Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012
Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade målområden för folkhälsan 3 Metod och tolkning av resultat 3 Jämförelser mellan Umeå och riket samt Västerbottens län 4 Disposition 4 Generellt om hälsan 5 Har god hälsa Delaktighet och inflytande i samhället 6 Lågt socialt deltagande 6 Ekonomiska och sociala förutsättningar 7 Saknar kontantmarginal 7 Ekonomisk kris 8 Rädd att gå ut ensam 9 Förtroende för institutioner och politiker 10 Saknar tillit till andra människor 13 Fysisk aktivitet 14 Stillasittande fritid 14 Aktiv minst 30 minuter per dag 15 Fetma 16 Normalvikt 17 Matvanor och livsmedel 18 Konsumtion av frukt och grönt 18 Tobak, alkohol och droger 19 Dagligrökare 19 Daglig snusning 20 Har använt cannabis 21 Riskdrickande 22 Översikt - hälsa och levnadsvillkor 23 Översikt - förtroende 24 Slutsatser 25 Besök vår hemsida: www.umea.se/statistik Omslagsbild: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Peter Thuresson Kontaktpersoner Peter Thuresson, Utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 23 70, E-post: peter.thuresson@umea.se Annalena Löfgren, Utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 42, E-post: annalena.lofgren@umea.se Daniel Levisson, Utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 57, E-post: daniel.levisson@umea.se Tordleif Hansson, Utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 49, E-post: tordleif.hansson@umea.se
Bakgrund Folkhälsoinstitutet (FHI) gör sedan 2004 årligen en folkhälsoenkät på personer mellan 16 och 84 år. Syftet är att ta reda på hur Sveriges befolkning lever och mår och avser både nationell och regional nivå. I samband med dessa undersökningar finns möjlighet att komplettera med fördjupade urval. 2010 gjorde Umeå kommun ett fördjupat urval för Umeå. Undersökningen genomfördes som en postenkät i kombination med en webbenkät. I följande rapport har resultaten för Umeå kommun analyserats. Det som redovisas är resultat för Umeå kommun (16-84 år och 16-24 år). Resultaten jämförs mot riket och i de fall data funnits tillgängligt mot länet. Ett genusperspektiv och kommun-/stadsdelsperspektiv på analysen har anlagts. Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade målområden för folkhälsan Riksdagen har fastställt elva målområden för folkhälsan. Kommunfullmäktige i Umeå har valt att särskilt lyfta fram sex av dessa elva områden. Dessa är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De resultat som redovisas i följande rapport har valts ut för att de följer Kommunfullmäktiges sex områden. Metod och tolkning av resultat Eftersom resultaten är baserade på en urvalsundersökning uppstår osäkerheter. Dessa osäkerheter kan kvantifieras genom att man skapar konfidensintervall (osäkerhetsintervall). Varje uppskattat värde kan något förenklat beskrivas som vad personerna som besvarade frågorna i enkäten tycker. För att dra slutsatser om hela Umeås befolkning (16-84 år) och inte endast om dem som svarade på enkäten måste dock osäkerhetsintervall skapas. Sådana intervall redovisas i analysen. Dessa är viktiga att ta hänsyn till för att inte misstolka vissa resultat som kan vara orsakade av slump. Intervallen som redovisas för Umeå har en 99 procentig tillförlitlighet. 1 Intervallen betecknas med. Osäkerheterna blir större ju mer man delar upp ett material. Följaktligen uppstår större osäkerheter för personer i åldrarna 16-24 år vilket leder till större osäkerhetsintervall. Samma sak gäller då man ser till specifika stads- eller kommundelar. Det sker bortfall i varje urvalsundersökning. Bortfallet består av personer som av en eller annan anledning valt att inte besvara enkäten. Av den orsaken har resultaten viktats genom en speciell metod så att resultaten blir representativa för hela populationen. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 3 (26) 1 FHI använder 95 procentiga konfidensintervall, vilket avser intervallen för länet och riket. Syftet med att konfidensintervallet för Umeå och Umeås stadsdelar har en högre nivå är att öka säkerheten när man gör jämförelser mellan två eller flera resultat.
Jämförelser mellan Umeå och riket samt Västerbottens län FHI använder sig av så kallad åldersstandardisering vid redovisning av sina resultat för hela befolkningen. Ålder är den enskilt största förklaringen till vilket hälsotillstånd man är i, dvs ju äldre man är, desto sämre mår man generellt. För att göra jämförelser av hälsan över tid som inte beror på en förändrad åldersstruktur (ökad ålder) håller FHI åldern konstant över tid, genom så kallad åldersstandardisering. En sådan standardisering har inte utförts ifråga om resultaten för Umeå och viss aktsamhet bör iakttas vid en jämförelse mellan Umeå och riket. Eftersom Umeå har en något yngre befolkning än riket kan detta påverka att hälsan är bättre av den orsaken. Bedömningen är dock att detta har en tämligen liten påverkan för en rättvisande jämförelse. Vid jämförelse mellan Umeå och länet bör läsaren ha i åtanke att befolkningen i Umeå utgör en stor del av befolkningen i hela länet. Vissa skillnader kan således tänkas vara större om Umeå jämfördes mot övriga länet och inte med länet som helhet. Disposition Rapporten är uppdelad efter de målområden som prioriteras av Kommunfullmäktige. Första avsnittet beskriver det självskattade allmänna hälsotillståndet. Andra avsnittet avser socialt deltagande. Avsnitt 3 handlar om ekonomiska och sociala förutsättningar. Därefter följer vidare områdena fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt målområdet som innefattar tobak, alkohol och droger. Avslutningsvis presenteras en översiktlig bild av resultaten tillsammans med slutsatser. 4 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Generellt om hälsan Har god hälsa Riket Västerbotten Umeå Kvinnor i Umeå mår bättre än kvinnor i övriga länet Den fråga som har besvarats är hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan Umeå och riket. I Umeå anser mellan 74 och 79 procent av männen och mellan 71 och 76 procent av kvinnorna att deras hälsa är bra eller mycket bra. Kvinnor i Umeå mår däremot bättre än kvinnor i övriga länet. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i Umeå. Det gör det däremot i länet och i riket. Där mår kvinnor sämre än män. Ungdomar i Umeå uppfattar sin hälsa vara bättre än vad den övriga befolkningen gör. Mellan 85 och 93 procent av unga bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra. Mönstret att yngre personer mår bättre än äldre är ofta naturligt då hälsotillståndet inte obetydligt förklaras av vilken ålder man är i. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 5 (26)
Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Lågt socialt deltagande Riket Västerbotten Umeå Större socialt deltagande i Umeå än i riket Frågan som har besvarats avser huruvida man deltagit i någon social aktivitet de senaste tolv månaderna. Ett lågt socialt deltagande räknas som att man endast deltagit i en enstaka aktivitet eller ingen alls. I sociala aktiviteter ingår t. ex studiecirklar, teater-/biobesök, sporttillställningar, offentliga tillställningar (t ex danstillställningar) med mera. Vi har i Umeå ett något större deltagande än i riket och i länet. Mellan 9,5 och 13 procent av kvinnorna och mellan 12 och 17 procent av männen har ett lågt socialt deltagande i Umeå. Det är statistiskt säkerställt att man i Hörnefors har ett lägre socialt deltagande än i övriga stadsoch kommundelar. Det finns vidare en tendens att man har ett lägre deltagande på Ersboda och i Sävar. I Umeå finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen ifråga om ett lågt socialt deltagande. Det gör det däremot i riket och i länet. Män har där ett lägre deltagande än kvinnor. Mellan 4 och 12 procent av unga personer (16-24 år) har ett lågt socialt deltagande. 6 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Saknar kontantmarginal på 15 000 kr Riket Kvinnor i Umeå har större kontantmarginal än kvinnor i riket I enkäten besvarades huruvida man kan lyckas få fram 15 000 kronor inom en vecka för att klara en ekonomisk svårighet. De som inte lyckas med detta saknar kontantmarginal. Det framgick att kvinnor i Umeå har större kontantmarginal än kvinnor i riket medan männen ligger på samma nivå. Mellan 16 och 21,5 procent av kvinnorna och mellan 13 och 19 procent av männen i Umeå har uppgett att de saknar kontantmarginal. På riksnivå finns det en statistiskt signifikant skillnad mellan könen. Kvinnor saknar där kontantmarginal i större utsträckning än män. På Ersboda saknar man i större utsträckning kontantmarginal än i övriga stads- och kommundelar. Att Ersboda skiljer sig från övriga stads- och kommundelar är också statistiskt säkerställt. Umeå Unga personer saknar i högre utsträckning än övriga kvinnor och män kontantmarginal. Mellan 26 och 39 procent kan inte skaffa fram 15 000 kronor inom en veckas tid. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 7 (26)
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Har haft en ekonomisk kris Riket Umeå Lika vanligt i Umeå som i riket att klara av löpande utgifter Det finns ingen säkerställd skillnad mellan riket och Umeå ifråga om andelen som har varit i en ekonomisk kris. Mellan 13 och 18 procent av kvinnorna och mellan 11 och 17 procent av männen i Umeå har någon gång de senaste 12 månaderna (från och med då enkäten besvarades) haft svårigheter att klara de löpande utgifterna gällande räkningar, hyra eller mat. I Umeå kan man inte finna någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen, vilket man dock kan på riksnivå. Det finns en tendens att man har mer problem gällande detta på Universitetsområdet och på Ersboda, men inget som uppnår ett statistiskt signifikant resultat. Mellan 15 och 26 procent av de unga i Umeå har haft svårigheter att klara de löpande utgifterna. 8 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Rädd att gå ut ensam Unga kvinnor (16 24 år) Unga män (16 24 år) Riket Umeå Umeå unga Minst var tredje kvinna i Umeå har avstått från att gå ut ensam Det finns inga säkerställda skillnader mellan Umeå och riket. Men minst var tredje kvinna i Umeå har avstått från att gå ut ensam av rädsla att bli överfallen, rånad eller ofredad på något vis. Det finns en klar skillnad mellan könen vilken är statistiskt säkerställd. Kvinnor på Universitetsområdet utmärker sig framförallt; där har mellan 38 och 75 procent avstått att gå ut ibland eller ofta på grund av otrygghet (se diagram nedan). Det finns en tendens att kvinnor känner sig tryggare i kommundelar och på landsbygden. Män på Ersboda tenderar att känna sig mer otrygga än män i övriga stads- och kommundelar. Unga kvinnor upplever lika stor otrygghet som övriga kvinnor (mellan 34 och 51 procent). Ersboda Marieområdet Västerslätt Rädd att gå ut ensam Tomtebo Östra stadsdelen Umeå landsförsamling Holmsund Universitetsområdet Centrala stan Backen Teg Haga Berghem Hörnefors Sävar Tegs församling Tavelsjö Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 9 (26)
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Har lågt förtroende för institutioner (kvinnor) Riket Umeå Domstolar Polisen Sjukvården Skolan Socialtjänsten Riksdagen Fackföreningar Landstingspolitiker Försäkringskassan Kommunpolitiker Arbetsförmedlingen Kvinnor har störst förtroende för domstolar, polis och sjukvård I enkäten uppgav de svarande vilket förtroende man har för samhällets institutioner och politiker, vilket kallas vertikal tillit. Ovan uttrycks andelen kvinnor i procent som svarat att de inte har något förtroende alls eller att det inte är särskilt stort, både i riket och i Umeå. Högst förtroende har kvinnor för domstolar, polis, sjukvård och skola. Lägst för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och politiker. Det är säkerställt att kvinnor i Umeå har större förtroende för polis, sjukvård och fackföreningar jämfört med riket. 10 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Har lågt förtroende för institutioner (män) Riket Umeå Sjukvården Domstolar Polisen Skolan Socialtjänsten Riksdagen Fackföreningar Kommunpolitiker Försäkringskassan Landstingspolitiker Arbetsförmedlingen Män har lägre förtroende för institutioner än vad kvinnor har Den fråga som besvarades är vilket förtroende man har för samhällets institutioner och politiker. Ovan uttrycks andelen män i procent som svarat att de inte har något förtroende alls eller att det inte är särskilt stort för respektive institution. Högst förtroende har män för sjukvård, domstolar, polis och skola. Lägst för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och politiker. Män i Umeå har högre förtroende för sjukvård, domstolar och polis jämfört med riket, vilket är säkerställt. I Holmsund har en större andel män och kvinnor lågt förtroende för skolan än genomsnittet av övriga Umeå, vilket är statistiskt signifikant. På Universitetsområdet har en mindre andel lågt förtroende för fackföreningar än genomsnittet av övriga Umeå, vilket är statistiskt signifikant. Det finns tendenser att man på Ersboda har lägre förtroende för polis och domstolar, men detta är inte säkerställt. Generellt sett har män lägre förtroende för institutioner än kvinnor, både i Umeå och i riket. Män och kvinnor har i princip gjort samma rangordning. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 11 (26)
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Har lågt förtroende för institutioner (unga) Umeå Sjukvården Domstolar Polisen Fackföreningar Skolan Riksdagen Socialtjänsten Landstingspolitiker Kommunpolitiker Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Unga har högre förtroende för institutioner jämfört med äldre Ungas förtroende för institutioner följer ganska väl övriga kvinnors och mäns. Man har dock som yngre generellt sett lite högre förtroende för olika institutioner. Bäst förtroende har man för sjukvård, domstolar, polis och skola. Därtill relativt sett ett högt förtroende för fackföreningar. Sämst förtroende återfinner man även här för arbetsförmedlingen. 12 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Saknar tillit Riket Västerbotten Umeå Umeborna har högre tillit till andra jämfört med riket I frågeformuläret fick respondenterna uttrycka om de i allmänhet kan lita på de flesta människor, något som kallas horisontell tillit. I diagrammet ovan redovisas om man saknar tillit. I Umeå har man högre tillit till andra människor i allmänhet än vad man har i riket. Mellan 16 och 21 procent av kvinnorna i Umeå och mellan 17 och 24 procent av männen har svårt att lita på andra människor. Yngre personer i Umeå saknar i större utsträckning tillit till andra människor (mellan 26 och 39 procent). Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 13 (26)
Målområde 9: Fysisk aktivitet Stillasittande fritid Riket Västerbotten Umeå Mindre stillasittande fritid i Umeå än i riket Med stillasittande fritid avses att man mest ägnar sig åt läsning, TV eller någon annan stillasittande aktivitet och att man promenerar, cyklar eller rör på sig mindre än 2 timmar i veckan. I Umeå har man en mindre stillasittande fritid än i riket generellt. Mellan 8,5 och 12 procent av kvinnorna och mellan 7 och 11 procent av männen är i Umeå inaktiva. Omkring 4 till 11,5 procent av yngre personer i Umeå har en stillasittande fritid. 14 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 9: Fysisk aktivitet Aktiv minst 30 min/dag Riket Västerbotten Umeå Män i Umeå är mer fysiskt aktiva än män i övriga Västerbotten Män i Umeå är mer aktiva än män i övriga Västerbotten. Mellan 64 och 70 procent av kvinnorna och mellan 66 och 73 procent av männen i Umeå är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Det betyder att man har någon måttlig eller regelbunden motion minst en till två gånger per vecka eller ägnar sig åt någon måttligt ansträngande aktivitet så att man blir varm minst 3 timmar per vecka. Yngre personer i Umeå är något mer aktiva än övriga kvinnor men ungefär lika aktiva som övriga män (mellan 71 och 83 procent). Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 15 (26)
Målområde 9: Fysisk aktivitet Fetma Riket Västerbotten Umeå Högst BMI i Hörnefors och på Ersboda Fetma beräknas utifrån BMI (kroppsmasseindex). BMI baseras på ett visst förhållande mellan individers vikt och längd (kg/m²). Erhålles över 30 ges en indikation att man lider av fetma. Männen i Umeå är i lite bättre form än män i riket; det finns en statistiskt signifikant skillnad att Umeå har en lägre andel feta män. Mellan 10 och 14 procent av kvinnorna och mellan 8 och 12 procent av männen lider av fetma. Av stadsdelarna är Universitetsområdet det område med lägst andel feta. En förklaring till det är den unga befolkning som är bosatt där. Kvinnor på Ersboda och män i Hörnefors tenderar däremot att vara fetast men dessa resultat är inte statistiskt säkerställda. Mellan 0,5 och 5 procent av unga personer antas vara feta enligt BMI-måttet. En brist med BMI är att det inte kan skilja muskelmassa från kroppsfett. Trots detta är BMImåttet det bästa när man studerar stora grupper personer. 16 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 9: Fysisk aktivitet Normalvikt Riket Umeå Fler kvinnor än män är normalviktiga För att vara normalviktig ska man enligt WHO:s indelning ha ett BMI mellan 18,5 och 24,9. Det finns fler normalviktiga män i Umeå än i riket. Skillnaden är däremot inte statistiskt signifikant för kvinnor även om samma tendens där tycks finnas. Andelen kvinnor som är normalviktiga i Umeå är mellan 54 och 60 procent och för män mellan 46 och 53 procent. Andelen yngre personer som är normalviktiga är större än övriga män och kvinnor. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 17 (26)
Målområde 10: Matvanor och livsmedel Äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag Riket Västerbotten Umeå Fler kvinnor än män når upp till det dagliga rekommenderade intaget av frukt och grönt I Umeå äter man frukt och grönt lika ofta som man gör i riket. Mellan 12 och 16 procent av kvinnorna och mellan 4 och 7,2 procent av männen äter frukt och grönt minst 5 gånger per dag, vilket skall motsvara det rekommenderade dagliga intaget. I riket och i Umeå finns det en statistiskt signifikant skillnad mellan könen. Kvinnor äter mer frukt och grönt. Det är statistiskt säkerställt att man äter mindre frukt och grönt i Hörnefors. Både män och kvinnor äter där mindre frukt och grönt än i övriga stads- och kommundelar. Av de yngre i Umeå äter mellan 6 och 14 procent frukt och grönt minst 5 gånger dagligen. 18 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 11: Tobak, alkohol och droger Dagligrökning Riket Västerbotten Umeå Lägre andel dagligrökare i Umeå än i riket Det finns en lägre andel dagligrökare i Umeå än i riket, vilket är säkerställt. Mellan 5,5 och 9,3 procent av männen och mellan 6,1 och 9,4 procent av kvinnorna röker. Det är också statistiskt säkerställt att kvinnor på Universitetsområdet röker i lägre utsträckning än vad man gör i övriga stads- och kommundelar. Lika många män som kvinnor röker dagligen i Umeå. Bland yngre är andelen dagligrökare mellan cirka 1 och 6 procent. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 19 (26)
Målområde 11: Tobak, alkohol och droger Daglig snusning Riket Västerbotten Umeå Fler kvinnor i Umeå som snusar jämfört med riket En större andel kvinnor snusar i Umeå än i riket som helhet, vilket är säkerställt. Mellan 8 och 12 procent av kvinnorna och mellan 16 och 22 procent av männen snusar i Umeå. Det finns en statistiskt signifikant skillnad i dagligt snusande mellan könen, i riket, länet och Umeå. Männen snusar i ungefär dubbelt så stor omfattning. Yngre dagligsnusare är mellan 6 och 14 procent. 20 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Målområde 11: Tobak, alkohol och droger Har någon gång använt hasch eller marijuana Riket Västerbotten Umeå Fler än var femte man på Universitetsområdet har använt cannabis Det är ungefär lika många som använt cannabis i Umeå som i riket. Mellan 7,5 och 12 procent av kvinnorna har någon gång använt hasch eller marijuana i Umeå medan mellan 13 och 19 procent av männen har det. Att män i Umeå och i riket har testat cannabis i högre utsträckning än kvinnor är statistiskt säkerställt. På Universitetsområdet är nivåerna ännu högre. Minst 21 procent av männen har där använt cannabis. Man kan se en tendens att en lägre andel i kommundelar och landsbygd har provat cannabis. Bland unga har minst var tionde någon gång använt hasch eller marijuana. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 21 (26)
Målområde 11: Tobak, alkohol och droger Riskdrickande Riket Västerbotten Umeå Högt riskdrickande på Universitetsområdet Riskdrickandet ligger ungefär på samma nivå i Umeå som i riket. Mellan 9,5 och 14 procent av kvinnorna och mellan 14,5 och 21 procent av männen har ett riskdrickande. Det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen då männen har ett högre riskbruksbeteende än kvinnor. Det är framförallt berusningsdrickandet som förklarar varför män har en högre riskkonsumtion än kvinnor. På Universitetsområdet dricks det mycket. Mellan 23 och 66 procent av männen ligger där i farozonen medan för kvinnor gäller att mellan 8 och 39 procent gör det. Minst var fjärde ung person (16-24 år) har ett riskdrickande. 22 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Översikt - hälsa och levnadsvillkor Nedan redovisas en sammanställning av resultaten i ett spindeldiagram för kvinnor och män. För att underlätta överskådligheten redovisas inte självskattad allmän hälsa och fysisk aktivitet. Läsaren kan ha i åtanke att ju närmare mitten man ligger i diagrammet, desto bättre är värdet (detta gäller dock inte frukt och grönt ). Kvinnor Saknar kontantmarginal Lågt socialt deltagande Rädd att gå ut ensam Fetma 35 30 25 20 15 10 5 0 Använt cannabis Dagligrökare Daglig snusning Riket Umeå Saknar tillit Ekonomisk kris Riskdrickande Stillasittande fritid Frukt och grönt Män Saknar kontantmarginal Lågt socialt deltagande Rädd att gå ut ensam Fetma 35 30 25 20 15 10 5 0 Använt cannabis Dagligrökare Daglig snusning Riket Umeå Saknar tillit Ekonomisk kris Riskdrickande Stillasittande fritid Frukt och grönt Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 23 (26)
Översikt - förtroende Nedan redovisas en sammanställning av resultaten för förtroendefrågorna i ett spindeldiagram. Detta beskriver procentuell andel som har lågt förtroende. Läsaren kan ha i åtanke att ju närmare mitten man ligger i diagrammet, desto bättre är värdet. Kvinnor Sjukvården Socialtjänsten Skolan Arbetsförmedlingen 60 50 40 30 20 10 0 Domstolar Fackföreningar Försäkringskassan Riket Umeå Riksdagen Polisen Landstingspolitiker Kommunpolitiker Män Sjukvården Socialtjänsten Skolan Arbetsförmedlingen 60 50 40 30 20 10 0 Domstolar Fackföreningar Försäkringskassan Riket Umeå Riksdagen Polisen Landstingspolitiker Kommunpolitiker 24 (26) Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012
Slutsatser Lika god hälsa i Umeå som i riket Minst var tredje kvinna har i Umeå ibland eller ofta avstått från att gå ut på grund av rädsla att bli överfallen. Kvinnor på Universitetsområdet mest rädda. Större socialt deltagande i Umeå än i riket Kvinnor i Umeå har större kontantmarginal än kvinnor i riket Personer på Ersboda har mindre kontantmarginal än i övriga stads- och kommundelar Lägst förtroende har Umeborna för arbetsförmedling, politiker och försäkringskassan Högst förtroende har Umeborna för sjukvård, domstolar, polis och skola Umeborna har högre tillit till andra människor än vad personer generellt i riket har Mindre stillasittande fritid i Umeå än i riket En lägre andel når upp till det dagliga rekommenderade intaget av frukt och grönt i Hörnefors i jämförelse med övriga stads- och kommundelar Lägre andel dagligrökare i Umeå än i riket Fler kvinnor snusar i Umeå än vad kvinnor gör i riket Minst var femte man på Universitetsområdet har någon gång använt cannabis Minst var fjärde ung person har ett alkoholriskdrickande En högre andel kvinnor i Umeå och i riket följer det rekommenderade dagliga intaget av frukt och grönt jämfört med männen I Holmsund har en större andel män och kvinnor lågt förtroende för skolan än genomsnittet av övriga Umeå På Universitetsområdet har en mindre andel lågt förtroende för fackföreningar än genomsnittet av övriga Umeå Överlag ganska homogena stadsdelar. Delvis avvikande är Ersboda och Universitetsområdet från övriga områden. Kommundelar och landsbygd skiljer sig i viss grad från stadsdelarna. Utredningar och rapporter nr 1, januari 2012 25 (26)
Umeå kommun, utvecklingsavdelningen Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE-901 84 Umeå Telefon 090-16 10 00 E-post umea.kommun@umea.se www.umea.se