångar och högre skogspartier. Genom norra delen i öst-västlig riktning löper motorleden E4/E20 som är den viktigaste infarten till Stockholm från söder. Figur 2 Programområdet (från programhandlingen) I den aktuella översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen ingår följande miljöaspekter: Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och fritid Idag finns två verksamhetsområden inom programområdet, Tunabergs industriområde i sydost och Eriksbergs handels- och industriområde nordost. Mellan dessa industriområden ligger Hågelby, med bl.a. restaurang och konferensverksamhet samt stall och 4H-gård. Nordväst om Hågelby ligger Skrävsta med ridskoleverksamhet. Stall finns också på Hammarby gård strax väster om Botkyrka kyrka. Vid Hammarby finns en passage under motorvägen för fotgängare, cyklister och ryttare. Norr om motorvägen, i områdets nordvästra del, ligger Asptuna öppenvårdsanstalt, på en udde i Norra Aspen. Vid Södra Aspens västra strand ligger Lindhov och söder om sjön ligger bostadsområdena Skårdal och Vretarna. På en udde vid södra Aspens östra strand ligger naturreservatet och Natura 2000- området Ekholmen. 15 (59)

Översiktsplan Programmet följer i delar de intentioner som finns med i aktualitetsförklaringen av översiktsplanen från 2006 (Kommunfullmäktige, maj 2006), i den delen att en ändring av markanvändningen föreslogs i området kring E4/E20 mellan sjön Aspen och Alby. I övrigt strider programmet mot intentionerna i översiktsplanen 4 (ÖP, 2002) då stora delar av programområdet i ÖP är avsatta som s.k. bevarandeområde. Skyddade områden Områden av riksintresse Hela programområdet berörs av riksintresse för kulturmiljövården (AB:K 16 Bornsjön) och E4/ E20 är riksintresse för väg. Inom programområdet finns Natura 2000 området Ekholmen. Strandskyddsområde Utmed Sjön Aspen gäller utvidgat strandskydd till 300 m, där marken inte är detaljplanelagd. Längs med vattendrag gäller generellt strandskydd av 100 m. Biotopskyddsområden Värdefulla naturområden utanför skogsmark har getts ett generellt skydd, ett så kallat biotopskydd. Biotoperna utgörs av alléer, trädrader, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten, våtmarker, stenmurar och åkerholmar mindre än 0,5 hektar. Inom programområdet finns ett antal biotopskyddsområden, främst i egenskap av åkerholmar. Skyddsområde för vattentäkt Programområdet i väster berör Bornsjöns inre och yttre skyddsområde för vattentäkt. I nord-nordost berör programområdet ett förslag till inre och yttre skyddsområde för vattentäkt Östra Mälaren. Naturgasnät Det finns ett preliminärt anspråk på naturgasnät i kommunen. Föreslagen sträckning går tvärs igenom programområdet. Elledningar Inom kommunen finns 400- och 200 kv-linjer. Inom programområdet går en ledning söder om södra Aspen. Vid Lindhov finns en större mottagningsstation. 4 ALTERNATIV Nollalternativ Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla: en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs 5. Vanligtvis kallas denna beskrivning för nollalternativet i miljökonsekvensbeskrivningar. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de intressen och behov som är kända. Infrastrukturen i området behöver förbättras. Hågelbyleden är tidvis överbelastad vilket försvårar anslutningen till E4/E20. Tidvis är luftkvaliteten dålig där Hågelbyleden passerar Alby. Det finns två förslag på ny väg som ska ansluta till motorvägen. Det finns även behov av att bredda E4/E20 för att minska köbildningar. Trafiken på E4/E20 och Hågelbyleden förväntas att öka markant till år 2030, vilket innebär att luftföroreningshalter, buller och tillgänglighet förväntas att försämras om inga åtgärder vidtas. En familjepark planeras i anslutning till Hågelby gård. Denna kräver ett relativt stort område mellan Skrävsta gård - Hågelby och upp mot Kumla gårdsväg. Utöver det finns det intresse av att bygga nya bostäder och ta ny industrimark i anspråk både öster och väster om E4/E20 och om sjön 4 Botkyrka kommuns översiktsplan från år 2002. 5 Miljöbalk (1998:808) 16 (59)

Aspen. Byggande av vindkraftspark är ytterligare ett intresse som berör programområdet. I miljökonsekvensbeskrivningen till programsamrådet kommer nollalternativet att jämföras med de alternativ eller det alternativ som har valts. I detta skede är det för tidigt och därmed inte relevant att jämföra nollalternativet med de andra alternativen, eftersom det saknas eventuella skadeförebyggande åtgärder vilka kan göra stor skillnad i fråga om den sammanlagda negativa påverkan. I detta skede ligger fokus på alternativens möjliga effekter och konsekvenser jämfört med nuläget. I programsamrådsskede tydliggörs vilka möjliga konsekvenser alternativen leder till. Gemensamt för alternativen I båda alternativen exploateras marken närmast E4/E20 för bebyggelse som utnyttjar det strategiska läget. Den obebyggda marken längs fastighetsgränsen kan utnyttjas för parkering och angöring av fastigheterna. Ridverksamheten flyttas till Lindhovs gård för att möjliggöra en utvidgning av familjeparken väster mot Skrävsta gård. En utvidgning av familjeparken planeras fram till Hågelbyleden, samt norr, söder och österut. Exploatering av enbostadshus föreslås vid Lindhov, vilket kan bidra till ett bättre utnyttjande av den utbyggnad av den kommunala infrastrukturen som blir nödvändig i för det nya Ridsportcentret. Alternativ I I alternativet utnyttjas det faktum att andra vägprojekt i området medfört att Hågelbyleden i framtiden inte behöver användas som primärled för farligt gods. Om en ny dragning av Hågelbyleden inte kan komma till stånd bör därför ledens status som länsväg upphöra, och Hågelbyleden bli en kommunal gata. Ny bebyggelse planeras längs E4/E20 fram till Hammarby gård. Nya kommunala gator tillkommer som knyts samman av den nya gatan längs grönområdets kant. Syftet med dessa gator är dock i första hand att möjliggöra en exploatering av kyrkans mark och enligt programförslaget är deras inverkan på Hallunda, Eriksberg och Alby begränsad. Alternativet visar på möjlig bebyggelse längs Sankt Botvids väg på mark som tillhör Svenska kyrkan. Alternativ II I alternativ II sträcker sig bebyggelsen längs E4/E20 inte längre än Botkyrkabackens fot. Därmed bevaras området kring Botkyrka kyrka. I detta alternativ byggs en ny Hågelbyled enligt det Eriksbergsalternativ som vägutredningen redovisar. Även i detta alternativ blir den befintliga Hågelbyleden en kommunal gata, i programmet kallad Hågelby Allé. I alternativ II planeras bebyggelse för enbostadshus blandat med storskaligare bebyggelse längs den i programmet kallad Hågelby Allé. Detta alternativ visar även bebyggelse för enbostadshus på höjden söder om Aspens östra ände vilken bör utformas så att allmänhetens tillgång till Aspens strand inte bara garanteras utan också förbättras. I detta alternativ prövas möjligheten att bygga en vindkraftpark på höjderna mitt i programområdet öster om Aspen. 17 (59)

Alternativ I 18 (59)

Alternativ II 19 (59)

5 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH METOD Bedömningsgrunder För att beskriva de förändringar som detaljplaneprogrammets olika alternativ medför har vi valt att ta hjälp av olika typer av bedömningsgrunder. Det finns ett antal bedömningsgrunder som kan användas mer generellt, som till exempel RUFS 2010 6 planeringsmål och åtaganden, de nationella miljökvalitetsmålen och Botkyrka kommuns mål. Dessutom finns det mer specifika bedömningsgrunder, som till exempel riktvärden för buller, miljökvalitetsnormner, områden och objekt med särskild juridisk skyddsstatus, riskhänsyn vid fysisk planering, folkhälsomål etc. Beroende på vilken miljöaspekt det är frågan om har vi valt att använda en eller fler bedömningsgrunder. Bedömningsgrunder för varje miljöaspekt beskrivs i respektive avsnitt för de särskilda sakområdena. Miljömål Det finns i dag 16 nationella miljökvalitetsmål 7 med tillhörande delmål. Målen beskriver och preciserar det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De nationella miljömålen är storskaliga och allmänt hållna. Länsstyrelsen i Stockholms län har regionaliserat 13 av de 16 miljökvalitetsmålen 8. Förslagen har samma inriktning som de nationella miljömålen, men är mer preciserade för att passa det regionala miljöarbetet. 6 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, remisshandling 2009. 7 Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu/ Arbete med miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål vilar på fem grundläggande värden. Att ekologisk utveckling ska: främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden, ta till vara de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och trygga en god hushållning med naturresurserna I följande konsekvensbedömning kommer de nationella och regionala miljökvalitetsmålen att inkluderas i övriga bedömningsgrunderna för programområdet som är relevanta för respektive miljöaspekt. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 8 Miljömål för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, maj 2006. 20 (59)

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter som grundas på EU-direktiv. Normvärdena ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten till skydd för människors hälsa. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, ozon och partiklar (PM10). Vid planläggning, planering och villkor i samband med tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken ska säkerställas att de nationella miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 21 (59)

RUFS 2010 planeringsmål och åtaganden Regionplanekontoret 9 har i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 6 tagit fram fyra övergripande mål för en önskvärd samhällsutveckling. För att nå dessa mål beskrivs strategier som ska fungera som vägar mot målen. I dessa strategier ingår planeringsmål och åtaganden som krävs för att uppfylla de fyra övergripande målen. Planeringsmålen ska användas för att styra och följa upp planeringsarbetet. Tidsperspektivet för planeringsmålen är 20 år; resultaten ska alltså kunna nås till år 2030. Tabell 1 Valda planeringsmål och åtaganden, från RUFS 2010 Strategi: Utveckla en flerkärning och tät region I nästa skede, programskedet, ska programalternativen jämföras med hur väl de överensstämmer med den önskade samhällsutvecklingen som beskrivs i RUFS 2010. För att göra denna jämförelse kommer några av de planeringsmål och åtaganden att väljas ut som anses vara de mest relevanta för programmet. Nedan beskrivs exempel på vilka planeringsmål och åtagande som kan användas. Tabell 2 Valda planeringsmål och åtaganden, från RUFS 2010 Strategi: Säkra värden för framtida behov Planeringsmål det här ska vi uppnå till 2030 Åtaganden det här ska vi göra för att nå målen Planeringsmål det här ska vi uppnå till 2030 Åtaganden det här ska vi göra för att nå målen För gröna kilar och stränder Människor i regionen har god tillgång till tätortsnära natur av hög kvalitet För gröna kilar och stränder Bevara och, utveckla och tillgängliggöra de gröna kilarna. För natur- kultur- och rekreationsvärden: Värdefulla natur-, kulturoch rekreationsmiljöer värnas och vidareutvecklas För natur-, kulturoch rekreationsvärden Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet Utveckla strändernas värden och tillgänglighet Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har god ekologisk status Skydda Mälaren och Östersjön 9 Den 1 juli 2009 bytte RTK (Region- och trafikplanekontoret) namn till Regionplanekontoret. För klimat, energi och transporter Regionen påverkar klimatet väsentligt mindre Betydligt färre invånare är utsatta för störningar som påverkar hälsan negativt För klimat, energi och transporter Anpassa regionen till klimatförändringarna Begränsa transporternas negativa påverkan 22 (59)

Metod Konsekvenserna av programmets slutgiltiga riktlinjer kommer att bedömas och redovisas i text i samband med programmets färdigställande. För att underlätta/tydliggöra bedömningen redovisas den enligt en skala som beskriver stor, måttlig eller liten konsekvens. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärd att användas. Påverkan är det fysiska intrång som programmets riktlinjer medför Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, till exempel förlust av ett skogsområde, buller eller föroreningar i luften. Konsekvens är den värdering av de effekter som uppkommer, de följverkningar och betydelse för allmänna och enskilda intressen, människors hälsa eller biologisk mångfald. Åtgärder vidtas för att undvika eller att minimera negativa konsekvenser. De tabeller som presenteras nedan kommer att användas i miljökonsekvensbeskrivningen för programmet, vid jämförelse av alternativen. I detta tidiga skede är det för tidigt att bedöma påverkansgraden, eftersom det krävs ytterligare utredningar och förslag på skadeförebyggandeåtgärder innan en slutgiltig bedömning kan göras. Tabell 3 Konsekvensbedömning Områdets värde Lågt Måttligt Högt Påverkan Liten Måttlig Stor Tabell 4 Indelning av värden Tabell 5 Indelning av påverkansgrad Högt Måttligt Lågt Riksintresse, natura 2000 område, naturreservat Regionalt värde, Nyckelbiotop Lokalt värde, skogligt naturvårdsvärde (SVO), sumpskog (SVO) Stor påverkan Måttligt Liten 6 MILJÖKONSEKVENSER Utsläcker värdegrund helt, dominerar landskapet, gränsvärde kan inte hållas, stor risk sannolik händelse Utsläcker värdegrund delvis, viss dominans i landskapet eller står i kontrast med det, gränsvärde tangeras, stor risk osannolik händelse, måttlig risk sannolik händelse Påverkar värdegrund, ny typ av inslag i landskapet men utan dominans, måttlig risk osannolik händelse, liten risk sannolik händelse Följande kapitel sammanfattar den översiktliga miljöbedömningen av utredningsalternativen. Eftersom denna studie är en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning är konsekvensbedömningen i första hand riktad på de faktorer som är alternativskiljande. Konsekvenserna av programförslaget beskrivs utifrån idag kända fakta. För att begränsa programförslagets konsekvenser föreslås att ytterligare undersökningar genomförs i nästa skede. Det kan även vidtas åtgärder för att förhindra påverkan eller minska konsekvenserna av påverkan. Detta beskrivs under rubriken Fortsatt arbete. I nästa skede programskedet ska miljökonsekvenserna beskrivas för de olika alternativen utifrån matrisen i tabell 3, 4 och 5. Programmets påverkan på området vägs då samman med områdets värde för att ge en bedömning av storleken på konsekvenserna. Påverkansklasserna respektive värdeklasserna indelas enligt tabell 3. Konsekvenserna beskrivs som ringa små- måttliga stora mycket stora och är negativa, om inget annat anges. 23 (59)

Bedömningarna som ska utföras i nästa skede, programskedet, är relativa och ska utgå från dels det påverkade objektets värde, dels påverkans omfattning. En stor påverkan på ett litet objekt av ett litet värde kan bedömas som en måttlig konsekvens. En stor påverkan på ett värdefullt objekt blir en stor konsekvens. Med objekt avses här inte enbart klassificerade naturvårds- eller kulturvårdsobjekt, utan även hela miljöer, t.ex. biotoper eller kulturlandskap. Bedömningen av konsekvenserna för programalternativen utgör en sammanvägning av konsekvenser av påverkan på de olika ingående objekten/miljöerna. LANDSKAPSBILD Förutsättningar och gällande krav Det aktuella programområdet ligger inom ett område som utpekats som riksintresseområde för kulturmiljövården (AB:K16) enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Motiveringen till riksintresset är: Herrgårdslandskapet utmed Mälaren, Bornsjön och Aspen som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och på land, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. En av strategierna i förslaget till RUFS innebär att säkra värden för framtida behov fram till år 2030. För natur-, kulturoch rekreationsvärden gäller att värdefulla natur-, kulturoch rekreationsmiljöer ska värnas och vidareutvecklas. Landskapets fysiska förutsättningar tillsammans med människans tolkning av dessa utgör det som kallas landskapsbild. Landskapsbilden är starkt kopplad till såväl nutida och kulturhistorisk markanvändning som naturvärden i form av naturtyper, topografi och markegenskaper. Landskapsbilden kan ses som en sammanfattning av alla komponenter i landskapet, såväl fysiska som upplevda. Påverkan på landskapsbilden kan ha stor effekt på hur landskapet upplevs och tolkas. Landskapsbilden är ofta starkt identitetsskapande, både för boende och för de som är tillfälliga besökare. Liksom naturoch kulturmiljön i programområdet präglas landskapsbilden av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment och alléer, parker samt olika generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Hågelby gård och Aspen i söder. I norra delen av området dominerar Botkyrkabacken som skiljer de agrara västra delarna från miljonprogramsområdena med Eriksbergs industri- och handelsområde i öster. Norra delen av området påverkas mycket av E4/E20 som skär genom landskapet i nära anslutning till bl.a. Botkyrka kyrka. Stränderna kring sjön Aspen är sparsamt bebyggda. Hågelby karaktäriseras av ett odlingslandskap med mycket lång hävd. En hög uppodlingsgrad från 1700-talet som kulminerade en bit in på 1900- talet. Detta öppna landskap hotas idag av igenväxning, vilket har skett i vissa delar av programområdet. Odlingslandskapet runt Aspen är varierat och präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på land och på vatten, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. Idag består programområdet av jordbruksmark som nyttjas bl.a. för foder och hästbete, före detta ängsmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier. Denna kulturbygd domineras av herrgårdar såsom Lindhov och Hågelby. Botkyrka kyrka är ett väl synligt landmärke området, framför allt från motorleden E4/E20. Effekt/ påverkan och konsekvens En exploatering i området riskerar att påverka den karakteristiska landskapsbilden som skapats under minst 3 000 års kontinuerligt brukande negativt. Exploateringen riskerar vidare att påverka de tydliga landskapsrum som det karakteristiska sprickdalslandskapet består av. Det är främst tre landskapsrum som kan komma att påverkas, området omkring Lindhov, området omkring Botkyrka kyrka samt området längs Älvestaåns dalgång tillsammans med Hågelby Skrävsta. 24 (59)

Gemensamt för alternativ I och II Ett av de tydliga landskapsrummen är Älvestaåns dalgång som sträcker sig från Tullingesjön till Hågelby gård och Aspen. Anläggandet av en familjepark vid Hågelby Skrävsta med dess planerade utbredning skulle göra att det visuella sambandet som dalgången utgör skulle bli mindre tydligt, vilket riskerar att påverka landskapsbilden negativt. Ny bebyggelse omkring Lindhov med ridverksamhet och bebyggelse riskerar att fragmentera det storskaliga landskapet omkring gårdsmiljön, vilket riskerar att påverka värden i landskapsbilden negativt. Ny bebyggelse omkring Eriksbergsbergs handels- och industriområde samt förtätning av bebyggelsen i programområdets nordöstra del, i Alby förstärker upplevelsen av stadsrum i förhållande till omgivande landskapsrum, vilket påverkar landskapsbilden positivt. Alternativ I Nya bostads- och verksamhetsområden i anslutning till Botkyrka kyrka riskerar att påverka området negativt. Ny bebyggelse i anslutning till Kyrkvägen samt en breddning av vägen riskerar att störa det rum som vägen utgör och upplevelsen av autenticitet som vägen kan uppfattas idag. Alternativ II Ett mer begränsat antal nya bostads- och verksamhetsområden i förhållande till alternativ I skulle minska den negativa påverkan på området omkring Botkyrka kyrka. De planerade vindkraftverken bedöms som svårförenliga med utgångspunkt från den värdefulla landskapsbilden i programområdet. De höga anläggningarna riskerar att utkonkurrera kyrkbyggnaden på andra sidan E4/E20, i egenskap av landmärke. Ytterligare utredningar En analys av landskapselementen i området och hur de påverkar landskapsbilden borde genomföras. Här kan en attraktiv landskapsbild förstärkas av värden för rekreation, främjande av biologisk mångfald och de höga kulturmiljövärden som finns i området. KULTURMILJÖ Gällande krav Lagen om kulturminnen m.m. I programområdet finns ett stort antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar av olika karaktär från olika tider. Fasta fornlämningar skyddas genom Lagen om kulturminnen m.m. (KML). Enligt denna lagstiftning är det förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Genom KML har fasta fornlämningar ett automatiskt skydd. Det innebär att en nyupptäckt fornlämning har ett omedelbart skydd, utan att något myndighetsbeslut fattats. Runt om en fornlämning hör ett markområde som har samma juridiska skydd som själva fornlämningen (fornlämningsområde). Områdets storlek varierar beroende på fornlämningens betydelse och karaktär. Skyddsområdets omfattning bedöms av Länsstyrelsen. I Sverige har genomförts två fornminnesinventeringar. De fornlämningar som vi känner till idag finns dokumenterade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Idag finns registret på Riksantikvarieämbetets hemsida, under begreppet FORNSÖK. 10 I fornminnesregistret är lämningarna indelade i tre kategorier, Fast fornlämning, Bevakningsobjekt och Övrig kulturhistorisk lämning. Den kategori som omfattas av KML är den kategori lämningar med beteckningen fast fornlämning. Den andra kategorin, Bevakningsobjekt är sådana lämningar som inte klassificeras som fast fornlämning vid endast en okulärbesiktning men skulle kunna utgöra fast fornlämning vid närmare undersökning. 10 www.raa.se 25 (59)

Om ett bevakningsobjekt berörs av planerad exploatering ska det behandlas likställt med en fast fornlämning. Den tredje kategorin, Övrig kulturhistorisk lämning är ett samlingsnamn för lämningar, såväl materiella som immateriella som vid fornminnesinventeringen bedömdes som kulturhistoriskt värdefulla men inte kan klassificeras som fast fornlämning. Om en övrig kulturhistorisk lämning skulle beröras av planerad exploatering gör länsstyrelsen en bedömning av lämningens juridiska status. För att kunna skilja fast fornlämning och bevakningsobjekt från övrig kulturhistorisk lämning i den följande texten redovisas fast fornlämning och bevakningsobjekt med RAÄ och övrig kulturhistorisk lämning med Nr före inventeringsnumret. Nationellt intresse - riksintresseområde för kulturmiljövården Programområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården (AB:K 16 Bornsjön) enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Motiveringen till riksintresset är: Herrgårdslandskapet utmed Mälaren, Bornsjön och Aspen som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och på land, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. Enligt 3 kap 6 i miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturmiljövärden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Vidare står att behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter särskilt ska beaktas. Regional utvecklingsplan för Stockholms län En av de sex strategierna i remisshandlingen för RUFS (30 juni-30 oktober 2009), är Säkra värden för framtida behov. Det tillhörande planeringsmålet för strategin är att Värdefulla naturoch kulturmiljöer värnas och vidareutvecklas 11. Ett av åtagandena som formulerats i planförslaget för natur-, kulturoch rekreationsvärden är att Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet. Det finns sålunda ett regionalt intresse att bevara och utveckla vårt kulturarv. Nationella kulturpolitiska mål Grunden för dagens kulturpolitik utgörs av de sju nationella kulturpolitiska målen som riksdagen beslutade om år 1974 och modifierade år 1996. Ambitionen med de nationella målen är att de ska vara vägledande för all kulturverksamhet oberoende av samhällssektor. Bland dessa sju mål finns det så kallade Kulturarvsmålet som syftar till att bevara och bruka vårt kulturarv. Enligt detta mål gäller bland annat följande: Vårt historiska arv är en del av vår samtid. Kulturarvet omfattar den fysiska kulturmiljön liksom de konstnärliga uttrycksformerna och språket. Staten har, tillsammans med bl.a. kommuner, kulturinstitutioner, folkbildning, föreningsliv och enskilda, ett ansvar för att spåren efter tidigare generationer tas till vara, vårdas och visas. Historisk kontinuitet bidrar till människors identitet och trygghet 12. Kommunens intressen I den aktuella översiktsplanen för Botkyrka kommun som antogs år 2002 samt i aktualitetsförklaringen från år 2006, ingår stora delar av det aktuella programområdet i ett större område som utpekas som bevarandeområde. I kommunens kulturmiljöinventering från år 1988 13 lyfts särskilt värdefulla kulturmiljöer fram, värda att värna och ta särskild hänsyn till. Där redovisas Hammarbyområdet som en viktig närmiljö. Enligt 11 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, remisshandling 2009. 12 Prop. 1996/97:3; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU 1 13 Botkyrka kulturmiljöinventering Del I och II av kulturminnesvårdsprogram 26 (59)

kulturmiljöinventeringen uppvisar även kyrkmiljön en rad värdefulla karaktärsdrag såsom lokaliseringen längs Göta landsväg, skola, klockargård, en fattigstuga samt prästgården i Hammarby. Skrävsta och Hågelby utpekas som en av kommunens sex mest värdefulla helhetsmiljöer där byarnas förändring över tid kan följas från bronsålder och framåt. Även Lindhov pekas ut som värdefull helhetsmiljö. Byn representerar en väl behållen miljö från 1800-tal med äldre 1600-tals och 1700-talsinslag. Områdets kulturhistoriska förutsättningar Botkyrka kommun utgör det västra partiet av Södertörns höjdplatå. Topografiskt varieras landskapet med sprickdalar, förkastningsbranter, rullstensåsar och moränhöjder. Kommunen är även rik på sjöar och vattendrag. Höjdområdena är i allmänhet skogsbevuxna medan dalgångarna är uppodlade. De flesta sjöarna har tidigare varit långa havsvikar som genom strandförskjutning avsnörts till sjöar. För omkring 3000 år sedan utgjorde sjön Aspen en havsvik. Sjön ligger i sin helhet inom programområdet och har haft en central betydelse för bygden såsom kommunikationsstråk under förhistorisk tid. I Botkyrka kommun finns det över 2000 fornlämningslokaler. Den mest fornlämningsrika av kommunens två socknar är Botkyrka socken, inom vilket programområdet ligger. Fornlämningsbilden är mycket komplex och omfattar lämningar från yngre stenålder och framåt. Av de lämningar som vi känner till idag, i form en hällkista i Eriksbergsområdet samt en del lösfynd från samma tid kan man konstatera att de funnits bosättningar i området även om det sannolikt var glest befolkat. Under bronsålder (1800 f.kr. 500 f.kr.) fortsatte kolonisationen och vid senare delen var nuvarande Botkyrka socken befolkat med flera bosättningar. Lämningar i form av gravrösen, mindre gravfält, skärvstenshögar, hällristningar, skålgropar, lösfynd och husgrundsterrasser berättar om hur landskapet nyttjats under bronsålder. Dessa finns framför allt i anslutning till Botkyrka kyrka och Göta landsväg, Skrävsta, vid den gamla bytomten för Segersby och Lindhov - Skårdal. Älvstaån som löper in i programområdet österifrån har varit en central kommunikationsled under samma tid, vilket det stora antalet gravrösen, älvkvarnar och skärvstenhögar på höjdpartierna längs med ån, vittnar om. Albysjön och Tullingesjön utgjorde tillsammans med Mälaren en havsvik. Figur 3 Gravröse på bergskrön strax norr om Hågelby Foto J. Alton Programområdet gränsar i norr till Hallunda och Slagsta som utgör ett av landets mest omfattande och sammanhållna bronsålderskomplex inom vilket programområdet ingår. Hallunda var under bronsålder en centralort, med landets största kända bronsåldersboplats. På platsen har i samband med arkeologiska undersökningar på 1970-talet påträffats en bronsgjuteriverkstad med ett stort antal ugnar för produktion av svärd, yxor, spjutspetsar och ringar. Produktionen var så omfattande att det vida överstiger det behov av sådana produkter i lokalsamhället. På boplatsområdet har påträffats ett rikt keramikmaterial som härrör bland annat från Estland, Åland och Finland. 27 (59)

Vid Slagsta, finns även Stockholms läns största hällristning, från samma tid, den så kallade Slagstaristningen. Figur 3 Slagstaristningen Foto Holger Ellgaard Under äldre järnålder var bebyggelsestrukturen i det närmaste densamma inom programområdet. Längs Älvestaån har det tillkommit ett antal gravar och gravfält. Tre fornborgar har tillkommit, vilka är orienterade mot ån och Aspen, varav två ligger inom programområdet. Under yngre järnålder tillkom tre byar inom programområdet Näsby, Kumla, Hammarby och Nibble. Alla byarna inom programområdet har tillhörande bygravfält, vilket innebär att samtliga byar etablerades under förhistorisk tid. Ortnamnet Botkyrka kommer från bondsonen Botvid som enligt sägen föddes i Hammarby i slutet av 1000-talet, ett par hundra meter väster Botkyrka kyrka. Under en resa till England träffade han en präst och blev kristen. När han återvände hem började han genast sprida kristendomen vidare. På en av sina missionsresor blev han mördad. Hans bror Björn lät då, år 1128 resa Bottwidiia Kirkia till minne av sin bror, på sitt föräldrahems mark. I kyrkan finns det så kallade Botkyrkamonumentet, som är formad som en kyrka med en absid och är ett minnesmärke över Björn, Botvids bror. Botkyrkamonumentet är daterat till år 1150 och har text både på runalfabetet och på latin. Botvid blev martyr och helgonförklarades och kom att kallas S:t Botvid. Hans kyrka blev en pilgrimskyrka dit folk färdades långväga för att be vid helgonets reliker. I kyrkan har det funnits både en nord- och sydportal i förlängningen av kyrkans kor, troligen för att pilgrimer skulle kunna defilera genom kyrkan i samband med vallfart till den helige Botvids reliker. Förhållandet att kyrkan var en pilgrimskyrka gjorde att den under medeltiden var mycket rik på inventarier. När Gustav Vasa under 1500- talet genomförde reformationen kom Botkyrka att undgå att drabbas, sannolikt på grund av sin särskilda ställning. Den bygd inom vilket programområdet ligger har haft en dominerande ställning såväl på ett religiöst som världsligt plan, i och med närheten till viktiga kommunikationer, kyrkan och den tingsplats som låg vid nuvarande Eriksberg under medeltid. Längs Mälarkusten har det legat en kungsgård vid namn Hundhamra, som låg vid nuvarande Norsborg, vilken under medeltiden ägdes av Folkungaätten. Området präglas av ett kommunikationsnät som nyttjats från stenålder och framåt, såväl på vatten som på land. Under förhistorisk tid dominerade vattenvägarna som kommunikationsstråk. Aspen var vid den tiden sammanlänkad via Älvestaån med Tullingesjön och Albysjön som tillsammans utgjorde en djup havsvik. Flera av de förhistoriska farledsborgar som finns i området är orienterade till vattensystemet. 28 (59)

Under bronsålder hade strandförskjutningen påverkat landskapet så att flera partier av de tidigare vattenlederna hade grundats upp. Stigar började nyttjas i allt högre utsträckning och det gjorde att kommunikationsmönstret på land började utvecklas. De äldsta beläggen för den första generationens landvägar kantades av runstenar, vilka placerades vid vadställen och broar där vatten och landvägar korsas, såsom runstenen vid Hågelby som placerats där Älvestaån och den gamla Kyrkvägen möts. Fyra runstenar finns inmurade i Botkyrka kyrkas väggar. Dessa runstenar har sannoliktvarit placerade längs Göta landsväg som går förbi kyrkan. Strax norr om Älvesta gård sträcker sig ett höjdparti i öst-västlig riktning som bildar en naturlig bro mellan Alby- och Tullingesjön, den så kallade Flottsbron, där Göta landsväg löper vidare mot Stockholm 14. I de högre partierna omkring kyrkan ligger ett antal gravrösen som härrör från bronsålder. Värdekärnor Inom programområdet framträder tre kärnområden med höga kulturhistoriska värden, vilka redovisas nedan. Botkyrkas sockencentrum Området omkring kyrkan är en sammanhållen karakteristisk miljö för ett mellansvenskt sockencentrum, med den medeltida kyrkan i centrum, prästgård i Hammarby strax väster om kyrkan, fattigvårdsstuga, klockargård och skola, beläget längs Göta landsväg, den tidigare pilgrimsvägen. Den nuvarande huvudbyggnaden till Hammarby prästgård uppfördes år 1804. Klockargården från år 1822 som idag är församlingshem, har tidigare även fungerat som sockenstuga och socknens första skola. Intill ligger den så kallade fattigstugan ersattes i början av 1900-talet med ett nybyggt ålderdomshem. Kyrkskolan öster om kyrkan är socknens första egentliga skolbyggnad från år 1849, vilken är om- och tillbyggd år 1924 15. Figur 4 Hammarby, tidigare prästgården Foto: J. Alton 14 Mörkfors, Gunnel; Ullén, Inga. 1988: Botkyrka kulturmiljöinventering. Del I och II av kulturmiljövårdsprogram 15 Mörkfors, Gunnel; Ullén, Inga. 1988: Botkyrka kulturmiljöinventering. Del I och II av kulturmiljövårdsprogram 29 (59)

Figur 5 Hammarby med Botkyrka kyrka. Utdrag ur geometriska jordeboken från år 1636 (Akt A9-10:C7:70 Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle) Hågelby - Skrävsta De två byarna har sannolikt utgjort en sammanhållen enhet under förhistorisk tid, varav Skrävsta utgjort moderbyn. Området har varit föremål för omfattande arkeologiska undersökningar, vilket gör att kunskapen om byarna är förhållandevis stor. På 1940-talet köptes Skrävsta av bokförläggare David Lindström som lät uppföra en ny gårdsanläggning omkring 300 meter väster om den dåvarande bytomten. Nyuppförandet av gården föranledde arkeologiska undersökningar, bland annat av tre skärvstenshögar (RAÄ 36 Botkyrka socken). I två av skärvstenshögarna framkom förutom boplatsindikerande fynd såsom lerklining och förkolnade träredskap, omfattande exklusiv keramik från yngre bronsålder. I den tredje fanns det mer trivial keramik, vilket får arkeologerna att tolka den sistnämnda som endast boplatslämning, medan de två andra tolkas som kultanläggningar. I samband med samma undersökning utfördes utgrävningar av fyra gravar som låg utefter södra kanten av gravfältet (RAÄ 36, Botkyrka sn). En av stensättningarna innehöll gravfynd som vittnar om stor rikedom och makt. Graven som daterades till Vendeltid (550 750 e. Kr.) är en av de praktfullaste Vendeltida gravar som har undersökts i Sverige. Bland gravgåvorna fanns fragment av vapen och rustning med guld- och bronsbeslag rik på ornamentik. Övriga undersökta gravar innehöll mer modesta gravfynd men även de visar på stor rikedom. Vid en arkeologisk undersökning inför uppförandet av ett nytt ridhus i Skrävsta, på 1990-talet, påträffades en stor hallbyggnad i form av ett långhus som var samtida med den rika vapengraven. Fyndet är ovanligt, då endast tiotalet hallbyggnader undersökts tidigare i Sverige. Den rika vapengraven och hallbyggnaden talar för att Skrävsta var någon form av maktcentrum för bygden under Vendeltid 16. Söder om Hågelby ligger Tuna. Tillhörande Tuna by fanns tidigare en kvarn som tillhörde, vilken var belägen på Tunas södra del som nyttjades av tunaborna. Namnet på kvarnen har sedan kommit att bli ortnamnet för området, vilket idag har modifierats till namnet Tumba (i övergången benämndes området Tunbo). 16 Bratt, Peter; Wertwein, Göran, 1999: Hallen i Skrävsta Arkeologisk för- och delundersökning av fornlämning RAÄ 36, Botkyrka socken och kommun, Södermanland 30 (59)

Figur 6 Utdrag ur särskild arkeologisk utredning, Boplatser i rik kulturmiljö vid Hågelby. delar av fastigheterna Lindhov 15:24, Tumba 7:1 och Tumba 7:5. Arkeologisk utredning, etapp 2 Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2009:15. 31 (59)

Byar med ortnamnet Tuna eller med efterleden -tuna har haft stor betydelse i egenskap av centralort eller huvudgård för kungamakten. Det finns hypoteser om att dessa utgjort handelsplaster under äldre järnålder (500 f.kr. 550 e.kr.). Tuna i Botkyrka som sannolikt inkluderad både Skrävsta och Hågelby har varit beläget strategiskt mellan Tullingesjön och Aspen med utlopp i Mälaren 17. År 1906 köpte L.M. Ericsson Hågelby by och lät uppföra en manbyggnad med tillhörande ekonomibyggnader på samma plats som den östra gården tillhörande byn med samma namn. Alla befintliga byggnader revs för att ge plats åt den nya gårdsmiljön. Hågelby gård som uppfördes av år 1911-1922 av LM Ericsson. Där inledde han arbetet med att skapa ett modernt rationaliserat jordbruk, en så kallad mönstergård. Ladugården var modernt konstruerad, med telefoner och snillrika uppfinningar i form av transportband och rörsystem för spannmål och foder för att underlätta arbetet. På gården fick han även utlopp för sitt arkitektoniska intresse, då han skapade byggnader med tillhörande park efter klassiska stilideal. Huvudbyggnaden har en tydlig herrgårdskaraktär. Byggnadsmaterialet till gården var till stora delar i betong, vilket var ett relativt nytt och oprövat material under metodutveckling men även tegel förekom 18. Hågelby gård representerar flera viktiga epoker i Sveriges historia såsom industrialismens framväxande betydelse från senare delen av 1800-talet och framåt. Den berättar även hur man försökte kompensera avfolkningen och arbetskraftsbristen på landsbygden med mekanisering och rationalisering av jordbruket, där mönstergårdar och egnahemsjordbruk växte fram, där Hågelby gård var en sådan mönstergård. Lindhov Gården är belägen i ett kuperat småbrutet sprickdalslandskap, typiskt för Mälardalen utgjorde tidigare en by kallad Väppla eller Vappsta, vilken etablerades under bronsålder 19. Byn utgör en del den rika bronsåldersbygden som är belägen i norra Botkyrka som beskrivs ovan. Figur 7 Hågelby och Skrävsta byar med inägomark år 1636. Geometriska jordeboken (Akt A9-14:C7:67-68 Lantmäteriverkets forskningsarkiv i Gävle) 18 Pantzar, Cecilia; Sahlsten, Ulrika. 2008. Hågelby gård Kulturhistorisk värdering och klassificering av Hågelby gård, Tumba 7:5, Botkyrka socken och kommun, Södermanland 17 Lindberg, Tove. 2005: Skrävsta = Tuna? En aristokratisk miljö i Botkyrka, Södermanland. C-uppsats i arkeologi, Stockholms universitet 19 Othzén, Ylva. 1993. Karta på karta 350 år i odlingslandskapet. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1993:3 32 (59)

Figur 8 Lindhovs gård Foto E. Pinto-Guillaume Byns sannolikt första bebyggelseläge ligger norr om vägen (RAÄ 281-283), där malstenslöpare för att mala spannmål till mjöl och två skärvstenshögar, högar av skörbränd sten med rester av hushållsavfall, har påträffats. Stenen i högarna har värmts upp i samband med matlagning och sedan kasserats när den blivit porös och inte längre kunde hålla värmen. Skärvstenshögar härrör i regel från bronsålder och är boplatsindikerande 20. Sedan yngre järnålder har bebyggelseläget sannolikt varit detsamma som idag. Vid den tiden fanns det en tradition av att begrava sina döda i anslutning till bebyggelsen. Väster om Lindhovs gård ligger ett stort gravfält från yngre järnålder med sammanlagt 56 gravar. Ytterligare gravfält från samma tid finns söder om gården (RAÄ 48 och 49:1-2). 20 Schützler, Lillemor. 1996: Fosfatkartering i anslutning till Lindhovs gård och Skårdal. Riksantikvarieämbetet Rapport 1996:113 Under medeltid fanns det fyra gårdar, så kallade hemman i byn, Väppla eller Vappsta. Fram till reformationen tillhörde delar av byn, Vadstena kloster. Under 1600-talet avhystes byn då Lindhov säteri som uppkallades efter dess förste ägare, släkten von der Linde. År 1697 anslogs gården som häradshövdingeboställe och skulle komma att bli sådant under de närmaste 200 åren. Under 1600-talet anlades sju torp under säteriet, Oxöga, Runstenstorpet, Granmora, Gastmora, Skårdalen, Djupvik och Hagen. Ytterligare torp tillkom senare såsom en Eneby, Håfsta, Bygget, Vreten, Karlberg, Gatmötet och Sandstugan (Geometrisk avmätning från 1745, aktnr A9-20:1 samt konceptkartan till den häradsekonomiska kartan Aktnr J112-75-23 Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle). Området representerar en väl sammanhållen historisk bebyggelsemiljö där gården från 1700-talet tillsammans med torpen med en hög bevarandegrad illustrerar den historiska markorganisationen. Under bronsålder fanns det sannolikt bebyggelse vid nuvarande Skårdal som under historisk tid utgjorde platsen för ett av Lindhovs torp. Det framgår av den arkeologiska särskilda utredning etapp 2 som Riksantikvarieämbetet genomförde tidigare innevarande år 21. I området finns ett röse (RAÄ 51 Botkyrka socken). Dessutom har det enligt uppgift funnits ett gravfält bestående av ett antal högar, sannolikt från yngre järnålder. Det förhistoriska bebyggelseläget återfanns strax söder om röset på intilliggande åkermark och utgör en del av ett redan känt område med boplatsindikerande fynd bestående av två knackstenar, två brynen och fragment av en löparsten upphittats (RAÄ 421 Botkyrka socken). 21 Beckman-Thoor, K.2008: Från Hammarby till Hågelby Kulturmiljö öster om Aspen. Södermanland, Botkyrka socken, Raä 111. Arkeologisk utredning etapp 1. Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2008:23. Runesson, H. 2009: Boplatser i rik kulturmiljö vid Hågelby. delar av fastigheterna Lindhov 15:24, Tumba 7:1 och Tumba 7:5. Arkeologisk utredning, etapp 2 Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2009:15 33 (59)

Effekt/ påverkan och konsekvens Nationella intressen - riksintresseområde för kulturmiljövården Programområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården (AB:K 16) Bornsjön, enligt 3 kapitlet i miljöbalken. I programområdet finns ett stort antal fasta fornlämningar som skyddas av lagen om kulturminnen samt finns med i motiveringen till riksintresseområdet. Enligt ett av de kulturpolitiska målen för kulturarvet ska områden med höga kulturmiljövärden bevaras och brukas. Gemensamt för alternativ I och II I riksintressebeskrivningen motiveras riksintresset med bland annat herrgårdslandskapet utmed Mälaren, Bornsjön och Aspen som präglas av jordbruk, till vilket Lindhov hör. Även Hågelby ger genom dess äldre arkitektoniska formspråk, en upplevelse av säterimiljö, med den stora mangårdsbyggnaden och dess ekonomibyggnader, parkmiljöer, parkmiljöer och storskaligt jordbrukslandskap. De kulturmiljövärden som motiverar riksintresset för kulturmiljövården riskerar att försvinna i området framförallt om de tre ovan beskrivna värdekärnorna fragmenteras vid en exploatering med bl.a. anläggning av en familjepark, ny bebyggelse, vindkraftverk samt nya och breddade transportleder. Vidare riskerar fornlämningar och samband mellan dem och dess sammanhang i topografi och landskap att påverkas negativt, i vilken omfattning beror på vilket mått av hänsyn som tas när det gäller dessa höga samband med en exploatering. I anslutning till Hågelby planeras en familjepark, där en stor del av den omgivande jordbruksmarken kommer att tas i anspråk för anläggning av bl.a. camping, hotell och nöjespark. Denna etablering riskerar att ge stor negativ påverkan på det storskaliga säteriliknande landskapet. Programområdet innehar en rik förhistoria som lämnat omfattande spår i landskapet, från bronsålder till idag. Det föreligger stor risk för att en familjepark med tillhörande anläggningar kommer att fragmentera den komplexa förhistoriska helhetsmiljö som byarna Skrävsta och Hågelby sammantaget uppvisar. Det föreligger risk för att flera av de föreslagna exploateringarna i enlighet med alternativen inte är förenliga med ett av de kulturpolitiska målen, det så kallade kulturarvsmålet som syftar till att bevara och bruka vårt kulturarv. För att målet ska uppnås krävs att tillkommande bebyggelse och anläggningar anpassas till kulturmiljöns fördel i programområdet. Uppförande av bostäder och ridanläggning i anslutning till Lindhov kan leda till att intentionerna med riksintresset går förlorade. Familjeparken riskerar att påverka riksintresset för kulturmiljövården negativt. Alternativ I I anslutning till Botkyrka kyrka planeras bostads- och verksamhetsbebyggelse. Detta område har utgjort sockencentrum för Botkyrka socken. Historiska funktioner såsom skola, prästgård, fattigstuga och klockargård finns fortfarande i anslutning till kyrkan. Ny bebyggelse riskerar att minska möjligheten att uppfatta området runt kyrkan som ett för Mälardalen karakteristiskt sockencentrum. Den förslagna bebyggelsen söder om kyrkan och E4/E20 är placerad på delvis tidigare åkermark, vilket utgör en del av det storskaliga säterilandskapet och skulle därmed ge negativa effekter på riksintresset. Den föreslagna bebyggelsen riskerar att påverka på en av de äldsta belagda vägarna i programområdet, samt påverka de högt belägna fornlämningarna från bronsålder i anslutning till vägen. En breddning och ett underlättande för genomfart på Kyrkvägen skulle göra att vägen fick en karaktär som inte överensstämmer med det förhållande att vägen i dess nuvarande sträckning har nyttjats i minst 1 000 år. En breddning skulle göra att karaktären av förhistorisk kommunikationsled skulle gå förlorad. Alternativ II Uppförande av vindkraftspark i anslutning till den mark som tidigare utgjorde Näsby säteris jordbruksmark är inte förenligt med intentionerna med riksintresset för kulturmiljövården. Anläggandet av vindkraftverken skulle innebära att de högre partierna tas i anspråk på bekostnad av boplatslämningar och gravrösen företrädesvis från bronsålder i området, lämningar som vittnar om den rika bronsåldersbygd som spirade här för ca 3 000 år sedan, vilket gör att höga kulturhistoriska värden riskerar att gå förlorade. 34 (59)

Bebyggelsen i anslutning till Botkyrka kyrka i området öster om kyrkan mellan S:t Botvids väg och motorleden E4/E20 riskerar att bidra till att omgivningen omkring kyrkan i egenskap av historiskt sockencentrum blir svårare att uppfatta, då kyrkan ska kunna ses från långt håll även österifrån. Ny bebyggelse i anslutning till Eriksbergs handels- och industriområde är förenligt med riksintresset för kulturmiljövården i programområdet. Regionala intressen Gemensamt för alternativ I och II I RUFS 2010 föreslås en strategi för att säkra värden för framtida behov. Det tillhörande planeringsmålet för strategin är att värdefulla naturoch kulturmiljöer värnas och vidareutvecklas. Ny bebyggelse, familjepark och vindkraftsverk i anslutning till sockencentrum, Hågelby Skrävsta samt Lindhov, kan bidra till att det regionala planeringsmålet inte uppnås såvida inte stor hänsyn och varsamhet visas inför ovan beskrivna kulturhistoriska värden. Lokala intressen I kommunens kulturmiljöinventering lyfts särskilt värdefulla kulturmiljöer fram, varav Hammarbyområdet med den forna prästgården som en del av sockencentrum och Hågelby - Skrävsta tillsammans med Lindhov utpekas som några av kommunens mest värdefulla helhetsmiljöer. Gemensamt för alternativ I och II Etablering av familjeparken riskerar att leda till att den förhistoriska helhetsmiljön i Hågelby - Skrävsta kan gå förlorade om inte dess värden omhändertas och hanteras med stor varsamhet i den fortsatta planeringen. Enligt förslaget kommer det att tillkomma bebyggelse i anslutning till sockencentrum, vilket kan minska sambanden mellan de olika funktionerna i kulturmiljön, vilket riskerar att påverka kulturmiljön negativt. I anslutning till Lindhov planeras ny bostadsbebyggelse, vilken riskerar att påverka kulturhistoriska kärnvärden enligt den kommunala inventeringen. Förslaget riskerar att påverka på säterilandskapet negativt, genom att landskapet riskerar att fragmenteras. Den bebyggelse som föreslås söder om det befintliga gårdsläget ligger alltför nära mangården. Alternativ I Enligt förslaget tillkommer det relativt omfattande bebyggelse i anslutning till sockencentrum, vilket kommer att påverka kulturmiljön och riskera att minska sambanden mellan de olika funktionerna i kulturmiljön. På Hågelby Skrävsta riskerar anläggande av en familjepark att skada höga kulturmiljövärden i de två byarna. Alternativ II Enligt förslaget tillkommer det bebyggelse i anslutning till sockencentrum, vilket riskerar att påverka kulturmiljön negativt. Förslaget ger dock en mindre påverkan på miljön omkring kyrkan än alternativ I. Förslaget att anlägga ett antal vindkraftverk centralt i programområdet riskerar att de högre partierna tas i anspråk på bekostnad av boplatslämningar och gravrösen företrädesvis från bronsålder i området, lämningar som vittnar om den rika bronsåldersbygd som spirade här för ca 3 000 år sedan. Ytterligare utredningar Tematiska kulturhistoriska analyser av säterilandskapet respektive bronsålderlandskapet. Då området är rikt på kända fornlämningar från bl.a. bronsålder och äldre järnålder borde en särskild känslighetsanalys göras som omfattar kart- och arkivstudier samt fältinventering och kartering av området med omland. Tonvikten bör ligga på att identifiera fysiska samband mellan lämningar samt att bedöma var de bärande värdena finns i området vilka inte bör exploateras. En utredning borde genomföras avseende att studera hur en eventuell familjepark skulle kunna vara förenlig med de höga kulturmiljövärdena. Idag är de förhistoriska och historiska lämningarna i området Hågelby - Skrävsta inte helt tillgängliga för allmänheten vare sig visuellt eller 35 (59)

kunskapsmässigt. Vissa ligger på impediment mitt i hästhagar andra ligger i otillgänglig terräng. Genom att aktivt tillgängliggöra förhistorien för allmänheten med hjälp av skötsel och informationsinsatser tillgängliggöra, för besökande i familjeparken, i kombination med en restriktiv och extensiv markanvändning skulle motstående intressen eventuellt kunna förenas. insektsinventering 1992 på Ekholmen påträffades över 450 arter varav 10 var helt nya för Södermanland, så Ekholmen är en mycket rik ekmiljö. En utredning bör studera hur man skulle kunna tillgängliggöra förhistorien för allmänheten. NATURMILJÖ Förutsättningar Botkyrka kommuns intentioner I den aktuella översiktsplanen som antogs år 2002 samt i aktualitetsförklaringen från år 2006, ingår stora delar av det aktuella programområdet i ett större område som utpekas som bevarandeområde. Kommunen vill verka för att naturvärden beaktas eller bevaras bl.a. vid planläggning. Nationella intressen - Natura 2000 områden och naturreservat Den finaste värdekärnan i anslutning till området är naturreservatet och Natura 2000-området Ekholmen. Det är ett område med mycket höga naturvärden och är en viktig värdekärna med ett 60-tal grova ekar och minst 22 rödlistade arter 22. De flesta av dessa är vedlevande insekter, svampar och lavar som är beroende av tillgången till grova jätteekar. I en 22 Sandström A, Wahlman H.& Herbert M. 2008. Natur i Hågelby-Eriksberg- Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området. Calluna AB, Linköping. Figur 9 Ståtlig ek i Natura 2000 området Ekholmen. Foto M. Tiderman Här finns flerhundraåriga ekar med en exklusiv insektsfauna med många rödlistade arter. Regionala intressen Bornsjökilen och spridningssamband Området ingår i den regionalt utpekade Bornsjökilen och är en viktig del i den regionala grönstrukturen i Stockholms län 23. Den karaktäriseras av ett rikt odlingslandskap, stora skogsområden och mycket sjöar. Kilarnas 23 Regionplane- och trafikkontoret. 2004. Bornsjökilen. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Rapport 8:2004. 36 (59)

funktion är viktig eftersom de bildar sammanhängande grönstråk med mark för friluftsliv, som tar sig långt in i stadsbebyggelsen, samt bidrar till en estetisk upplevelse. I Den regionala grönkilen, Bornsjökilen finns spridningsstråk, vilket gör att den biologiska infrastrukturen även fortsättningsvis kan fungera. Områdets sannolikt viktigaste roll är funktionen som grön korridor och spridningsväg mellan Flottsbro/ Gömmarenområdet och områdena kring Bornsjön. Redan idag finns det barriärer för vilt, insekter och människor, varav den starkaste är E4/E20. Figur 10 Cirkeln markerar programområdets läge (beskuren kartbild) i den regionala grönkilen, Bornsjökilen. Nyckelbiotoper och biotopskyddsområden Enligt den inventering som utfördes av Calluna 22 gjordes bedömningen att det finns ovanligt mycket värdekärnor med naturvärden i programområdet, drygt 20 % av inventerad areal består av värdefulla naturmiljöer. I jämförbara landskapsavsnitt dominerar vanligtvis rationellt skogsbruk med betydligt lägre naturvärden. Där ligger arealen värdefull natur på cirka 4-8% 22 I det generella biotopskyddet 24 ingår bl.a. åkerholmar, källor, stenmurar, odlingsrösen, småvatten och våtmarker i jordbruksmark samt alléer. Inom programområdet finns det ett flertal nyckelbiotoper och tiotal biotopskyddsområden. Lokala intressen Flora och fauna samt viltpassager Området är småkuperat och naturen präglas av det gamla jordbrukslandskapet. I sluttningar och på höjder finns gravar och boplatser som vittnar om att området använts av människor under en mycket lång tidsperiod, vilket i hög grad format naturen. Dalgångarna är i regel uppodlade, medan höjderna är bevuxna med bland- och lövskog med ett flertal mycket gamla ekar av stort biologiskt värde. Inom området finns ett antal mindre områden som är avsatta som områden med höga vetenskapliga naturvärden i översiktsplanen (ÖP 2002). Enligt Calluna AB:s inventering som utfördes i juni 2008 22, noterades inga viltväxlar som berättar om hur djuren rör sig i området idag. På grund av kraftiga barriärer med stora vägar är sannolikt området mindre betydelsefullt för större vilt. E4/E20 är en kraftig barriär för viltet. Det finns en undergång för GC-väg under E4/E20 som ligger i öppen terräng och är utformad på ett sådant sätt att sannolikt endast mindre vilt som t.ex. rävar och grävlingar förflyttar sig genom den tunneln. Söder om Aspen finns en mindre bilväg som går under E4 mot Lindhov. Den är utformad så att rådjur och mindre vilt mycket väl kan använda den, men knappast älg. Hågelbyleden är åt öster tidvis under dygnet en stor barriär för vilt p.g.a. mycket trafik med en stor risk för kollision med bilar. 24 Generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Dispens ska sökas hos länsstyrelsen om småbiotopen ska exploateras. 37 (59)

I södra delområdet kan viltet röra sig obehindrat söder ut (beteckning D i figur 11), men stoppas vid Kvarnsjön och Uttran av järnvägen. Man kan tänka sig en passage sker i öst-västlig riktning längs den södra skogskanten i väster fram till bostadsområdet Vretarna och sen längs Aspens strand mot öster. En möjlig passage över Hågelbyleden finns mot Lilla Dalen (beteckning 5 i figur 11). Sjöar, småvatten och våtmarker Sjön Aspen är utpekad som en värdefull rastplats för fåglar. Runt sjön Aspen finns flera sumpskogar. Sumpskogar är värdefulla miljöer bl.a. för insekter och fåglar. Prästvikens våtmark med sin flerskiktade alsumpskog och andra skogsområden kring sjön är viktiga fågelmiljöer 22. Runt sjön Aspen råder utökat strandskydd till 300 m. Figur 12 Sjön Aspen Foto J. Alton Figur 11 Biologisk infrastruktur för vilt, Calluna AB (större version se bilaga 1) Idag är den regionala grönkilen, Bornsjökilens funktion som spridningsstråk för vilt starkt begränsad av E4/E20 och Hågelbyleden. Det finns behov av att förbättra viltpassagerna över vägarna i området och säkerställa spridningsstråk genom området i samband med programmet för att få den gröna infrastrukturen i Bornsjökilen att fungera bättre (beteckning A och B i figur 11). 38 (59)

Naturvärden och sumpskogar I området finns en stor andel natur med höga naturvärden, drygt 20 % av arealen är naturvärdesklassad, vilket är en ovanligt stor andel. Det finns också höga naturvärden knutna till hällmarktallskogar med gamla tallar och rik förekomst av död ved. Dessa värdekärnor har historia som gamla skogsbeten. Områden med sumpskog finns runt Aspens stränder och mellan Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde. Sumpskogar är värdefulla miljöer bl.a. för insekter och fåglar 22. Sammantaget rör det sig om ungefär 25 hektar sumpskog. Prästvikens våtmark med sin flerskiktade alsumpskog och andra skogsområden kring sjön är viktiga fågelmiljöer. Figur 13 Sumpskog vid Ursviken Foto M. Tiderman 39 (59)

Figur 14 Karta över allmän ekologisk inventering, Calluna AB. 40 (59)

Figur 15 Karta över allmän ekologisk inventering, Calluna AB. 41 (59)

Effekt/ påverkan och konsekvens Gemensamt för alternativ I och II Alternativen får konsekvenser i form av fysiska intrång. De föreslagna verksamheterna i alternativen tar naturmark i anspråk och riskerar att skapa ytterligare barriärer som delar upp naturligt sammanhängande områden. Växt- och djurlivets rörlighet och ekologiska spridningsmöjligheter försvåras. Betydelsefulla naturområden och biotoper riskerar att påverkas eller tas i anspråk och områden splittras. Detta kan leda till ökad stress hos faunan, vilket kan bl.a. leda till försämrade häckningsförutsättningar för fåglar. Huvuddelen av faunan är dessutom beroende av sjöar och vattendrag av god kvalitet, ett öppet odlingslandskap och äldre träd. Det är därför viktigt att vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag inte påverkas negativt och att en variation i landskapet behålls. Nationella intressen - Natura 2000 områden och naturreservat De föreslagna verksamheterna i alternativen påverkar inte Natura 2000 området Ekholmen tillika naturreservat genom något fysiskt intrång, men förslagen riskerar att indirekt påverka Natura 2000 området. De verksamheter som kan leda till denna indirekta påverkan är främst genomförandet av vindkraftsutbyggnaden och eller familjeparken. Gemensamt för alternativ I och II Ekarna på Ekholmen riskerar att ligga helt isolerade om man inte planerar för en infrastruktur för ek i kommande planering. Det är av avgörande betydelse för bevarande av den biologiska mångfalden knuten till ek att det finns en stor tillgång till grova träd även i framtiden. Leveranstiden för biologiskt mogna ekar är cirka 200 år eller mer så det gäller att ha framförhållning 22. Med en ökad besöksfrekvens ökar risken för slitage på området och en exploatering av omkringliggande områden riskerar att isolera Ekholmen från naturområden längre bort. En ökad exploatering av området runt Ekholmen kan också innebära att värden, t.ex. insektsfaunan kommer att påverkas. Familjepark De västra och nordvästra delarna av familjeparken omfattar delar av det viktigaste värdesystemet för ek 22 i programområdet (område C, Skrävstasystemet, se bilaga 2). Ekmiljöerna fungerar som spridningskorridorer för ekorganismer. Skrävstasystemet är en av de ekmiljöer som bör prioriteras och utvecklas som viktigt grönstråk för biologisk infrastruktur. Detta kommer att förbättra spridningsmöjligheterna för ekorganismer i framtiden. En eventuell exploatering av området leder till försvårade spridningsmöjligheter av ekorganismer, vilket indirekt kan skada Natura 2000 området Ekholmen. Utvidgningen av familjeparken enligt förslaget i båda alternativen riskerar att påverka dessa ekmiljöer och kan indirekt skada värdena i Natura 2000 området Ekholmen. Det kan därför krävas en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken om dessa berörs. Alternativ I Den förslagna bebyggelsen söder om kyrkan och E4/E20 samt bebyggelsen väster om kyrkan närmast Aspen kan påverka möjliga spridningssamband för ekorganismer. Bebyggelsen söder om E4/E20 kan indirekt påverka Natura 2000 området Ekholmen. Det kan även krävas en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken om dessa spridningssamband berörs. Alternativ II Vindkraftspark Skyddsavståndet (350 m) för vindkraftverksgruppen närmast sjön Aspen gör intrång i Natura 2000 området Ekholmen tillika naturreservat. Natura 2000 området är områdesskyddat enligt art- och habitatdirektivet. Inga Natura 2000-arter 25 finns rapporterade från området, men det finns rödlistade arter inom området 22. Anläggandet av vindkraftsgruppen närmast Aspen samt tillfartsvägar och ledningsdragningar för de båda 25 Arter som finns upptagna i bilaga 2 till EG:s habitatdirektiv respektive bilaga 1 till EG:s fågeldirektiv och därmed skyddas av Natura 2000-reglerna. 42 (59)

vindkraftverksgrupperna leder till mycket stora ingrepp i naturmiljön, bl.a. i ett värdesystem för ek (Asptunasystemet). Detta värdesystem fungerar som viktig spridningskorridor för bl.a. ekorganismer, om spridningssambanden berörs kan det leda till indirekt skada på värdena i Natura 2000 området Ekholmen. Det kan därför krävas en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken om dessa spridningssamband berörs. Med tanke på närheten till vatten, mycket lövskog och ihåliga träd och gamla hus finns det förutsättningar för en rik fladdermusfauna i området. Två fladdermusinventeringar har utförts år 1990 (Ekholmen) och år 1995 (Hågelby). Sjön Aspen är också en känd rastlokal för fåglar 22. En utbyggnad av vindkraftverken kan vara tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken samt troligtvis även tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken, eftersom det finns risk för skada på värden knutna till Natura 2000 området Ekholmen. Regionala intressen Bornsjökilen, spridningssamband, nyckelbiotoper och biotopskyddsområden Gemensamt för alternativ I och II Bornsjökilen och spridningssamband Den smala gröna länken mellan Tumba och Alby in mot Huddinge och Stockholm riskerar den regionala grönkilen, Bornsjökilen riskerar att brytas vid exploatering enligt alternativförslagen och det finns stor risk att viktiga samband i grönstrukturen försvinner. Programområdet utgörs av ett regionalt viktigt område för biologisk mångfald. Området riskerar att delas upp och därmed försvåras ytterligare spridningen och livsvillkoren för både vilt, fågelliv och andra organismer. Programområdets funktion som spridningskorridor är en viktig pusselbit i Bornsjökilen. Det finns risk att spridningsvägarna kommer att minska i omfattning på grund av dessa utbyggnadsförslag. Därmed riskerar de möjliga spridningssambanden i den regionala grönstrukturen, Bornsjökilen i sin helhet att påverkas. Det finns därmed risk för negativ påverkan av ett regionalt värden. En ökad besöksfrekvens i området kan också medföra en ökad belastning på det känsliga naturavsnittet inom och i anslutning till området. Familjepark och ny kvartersmark Familjeparkens utvidgning snörper i värsta fall av området nordost om Aspen och därmed den viktiga spridningskorridoren på denna sida om sjön. Utbyggnaden av familjeparken riskerar att negativt påverka ett mycket viktigt värdesystem för ekorganismer samt att kraftigt försvåra möjliga spridningsstråk för ekorganismer. Familjeparksutbyggnaden i öster gör intrång i en viktig och smal länk mellan tallområdena mot Eriksbergs industriområde och skogsområdena i väster vid Ekholmen. Familjeparken riskerar att leda till försämrade spridningsstråk för tallorganismer, dessutom försämras spridningsstråk för vilt, som en möjlig fortsättning i Bornsjökilen. Det är osäkert hur stor påverkan av den planerade utbyggnaden får på det regionala värdet Bornsjökilens funktion. På den västra sidan av Aspen nordväst (hästverksamhet) och söder om Lindhov planeras ny kvartersmark. Den nya kvartersmarken riskerar att leda till försämrade spridningsmöjligheter för ekorganismer söder ut samt till Ekholmen på andra sidan sjön. Utbyggnaden påverkar även möjliga spridningsstråk för tallorganismer söderut. Nyckelbiotoper och biotopskyddsområden Ny kvartersmark öster om Botkyrka kyrka, norr om E4/E20, samt ny kvartersmark vid Eriksbergs industriområde Angränsar inte till någon nyckelbiotop eller biotopskyddsområde och leder därmed inte till någon negativ påverkan av någon nyckelbiotop och eller biotopskyddsområde. Ny kvartersmark nordväst om Lindhov Tar i anspråk ett biotopskyddsområde 24 och angränsar till Fårberget som innehar naturvärden av klass 1. Ny kvartersmark söder om Lindhov Tar i anspråk delar av en utpekad nyckelbiotop bestående av en sumpskog. 43 (59)

Familjepark Familjeparkens utbredning riskerar att ta i anspråk områdets grövsta ek, vilken har mycket höga naturvärden (klass 1). Det finns stor potential att finna sällsynta och hotade arter knutna till ek och därmed även till denna ek. Den planerade utbygganden tar i anspråk ett flertal biotopskyddsområden 24, biotopskyddsdispens krävs av länsstyrelsen. Alternativ I Bornsjökilen och spridningssamband Framförallt är det utbyggnaden av familjeparken och ny kvartersmark norr om Skrävsta samt väster och söder om Botkyrka kyrka som riskerar att påverka Bornsjökilen. Ny kvartersmark söder om kyrkan och E4/E20och väster om kyrkan leder till att en stor del av spridningskorridoren vid Asptuna riskerar att minskas väsentligt. Försämrade spridningssamband för ekorganismer kan indirekt påverka Natura 2000 området Ekholmen. Det kan därför krävas en ansökan om tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken, om dessa spridningssamband berörs. Nyckelbiotoper och biotopskyddsområden Ny kvartersmark söder om kyrkan och E4/E20 Den utpekade nyckelbiotopen av skogstyrelsen, beskrivs av Calluna som en sumpskog av klass 2, detta område beskrivs under avsnittet om sumpskog och naturvärden. Ny kvartersmark väster om kyrkan Det norra området tar en ekallé 300 m norr om Hammarby prästgård i anspråk, allén utgör ett biotopskyddat område, dispens av länsstyrelsen krävs vid påverkan 24. Den södra kvartersmarken leder till intrång i utkanterna av en nyckelbiotop. Alternativ II Bornsjökilen och spridningssamband För detta alternativ är det främst utbyggnaden av familjeparken och utbyggnaden av vindkraftparken som kommer att påverka den regionala grönstrukturen. Den nya sträckningen av Hågelbyleden riskerar dessutom att utgöra en ytterligare barriär i området, vilket försämrar spridningsstråken för vilt. Den planerade kvartersmarken vid Eriksbergsområde, sker i anslutning till redan befintlig bebyggelse och tar inte några större orörda naturmarker i anspråk och är förenlig med Bornsjökilens värden och befintliga spridningssamband. Planerad utbyggnad av ny kvartersmark norr om Vretarna riskerar att leda till försämrade möjliga spridningsmöjligheter för ekorganismer samt försämrad infrastruktur för vilt i Bornsjökilen, se bilaga 1. Vindkraftverksutbyggnaden riskerar att leda till stor påverkan av den regionala grönstrukturens funktion och områdets olika spridningssamband, och därmed av Bornsjökilen i sin helhet. Om vindkraftparken utgår för detta alternativ och utbredningen av familjeparken minskas, så att Skrävstasystemet bevaras och den östra utvidgningen starkt begränsas samt att strandområdet skyddas från exploatering, leder detta till att de negativa konsekvenserna för den regionala grönstrukturen blir betydligt mindre. Risken för att påverka Bornsjökilens funktion och försämra spridningssambanden i den gröna infrastrukturen minskar då betydligt. På den västra sidan av Aspen, är området norr om Vretarna en mycket svag länk för möjliga spridningssamband och riskerar att påverkas hårt av eventuell exploatering, eftersom det inte finns några likvärdiga spridningsalternativ genom detta område. Den föreslagna exploateringsgraden för detta område behöver minskas, för att inte påverka de viktiga spridningssambanden. Nyckelbiotoper och biotopskyddsområden Vindkraftpark Vindkraftparken kommer troligtvis att indirekt påverka en av skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop (klass 2 värde) 22. Ny kvartersmark norr om Vretarna Tar i anspråk en nyckelbiotop. 44 (59)

Lokala intressen naturvärden, sumpskogar Gemensamt för alternativ I och II Ny kvartersmark nordväst och söder om Lindhov Angränsar till Fårberget som innehar naturvärden av klass 2 och 3. Familjepark Familjeparken riskerar att påverka det viktigaste värdesystemet i programområdet för ek, Skrävstasystemet (klass 2). Det finns en stor koncentration av vidkroniga ekar i olika åldrar, varav en kan klassas som en ekjätte. Skrävstasystemet utgör en viktig länk till ekarna i Natura 2000 området Ekholmen. Utbyggnaden riskerar att påverka en hällmarktallskog runt Botkyrkabacken (klass2) samt en sumpskog norr om Tunaholm (klass 2), samt ett flertal naturvärden i klass 3. Ny kvartersmark vid Eriksbergs industriområde Riskerar att ta i anspråk en våtmark (klass 3) väster om Eriksbergs industriområde, med värden för fågellivet. Alternativ I Ny kvartersmark väster om Botkyrka kyrka Två solitära ekar norr om Hammarby prästgård kommer att tas i anspråk (klass 3). Alternativ II Vindkraftpark Tar i anspråk många naturvärden av klass 2 och klass 3. Ny kvartersmark vid Eriksbergs industriområde Tar i anspråk en våtmark (klass 3) väster om Eriksbergs industriområde, med värden för fågellivet. Ny kvartersmark vid Vretarna Tar i anspråk delar av naturvärde av klass 3 och en mindre del av ett naturvärde av klass 2. Det finns olika typer av värdefulla skogsmiljöer som tas i anspråk. De värdefulla skogsmiljöerna på södra sidan av sjön måste sparas för att bibehålla en hög biologisk mångfald och variation. Ytterligare utredningar Utbyggnad av Vindkraftspark En uppdaterad utredning av områdets betydelse för fladdermöss och fåglar bör göras för att utreda eventuella konsekvenser av en vindkraftspark 22. Det finns risk för påverkan av Natura 2000 området Ekholmen och därmed krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Det bör utredas hur en exploatering av vindkraftsgrupperna kan komma tillstånd utan att riskera skada på Natura 2000 områdets värden. Utbyggnad av Familjepark En ekutredning föreslås för att säkerställa att de höga naturvärdena som finns i Ekholmen och dess omgivningar, vilka är knutna till ek, kan bibehållas. Ekutredningen ska fokusera på hur tillgången på grova ekar ska säkerställas över tiden och inom spridningsavstånd till andra grova ekar. Med tanke på att Ekholmen är ett riksintresse som riskerar att helt isoleras är det en viktig insats inför kommande skede 22. Det finns risk för påverkan av Natura 2000 området Ekholmen och därmed krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Det bör utredas hur en exploatering av familjeparken kan komma tillstånd utan att riskera skada på Natura 2000 området. REKREATION OCH FRILUFTSLIV Förutsättningar och gällande krav Området utgör en del av Bornsjökilen och en viktig grön korridor och spridningsväg västerut mot Bornsjöområdet och mot Flottsbro- /Gömmarenområdet samt Hanvedskilen österut 26. Området mellan Botkyrkabacken och Aspen utgör en del av Bornsjökilen, vilket är av regionalt intresse och utgör en resurs för det regionala friluftslivet. 26 Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Bornsjökilen. RTK, 2004 45 (59)

Utmed sjön Aspen gäller utvidgat strandskydd till 300 m, där marken inte är detaljplanelagd. Längs med vattendrag gäller generellt strandskydd av 100 m. E4/E20 i norra delen av programområdet utgör med sin intensiva trafik och sitt höga viltstängsel en kraftfull barriär för både friluftsliv och större markbunden fauna. Även Hågelbyleden i programområdets östra del utgör i viss mån en barriär i öster, om än inte lika kraftig. Programområdet ligger nära de tätbefolkade områdena Alby, Eriksberg och Tumba. Större delen av området inklusive södra Aspen är utpekat som större område värdefullt för det lokala rörliga friluftslivet i översiktsplanen (ÖP 2002). I Regionplanekontorets rapport avseende upplevelsevärden i Bornsjökilen 27 finns det i programområdet möjlighet till upplevelser i form av trolska miljöer, områden med skogskänsla med höga och mycket höga värden, variationsrikedom och naturpedagogisk potential, för att nämna några av de upplevelsevärden som finns i området. Enligt kommunens utredning om friluftslivet i Botkyrka, FIN-88 28, är hela området nordost om södra Aspen klassificerat som friområde med högsta prioritering och övriga områden kring norra och södra Aspen som viktig zon till friområdet. Enligt utredningen är området välfrekventerat av allmänheten och av de lokala frivilligorganisationerna värderat som ett område av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Det område som är mest frekventerat är det område omkring Hågelby gård. I det närmaste hela programområdet markeras som promenad- och strövzon i utredningen. På Botkyrkabacken som tidigare nyttjats som tipp väster om Eriksbergs industri- och handelsområde fanns tidigare en lift och backen utnyttjades för utförsåkning. Backen är numera nedlagd men toppen utgör fortfarande en mycket bra utkikspunkt och utnyttjas ibland för fågelskådning. Inom området förekommer jakt, och i sjön Aspen fritidsfiske. Strax söder om Eriksbergs industri- och handelsområde finns ett omkring 2,5 kilometer långt motionsspår. 27 ibid 28 Fritid i natur en utredning om kommunens friluftsliv. Botkyrka kommun, 1998 Området är ovanligt rikt på höga naturoch kulturmiljövärden. I området finns ett natura 2000 området, tillika naturreservat, den så kallade Ekholmen. Reservatet har ett högt upplevelsevärde med ett stort antal gigantiska ekar i olika ålder och växtfaser. De höga kulturmiljövärdena består av ett stort antal lämningar från 3 000 års mänskligt nyttjande av områdets resurser. I området finns lämningar i form av bland annat förhistoriska boplatser och gravar, historiska bebyggelselämningar från Skrävsta by samt tillhörande torp. På Skrävsta gård finns det ett stall och stora delar av området används för ridning med bl.a. fältrittbana med hinder. Även ryttare från stallet på Hammarby gård nyttjar området söder om vägen för ridning. Dessa kan ta sig under motorvägen på den grusväg som går under motorvägen vid Hammarby, och som utgör en del av den mycket gamla vägsträckning som går tvärs igenom området, från Hågelby under motorvägen till Hammarby och S:t Botvids väg. Detta är en av tre passagemöjligheten av E4/E20 inom programområdet. En annan passage är en gång- och cykelbro över motorvägen mellan Eriksberg och Eriksbergs industriområde. Under vinterhalvåret har isracing tidigare körts på Södra Aspens is, men inte nu längre. Enligt FIN-88 finns det omfattande stigsystem längs sjön Aspens stränder samt även in i landet som leder allmänheten ut i landskapet. Området är osedvanligt tillgängligt med undantag för det hästbete som bedrivs i anslutning till framför allt Skrävsta. Det finns sedan ett par år tillbaka en vandringsled runt Aspen. Effekt/ påverkan och konsekvens Nationella intressen Det finns inget område av riksintresse för det rörliga friluftslivet inom programområdet. 46 (59)

Regionala intressen Enligt planeringsmålen i RUFS 2010 står det att kultur-, naturoch rekreationsvärden ska värnas och vidareutvecklas. Det finns risk att rekreationsvärden kan påverkas negativt av de planer som finns för området. Gemensamt för alternativ I och II Enligt Regionplanekontorets rapport avseende upplevelsevärden i Bornsjökilen 29 finns det i programområdet en stor variation av upplevelsevärden. Föreslagna verksamheter, ny kvartersmark och nya vägdragningar riskerar att negativt påverka värden knutna till rekreation och friluftsliv, såvida inga åtgärder vidtas för att förhindra detta. Ny bostadsbebyggelse och ridanläggning som planeras i Lindhovsområdet, riskerar att begränsa rekreations- och friluftsvärden. Alternativ I Ny kvartersmark norr om Vretarna Kvartersmark vid Vretarna gör eventuellt intrång i strandskyddsområdet för Aspen. Ny kvartersmark väster om Botkyrka kyrka De västra delarna av kvartersmarken väster om Botkyrka kyrka gör intrång i strandskyddsområdet för Aspen. Alternativ II Ny kvartersmark sydväst om Botkyrka kyrka (längs med E4/E20) En mindre del av kvartersmarken gör intrång i strandskyddsområdet för Aspen. Lokala intressen Enligt kommunen är det viktigt att i den fortsatta planeringen så långt som möjligt värna om Bornsjökilens funktioner och kvaliteter. På Hågelby gård 29 Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Bornsjökilen. RTK, 2004 pågår ett stort antal aktiviteter och verksamheter såsom en 4H-gård, ridning, utomhusteater, café och restaurang. I anslutning till gården finns en fornby Hogslaby, en järnåldersby dit skolklasser kommer för att lära sig om sin lokalhistoria. Gemensamt för alternativ I och II I dag är delar av programområdet, framförallt de centrala delarna vid Hågelby Skrävsta välbesökt. De verksamheter och den nya kvartersmark som föreslås närmast Hågelby - Skrävsta riskerar att leda till negativ påverkan på rekreationsvärdena om inga åtgärder vidtas. De lokala rekreationsvärden som redovisas i FIN-88 i egenskap av promenad- och strövområde samt kommunalt besöksmål med höga värden riskerar att påverkas negativt såvida inga åtgärder vidtas. Alternativ I Det finns en stor risk att de redan idag reducerade passagemöjligheterna mellan Bornsjöområdet och området kring Flottsbro och Gömmaren ytterligare försvagas med programförslagen enligt alternativet. Om området strax söder om E4/E20 och kyrkan som nu utgör en entré till Skrävsta Hågelbyområdet bebyggs längs Kyrkvägens sydvästra sida, riskerar att begränsa upplevelsen av orörd natur, ett långt stycke in i området. Alternativ II Centralt i programområdet planeras för ett antal vindkraftverk i NV-SO på höjderna med riktning rakt igenom området. Ett genomförande detta förslag riskerar att värden för rekreation och friluftsliv helt kan gå förlorade, då vindkraftverk är mycket stora, avger ljud samt är i ständig rörelse. Upplevelsevärdena skulle i anslutning till vindkraftverket påverkas negativt. Ytterligare utredningar I det fortsatta planarbetet är det viktigt att värna om områdets länkfunktion i Bornsjökilen i perspektivet det rörliga friluftslivet. En utredning skulle 47 (59)

behövas som syftar till att ta reda på hur det rörliga friluftslivet påverkas av programförslagen, borde genomföras. En utredning borde genomföras avseende hur olika brukargrupper använder området idag, såsom favoritplatser, favoritsysselsättningar, populära stråk, samt utreda brister och kvaliteter, för en eventuell förbättring av programområdets rekreationsvärden. Om exploateringen utnyttjar mark i strandskyddat område kan det krävas strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. MARKFÖRHÅLLANDEN Förutsättningar och gällande krav Berggrunden består främst av gnejser som går i dagen på höjderna. I sluttningarna finns moränlager och dalarna ligger postglacial fin- och grovlera. Kärrmarker finns på låglänta platser invid Aspen och mellan Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde. Större delen av området utgörs av låg- eller normalriskområde för radon. Lokal förekomst av högriskmark finns längs västra sidan av Botkyrkabacken. Botkyrkabacken utgörs delvis av en gammal schaktmassetipp som inte är riskklassad (enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell). Marken kan vara förorenad. Tunabergs industriområde ligger på en gammal tipp som är undersökt och riskklassad. Den samlade riskbedömning är att föroreningarna i den f.d. tippen utgör en måttlig miljö- och hälsorisk med nuvarande markanvändning (klass 3). Ett kontrollprogram finns. Effekt/ påverkan och konsekvens Gemensamt för alternativ I och II Vid en exploatering av områden som är förorenade finns risk att föroreningar läcker ut i dag- och/eller grundvatten, eller blottläggs på annat sätt. Detta riskerar att öka exponeringsgraden för människor och djur. I detta tidiga skede finns inte anledning att omedelbart utföra saneringar och ytterligare undersökningar, då det initialt inte finns planer på att ändra markanvändningen på de två områden f.d. Tunatippen och den tidigare tippen på Botkyrkabacken. F.d. Tunatippen är förorenad och Botkyrkabacken kan vara förorenad. Det kan krävas ytterligare undersökningar i kommande planprocess. Ytterligare utredningar Om det finns planer på en ändrad markanvändning av den f.d. Tunatippen och den tidigare tippen på Botkyrkabacken ska ytterligare undersökningar utföras med anledning av markföroreningar. BULLER Förutsättningar och gällande krav Med buller avses oönskat ljud. Buller är, framförallt i större tätorter, ett stort folkhälsoproblem. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För beskrivning av buller vars styrka är konstant över tiden används ofta ljudnivå i decibel med beteckningen db(a). Detta störningsmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Ingående undersökningar har även visat, att ljudnivån kan användas som grund för konstruktion av mer sofistikerade störningsmått som beskriver störningen vid fluktuerande buller. I Sverige används två olika störningsmått vad gäller bland annat trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Den maximala 48 (59)

ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån, under exempelvis fordonspassage. För att ge en viss uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär ges exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter. Riktvärden 30 för vägtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats Samtliga av Sveriges kommuner följer Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer 31. Det finns inga entydiga nationella krav för högsta tillåtna ljudnivåer vid grannfasader från konsertverksamhet. Naturvårdsverkets råd och riktlinjer för industribuller ligger oftast till grund för bedömningen. Stora delar av området är bullerstört. Den mest påtagliga källan är trafiken på E4/E20 som inte bara lägger ut en bullermatta över den norra delen av området, utan ännu längre över Aspens öppna yta. Buller alstras också av trafik på Hågelbyleden och från verksamheterna i Eriksbergs industriområde. Botkyrka kommun lät kartlägga bullersituationen i hela kommunen år 2006, och finns sammanställd i Bullerkartläggning och tystnadsinventering av Botkyrka kommun 32 (Ingemansson Technology, 2006). Figur 16 Exempel på ljudnivåer från olika aktiviteter Trafikbuller och industribuller Riksdagen har angett riktvärden för vägtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (Infrastrukturinriktning för framtida transporter). 30 Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 31 SOSFS 2005:7 Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer 32 Bullerkartläggning och tystnadsinventering av Botkyrka kommun, Rapport 2006:1. 49 (59)

Enligt Naturvårdsverket 33 anges följande riktvärden för buller från industrier, nyetablering, vid bostäder etc. För övriga industrier (ej nyetableringskrav) gäller 5 db högre värden: Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Dag kl. 07-18: 50 db(a) ekvivalentljudnivå Kväll kl. 18-22, samt sön- och helgdag kl. 07-18: 45 db(a) ekvivalentljudnivå Natt kl. 22-07: 40 1) db(a) ekvivalent ljudnivå Momentana ljud nattetid kl. 22-07: 55dB (A) högsta ljudnivå Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor 2). Dag kl. 07-18: 40 db(a) ekvivalentljudnivå Kväll kl. 18-22, samt sön- och helgdag kl. 07-18: 35 db(a) ekvivalentljudnivå Natt kl. 22-07: 35 db(a) ekvivalent ljudnivå Momentana ljud nattetid kl. 22-07: 50 db(a) högsta ljudnivå 1) Värdet för natt behöver inte tillämpas för utbildningslokaler 2) Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv I dagsläget påverkas omgivningen framför allt av buller från trafik på E4/E20 och Hågelbyleden. En framtida påverkan från programområdet på omgivningen hänger samman med vilken typ av verksamhet som etableras, var den etableras och var nya vägar och den alternativa sträckningen av Hågelbyleden byggs. Från familjeparken riskerar den befintliga scenen/dansbanan (vilken är belägen mitt i parken) att ge upphov till ljudnivåer över 55 db(a), vid bostäderna närmast vattnet vid Sjövägen (i området Skårdal, nordväst om området Vretarna) 34. Bostadshusen vid Sjövägen belastas idag av trafikbuller som är i samma nivå eller högre än de som har beräknats för konsertscen vid vattnet. I de planer som finns för familjeparken ingår bl.a. en utomhusscen där konserter kan hållas för en publik på 20 000 personer. Konserter planeras att kunna hållas en gång i veckan. Målsättningen är att scenen ska utformas och placeras på ett sådant sätt att boende vid Skårdal ej blir störda av verksamheten 34. Alternativ I I alternativ I byggs ingen ny Hågelbyled. Istället löses trafikproblemen delvis genom att genomfartstrafik och transporter för farligt gods hänvisas till Södertörnsleden, länsväg 259 och länsväg 225 mellan Södertälje och Nynäshamn, samt med nya vägar genom området. Hågelbyledens status som länsväg upphör och omvandlas till en kommunal gata, i programmet kallad Hågelby Allé. Gatan får minst 36 meters bredd med plats för framtida spårväg i gatans mitt som gestaltas för att understryka kopplingen mellan kommuncentrum i Tumba och norra Botkyrka och dessutom utgöra en tydlig tillfart till familjeparken. I alternativ I bibehålls också Hallunda trafikplats. Denna kompletteras med av- och påfartsramper till den nya kommunala gatan längs grönområdets kant som går mellan Sankt Botvids väg och Hågelbyleden. 33 Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5 34 Bullerkartläggning, konsertscen, Hågelbypark, ACAD International, 2009-02- 27. 50 (59)

Alternativ II I alternativ II byggs en ny Hågelbyled enligt Eriksbergsalternativet som vägutredningen 35 redovisar. I detta alternativ föreslås att den befintliga Hågelbyleden bli en stadsgata, enligt programmet kallad Hågelby Allé. Den nya Hågelbyleden får status som länsväg, som får en ny utformning som motsvarar de krav som den regionala trafiken ställer. Från en ny trafikplats öster om kyrkan dras vägen längs södra kanten av Eriksberg, korsar den befintliga Hågelbyleden på en viadukt och fortsätter söderut parallellt med denna till Hågelbyledens korsning med Tumbavägen. Även i alternativ II blir alltså Hågelbyleden en kommunal gata som går parallellt med Hågelbyleden söder om Eriksberg. Effekt/ påverkan och konsekvens Gemensamt för alternativ I och II Trafiken på E4/E20 och Hågelbyleden beräknas att öka markant till år 2030, vilket medför att trafikbullernivåerna i området kommer att öka. Den nya kvartersmarken vid Lindhov kommer antagligen att kunna nyttja befintliga lokala gator. Ridverksamheten som planeras väster om Lindhov kommer främst att påverkas av höga ljudnivåer från E4/E20. Det är oklart om riktvärden inomhus och eller utomhus närmast motorvägen kan klaras. Ytterligare bullerstudier krävs, samt förslag på bullerskyddsåtgärder som kan minimera den eventuella påverkan. Hur ljudpåverkan från den kommande utomhusscenen blir är beroende på var i området scenen placeras, hur scenen utformas samt vilka ljuddämpade åtgärder som vidtas. Tre förslag på alternativa placeringar inom familjeparken har studerats 34. Enligt bullerberäkningen av ACAD International är det gynnsammaste alternativet ur bullersynpunkt att placera scenen närmast sjön i områdets södra delar, vänd mot nordost. Placeringen vid sjön gör det möjligt att skärma av ljudutbredningen mot bostadsområdena på andra sidan sjön (Skårdal) och styra ljudet i motsatt riktning. 35 WSP Analys och Strategi, sept 2008. Hågelbyleden, idéstudie trafik. Konsekvenser och effekter med Hågelbyleden i olika sträckningar. De ekvivalenta ljudnivåerna vid bostadsområdet (Skårdal) skulle därmed bli lägre än 45 db(a) i hela området. I stora delar av området skulle ljudnivån bli lägre än 40 db(a). Den trafik som genereras till och från familjeparken leder till ökade bullerljudnivåer främst för boende utmed Hågelbyleden, främst vid de planerade konserterna. Alternativ I Lokala gator anläggs i samband med ny kvartersmark norr om Skrävsta, väster om Botkyrka kyrka samt vid Lindhov. Ny sträckning av lokal gata föreslås genom programområdet förbi Hågelby längst med obruten mark, vilket leder till ytterligare bullerpåverkan på rekreation och friluftsliv och störningar på fauna. Den lokala genomfartsgatan som planeras att gå igenom hela området på den västra sidan av Aspen, kommer att leda till stora förändringar då det gäller bullerljudnivån. De centrala naturområdena i programområdet, som i nuläget är relativt förskonade från E4/E20 och Hågelbyleden, kommer att påverkas av nytt trafikbuller. Den nya kommunala gatan längs grönområdets kant som går mellan Sankt Botvids väg och Hågelbyleden, kommer att leda till ökade trafikmängder jämfört med idag. Den nya trafiken leder till att nya relativt ostörda områden blir utsatta för högre bullernivåer. Det är oklart vilken trafikmängd som kommer att genereras och därmed är det osäkert vilken påverkan det blir för befintliga och planerade fastigheter. Ytterligare bullerutredningar krävs vid kommande planering, samt förslag på bullerskyddsåtgärder som kan minimera den eventuella påverkan. Alternativ II I detta alternativ går den nya sträckningen av Hågelbyleden längs med Eriksbergs industriområde och befintlig led omvandlas till kommunal gata. Den nya sträckningen av vägen blir en ny bullerkälla för naturområdet längs med bergspartiet från Botkyrkabacken fram till bergspartiet väster om Kumla gårdsväg. Bergåsen skärmar dock av bullret så att det inte sprider sig västerut vilket är en stor fördel med denna sträckning av Hågelbyleden. Värdena för rekreation och friluftsliv samt fauna kommer därmed inte att påverkas i någon större utsträckning. 51 (59)

Vid industriområdets sydöstra del planeras ny kvartersmark (ej för bostäder) som kommer att påverkas av trafikens buller. Ett nytt kvartersområde planeras sydost om Eriksbergs industriområde med verksamheter närmast gatan med bostadsbebyggelse innanför verksamhetsområdet, riskerar att påverkas av buller från vägen. Ytterligare utredningar Kompletterande trafikberäkningar och bullerberäkningar dels vid planering av nya verksamheter och ny kvartersmark som kan påverkas av E4/E20, Hågelbyleden och nya vägar, samt verksamheter som ger upphov till bullerljudnivåer t.ex. vindkraftpark. LUFT Förutsättningar och gällande krav Luftföroreningar förorsakar dels skador på människors hälsa och dels skador på miljön. Utsläpp av kväveoxider bidrar t.ex. både till övergödning av hav och sjöar och till försurning. Höga halter av kvävedioxid är samtidigt bl.a. skadligt för människors andningsorgan. Den vanligaste klimatgasen från transportsektorn är koldioxid med fossilt ursprung, men även utsläpp av andra gaser förekommer. Vägtrafiken är den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid i länet. Koldioxidutsläppen per invånare från transporter är dock något lägre i Stockholms län än i övriga landet. Detta beror på den höga andelen resande med kollektivtrafik. År 2004 bidrog vägtrafiken med ett utsläpp på 2 800 kg ton vilket utgör 46 procent av länets samlade utsläpp 36. Trenden är att trafikens andel av koldioxidutsläppen i länet ökar successivt. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft regleras av bindande nationella föreskrifter enligt förordningen 37 (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och Naturvårdsverkets föreskrifter för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2007:7). Den intensiva trafiken på de båda vägarna, E4/E20 och Hågelbyleden, är en betydande källa till luftföroreningsutsläpp. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har överskridits både 2003 och 2006 vid Lagman Lekares väg i Alby 38. Under 2006 överskreds timmedelvärdet, 90 µg/m 3, 195 gånger att jämföras med tillåtna 175 gånger. Dygnsmedelvärdet, 60 µg/m 3, överskreds 10 gånger som ska jämföras med tillåtna 7 gånger/år. Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund har beräknat halten av partiklar (PM10) i hela länet för år 2005. Enligt dessa beräkningar överskrids miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde, 50 µg/m 3, längs hela E4/E20 genom programområdet 39. Luftvårdsförbundet har också på uppdrag av miljöförvaltningen i Botkyrka, utfört beräkningar av kvävedioxid- och partikelhalterna längs motorvägen och Hågelbyleden med centrum över Alby för två olika scenarier, 2003 och 2020 40. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 räknat som dygnsvärde, överskrids 2003 intill E4/E20. I ett framtidsscenario för år 2020 har halterna av PM10 även ökat på Hågelbyleden så att de ligger på gränsen till att miljökvalitetsnormen överskrids (dygnsvärde). Parallellt med programarbetet pågår en vägstudie som syftar till att hitta en annan lokalisering av Hågelbyleden. Utsläppen följer trafiken på vägen och en annan lokalisering av Hågelbyleden kommer att ge en annan utsläppsbild. Det återstår att se om den nya sträckningen av Hågelbyleden 37 SFS 2001:527 38 Miljöenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Rapport 2007:1 36 Koldioxidutsläpp i Stockholms län 1990 2004, Faktablad Länsstyrelsen i Stockholms län, februari 2007 39 www.slb.nu/lvf/pdf/pm10karta/2005/botkyrka.pdf 40 LVF, Rapport 2005:1 52 (59)

kommer att leda till att halterna i Alby minskar så mycket att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte riskerar att överskridas. Ur luftföroreningssynpunkt är det av stor vikt att området planeras så att det blir lättillgängligt med kollektivtrafik och för gående och cyklister. Ur luftföroreningssynpunkt finns anledning att se över om åtgärder kan vidtas för att minska trafikbelastningen på Hågelbyleden genom Alby. Inom området varierar lokalklimatet, och såväl starkvindsområden som kalluftområden förekommer. Den förhärskande vindriktningen är från sydväst. Effekt/ påverkan och konsekvens Gemensamt för alternativ I och II Luftföroreningsutsläppen i området härrör idag framförallt från trafiken från E4/E20 och Hågelbyleden. En exploatering av programområdet kommer att leda till ökad biltrafik på bl.a. Hågelbyleden. Risken är stor att luftföroreningssituationen i Alby förvärras i takt med att trafiken ökar och framkomligheten minskar. Familjeparkens olika evenemang kommer att leda till att trafikmängderna ökar främst i området. Vid större evenemang förväntas en stor ökning av trafiken främst och därmed ökade utsläpp av luftföroreningar. Ytterligare utredningar Spridningsberäkningar av luftföroreningar vid förändrade eller tillkommande vägsträckningar samt för verksamheter som genererar luftföroreningar, ska utföras inom ramen för programarbetet för att kontrollera effekterna av programförslagen. VATTEN Förutsättningar och gällande krav Området ligger inom Tumbaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. Regn som faller inom området rinner till sjön Aspen, med undantag för nordöstra delen som rinner till Albysjön. Från Aspen rinner vattnet via Älvestabäcken till Tullingesjön. Nordöstra delen av området med bland annan Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde, rinner via en stor dagvattentunnel till Albysjön. Albysjön ingår i skyddsområdet för Östra Mälarens vattentäkt. Väster om Aspen överlappar programområdet till Bornsjöns vattenskyddsområde. Bornsjön är reservvattentäkt för Stockholm. Norsborgs vattenverk ligger i anslutning till Bornsjön och ligger i Botkyrka kommun. Nordöstra delen av området med bland annat Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde, rinner via en stor dagvattentunnel till Albysjön. Albysjön ingår i skyddsområde för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Aspen är en naturligt näringsrik lerslättsjö, men har också under lång tid belastats med näringsämnen från åkermark, enskilda avlopp och förorenat dagvatten så att vattnet idag är näringsrikt när det fortsätter via Älvestabäcken och rinner ut i Tullingesjön. Aspen är efter bygget av motorvägen tvärs över sjön, uppdelad i två delar, norra och södra Aspen. I norra är förekomsten av bottenvegetation mycket påtaglig, vilket ger ett klart vatten. I södra delen dominerar istället de planktiska algerna, vilket gör det näringsrika vattnet grumligt. Sjön tycks inte vara sänkt, däremot har Överlantmäterimyndigheten år 1844 avvägt ägor runt sjön och år 1862 och 1869 bestämt vattenhöjden i sjön Aspen 41. Ur dricksvattensynpunkt är den östliga recipienten Albysjön känslig, då den ingår i skyddsområdet för Östra Mälaren. Väster om Aspen är grundoch ytvattenrecipienten känslig då det ingår i skyddsområde för Bornsjön. 41 Länsstyrelsen nr 2, 1975 53 (59)

Effekt/ påverkan och konsekvens Gemensamt för alternativ I och II Stora delar av området som idag utgörs av naturoch jordbruksmark kommer sannolikt att hårdgöras, vilket medför att avrinningen i området kommer att öka. Verksamheterna inom avrinningsområdet kommer, liksom idag, att ge dagvattnet dess karaktär, däribland dess innehåll av föroreningar. Om planerna går i lås kommer bl.a. antalet besökare och trafiken att öka mycket kraftigt inom området. Det finns därför risk att exploateringen medför en ökad belastning av föroreningar genom tillförsel av förorenat dagvatten. Förorenat dagvatten är den enskilt största fosforkällan på sjösystemet i dagsläget. Aspen och dess frånflöde Älvestabäcken, är den gren i Tumbaåns sjösystem som har de högsta närsalthalterna. Inom Aspens avrinningsområde står dock läckage från åkermark för en betydande del av närsalttillförseln. Närsalttillförseln bör minska för att förbättra förhållandena i den näringsrika Aspen där det regelbundet förekommer massförekomst av cyanobakterier (blågrönalgblomningar), inte minst med tanke på sjöns och områdets attraktivitet för framtida besökare. Det är viktigt att om möjligt undvika att förorena yt- och dagvatten inom området. Förorenat dagvatten bör renas innan det förs vidare till Aspen, Albysjön eller Bornsjöns tillrinningsområde. Ny kvartersmark vid Lindhov Ny kvartermark planeras nordväst och söder om Lindhov. Hästverksamheten planeras att flytta från Skrävsta till området nordväst om Lindhov. Kvartersmarken gör intrång i Bornsjöns vattenskyddsområde samt i strandskyddsområde för Aspen. Bornsjöns vattenskyddsområde är Stockholms reservvattentäkt. Ytterligare utredningar För att minska risken för att regnvatten som avleds från området ska förorena yt- och grundvattenrecipienterna, samt för att t.ex. minska risken för sättningsskador vid en ev. sänkning av grundvattenytan bör en översiktlig dagvattenutredning utföras inom ramen för programarbetet. För att undvika att förorena yt- och grundvattenrecipienterna bör förutsättningarna för omhändertagande och rening av dagvatten utredas i ett tidigt skede. Vid kommande planering krävs kompletterade utredningar om möjligheten att anlägga ny kvartersmark inom Bornsjöns vattenskyddsområdet Den planerade flytten av ridverksamheten från Skrävsta till Lindhov leder till att verksamheten placeras inom Bornsjöns vattenskyddsområde. Verksamheten är anmälningspliktig och de allmänna hänsysnreglerna m.m. i kap 2 miljöbalken ska beaktas. Vid en eventuell vindkraftutbyggnad krävs geohydrologiska utredningar för de vägar och ledningar som behöver anläggas. Alternativ II Vindkraftsparken Vindkraftparkens tillfartsvägar och elledningar kan påverka de hydrologiska förhållandena i området. 54 (59)

7 UPPFÖLJNING I denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning är det för tidigt att föreslå uppföljning av programmet, eftersom det fortfarande inte är klart vilka förslag i programmet som ska antas. Identifiering och förslag till uppföljning är relevant först för de detaljplaner som faller ur programmet och som ska miljöbedömas. Nedan följer en text om miljöbalkens krav på uppföljning. I miljöbalken finns krav på att en MKB ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Hur denna uppföljning ska organiseras och finansieras är än så länge något oklart och någon riktig praxis kring dessa frågor har inte växt fram. Enligt Boverkets handbok för Miljöbedömningar för planer och program 42 bör kommunen sträva efter att samordna uppföljningen av betydande miljöpåverkan med sådan miljöövervakning som ska ske i andra sammanhang. I genomförandebeskrivningen kan det dessutom vara lämpligt att införa upplysningar om hur uppföljningen av skadeförebyggande åtgärder avses att fullföljas. Ett första steg i en uppföljning av den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av detaljplanen medför bör vara att kontrollera huruvida de skadeförebyggande åtgärder som föreslagits i MKB:n (såväl för detaljplaneförslaget som för en utbyggnad enligt planprogrammet) har beaktats i det fortsatta arbetet. Detta kan exempelvis göras genom att försäkra sig om att kommande detaljplaner beaktar och inkorporerar föreslagna åtgärder. Det kan också vara relevant att utvärdera om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att minimera negativ miljöpåverkan eller om ytterligare åtgärder krävs. Detta bidrar till kunskapsuppbyggnad och kan på sikt leda till effektivare och mer verkningsfulla MKB:er. 8 FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE UTREDNINGAR I kommande planskede ska en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning upprättas med förslag på åtgärder för att minska negativa konsekvenser. Landskapsbild En analys av de landskapselement som finns i området och hur kommande verksamheter påverkar landskapsbilden. Här kan en attraktiv landskapsbild, samutnyttjas med rekreation, främjande av biologisk mångfald och de höga kulturmiljövärdena i området. Kulturmiljö Tematiska kulturhistoriska analyser av säterilandskapet respektive bronsålderlandskapet Då området är rikt på kända fornlämningar från bl.a. bronsålder och äldre järnålder borde en särskild känslighetsanalys göras som omfattar kart- och arkivstudier samt fältinventering och kartering av området med omland. Tonvikten bör ligga på att identifiera fysiska samband mellan lämningar samt att bedöma var de bärande värdena finns i området vilka inte bör exploateras. En utredning borde genomföras avseende att studera hur en eventuell familjepark skulle kunna vara förenlig med de höga kulturmiljövärdena. Idag är de förhistoriska och historiska lämningarna i området Hågelby - Skrävsta inte helt tillgängliga för allmänheten vare sig visuellt eller kunskapsmässigt. Vissa ligger på impediment mitt i hästhagar andra ligger i otillgänglig terräng. Genom att aktivt tillgängliggöra förhistorien för allmänheten med hjälp av skötsel och informationsinsatser tillgängliggöra, för besökande i familjeparken, i kombination med en restriktiv och extensiv markanvändning skulle motstående intressen eventuellt kunna förenas. En utredning bör studera hur man skulle tillgängliggöra förhistorien för allmänheten. 42 Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket mars 2006. 55 (59)

Natur Risk för skada på Natura 2000 område kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. En ekutredning föreslås för att säkerställa att de höga naturvärdena som finns i Ekholmen knutna till ek kan bibehållas. Ekutredningen ska fokusera på hur tillgången på grova ekar ska säkerställas över tiden och inom spridningsavstånd till andra grova ekar. Med tanke på att Ekholmen är ett riksintresse som riskerar att helt isoleras är det en viktig insats inför kommande skede En utredning av områdets betydelse för fladdermöss och fåglar bör göras för att utreda eventuella konsekvenser av en vindkraftspark Det kan bli aktuellt med biotopskyddsdispens om åkerholmar inom programområdet måste tas i anspråk Rekreation och friluftsliv I det fortsatta planarbetet är det viktigt att värna om områdets länkfunktion i Bornsjökilen i perspektivet det rörliga friluftslivet. En utredning skulle behövas som syftar till att ta reda på hur det rörliga friluftslivet påverkas av planerade verksamheter och ny kvartersmark. En utredning borde genomföras avseende hur olika brukargrupper använder området idag, såsom favoritplatser, favoritsysselsättningar, populära stråk, samt utreda brister och kvaliteter, för en eventuell förbättring av programområdets rekreationsvärden Utnyttjande av mark inom strandskyddat område kan kräva strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. Markförhållanden Om det finns planer på en ändrad markanvändning av den f.d. Tunatippen och den tidigare tippen på Botkyrkabacken ska ytterligare undersökningar utföras med anledning av markföroreningar. Trafik/Buller Kompletterande trafikberäkningar och bullerberäkningar dels vid planering av nya verksamheter och ny kvartersmark som kan påverkas av E4/E20, Hågelbyleden och nya vägar, samt verksamheter som ger upphov till bullerljudnivåer t.ex. vindkraftpark. Gatunätets utformning (enligt trasts principer, gatunät, trafikslag, gatustandard, trafiksäkerhet och utformning av gaturum). Upplevd trygghet (enligt Bo tryggt 05:s definitioner). Potential för mötesplatser (läges- och platsanalyser). Luft Spridningsberäkningar av luftföroreningar vid förändrade eller tillkommande vägsträckningar samt för verksamheter som genererar luftföroreningar, ska utföras inom ramen för programarbetet för att kontrollera effekterna av programförslagen. Vatten Översiktlig dagvattenutredning för området. Ny kvartersmark vid Lindhov gör intrång i vattenskyddsområdet för Bornsjön och måste utredas vidare, framförallt viktigt vid planerna på att flytta hästverksamheten från Skrävsta till Lindhov. Den planerade flytten av ridverksamheten från Skrävsta till Lindhov är anmälningspliktig verksamhet och de allmänna hänsysnreglerna m.m. i kap 2 miljöbalken ska beaktas. Det bör utredas hur ridverksamheten kan förenas med Bornsjöns vattenskyddsområde samt intrång i strandskyddsområdet för Aspen. 56 (59)

9 KÄLLFÖRTECKNING Beckman-Thoor, K.2008: Från Hammarby till Hågelby Kulturmiljö öster om Aspen. Södermanland, Botkyrka socken, Raä 111. Arkeologisk utredning etapp 1. Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2008:23. Behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning, program Hågelby-Eriksberg, Tumba, april 2008 reviderad december 2008. Botkyrka kommun. Botkyrka kommuns översiktsplan från år 2002, samt aktualisering från 2006. Bratt, Peter; Wertwein, Göran, 1999: Hallen i Skrävsta Arkeologisk föroch delundersökning av fornlämning RAÄ 36, Botkyrka socken och kommun, Södermanland Bullerkartläggning och tysnadsinventering av Botkyrka kommun, 206, Rapport 2006:1, miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. Bullerkartläggning, konsertscen, Hågelbypark, ACAD International, 2009-02-27 FIN-88, Fritid i Natur en utredning om kommunens friluftsliv. 1988. Botkyrka kommun Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun, Vägverket konsult 2008-10-15. Lindberg, Tove. 2005: Skrävsta = Tuna? En aristokratisk miljö i Botkyrka, Södermanland. C-uppsats i arkeologi, Stockholms universitet Luftföroreningar i Botkyrka kommun, mätdata 2007, Rapport 2008:1, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Miljöbalken (1998:808) Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket mars 2006. Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu/ Miljömål för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, maj 2006. Mörkfors, Gunnel; Ullén, Inga. 1988: Botkyrka kulturmiljöinventering. Del I och II av kulturmiljövårdsprogram Othzén, Ylva. 1993. Karta på karta 350 år i odlingslandskapet. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1993:3 Pantzar, Cecilia; Sahlsten, Ulrika. 2008. Hågelby gård Kulturhistorisk värdering och klassificering av Hågelby gård, Tumba 7:5, Botkyrka socken och kommun, Södermanland Program för områdena Lindhov, Hågelby och Eriksberg tidig samrådshandling november 2009. Rapport 2004:23 Mer småbiotoper i slättbygden förslag till en strategi för ökad biologisk mångfald, Jordbruksverket 2004. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, remisshandling 2009. Runeson, H: 2009: Boplatser i rik kulturmiljö vid Hågelby. delar av fastigheterna Lindhov 15:24, Tumba 7:1 och Tumba 7:5. Arkeologisk utredning, etapp 2 Riksantikvarieämbetet UV Mitt Rapport 2009:15 Sandström A, Wahlman H.& Herbert M. 2008. Natur i Hågelby- Eriksberg-Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området. Calluna AB, Linköping. Schützler, Lillemor. 1996: Fosfatkartering i anslutning till Lindhovs gård och Skårdal. Riksantikvarieämbetet Rapport 1996:113 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar 7:2004, Regionplane- och trafikkontoret 2004. WSP Analys och Strategi, sept 2008. Hågelbyleden, idéstudie trafik. Konsekvenser och effekter med Hågelbyleden i olika sträckningar. www.raa.se 57 (59)

BILAGA 1 Biologisk infrastruktur för vilt, Calluna AB 58 (59)

BILAGA 2 Viktiga värdesystem och spridningsvägar, Calluna AB 59 (59)