Midsommar på Skarpö 2014 Kära Skarpöbor, hej alla barn och vov alla hundar! Så är det dags igen, midsommar på vår sommarö. Vi har stakat oss genom nationalsången och hissat flaggan. Några har redan petat i sig sill, lax och några nubbar och tar nu stöd i gräsmattan. Andra sitter på filtar och avnjuter jordgubbstårtan och avvaktar de fleromättade nyttiga fetterna till senare på kvällen. Och så vill vi ha det. Allt är gammalt- men ändå nytt. Förnyelse kanske inte direkt utmärkt Skarpöbornas värld, men ser vi oss omkring kan vi inte undgå att notera vad som hänt på ön. Vi äldre må kraxa oss igenom Du gamla du fria, men
konstaterar att fräscha unga röster tagit över. Vi äldre med artros pallar inte längre att skutta runt stången i Små grodorna, men det klarar tillväxten av nya Skarpöbor av med glans. Det faktum att Sommarnattens leende går över i Sommarnattens beteende säkerställer tillkomsten av nya fräscha knattar i midsommardansen. Gammalt- men ändå nytt. Och så vill vi ha det. Den som traskar runt ön kan inte undgå att notera alla nya hus som kommit upp, byggts till och fräschats upp, förhoppningsvis med vederbörliga bygglov. Plötsligt vidgar sig vyerna och vi upptäcker att träd är fällda och nya synfält blottar sig. Vi äldre, t o m de allra äldsta Skarpö- urinnevånarna från bronsåldern, börjar få svårt att komma ihåg varför saker och ting
på ön heter som de gör Jag har bara bott på Skarpö i 36 år och räknas därmed som nyinflyttad men jag bor vid den s k Affären. Av hävderna har jag förstått att det låg en sommarbutik tvärs över gatan, sedan decennier nedlagd. Men adressen finns kvar. Varför det heter Mååhls hörna har någon förklarat för mig- men vad har jag glömt. Att Daléns backe hade kopplingar till AGA- fyren minns jag dock. Och medan tillväxten säkerställer inflödet av nytillverkade pigga Skarpöungdomar får vi äldre hålla oss pigga efter förmåga. Jag vet inte om ni minns att det fanns ett gäng Skarpögrabbar, som, regelbundet brukade träffas för att berätta lumparminnen från KA1. När de fyllde 30 bestämde de sig för att fira på Vaxholms hotell, för det fanns så
snygga servitriser där. När de träffades på 40- års- jubileum valde de Vaxholms hotell, för det var smidigt att ta sig dit från jobbet. När de firade vid 50 år valde de Vaxholms hotell för att maten var utmärkt där. Till 60- årsträffen valde de Vaxholms hotell, för det var så bra och handikappanpassat, och när de planerade 70- årsträffen bestämde de sig för Vaxholms hotell- för där hade ingen varit förut. Ett givet Skarpö- tema är annars vatten, inför vår förväntade anslutning till permanent vatten+ avlopp på ön. Om vatten kan man säga mycket. I färjekön kom det fram en man, som sett mig på TV och också ville visa sig lustig. Han frågade: Vad heter vätskan med bubbla i,
som man finner i ett vattenpass. SVAR: Rakvatten. Permanentvattnet och inte minst avloppet ser vissa av oss verkligen fram emot. Falstaff Fakir, som inte ens vi äldre minns längre, skrev en gång att vatten är ett farligt gift, vilket omger Visby stift. Idag är jag inte bergis på att någon ungdom vet var Visby ligger eller vad ett stift är. Allt är gammalt- men ändå nytt. Men vissa skämt har helt enkelt gått ur tiden. Den gamla dåliga vitsen Biskopen sa: en sådan skiva till- och jag måste byta stift är idag totalt obegriplig för ungdomar, som aldrig sett en biskop, en grammofonarm med stift att bytas ut eller en vinylskiva
Men de unga reder sig ändå. Visserligen kan de inte längre skilja på alm och asp i skogen, men det fixar de genom att googla. För oss med sommarvatten är det en fröjd att konstatera att Skarpövattnet smakar så gott. Lite bubblat med Sodastreamer och iskyllt i kylen är det ett utmärkt kalorifritt alternativ till en pilsner. Och idag i miljötänkets nya tidevarv kan man verkligen ifrågasätta det rimliga i att transportera stora mängder kolsyrat vatten genom hela Europa för att vi ska dricka Pellegrino från Italien och Evian och Perrier från Frankrike- här i Sverige! Vet ni att man i Florida i USA kan köpa glaciärvatten från Grönland på burk till den aktiva hunden. Här sitter vi i vår idyll- allt är gammalt men ändå nytt. Just i år kan det finnas skäl att
fundera över vår trygga lilla värld på sommarön, när det i övrigt plötsligt har blivit så oroligt världen över. Den ryska ubåten i Gåsefjärden hösten 1981 kan ses som historia, men ledde till att Trälhavet laddades med magnetslingor, som skulle uppfånga rörelser hos den lede fi. Det sattes upp kameror och byggdes en kiosk på Rindö mittemot kastellet, dit några kustartillerister vid behov skulle springa för att trycka på en knapp, som lösgjorde ett nät att fånga ubåtar med. Sen blev vi sura över förbudsskyltarna runt Trälhavet: inte dyka, fiska, ankra osv. Just till midsommar år 2014 övar i år stora marina enheter från båda block i Östersjön och världen är orolig på många ställen. En midsommarhelg för många år sedan hängde helikoptrar över
Vaxholms Norrfjärd och letade förgäves efter ubåtar. Vi hoppas nätet, magnetslingorna och helikoptrarna ska förbli historia. Så- kära Skarpöbor, alla barn och alla hundar: Låt oss hoppas att vi får fortsätta att leva i vår trygga sommarvärld, avnjuta vår lax, klämma i oss några nubbar, skutta runt på dansbanan med eller utan rollator och vakna lite utslagna på midsommardagen, när de svenska flaggorna fortfarande sitter uppe och innan sjöbrisen satt in hänger lite slokande- precis som vi själva. Glad midsommar! Stephan Rössner