Handelns utsikter 2016 2017 Försäljnings- och sysselsättningsutsikter Plock ur Handelns utsikter Handelns utsikter står i sin helhet till förfogande för medlemmarna i Finsk handel på Kauppa.fi:s medlemssidor
Handelns öppettider blev fria, kan man redan säga något om effekterna?
Vad har det hänt i detaljhandeln? 2. Antalet löntagare och arbetstimmar har ökat Årsförändring, januari-juni 2016 januari-juni 2015 Löntagare Företagare och familjemedlemmar som arbetar i företaget Antal 2500-2000 Utförda arbetstimmar, 1000 timmar 4216-2880 Källa: Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen
Öppettiderna blev fria, handeln piggnade till Löntagarnas köpkraft har under början av året ökat bara aningen snabbare än under samma tid i fjol. Detaljhandelns omsättning och omsättningens volym har dock ökat klart snababre. Vändningen i omsättningen är uppenbar just i de branscher, där de nya öppettiderna har utnyttjats mest: dagligvaru- och varuhushandeln. Dagligvaruhandelns stora enheter har ökat sin försäljning och de små har förlorat. I dagligvaruhandeln har antalet anställda och arbetstimmar ökat till följd av de längre öppettiderna och de nya handelsdagarna. Specialhandelns svårigheter och det ändrade konkurrensläget för de små enheterna i dagligvaruhandeln syns bl.a. i form av ett minskat antal företagare och arbetstimmar. De fria öppettiderna har sannolikt ökat detaljhandelns omsättning framför allt i dagligvaru- och varuhushandeln. Samtidigt har behovet av nya arbetstagare och fler timmar ökat.
Hurdana företag har varit framgångsrika under de senaste åren vad borde man göra?
Renodlade hemmamarknadsföretag har klarat sig sämst i detaljhandeln Omsättningens årsförändring, % 25 20 15 10 5 0-5 Bedriver export, men inte import Renodlade hemmamarknadsföretag Källa: Statistikcentralen, Översikt av tillväxten Bedriver export och/eller import Av företagen inom detaljhandeln verkar 90 % endast på hemmamarknaden. 9 % importerar och 1-2 % exporterar konsumtionsvaror. År 2012 var hemmamarknadsföretagens andel 82 %. 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Handelns utsikter 2016 2017: Omsättning och sysselsättningsprognoser
Tillväxten inom detaljhandeln avtar nästa år Årsmedeltal för volymindexet för omsättningen 140 130 120 110 Trend 2000 2008 Trend 2009-2017** Omsättning -24 % 100 90 80 70 2000 2001 2002 2003 2004 Statistikkälla: Statstikcentralen Prognos: Finsk Handel 2005 2006 2007 2008 Omsättningens volym ökar i år med en dryg procent och nästa år med en halv procent. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* 2016** 2017**
Byggandet motor för partihandeln Årsmedeltal för volymindexet för omsättningen 140 130 120 110 Trend 2000 2008 Trend 2009-2017** Omsättning -28 % 100 90 80 70 Statistikkälla: Statstikcentralen Prognos: Finsk Handel 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Omsättningens volym ökar i år och nästa år med två procent. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016** 2017**
Med skattepolitiken skapar man förutsättningar för internationell konkurrens även för företagen inom handeln Lindringen av inkomstbeskattningen både stöder köpkraften och dämpar ökningen av arbetskraftskostnaderna inom handeln och dess hela distributionskedja. Lättnader i inkomstbeskattningen har ofta kompenserats genom att skärpa konsumtionsbeskattningen. Det föreligger en risk att det paket med lättnader i inkomstbeskattningen som utlovades i samband med konkurrenskraftsavtalet (och de framtida kostnaderna för social- och hälsovårdsreformen) finansieras med konsumtionsskatter. Konsumtionsskatterna både äter upp köpkraft och beskattar finländskt arbete. Exempelvis energiskatterna höjer kostnaderna för företagen inom handeln och kumuleras längs hela distributionskedjan. Ändringar i konsumtionsbeskattningen orsakar ansenliga administrativa kostnader för företagen. Exempel i stora detaljhandelskedjor orsakar en ändring i momssatsen som i sig själv förefaller enkel olika slags system- och etiketteringskostnader från hundratusentals till miljoner euro.