SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

Publikation 2004:129 SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättraom möjligt Effekt Lägreprio ritet Prioritera! TRAFIKINFORMATION 2004 RESULTATRAPPORT En undersökning åt Vägverket

7UDILNLQIRUPDWLRQ 5HVXOWDWUDSSRUW Våren 2004

Sammanfattning Undersökningens syfte är att utreda i vilken utsträckning privatbilister tar del av trafikinformation som Vägverket sprider via bl. a. radio, TV, tidningar och Internet samt att fånga in olika förväntningar och önskemål på trafikinformationen. Därigenom kan Vägverket tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete på central nivå. Totalt svarade1819 personer på postenkäten, vilket motsvarar en svarsandel på 61 %. Helhetsbetyget, d.v.s. Nöjd-Kund-Index (NKI) för hela riket blev 59. Medelbetyget för samtliga faktorer blev 54 och medeleffekten blev 1,1. Drygt hälften, 51 procent, av körkortsinnehavarna har inte någon gång under det senaste året försökt få tag i trafikinformation. År 2002 var andelen 58 procent. Bland dem som sökt trafikinformation har de flesta använt sig av olika radiokanaler, TV, tidningar eller bilradio med RDS-funktion. Radio (även bilradio med RDS-funktion), TV och tidningar är också de källor för trafikinformation som flest körkortsinnehavare känner till. Jämfört med 2002 års undersökning känner fler till Internet, Vägsvar och Vägverkets trafikinformationscentraler. Fler använder sig av Internet medan färre använder sig av TV. Få har påverkats i sitt beteende mer än någon enstaka gång av trafikinformationen. 'HQ YHUJULSDQGHPRGHOODQDO\VHQOHGHUWLOOI OMDQGHSULRULWHULQJLNYDOLWHWV DUEHWHW Sammantaget uppvisar modellen för trafikinformationen en balanserad bild med kvalitetsfaktorerna koncentrerade nära en tänkt diagonal från nedre vänstra delen till övre högra delen av prioriteringsmatrisen. D.v.s. de kvalitetsfaktorer som i modellen har höga betyg är också de som har störst effekt på helhetsbetyget, NKI. Ingen av kvalitetsfaktorerna har hamnat i kvadrant II där de faktorer som är viktigast att åtgärda brukar ligga. I kvalitetsarbetet bör man då koncentrera sig på de faktorer som har höga effektmått. Även i år är det LQQHKnOO som fått det högsta betyget liksom det högsta effektmåttet och återfinns i kvadrant I. Även YlJODJVLQIRUPDWLRQ har hamnat i kvadrant I med betyg och effekt över medel.

Innehållsförteckning Analysrapport 8SSGUDJHW««««««««««««««««««««««««7HNQLVNUDSSRUW««««««««««««««««««««««5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V«««««««««««««««««6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1,««««««««««««««««5HVXOWDWPHGPRGHOODQDO\V«««««««««««««««««,QI UHJHWDUEHWHPHGPDWHULDOHW«««««««««««««««Bilaga 0RGHOOVWUXNWXUELOGULNHW««««««««««««««««««3ULRULWHULQJVPDWULVULNHW««««««««««««««««0RGHOOVWUXNWXUELOGRFKSULRULWHULQJVPDWULVUHJLRQHUQD««««««0RGHOOVWUXNWXUELOG1\WWRLQGH[ULNHW«««««««««««««3ULRULWHULQJVPDWULV1\WWRLQGH[ULNHW«««««««««««7DEHOO6YDUVI UGHOQLQJI UGHROLNDLQGLNDWRUHUQDULNHW««««'LDJUDP$QGHOVRPJHWWK JWUHVSHNWLYHOnJWEHW\JULNHW««««7DEHOO,QGH[YlUGHQRFKNYDOLWHWVIDNWRUHUUHGRYLVDGHHIWHUUHJLRQ 7DEHOO0HGHOYlUGHQI ULQGLNDWRUHUQDHIWHUUHJLRQ««««««7DEHOO YDOLWHWVIDNWRUHUQDVEHW\JVLQGH[UHGRYLVDWHIWHU EDNJUXQGVYDULDEOHUQD«««««««««««««««««««7DEHOO(IIHNWPnWWUHGRYLVDGHHIWHUUHJLRQ««««««««««7DEHOO'HWDOMHUDGUHGRYLVQLQJDYUHVXOWDWHWDYGDWDLQVDPOLQJHQ«)UnJHEODQNHWW««««««««««««««««««««««6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1 MG XQG,QGH[1,«««««««

8SSGUDJHW Uppdraget Undersökningen har utförts av SCB på uppdrag av Vägverket. Mätningen genomfördes i maj-juni år 2004. Undersökningen har av SCB tidigare genomförts år 1998, 1999 och 2002. Frågeblanketten har konstruerats av Vägverket i samarbete med SCB. Kontaktpersoner på Vägverket gentemot SCB i detta arbete har varit Sofia Gjerstad. Vid SCB är det framför allt Ari Mansikkaviita och Clarita Manelius som svarat för undersökningens genomförande. Rapporten har utarbetats av Ari Mansikkaviita. Docent Claes Cassel svarar för modellberäkningarna och Maria Raptidou för körning av övriga tabeller. Syftet med undersökningen är att undersöka hur körkortsinnehavare värderar trafikinformationen och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete. Den använda analysmodellen är inte primärt konstruerad med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av körkortsinnehavarna som är nöjda eller missnöjda med trafikinformationen. Modellanalysen med NKI syftar till att ge en åtgärdsinriktad helhetssyn på trafikinformationen genom att utpeka vilka områden eller aspekter som bör prioriteras för att körkortsinnehavarna i framtiden skall bli nöjdare med trafikinformationen i sin helhet. Den kommenterade rapporten behandlar resultatet på riksnivå. Vissa jämförelser görs mellan de olika regionerna och med de tidigare undersökningarna. Resultaten distribueras även elektroniskt. Dispositionen är följande. Först återfinns den tekniska rapporten där det redogörs för undersökningens omfattning, datainsamlingsmetodik och svarsfrekvensen. Sedan redovisas undersökningens resultat exklusive modellanalys. Därefter följer en beskrivning av den analysmodell och de faktorer som används. Sedan redovisas undersökningens resultat och därefter en sammanställning av saker att tänka på vid fortsatt arbete med materialet. Sist i rapporten bifogas diagram, tabeller, frågeformulär och en broschyr som ger en djupare förståelse för analysmodellen. 1 2004-09-06

7HNQLVNUDSSRUW Teknisk rapport 8QGHUV NQLQJHQ 8QGHUV NQLQJHQVRPIDWWQLQJ Undersökningen har genomförts som urvalsundersökning. Totalt drogs 3 150 körkortsinnehavare, högst 74 år och bosatt i Sverige, stratifierat så att 450 personer drogs per Vägverksregion. 8UYDOVUDP Vägverkets körkortsregister. Vägverket utförde urvalsdragningen. Kommentar: Körkortsinnehavare som inte kört bil eller motorcykel under det senaste året skulle inte ingå i undersökningen. Därför inleddes enkäten med en filterfråga så att dessa personer (s.k. övertäckning) kunde sorteras bort och inte heller behövde besvara fler frågor. Personer som inte svarat på denna filterfråga, men som ändå besvarat enkäten har behandlats som svarande. Av bifogad tabell 6 i tabellbilagan framgår populations- och urvalsstorlekar samt övertäckning i varje stratum. 'DWDLQVDPOLQJHQ 0HWRG Postenkät med två olika skriftliga påminnelser som innehöll en ny frågeblankett och ett nytt svarskuvert. 0lWSHULRG ca. 7 veckor. Datainsamlingen startade den 7 maj och avslutades den 28 juni. 6YDUVIUHNYHQV $QWDOVYDUDQGH 1819. Av totalt 1909 svarande uppgav 90 personer att de inte kört bil eller motorcykel under det senaste året. Med antagandet att samma andel gäller för bortfallet blir den totala övertäckningen (inkl. annan övertäckning) 160 personer. Detta innebär att svarsfrekvensen är 60,8 %. 7DEHOO$$QWDOVYDUDQGHLGHROLNDUHJLRQHUQD Region Antal i urvalet Antal svarande Antal körkortsinnehavare Norr 450 267 339 926 Mitt 450 280 612 627 Stockholm 450 238 1 119 925 Väst 450 247 1 328 867 Mälardalen 450 262 695 224 Sydost 450 259 844 913 Skåne 450 266 723 502 Hela riket 3 150 1819 5 664 984 7DEHOO%,QIO GHWDYEHVYDUDGHHQNlWHU Antal besvarade enkäter Inkomna före påminnelser 1 204 efter första påminnelsen 392 efter andra påminnelsen 223 Summa besvarade enkäter 1 819 2 2004-09-06

7HNQLVNUDSSRUW 6YDUVDQGHO 61 procent av nettourvalet (se nedan). 7DEHOO&%HVYDUDGHHQNlWHURFKVYDUVIUHNYHQV Bruttourval: 3 150 personer minus emigrerade - 4 avlidna - 2 Obef. i RTB/fel personnr. - 2 Ej kört bil, senaste året (skattat antal) - 152 Nettourval 2 990 personer Antal besvarade enkäter: 1 819 Andel besvarade enkäter 61 procent 5HJLRQDODVNLOOQDGHU Svarsandelarna per Vägverksregion varierar något. Regionerna Stockholm och Väst har de lägsta svarsandelarna med 58 procent medan region Mitt har den högsta med 64 procent. Svarsandelen har minskat med sex respektive fem procentenheter i regionerna Sydost och Väst jämfört med år 2002. Regionerna Mitt och Skåne har däremot i år fått fem procentenheter högre svarsandel jämfört med år 2002. 7DEHOO'6YDUVIUHNYHQVLGHROLNDUHJLRQHUQD Region 2004 2002 1999 Norr 61 procent 64 procent 63 procent Mitt 64 59 67 Stockholm 58 60 64 Väst 58 63 67 Mälardalen 62 64 66 Sydost 60 66 64 Skåne 63 58 66 %RUWIDOOAndelen som inte besvarade enkäten, blev 39 procent. Större delen av bortfallet, hela 95 procent, utgörs av urvalspersoner som aldrig hört av sig på något sätt. 7DEHOO(%RUWIDOO Bortfall Antal enkäter Andel enkäter ej svar, ej kontakt* 1 115 95 % postretur 13 1 % blank enkät 19 2 % fysiskt/psykiskt hinder 2 - vägrar m.h.t. frivillighet/ej tid 22 2 % Bortfall, totalt 1 171 100 % *minus uppskattat antal som ej kört bland ej avhörda 3DUWLHOOWERUWIDOO Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland besvarade frågeblanketter. Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen Partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall eller ingen åsikt/vet ej. Det 3 2004-09-06

7HNQLVNUDSSRUW innebär att andelen som i tabell 1 gett högt eller lågt betyg avser de svarande som har betygsatt respektive indikator. I övriga tabeller står ej uppgift för partiellt bortfall. 5HJLVWUHULQJRFKNRQWUROOHU Dataregistreringen har utförts med inlagda variabelkontroller. Enstaka frågor var felaktigt besvarade på det sättet att flera svarsalternativ angivits. Svaret har då kodats med en nia och redovisas i tabellerna under "ej uppgift". 8SSUlNQLQJVI UIDUDQGH Vägningsförfarandet har haft som uppgift att väga upp från urvalsnivå till populationsnivå. Detta gjordes separat för varje stratum (vägverksregion). 8QGHUV NQLQJVUHVXOWDWHQVWLOOI UOLWOLJKHW De resultat som räknas fram ur undersökningsmaterialet blir skattningar av värden för populationen eller delar av populationen. Då en skattning ej överensstämmer med motsvarande sanna värde i undersökningspopulationen sägs skattningen ha ett visst fel. För att bedöma säkerheten i undersökningsresultaten måste hänsyn tas till flera faktorer som kan ge upphov till fel. Olika typer av fel: De fel som kan förekomma i undersökningar av denna typ kan efter orsak grovt delas upp i: YHUWlFNQLQJVIHO, dvs. fel som beror på att vissa enheter som ej tillhör undersökningspopulationen kommer med vid resultatredovisningen. XQGHUWlFNQLQJVIHO, dvs. fel som beror på att vissa enheter i undersökningspopulationen inte ingår i urvalsramen. PlWIHO, dvs. fel som kan bero på att den svarande missuppfattat frågor eller inte lämnat rätt svar (medvetet eller omedvetet). EHDUEHWQLQJVIHO, dvs. fel som kan uppkomma vid det manuella eller maskinella handhavandet av det insamlade materialet. ERUWIDOOVIHO, dvs. fel som beror på att mätvärdet för vissa enheter saknas på en eller flera undersökningsvariabler. XUYDOVIHO, dvs. fel i skattningen som beror på att endast ett urval undersökts. 7lFNQLQJVIHO De utvalda personer som visade sig ha flyttat från landet, avlidit eller långvarigt vistades utomlands togs bort från undersökningen. Nyinflyttade till Sverige har inte kunnat komma med i urvalet. Vi bedömer att dessa feltyper inte kan påverka resultaten mer än ytterst marginellt. 4 2004-09-06

7HNQLVNUDSSRUW 0lWIHO Denna undersökning behandlar ett ämnesområde som många inte är så väl insatta i. Detta kan medföra t.ex. att frågor missuppfattas. %HDUEHWQLQJVIHO I samband med hanteringen och bearbetningen av datafiler och tabeller kan fel uppkomma. Vid dataregistreringen av enkäterna har variabelkontroller utförts. Att fel skulle ha införts vid bearbetningen förefaller därför inte troligt. %RUWIDOOVIHO Bortfall uppstår när en person avböjer att delta eller ej kan anträffas eller lämnar uppgifter av en sådan kvalitet att de ej kan användas. Fel till följd av bortfall uppstår när personerna i bortfallet systematiskt och inte endast slumpmässigt skiljer sig från de svarande. Eftersom skattningarna baseras på de svarande kan en snedvridning av resultaten följa som leder till att man redovisar värden som skiljer sig från dem man skulle ha fått om alla utvalda medverkat i undersökningen. Avgörande för bortfallets inverkan på en variabel är om bortfallet avviker från de svarande i sådana egenskaper som uppvisar samband med de variabler som undersökningen skall mäta. I denna undersökning är bortfallet relativt stort, och detta bör beaktas när undersökningsresultaten studeras. Förutom objektsbortfall kan för varje fråga i enkäten finnas ett partiellt bortfall (blanketten är besvarad men enstaka frågor är överhoppade). Exakt uppgift om storleken för detta bortfall finns i tabellerna och anges där som "ej uppgift". 8UYDOVIHO Det urvalsförfarande som använts i undersökningen ger ett sannolikhetsurval, dvs. urvalssannolikheterna för de utvalda personerna är kända. Skattningarna är behäftade med en viss slumpmässig osäkerhet beroende på att de baseras på en urvalsundersökning i stället för en totalundersökning. RQILGHQVLQWHUYDOO Den slumpmässiga osäkerheten varierar beroende på det skattade procenttalets storlek och urvalets storlek för den redovisningsgrupp skattningen avser. Osäkerheten är liten för skattningar som avser samtliga personer men stor för skattningar för mindre redovisningsgrupper. Osäkerheten hos skattningen anges med ett s.k. 95-procentigt konfidensintervall, vilket med 95 procents sannolikhet inkluderar det sanna värdet för populationen. I tabellerna anges under varje procentskattning halva konfidensintervallet för skattningen. ([HPSHO: Antag att följande resultat erhålls i maskintabellerna: Fråga 13b. Hur ofta tror Du att skräddarsydd information skulle ha fått Dig att välja annat färdmedel? 5 2004-09-06

7HNQLVNUDSSRUW 7DEHOO)([HPSHO Män Kvinnor Ingen gång 45 35 ±3 ±4 Enligt undersökningen bedömde 45 % av männen att de inte skulle ha valt annat färdmedel någon gång. Halva konfidensintervallet för denna skattning är 3 procentenheter. Andelen i populationen ligger då i intervallet 42 % till 48 % (45 % ± 3 %) med 95 procents sannolikhet. För kvinnorna är motsvarande skattning 35 % och halva konfidensintervallet 4 procentenheter. Värdet för populationen ligger således mellan 31 % och 39 %. Eftersom intervallen för män och kvinnor inte överlappar varandra, finns det en statistiskt säkerställd skillnad mellan andelarna bland män och kvinnor som inte skulle ha valt annat färdmedel någon gång, d.v.s. skillnaden mellan män och kvinnor kan ej förklaras av slumpen. Om intervallen för två grupper som skall jämföras överlappar varandra är skillnaden oftast inte statistiskt säkerställd. 0DVNLQWDEHOOHUQDVXSSOlJJQLQJ I en del tabeller har endast de som skulle besvara en viss fråga tagits med. Vilka som ingår framgår av texten i tabellerna. I tabellerna har uppräkning av antalet gjorts till populationsnivå. Att antalet i tabellerna är mindre än antalet i bruttopopulationen i tabell 6 beror på att övertäckningen tagits bort. Skillnaden mellan antalet i bruttopopulationen och antalet i tabellerna utgörs således av personer som inte kört bil eller motorcykel under det senaste året samt av personer som flyttat från Sverige eller avlidit efter urvalsdragningen. 6 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V Resultat exkl. modellanalys $QYlQGQLQJDYWUDILNLQIRUPDWLRQ 7DEHOO*)UnJDD+XURIWDKDU'XXQGHUGHWVHQDVWHnUHWI UV NWInWDJL WUDILNLQIRUPDWLRQ"3URFHQW Norr Mitt Sthlm Väst Mälar Sydost Skåne Ej svar 5 4 7 4 4 7 5 5 Ingen gång 66 64 39 47 58 57 44 51 1-2 gånger 9 14 8 15 12 13 12 12 3-5 gånger 8 9 7 9 9 9 9 9 6-10 gånger 3 3 5 5 2 5 5 4 Fler än 10 ggr 9 8 35 19 16 9 26 19 Hela landet Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal svar 267 280 238 247 262 259 266 1819 'LDJUDP)UnJDD+XURIWDKDU'XXQGHUGHWVHQDVWHnUHWI UV NWIn WDJLWUDILNLQIRUPDWLRQ"+HODODQGHWSURFHQW Fler än 10 gånger 5 2 4 5 Ej svar 1998 1999 2002 2004 Ingen gång 1-2 gånger 3-5 gånger 6-10 gånger 4 4 8 8 9 11 12 12 12 13 15 15 19 0 25 50 75 100 51 59 59 58 I hela landet har andelen som inte någon gång under det senaste året sökt trafikinformation minskat från 58 procent till 51 procent jämfört med mätningen år 2002. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Nära var femte körkortsinnehavare i landet har sökt information fler än 10 gånger, vilket är en ökning jämfört med förra mätningen. Även denna skillnad är statistiskt säkerställd. Region Stockholm har högst andel som har sökt trafikinformation fler än 10 gånger, 35 procent, följt av region Skåne, 26 procent. Lägst andel har regionerna Mitt, 8 procent, följt av Norr och Sydost, 9 procent. 7 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V 9DODYLQIRUPDWLRQVNDQDOHU 'LDJUDP)UnJDE9DUKDU'XI UV NWInWDJLLQIRUPDWLRQHQ"+HOD ODQGHWSURFHQW3HUVRQHUVRPXSSJLYLWDWWGHV NWLQIRUPDWLRQVHQDVWHnUHW SR P3 SR P4 Andra radiokanaler TV Vägsvar Vägverkets traf.inf.centraler TV-monitorer på vägkrogar 4 6 3 4 7 6 5 6 5 4 5 33 41 36 35 24 31 28 29 37 40 32 47 69 74 73 74 Text-TV 20 VV:s hemsida/internet Tidningar Polisen 6 6 5 3 13 22 30 39 36 46 Radion RDS WAP/Mobila tj. Annan 4 6 6 9 30 1998 1999 2002 2004 0 25 50 75 100 Den vanligaste kanalen för trafikinformation är Sveriges Radio P4 (lokalradion). Den har använts av hela 74 procent av dem som någon gång under senaste året sökt trafikinformation. Det är framför allt radio, TV, tidningar och radion RDS som använts av någon större andel. Vägverkets hemsida har ökat från 13 procent år 2002 till 22 procent år 2004. Vägverkets informationscentraler, Vägsvar, polisen samt WAP/Mobila tjänster har vardera använts av cirka 5 procent. I valet av informationskanaler finns det enbart få större skillnader mellan vägverksregionerna. I region Norr har betydligt färre än i riket någon gång sökt trafikinformation via andra radiokanaler medan i region Stockholm är det något fler jämfört med riket. I region Skåne är det fler som någon gång har sökt trafikinformation i tidningar och i region Stockholm är det färre jämfört med riket. Av informationskanalerna är Internet den enda som har ökat nämnvärt och TV som minskat nämnvärt mellan åren 2002 och 2004. Text-TV, Radion RDS och WAP/Mobila tjänster har inte tidigare ingått i mätningen. 8 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V XQVNDSRPLQIRUPDWLRQVNDQDOHU 'LDJUDP)UnJD9LONDDYDOODGHKlUVWlOOHQDYLVVWH'XLQQDQ'X ILFNGHQKlUHQNlWHQDWWPDQNXQGHInWUDILNLQIRUPDWLRQLIUnQ"+HODODQGHW SURFHQW Ej kunskap SR P3 SR P4 Andra radiokanaler TV Vägsvar Vägverkets traf.inf.centraler TV-monitorer på vägkrogar 6 9 7 10 12 9 13 7 5 22 21 19 24 30 33 31 35 44 43 58 59 53 55 51 52 82 83 79 81 Text-TV 32 VV:s hemsida/internet Tidningar Polisen 13 23 35 46 43 44 39 42 33 31 51 Radion RDS WAP/Mobila tj. Annan 3 4 2 11 35 1998 1999 2002 2004 0 25 50 75 100 Nästan alla (93 procent) körkortsinnehavare känner till minst en källa för trafikinformation. Mest känd är Sveriges Radio P4 (lokalradion). Även radio i övrigt, TV, Text-TV, Internet och tidningar och polisen är välkända trafikinformationskanaler. Däremot är Vägsvar och WAP/Mobila tjänster relativt okända källor för trafikinformation. När det gäller P3 skiljer sig regionerna Stockholm (64%) och Norr (43%) statistiskt säkerställt från riksgenomsnittet på 55 procent. I region Stockholm har andra radiokanaler nämnts av 54 procent, vilket är betydligt mer än i övriga regioner som har högst 34 procent. Här skiljer sig Stockholm (54%), Norr (14%), Mitt (24%) och Sydost (27%) statistiskt säkerställt från rikets värde på 35 procent. När det gäller tidningar skiljer sig region Skåne (58%) statistiskt säkerställt från rikets värde på 44 procent. Av förändringar sedan 2002 på riksnivå är uppgången för Vägsvar, Internet och Vägverkets trafikinformationscentraler statistiskt säkerställda. 9 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V %HW\JSnLQIRUPDWLRQVNDQDOHU 'LDJUDP)UnJD9DGW\FNHU'XRPGHQWUDILNLQIRUPDWLRQVRP'X K UWHOOHUVHWWIUnQ"+HODODQGHW0HGHOEHW\J3HUVRQHUVRPDYJLYLWRP G PH SR P3 SR P4 Andra radiokanaler TV Vägsvar Vägverkets traf.inf.centraler TV-monitorer på vägkrogar 7,3 7 6,9 7,1 7,9 7,8 7,8 8 6,7 6,4 6,3 6,6 6,4 6 5,8 6 6,8 6,6 6,6 6,6 7,6 7 7,5 7,3 6,2 6 5,6 Text-TV 6,2 VV:s hemsida/internet 6,7 6,8 7 Tidningar Polisen Radion RDS 5,8 5,6 6,2 7 6,5 6,8 6,6 7,7 1998 1999 2002 2004 WAP/Mobila tj. 5,5 0 10 Körkortsinnehavarna ombads ge betyg på de olika informationskällorna på en skala mellan 1 och 10, där (1) betyder Inte alls bra och (10) betyder Mycket bra. För åtskilliga av informationskällorna baserar sig medelvärdena på mycket få svar, eftersom körkortsinnehavarna inte har ansett sig kunna ge ett omdöme. Det högsta medelbetyget har erhållits av lokalradion (8.0) och det lägsta av WAP/Mobila tjänster (5.5). Den största förändringen sedan 2002 är för tidningar som hade medelbetyget 5,6 år 2002 och har i år erhållit medelbetyget 6,2. 10 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V 7UDILNLQIRUPDWLRQHQVLQYHUNDQSnEHWHHQGHW En viktig aspekt på trafikinformation är i vilken grad den påverkar trafikanterna att ändra beteende. Väljer man en annan väg om man fått veta att det har bildats köer på den planerade färdvägen? Ställer man in resan om det är dåligt väglag? För att belysa detta ställdes några frågor dels om faktisk förändring av beteendet, dels om möjlig förändring i några olika situationer. 'LDJUDP )UnJDD2P'XWlQNHUHWWnUWLOOEDNDLWLGHQKXURIWDKDU'XHIWHUDWWKD InWWWUDILNLQIRUPDWLRQVWlOOWLQHOOHUVNMXWLWXSSHQUHVD"3HUVRQHUVRPYLVVWH DWWGHWIDQQVWUDILNLQIRUPDWLRQUHVS )UnJDD2P'XWlQNHUHWWnUWLOOEDNDLWLGHQKXURIWDWURU'XDWW VNUlGGDUV\GG LQIRUPDWLRQVNXOOHKDInWW'LJDWWVWlOODLQHOOHUVNMXWDXSS HQUHVD"6DPWOLJD +HODODQGHWSURFHQW Ej svar 3 4 Ingen gång 40 67 Någon enstaka gång 21 36 6-20 ggr 2 3 21 eller fler ggr 0 1 Har gjort det Vet inte 7 15 Skulle gjort det med skräddarsydd info 0 25 50 75 100 Av dem som visste att det fanns trafikinformation har 23 procent uppgett att de åtminstone någon gång under senaste året, efter att ha fått trafikinformation, har ställt in eller skjutit upp en resa. Av samtliga är det 40 procent som uppgett att de, åtminstone någon gång, skulle ha ställt in eller skjutit upp en resa om de fått skräddarsydd information. Andelen som har ställt in en resa någon enstaka gång under året har gått ner från 27 procent, år 2002, till 21 procent, år 2004. De som inte har ställt in någon resa under året har gått upp från 61 procent, år 2002, till 67 procent, år 2004. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. 11 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V 'LDJUDP )UnJDE2P'XWlQNHUHWWnUWLOOEDNDLWLGHQKXURIWDKDU'XHIWHUDWWKD InWWWUDILNLQIRUPDWLRQYDOWDQQDWIlUGPHGHODWWUHVDPHG"3HUVRQHUVRP YLVVWHDWWGHWIDQQVWUDILNLQIRUPDWLRQUHVS )UnJDE2P'XWlQNHUHWWnUWLOOEDNDLWLGHQKXURIWDWURU'XDWW VNUlGGDUV\GG LQIRUPDWLRQVNXOOHKDInWW'LJDWWYlOMDDQQDWIlUGPHGHODWW UHVDPHG"6DPWOLJD +HODODQGHWSURFHQW Ej svar 4 6 Ingen gång 41 69 Någon enstaka gång 17 31 6-20 ggr 2 6 21 eller fler ggr 0 1 Har gjort det Vet inte 8 16 Skulle gjort det med skräddarsydd info 0 25 50 75 100 Av dem som visste att det fanns trafikinformation har 19 procent uppgett att de åtminstone någon gång under senaste året, efter att ha fått trafikinformation, har valt annat färdmedel att resa med. Av samtliga är det 38 procent som uppgett att de, åtminstone någon gång, skulle ha valt annat färdmedel om de fått skräddarsydd information. Den enda statistiskt säkerställda skillnaden mellan år 2002 och 2004 är för fråga 10b, alternativet någon enstaka gång. År 2002 var det 22 procent av de svarande som valt annat färdmedel någon enstaka gång under året efter att ha fått trafikinformation år 2004 är andelen 17 procent. 12 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V 'LDJUDP )UnJDF2P'XWlQNHUHWWnUWLOOEDNDLWLGHQKXURIWDKDU'XHIWHUDWWKD InWWWUDILNLQIRUPDWLRQYDOWDWWWDGLJIUDPSnHQDQQDQYlJPHGElWWUHIUDP NRPOLJKHW"3HUVRQHUVRPYLVVWHDWWGHWIDQQVWUDILNLQIRUPDWLRQUHVS )UnJDF2P'XWlQNHUHWWnUWLOOEDNDLWLGHQKXURIWDWURU'XDWW VNUlGGDUV\GG LQIRUPDWLRQVNXOOHKDInWW'LJDWWYlOMDDWWWDGLJIUDPSn HQDQQDQYlJPHGElWWUHIUDPNRPOLJKHW"6DPWOLJD +HODODQGHWSURFHQW Ej svar 4 5 Ingen gång 20 37 Någon enstaka gång 43 43 6-20 ggr 7 13 21 eller fler ggr 2 6 Har gjort det Vet inte 8 14 Skulle gjort det med skräddarsydd info 0 25 50 75 100 Av dem som visste att det fanns trafikinformation har 52 procent uppgett att de åtminstone någon gång under senaste året, efter att ha fått trafikinformation, har valt att ta sig fram på en annan väg med bättre framkomlighet. Av samtliga är det 62 procent som uppgett att de, åtminstone någon gång, skulle ha valt att ta sig fram på en annan väg med bättre framkomlighet om de fått skräddarsydd information. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren 2002 och 2004. 13 2004-09-06

5HVXOWDWH[NOPRGHOODQDO\V 'LDJUDP )UnJD$QGHOVRPnWPLQVWRQHQnJRQJnQJXQGHUVHQDVWHnUHWHIWHUDWWKD InWWWUDILNLQIRUPDWLRQVWlOOWLQHOOHUVNMXWLWXSSUHVDYDOWDQQDWIlUGPHGHO UHVSYDOWDWWWDVLJIUDPSnHQDQQDQYlJPHGElWWUHIUDPNRPOLJKHW 3HUVRQHUVRPYLVVWHDWWGHWIDQQVWUDILNLQIRUPDWLRQ +HODODQGHWSURFHQW Skjutit upp resa Valt annat färdmedel Valt annan väg 19 31 29 28 23 23 23 25 43 44 48 52 1998 1999 2002 2004 0 25 50 75 100 Det är främst när det gäller val av annan färdväg som trafikinformation haft någon större inverkan på beteendet. Drygt hälften av de körkortsinnehavare, som kände till trafikinformation, har minst en gång under senaste året låtit sig påverkas. När det gäller att ställa in eller skjuta upp resa respektive att byta färdmedel är motsvarande andel 23 respektive 19 procent. Andelen som påverkats 6 eller fler gånger är liten. Inte ens med tillgång till skräddarsydd trafikinformation tror körkortsinnehavarna att de skulle ha påverkats mer än någon enstaka gång. Andelen som åtminstone någon gång under senaste året efter att ha fått trafikinformation har ställt in eller skjutit upp resa eller valt annat färdmedel har jämfört med förra mätningen år 2002 minskat med fem respektive sex procentenheter medan andelen som valt att ta sig fram på en annan väg med bättre framkomlighet har ökat med fyra procentenheter. 14 2004-09-06

6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1, SCB:s analysmodell med NKI Nedan redovisas vilka faktorer som ingår i analysmodellen och därefter görs en kortfattad redogörelse hur SCB:s analysmodell, Nöjd-Kund-Index (NKI), används för att analysera resultaten. 0RGHOOHQVXSSE\JJQDG Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för helhetsbetyget, NKI, dels av ett antal kvalitetsfaktorer som speglar olika områden av trafikinformationen. Faktorerna mäts med ett antal frågor som alla behandlar delar av det område som avses. Analysmodellen testar sedan de olika områdenas effekt för helhetsbetyget. Analysmodellen som används i denna undersökning består av följande fyra områden (kvalitetsfaktorer). De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Information om väglag Information om vägarbeten Övrig information Innehåll (Fråga 6:a-e) (Fråga 7:a-e) (Fråga 8:a-g) (Fråga 9:a-e) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd- Kund-Index, NKI (frågorna 5:a, 12:a och 12:d) och ett s.k. Nyttoindex (frågorna 5:b, 12:d och 12:e). De konkreta indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive kvalitetsfaktor framgår av tabell 1 och av diagrammens hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten finns som bilaga i rapporten.,qgh[ehulnqlqjdu I frågeblanketten värderar körkortsinnehavarna hur väl de instämmer med olika påståenden rörande olika aspekter på trafikinformationen. Värderingen har gjorts på en 10-gradig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. I båda fallen innebär högre värde också högre betyg på trafikinformationen. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2),4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). (IIHNWPnWW Utifrån analysmodellen beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI, och respektive kvalitetsfaktor. Effekt har därmed inte erhållits genom några direkta frågor till körkortsinnehavare om hur de bedömer faktorernas betydelse eller effekt. Alla dessa samband beräknas simultant utifrån enkätsvaren från körkortsinnehavarna. Effektmåttet är ett mått på i vilken utsträckning NKI förväntas att öka/minska vid en förändring av en faktors betygsnivå med fem enheter. Ett effektmått på 1 innebär t.ex. att NKI förväntas öka med en enhet då faktorns 15 2004-09-06

6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1, betyg ökar med fem enheter. Sjunker däremot en faktors betygsindex med fem enheter förväntas NKI minska med en enhet. 3ULRULWHULQJVPDWULV För att sluta sig till vilka delar av trafikinformationen som bör åtgärdas plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelbetyg och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter där man på ett överskådligt sätt kan se vilka faktorer som tillhör vilken prioriteringsgrupp. %HW\JVLQGH[ + JWEHW\J,9%HYDUD,) UElWWUDRP P MOLJW (IIHNW /njwehw\j,,,/ljuh SULRULWHW,,3ULRULWHUD /njhiihnw + JHIIHNW För att få ett ökat NKI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten under förutsättning att man strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur körkortsinnehavarnas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NKI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NKI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av körkortsinnehavarna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter har faktorn värderats nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. Detta för att inte negligera dessa faktorers vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga om faktorn ska prioriteras eller ej då den hamnat väldigt nära eller precis mellan två kvadranter. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara av större betydelse att förbättras jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. YDGUDQW,±) UElWWUDRPP MOLJW Här placerar sig de faktorer som har såväl stor effekt på trafikinformationen i sin helhet, dvs. på NKI, som relativt högt betygsindex. Faktorer i kvadrant I tillhör en andra prioriteringsgrupp och bör p.g.a. sina relativt höga effektmått förbättras om möjligt. 16 2004-09-06

6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1, YDGUDQW,,±3ULRULWHUD I denna kvadrant återfinns de ur åtgärdssynpunkt särskilt kritiska faktorerna: Nämligen de med relativt hög effekt på NKI och med betygsindex under medelvärdet. Faktorer i denna kvadrant bör i första hand prioriteras. YDGUDQW,,,±/nJSULRULWHW I kvadrant III placerar sig faktorer med svagare effekt på NKI samtidigt som faktorer här har lägre betygsindex. Faktorerna i denna kvadrant tillhör en tredje prioriteringsgrupp. YDGUDQW,9±%HYDUD Här återfinns faktorer som det inte finns någon anledning att prioritera i förbättringsarbetet eftersom en höjning av deras betygsindex, som redan är relativt höga, endast har en förväntat låg effekt på NKI. Det är dock viktigt att deras betygsnivå bibehålls eftersom varje kvalitetsfaktors effektmått är knutet till ett betygsintervall kring dess nuvarande nivå. Om dessa faktorer skulle försämras påtagligt kan man nämligen inte ta för givet att deras låga effektmått blir bestående. Faktorernas betygsnivå bör således bibehållas, men de behöver inte ges hög prioritet i ett förbättringsarbete. Faktorer i denna kvadrant tillhör sista prioriteringsgrupp. 7RONQLQJDYNYDOLWHWVIDNWRUHUQDVHIIHNWPnWW Hur skall man då tolka att vissa faktorer saknar effekt? Det får absolut inte tolkas som att de saknar betydelse för trafikinformationen och att man därför kan låta deras kvalitet sjunka från sin nuvarande nivå. En faktors effekt för NKI skall alltså inte blandas ihop med hur viktig den är för trafikinformationen i stort. Det finns en viss typ av områden eller faktorer som ofta får väldigt höga betyg men låga effektmått, s.k. hygienfaktorer. En förklaring till att dessa får låg effekt kan vara att majoriteten av de svarande är nöjda med faktorn men att de tar kvaliteten för givet och följaktligen får faktorerna inget utslag i modellen då de svarande har värderat NKI på olika sätt. Därmed saknas det eller finns enbart ett svagt samband mellan faktorn och NKI. Samma förklaring gäller för faktorer som hamnar väldigt lågt ner i kvadrant III, d.v.s. med lågt betyg och låg effekt. Majoriteten av de svarande har gett relativt lågt betyg åt faktorn men har bedömt NKI på olika sätt samband mellan faktorn och NKI saknas eller är väldigt svagt. 7RONQLQJHQav låga effektmått bör begränsas till att innebära:jlyhwghqeh W\JVQLYnHQNYDOLWHWVIDNWRUI UWLOOIlOOHWKDUELGUDUGHQLQWHWLOODWWI UNODUD GHQYDULDWLRQVRPILQQVEODQGGHVYDUDQGHYDGJlOOHUGHUDVYlUGHULQJDY WUDILNLQIRUPDWLRQHQLVLQKHOKHW1,En påtaglig förbättring av en faktor med låg effekt bör därmed knappast påverka användarnas bedömning av trafikinformationens helhetsbetyg, dvs. NKI. 0RGHOOHQVI UNODULQJVYlUGH Hur väl lyckas då modellen förklara den variation som finns bland de svarande vad gäller deras helhetsbedömning av trafikinformationen, dvs. NKI? 17 2004-09-06

6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1, Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland de svarande vad gäller deras bedömning av trafikinformationen i sin helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller de svarandes bedömning av trafikinformationen i sin helhet. )HOPDUJLQDOHU Felmarginaler, för skattning av de olika kvalitetsfaktorernas indextal och effektmått, anges i det diagram som visar modellstrukturen. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från modellberäkningarna. Felmarginalerna för indexvärden tar även hänsyn till att de kan vara behäftade med urvalsfel. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95 procentigt konfidensintervall. Observera att resultaten på enskilda frågor i tabell 1 inte är behäftade med modellosäkerhet. 18 2004-09-06

5HVXOWDWPHGPRGHOODQDO\V Resultat med modellanalys Nedan redovisas undersökningens resultat på riksnivå. Resultaten grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1, diagram 3 och bakgrundstabeller. Först redovisas modellens förklaringsgrad, faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser med tidigare undersökningar och redovisas faktorernas ingående indikatorers svarsfördelning och betygsindex för olika grupper av svarande. ) UNODULQJVJUDGHQ Förklaringsgraden, 5 EOHY. Det innebär att modellen förklarar drygt hälften av variationen vad gäller de svarandes bedömning av trafikinformationen i sin helhet. Enkäten når inte upp till den normala nivån med 60-80 procents förklaringsgrad. Den relativt låga förklaringsgraden kan bero på att någon faktor eller indikatorer som har betydelse för helhetsbetyget (NKI) saknas i modellen. 1,RFKIDNWRUHUQDVEHW\JVLQGH[RFKHIIHNWPnWW 1, 59, vilket motsvarar ett betyg på 6,3 på den tiogradiga skalan. Medelbetyg och medeleffekt: 54 respektive 1,1. Kvalitetsfaktorer över medelvärdet: LQQHKnOO, 62 och YlJODJ, 57. Kvalitetsfaktorer under medelvärdet: YULJLQIRUPDWLRQ, 53 och YlJDUEH WHQ 46. )DNWRUHULUHVSHNWLYHNYDGUDQW I kvadrant I:LQQHKnOORFKYlJODJ. I kritiska kvadrant II: LQJHQIDNWRUKDUKDPQDWLGHQQDNYDGUDQW. I kvadrant III: YlJDUEHWHQRFK YULJLQIRUPDWLRQ. I kvadrant IV: LQJHQIDNWRUKDUKDPQDWLGHQQDNYDGUDQW. -lpi UHOVHPHGWLGLJDUHXQGHUV NQLQJDU Resultatet för år 2004 är tämligen likt resultaten för de tidigare undersökningarna. 7DEHOO+,QGH[YlUGHQI U1,NYDOLWHWVIDNWRUHUQDVDPWQ\WWRLQGH[nU RFK Index 1998 Index 1999 Index 2002 Index 2004 Effekt 1998 Effekt 1999 Effekt 2002 Effekt 2004 NKI 59 58 57 59 Väglag 58 57 55 57 1,2 1,2 1,1 1,2 Vägarbeten 46 44 43 46 0,4 0,7 0,6 0,6 Övrig info 55 54 53 53 1,0 0,8 0,6 0,8 Innehåll 63 62 61 62 1,9 1,9 2,2 1,9 Nyttoindex 56 58 57 58 19 2004-09-06

5HVXOWDWPHGPRGHOODQDO\V Indexvärdet för NKI och kvalitetsfaktorerna YlJODJ, YlJDUEHWHQ och LQQH KnOO har ökat något sedan år 2002. Skillnaderna i förändringar i effektmåtten är små de faktorer som hade högt effektmått år 2002 har det även år 2004. Inga av skillnaderna mellan åren 2002 och 2004 är signifikanta. 1,, Q\WWRLQGH[ och faktorerna YlJODJ, YlJDUEHWHQ samt LQQHKnOO är direkt jämförbara med 2002 års undersökning. Faktorn YULJLQIRUPDWLRQ har år 2004 fått två nya frågor (IlUMRU och SSQLQJVEDUDEURDU) och är därmed inte direkt jämförbar med föregående undersökning. YDOLWHWVIDNWRUHUQDVLQGLNDWRUHU I tabell 1 redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de indikatorer som ligger till grund för de olika kvalitetsfaktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika medelvärdena, speciellt hur stor andel som givit lågt betyg. Detta för att se vilka indikatorer som är mest angelägna att förbättra. Frågorna har besvarats på en tiogradig skala på vilken 1-4 klassas som låga betyg, 5-7 som mellanbetyg och 8-10 som höga betyg. YDGUDQW,±) UElWWUDRPP MOLJW,QQHKnOO Faktorn har fått det högsta betyget på 62. De fem indikatorerna har fått betyg mellan 6,0 och 7,6. Det högsta betyget har indikatorn KXUOlWWGHWlUDWWI U VWnLQIRUPDWLRQHQ fått. Nära sex av tio svarande har gett högt betyg på denna fråga. Lägst betyg har indikatorn KXUVWRUDJHRJUDILVNDRPUnGHQPDQYlOMHU DWWJHLQIRUPDWLRQRP fått. Drygt var femte av de svarande har gett lågt betyg på denna indikator. 9lJODJ Faktorn har fått betyget 57. Nöjdast är de svarande med LQIRUPDWLRQRPQH GHUE UG, som har fått betyget 6,7 och minst nöjda med LQIRUPDWLRQRPSORJ QLQJRFKVDOWQLQJ, som har fått betyget 5,4. Fyra av tio svarande har gett lågt betyg på LQIRUPDWLRQRPSORJQLQJRFKVDOWQLQJ. YDGUDQW,,±3ULRULWHUD Inga faktorer har hamnat i denna kvadrant. YDGUDQW,,,±/nJSULRULWHW 9lJDUEHWHQ Denna kvalitetsfaktor har fått det lägsta betyget, 46, av de fyra i modellen ingående faktorerna. De fem indikatorerna har fått betyg mellan 4,3 och 5,8. 55 procent av de svarande har gett lågt betyg på LQIRUPDWLRQRPGHQHYHQWX HOODWLGVI UOXVWVRPYlJDUEHWHQDRUVDNDU och 43 respektive 45 procent har gett lågt betyg på LQIRUPDWLRQRPXSSJLIWHURPVWDUWRFKVOXWGDWXPI U YlJDUEHWHQ och LQIRUPDWLRQRPYDUSnHQYlJVWUlFNDHWWYLVVWYlJDUEHWHVNHU GDJI UGDJ. gyuljlqirupdwlrq Faktorn har fått betyget 53, vilket är strax under medelbetyget. Nöjdast är de svarande med LQIRUPDWLRQRPYLOW, som drygt fyra av tio svarande har gett 20 2004-09-06

5HVXOWDWPHGPRGHOODQDO\V högt betyg på. Mest missnöjda är de svarande med LQIRUPDWLRQRPWMlOORVV QLQJ, som drygt fyra av tio svarande har gett lågt betyg på. Även de två nya indikatorerna: IlUMRU och SSQLQJVEDUDEURDU har närmare fyra av tio svarande gett lågt betyg på. YDGUDQW,9±%HYDUD Inga faktorer har hamnat i denna kvadrant. 5HJLRQDODVNLOOQDGHU För var och en av vägverksregionerna har genomförts en separat modellanalys. I analysmodeller och prioriteringsmatriser redovisas respektive region. Den streckade blå linjen i prioriteringsmatrisbilden visar medelbetygsnivån för hela riket. Den övergripande regionala redovisningen framgår också av tabell 2 i tabellbilagan med redovisning av värdena på NKI och de fyra kvalitetsfaktorerna per region. Det är tydligt enligt tabell 2 att de flesta av regionerna ligger nära riksgenomsnittet och att mönstret är ungefär detsamma, d.v.s. de faktorer som har höga resp. låga betyg är genomgående desamma i alla regionerna. Region Skåne har de högsta betygen för NKI och samtliga kvalitetsfaktorer. Jämfört med betygen för hela riket har region Skåne statistiskt säkerställt högre betyg på NKI och faktorerna YlJODJ, YlJDUEHWHQ samt LQQHKnOO. Region Norr har statistiskt säkerställt lägre betyg på faktorn YlJDUEHWHQ jämfört med riket. Region Sydost har de lägsta betygen för NKI, YlJODJ, och YULJ LQIRUPDWLRQ. Jämfört med hela riket är dock dessa skillnader inte statistiskt säkerställda. En jämförelse av regionernas prioriteringsmatriser ger direkt en visuell bild med likheter. Nedan beskriv skillnaderna med föregående undersökning och årets undersökning för respektive region. Skillnaderna mellan förra mätningen och årets mätning för indexvärden och effektmåtten inom regionerna är dock inte statistiskt säkerställda. I 5HJLRQ1RUU har samtliga faktorer fått högre betyg jämfört med år 2002. Högst är ökningen för YlJODJ (sex indexenheter). NKI har ökat med fyra indexenheter. 9lJODJharflyttats från kvadrant IV till I och YULJLQIRUPDWLRQ från kvadrant IV till II. Skillnaderna är dock relativt små och faktorerna återfinns nära origo (skärningspunkten för regionens medelbetyg och effekt). I 5HJLRQ0LWW har NKI minskat med en indexenhet jämfört med år 2002. Betyget för LQQHKnOO har minskat med fem indexenheter. Faktorerna återfinns i samma kvadranter som i föregående undersökning. I 5HJLRQ6WRFNKROP har NKI och samtliga faktorer fått något högre betyg (mellan en och fem indexenheter) jämfört med år 2002. gyuljlqirupdwlrq har flyttats från kvadrant III till gränsen mellan I och II. Denna faktor återfinns dock även här (såsom i region Norr) nära origo. 21 2004-09-06

5HVXOWDWPHGPRGHOODQDO\V I 5HJLRQ9lVW har NKI fått något högre betyg jämfört med förra mätningen. Faktorn YlJDUEHWHQ har fått hela sju indexenheter högre betyg. Den enda faktorn som fått något lägre betyg är YULJLQIRUPDWLRQ. Denna faktor har flyttats från kvadrant IV till kvadrant II. I 5HJLRQ0lODUGDOHQ har NKI fått en indexenhet högre betyg jämfört med förra mätningen. Faktorerna YlJDUEHWHQoch LQQHKnOO har fått något högre betyg. I 5HJLRQ6\GRVW har NKI fått en indexenhet högre betyg jämfört med förra mätningen. Faktorn LQQHKnOO har fått något högre betyg medan faktorerna YlJODJ och YULJLQIRUPDWLRQ har fått något lägre betyg. I UHJLRQ6NnQH har NKI fått fyra indexenheter högre betyg sedan förra mätningen. Av faktorerna har YlJODJ, YlJDUEHWHQ och LQQHKnOO fått något högre betyg medan YULJLQIRUPDWLRQ har fått något lägre betyg. YDOLWHWVIDNWRUHUQDHIWHUEDNJUXQGVLQIRUPDWLRQ I tabellerna 4.1-10 redovisas NKI och kvalitetsfaktorerna med särredovisning efter ett antal bakgrundsvariabler. Q Enligt tabell 4.1 finns det knappast några avgörande skillnader i bedömningen av trafikinformationen mellan män och kvinnor. Kvinnorna tycks ge ett högre NKI-värde samt också ett något högre betyg än männen åt de olika kvalitetsfaktorerna. Skillnaden är som högst fyra indexenheter. coghu Förare i de högre åldrarna har gett ett högre NKI-värde och ett något högre betygsindex åt de flesta kvalitetsfaktorerna. Skillnaderna mellan de olika ålderskategorierna är mellan två och elva indexenheter. Den minsta skillnaden har faktorn LQQHKnOO medan den största skillnaden har faktorn YULJLQIRUPD WLRQ (tabell 4.2). 7\SDYVDPKlOOH Skillnaderna mellan olika typer av samhällen är små. Som högst är skillnaden fyra indexenheter (tabell 4.3). UVWUlFND Enligt tabell 4.4 ger personer med kortare körsträcka ett något högre betyg vad gäller NKI och de olika faktorerna. Skillnaderna är mellan sex och åtta indexenheter. ) UGHOQLQJPHOODQVWDGVRFKODQGVYlJVN UQLQJ Huruvida man huvudsakligen kör på landsväg eller i stad tycks sakna betydelse för värderingen av trafikinformationen (tabell 4.5). De som kör enbart i städerna har gett något högre betyg på de flesta av faktorerna, men samtidigt är det väldigt få som har angett detta alternativ. 22 2004-09-06

5HVXOWDWPHGPRGHOODQDO\V 7LOOJnQJWLOO,QWHUQHW606RFK:$3 Skillnaderna mellan dem som har tillgång till Internet, SMS eller WAP är små och som högst fyra indexenheter. De som har tillgång till Internet har gett något högre betyg jämfört med dem som har tillgång till WAP (tabell 4.6) %LOUDGLRPHG56' Enligt tabell 4.7 finns det inga stora skillnader mellan dem som har och dem som inte har RDS-radio i bilen. 7LOOJnQJWLOOPRELOWHOHIRQ Det finns inga stora skillnader mellan dem som har och dem som inte har tillgång till mobiltelefon i bilen. De som inte har tillgång till mobiltelefon i bilen har gett något högre betyg på NKI och de flesta faktorer (tabell 4.8). +XYXGVDNOLJV\VVHOVlWWQLQJ Enligt tabell 4.9 har hemarbetande gett de högsta betygen på NKI och samtliga faktorer. Denna grupp har dock väldigt få svarande. Skillnaderna mellan yrkesarbetande, arbetslösa och studerande är mellan två och fyra indexenheter. Pensionerade har gett något högre betyg på NKI och faktorerna YlJODJ, YlJDUEHWHQ och YULJLQIRUPDWLRQ jämfört med yrkesarbetande, arbetslösa och studerande. %HVYlUSUREOHP Enligt tabell 4.10 har de som har dyslexi gett något lägre betyg på NKI och samtliga faktorer. Antalet svarande i denna grupp är dock litet. Skillnaderna mellan de övriga grupperna är mellan tre och fem indexenheter. 0RGHOODQDO\VPHG1\WWRLQGH[ I en alternativ modellanalys har två av frågorna i NKI bytts ut mot frågor relaterade till nyttan med trafikinformationen. Fråga 5a har bytts mot 5b, och fråga 12a har bytts mot 12e. Kvalitetsmodellen med Nyttoindex redovisas i diagram. Prioriteringsmatrisen för Nyttoindex ger en bild som är nära nog identisk med NKI-diagrammet. Nyttoindex är 58, vilket är en indexenhet högre än i 2002 års undersökning. 23 2004-09-06

,QI UHJHWDUEHWHPHGPDWHULDOHW Inför eget arbete med materialet Resultaten som redovisats i denna rapport bygger som tidigare nämnts på analysmodellen på riksnivå. Nedan redovisas hur man kan gå tillväga och vad man bör tänka på inför eget arbete med materialet. Starta med modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Kvalitetsfaktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex skall prioriteras i förbättringsarbetet, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II. Även kvalitetsfaktorer med höga betyg och stor effekt, d.v.s. faktorer i kvadrant I, kan prioriteras om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III, d.v.s. har väldigt lågt betyg jämfört med övriga faktorer, bör dessa förbättras trots att de erhållit ett effektmått under medeleffekten. Se till att bibehålla betygsnivån även på de kvalitetsfaktorer som har mindre effekt. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring dess nuvarande nivå. Gå sedan vidare och studera hur utfallet, betygen på indikatorerna (dvs. delfrågorna), för de olika kvalitetsfaktorer som bör prioriteras. Undersök hur betygsindexen för kvalitetsfaktorerna varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man tydligt i bakgrundstabellerna. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för allvarliga problem. Man bör absolut inte känna sig bunden i sina diskussioner och göra halt vid de indikatorer som ingår i undersökningen för respektive faktor. Ute i organisationen kan man besitta specifik kunskap om kanske andra delar som man kan ha välgrundad anledning att förändra trots att den kanske inte direkt mätts i undersökningen. 24 2004-09-06

%,/$*$ 7DEHOOHU 'LDJUDP )UnJHEODQNHWW 6&%VDQDO\VPRGHOOPHG1 MG XQG,QGH[1, 7UDILNDQWLQIRUPDWLRQ Resultat från en postenkät våren 2004 6&%V$QDO\VPRGHOOPHG1 MG XQG,QGH[ 25

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ +HODULNHW )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 57 ±2 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 46 ±2 DJ gyuljlqir 53 ±1 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 62 ±1 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 26

+HODULNHW 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO gyuljlqir 9lJODJVLQIR 9lJDUEHWVLQIR,,,,, (IIHNW = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 = Högsta medelbetyg YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 57 1,2 Vägarbetsinfo 46 0,6 Övrig info 53 0,8 Innehåll 62 1,9 0 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 27

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ1RUU )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 56 ±4 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 40 ±3 DJ gyuljlqir 52 ±3 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 61 ±4 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 28

5HJLRQ1RUU 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO 9lJODJVLQIR gyuljlqir 9lJDUEHWVLQIR,,,,, = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 56 1,3 Vägarbetsinfo 40 0,1 Övrig info 52 1,2 Innehåll 61 2,0 (IIHNW 2 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 29

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ0LWW )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 56 ±3 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 45 ±3 DJ gyuljlqir 51 ±3 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 58 ±3 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 30

5HJLRQ0LWW 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO 9lJODJVLQIR gyuljlqir 9lJDUEHWVLQIR,,,,, (IIHNW = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 56 1,6 Vägarbetsinfo 45 1,0 Övrig info 51 0,3 Innehåll 58 1,8 3 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 31

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ6WRFNKROP )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 55 ±3 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 44 ±4 DJ gyuljlqir 54 ±3 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 64 ±3 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 32

5HJLRQ6WRFNKROP 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO 9lJODJVLQIR gyuljlqir 9lJDUEHWVLQIR,,,,, = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg (IIHNW YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 55 1,1 Vägarbetsinfo 44 0,5 Övrig info 54 1,3 Innehåll 64 1,7 4 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 33

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ9lVW )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 54 ±4 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 47 ±4 DJ gyuljlqir 52 ±4 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 62 ±3 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 34

9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ9lVW 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO 9lJODJVLQIR gyuljlqir 9lJDUEHWVLQIR,,,,, = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg (IIHNW $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 54 1,1 Vägarbetsinfo 47 0,1 Övrig info 52 1,4 Innehåll 62 2,0 5 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 35

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ0lODUGDOHQ )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 55 ±4 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 47 ±4 DJ gyuljlqir 53 ±4 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 64 ±3 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 36

5HJLRQ0lODUGDOHQ 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO gyuljlqir 9lJODJVLQIR 9lJDUEHWVLQIR,,,,, (IIHNW = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 = Högsta medelbetyg YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 55 0,9 Vägarbetsinfo 47 0,8 Övrig info 53 0,6 Innehåll 64 2,3 6 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 37

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ6\GRVW )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 54 ±4 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 45 ±4 DJ gyuljlqir 50 ±3 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 61 ±3 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 38

5HJLRQ6\GRVW 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO 9lJODJVLQIR gyuljlqir 9lJDUEHWVLQIR,,,,, = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 54 1,0 Vägarbetsinfo 45 1,2 Övrig info 50 0,3 Innehåll 61 1,9 (IIHNW 7 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 39

1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 5HJLRQ6NnQH )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 65 ±3 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 53 ±3 DJ gyuljlqir 56 ±3 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 67 ±3 * 1,,QQHKnOO )UnJD DDG Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-07-15 40

5HJLRQ6NnQH 9nUHQ 1 MG XQG,QGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW 52 60 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9, 9lJODJVLQIR,QQHKnOO gyuljlqir 9lJDUEHWVLQIR,,,,, = Rikets medelbetyg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 65 0,8 Vägarbetsinfo 53 0,9 Övrig info 56 0,4 Innehåll 67 2,1 (IIHNW 8 =medelbetyg och medeleffekt 2004-07-15 41

1\WWRLQGH[ 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ +HODULNHW )UnJD.YDOLWHWVIDNWRU (IIHNWPnWW Våren 2004 $QWDOVYDU DH 9lJODJVLQIR $QGHOVYDUDQGH 56 ±2 0HGHOEHW\J DH 9lJDUEHWVLQIR 0HGHOHIIHNW 46 ±2 DJ gyuljlqir 53 ±1 * 9lUGHWÃÃLQQHElUÃDWWÃRP DH EHW\JHWÃI UÃIDNWRUQÃ,QQHKnOO 62 ±1 * 1,,QQHKnOO )UnJD EGH Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat NDUÃPHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃÃGn I UYlQWDVÃKHOKHWVEHW\JHWÃHOOHUÃ1.,Ã ND PHGÃÃHQKHWHUÃIUnQÃÃWLOOÃ 2004-08-04 42

+HODULNHW 9nUHQ 1\WWRLQGH[ 1, 3ULYDWELOLVWHURP 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ 9lJYHUNHWVWUDILNLQIRUPDWLRQ %HW\JVQLYn,9,,QQHKnOO gyuljlqir 9lJODJVLQIR 9lJDUEHWVLQIR,,,,, (IIHNW = Rikets medelbetyg $QWDOVYDU $QGHOVYDUDQGH 0HGHOEHW\J 54 0HGHOHIIHNW YDOLWHWVIDNWRU %HW\J (IIHNW Väglagsinfo 56 1,0 Vägarbetsinfo 46 0,6 Övrig info 53 0,8 Innehåll 62 1,8 0 =medelbetyg och medeleffekt 2004-08-04 43

7DEHOOÃÃÃÃÃÃÃÃÃ.YDOLWHWVPRGHOOÃÃ7UDILNLQIRUPDWLRQÃÃ +HODÃULNHW ÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃ$QWDOÃVYDUDQGH $QGHOÃVYDUDQGH Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i Vägverkets enkät Å7UDILNLQIRUPDWLRQÅ På en skala 1-10 har allmänheten för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med IHWÃVWLO finns kvalitetsfaktorer och NKI (Nöjd-Kund-Index) angivna med respektive index. 2004-08-13 Fråga.9$/,7(76)$.725 Delfråga 6DPWOLJDÃUHJLRQHU Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter allmänhetens bedömning Lågt (1-4) Mellan (5-7) Högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall % 1.,ÃÃ+(/+(7(1 Fr 5:a Hur nöjd är Du överlag med den trafikinformation som man kan få? 6,7 6,4 7,0 13 49 38 100 0 10 Fr 12:a I vilken utsträckning uppfyller dagens trafikinformation Dina förväntningar? 6,4 6,2 6,8 17 51 32 100 13 9 Fr 12:d Föreställ Dig en trafikinformation som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån den perfekta informationen tycker Du trafikinformationen är idag? 6,0 5,8 6,6 21 53 26 100 19 9 9b*/$* De här frågorna handlar om den trafikinformation som Du kan få om väglaget. 9LONHWÃEHW\JÃYLOOÃ'XÃJHÃGHQÃ LQIRUPDWLRQ ÃVRPÃJHV Ã RPÃ Fr 6:a vägtemperaturer? 5,9 5,3 6,8 29 39 32 100 30 10 Fr 6:b nederbörd (snö, hagel, regn)? 6,7 6,4 7,3 13 47 40 100 21 10 Fr 6:c siktförhållanden (t.ex. dimma, snödrev)? 6,2 5,9 6,8 22 44 34 100 26 11 Fr 6:d plogning och saltning (t.ex. plogning pågår, vilka vägar som är plogade)? 5,4 4,7 6,2 39 35 27 100 28 11 Fr 6:e halkrisk (t.ex. isfläckar, moddigt, underkylt regn)? 6,4 6,1 7,0 20 41 39 100 21 10 9b*$5%(7(1 De här frågorna handlar om trafikinformationen om vägarbete. Du ska alltså betygsätta informationen (och inte vägarbetet). 9LONHWÃEHW\JÃYLOOÃ'XÃJHÃGHQÃ LQIRUPDWLRQ ÃVRPÃJHVÃRP Fr 7:a typen av vägarbete - asfaltbeläggning, dikning etc.? 5,8 5,5 6,4 29 45 26 100 21 10 Fr 7:b uppgifter om start- och slutdatum för vägarbeten? (Tänk inte på vägskyltar!) 5,0 4,5 5,6 43 38 19 100 25 11 Fr 7:c hur vägarbeten påverkar trafiken? 5,5 4,9 6,2 33 43 24 100 20 11 Fr 7:d den eventuella tidsförlust som vägarbetena förorsakar? 4,3 4,1 4,9 55 31 14 100 27 11 Fr 7:e var på en vägsträcka ett visst vägarbete sker dag för dag? 4,9 4,1 5,8 45 35 20 100 26 11 44

2004-08-13 Fråga.9$/,7(76)$.725 Delfråga 6DPWOLJDÃUHJLRQHU Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter allmänhetens bedömning Lågt (1-4) Mellan (5-7) Högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall % g95,*ã,1)250$7,21 9LONHWÃEHW\JÃYLOOÃ'XÃJHÃGHQÃ LQIRUPDWLRQ ÃVRPÃJHVÃRP Fr 8:a vilt? 6,6 6,4 6,8 18 41 41 100 16 9 Fr 8:b avstängda vägar? 6,0 5,7 6,5 27 43 31 100 26 10 Fr 8:c tjällossning? 5,0 4,7 5,1 43 39 19 100 34 10 Fr 8:d köbildning? 5,8 4,6 6,7 32 37 31 100 24 10 Fr 8:e förslag på alternativa vägar vid exempelvis olyckor? 6,2 5,8 6,6 26 37 37 100 21 9 Fr 8:f färjor? 5,2 4,8 5,6 39 37 24 100 54 10 Fr 8:g öppningsbara broar? 5,2 4,5 5,6 39 36 25 100 55 10,11(+c// Tänk på alla de sätt Du känner till att få trafikinformation på när Du svarar på följande frågor. 9LONHWÃVDPPDQIDWWDQGHÃEHW\JÃYLOOÃ'XÃJHÃÃ Fr 9:a hur aktuell trafikantinformationen brukar vara? 6,8 6,4 7,3 13 45 42 100 14 9 Fr 9:b hur stora geografiska områden man väljer att ge information om, för vissa vägar, för hela kommuner, för länet o.s.v.? 6,0 5,6 6,4 22 52 26 100 23 10 Fr 9:c hur väl informationen är anpassad tidsmässigt, kommer informationen vid rätt tid? 6,3 6,0 6,6 21 47 33 100 21 10 Fr 9:d hur lätt det är att förstå informationen? 7,6 7,3 7,8 7 34 59 100 13 11 Fr 9:e hur fullständig informationen är, tillräckligt omfattande, alltför detaljerad, eller alltför översiktlig? 6,5 6,2 6,9 14 52 35 100 21 10 1<772,1'(;ÃÃ Fr 5:b I hur hög grad tycker Du att Du haft nytta av den trafikinformation som man kan få? 5,9 5,4 6,4 28 41 31 100 0 10 Fr 12:e I vilken utsträckning tycker Du att trafikinformationen uppfyller Dina förväntningar på användbar information? 6,5 6,2 7,0 16 49 35 100 18 10 Fr 12:d Föreställ Dig en trafikinformation som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån den perfekta informationen tycker Du trafikinformationen är idag? 6,0 5,8 6,6 21 53 26 100 19 9 45

2004-08-13 Fråga.9$/,7(76)$.725 Delfråga 6DPWOLJDÃUHJLRQHU Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Andel svar efter allmänhetens bedömning Lågt (1-4) Mellan (5-7) Högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall % Fr 6:f )5c*25Ã87$1)g5Ã02'(//(1 Hur angeläget är det att informationen kring väglaget förbättras? 7,7 7,6 7,9 11 26 63 100 16 9 Fr 7:f Hur angeläget är det att informationen kring vägarbeten förbättras? 7,6 7,5 7,7 11 29 60 100 17 10 Fr 12 b Hur viktigt tycker Du det är med trafikinformation rent allmänt? 8,7 8,5 8,8 3 17 80 100 3 9 Fr 12 c Hur svårt tycker Du det är att få den trafikinformation Du vill ha? 6,7 6,3 7,3 19 40 41 100 18 9 9DGÃW\FNHUÃ'XÃRPÃWUDILNLQIRUPDWLRQHQÃIUnQ«Fr 4:1 Sveriges Radio P3? 7,1 6,8 7,5 12 41 47 100 28 31 Fr 4:2 Sveriges Radio P4 (lokalradion)? 8,0 7,7 8,3 4 33 63 100 13 13 Fr 4:3 Andra radiokanaler (t.ex. Megapol)? 6,6 5,9 7,0 15 48 37 100 36 38 Fr 4:4 TV? 6,0 5,7 6,4 24 47 29 100 33 35 Fr 4:5 Vägsvar? 6,6 5,5 7,4 18 37 45 100 51 43 Fr 4:6 Vägverkets trafikinformationscentraler? 7,3 5,8 7,9 14 30 56 100 49 40 Fr 4:7 Text-TV (SVT/TV4)? 6,2 5,8 6,6 21 46 33 100 40 38 Fr 4:8 Internet? 7,0 6,8 7,3 13 40 47 100 42 39 Fr 4:9 Tidningar? 6,2 5,8 6,6 20 52 27 100 33 34 Fr 4:10 Polisen? 6,6 6,1 6,9 20 38 42 100 49 39 Fr 4:11 Via radion RDS? 7,7 7,4 8,0 9 29 61 100 37 35 Fr 4:12 WAP/Mobila trafikinformationstjänster 5,5 4,6 6,3 40 29 31 100 52 44 Fr 11 a 2PÃ'XÃKDUÃVWlOOWÃLQÃHQÃUHVDÃYDOWÃDQQDWÃIlUGPHGHOÃ HOOHUÃYDOWÃHQÃDQQDQÃYlJÃLÃKXUÃK JÃJUDGÃVSHODGHÃ WUDILNLQIRUPDWLRQHQÃHQÃUROOÃI UÃ'LWWÃYDOÃQlUÃ'X«ställt in eller skjutit upp en resa? 5,3 4,7 5,7 45 14 41 100 41 20 Fr 11 b valt annat färdmedel att resa med? 4,6 3,9 5,7 53 16 31 100 44 21 Fr 11 c valt att ta Dig fram på en annan väg med bättre framkomlighet? 6,7 5,7 7,6 26 23 51 100 30 19 Fr 14 a g95,*$ãg16.(0c/ +XUÃDQJHOlJHWÃlUÃGHWÃI UÃ'LJÃSHUVRQOLJHQÃDWWÃIn WUDILNLQIRUPDWLRQÃRP«lediga P-platser i anslutning till t.ex. bussterminal, köpcentra, stadskärna etc.? 4,5 3,7 5,3 53 20 27 100 8 2 Fr 14 b möjlighet till samåkning? 2,7 2,3 2,9 78 13 9 100 12 4 46

Diagram 3 +HODULNHW Fr 5:a Fr 12:a Fr 12:d Fr 6:a Fr 6:b Fr 6:c Fr 6:d Fr 6:e Fr 7:a Fr 7:b Fr 7:c Fr 7:d Fr 7:e Fr 8:a Fr 8:b Fr 8:c Fr 8:d Fr 8:e Fr 8:f Fr 8:g Fr 9:a Fr 9:b Fr 9:c Fr 9:d Fr 9:e Fr 5:b Fr 12:e Fr 12:d Fr 6:f Fr 7:f Fr 12 b Fr 12 c Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 4:7 Fr 4:8 Fr 4:9 Fr 4:10 Fr 4:11 Fr 4:12 Fr 11 a Fr 11 b Fr 11 c Fr 14 a Fr 14 b -100-50 0 50 100 $QGHOPHGOnJWUHVSK JWEHW\J /njw + JW 47

7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHU 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUUHJLRQ YDOLWHWVIDNWRUHU 1255 0,77 67+/0 9b67 0b/$5' 6<'267 6 c1( 5, (7 NKI 58 58 60 58 59 57 65 59 INFO VÄGLAG 56 56 55 54 55 54 65 57 INFO VÄGARBETE 40 45 44 47 47 45 53 46 ÖVR INFO 52 51 54 52 53 50 56 53 INNEHÅLL 61 58 64 62 64 61 67 62 $QWDOVYDUDQGH 48

7DE YDOLWHWVPRGHOO7UDILNLQIRUPDWLRQ 0HGHOYlUGHQI ULQGLNDWRUHUQDHIWHUUHJLRQ 7UDILNLQIRUPDWLRQ3nHQVNDODKDUGHVYDUDQGHI UYDUMHIUnJDNXQQDWDQJHKXUQ MG PDQlU Ã MedÃIHWÃVWLO finns kvalitetsfaktorer och NKI angivna med respektive index..xuvlyw redovisas medelvärden på de i respektive kvalitetsfaktor ingående delfrågorna. Frågenummer inom SDUHQWHV innebär att frågan ej använts i modellanalysen. RIKET 1255 0,77 67+/0 9b67 0b/$5 6<'g67 6 c1( )UnJD YDOLWHWVIDNWRU 0HGHO '$/(1 'HOIUnJD YlUGH 1, D 7RWDOQ MG D 8SSI\OOHU I UYlQWQLQJDU G -lpi UWPHG SHUIHNW,QIRYlJODJ 6a 7HPSHUDWXU 6b 1HGHUE UG 6c 6LNW 6d 3ORJQLQJ 6e +DONULVN (6f) $QJHOlJHWI UElWWUD,QIRYlJDUEHWHQ 7a 7\SDYYlJDUEHWH 7b 7LGSXQNW 7c 3nYHUNDQ 7d ) UVHQLQJ 7e 8WVWUlFNQLQJ (7f) $QJHOlJHWI UElWWUD gyuljlqir 8a 9LOW 8b $YVWlQJQLQJ 8c 7MlOORVVQLQJ 8d ELOGQLQJ 8e $OWHUQDWLY 8f )lumru 8g gssqlqjvedudeurdu,qqhknoo 9a $NWXDOLWHW 9b 2PUnGH 9c 7LGSNWI UVlQGQLQJ 9d ) UVWnHOVH 9e 7LOOUlFNOLJKHW 1\WWRLQGH[ E 7RWDOQ MG H 8SSI\OOHU I UYlQWQLQJDU G -lpi UWPHG SHUIHNW 49

7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUN Q Q 0('(/9b5'( 0DQ YLQQD 8SSJLIWVDNQDV 6DPWOLJD 1, 58 62 58 59 9lJODJVLQIR 56 59 60 57 9lJDUEHWVLQIR 46 46 52 46 gyuljlqir 52 54 62 53,QQHKnOO 61 65 62 62 $17$/ 1115 685 19 1819 7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUnOGHU 0('(/9b5'( 8SSJLIW VDNQDV 1, 58 57 58 60 60 63 60 59 9lJODJVLQIR 54 54 56 57 59 60 54 57 9lJDUEHWVLQIR 44 40 44 47 50 50 49 46 gyuljlqir 47 49 50 53 56 58 58 53,QQHKnOO 64 62 62 62 63 64 58 62 $17$/ 93 272 370 403 419 231 31 1819 coghu 6DPWOLJD 50

7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUW\SDYERVWDGVRUWDQWDOLQYnQDUH 0('(/9b5'( 6WRFNKROP * WHERUJ0 DOP 7lWRUWPHG LQY 9LONHQW\SDYVDPKlOOHERUGXL" 7lWRUWPHG LQY 7lWRUWPHG 5HQ ODQGVE\JG HOOHUPHG PLQGUHlQ LQY 8SSJLIWVDNQDV 6DPWOLJD 1, 59 59 60 59 59 59 59 9lJODJVLQIR 55 57 58 56 57 57 57 9lJDUEHWVLQIR 44 45 47 48 47 45 46 gyuljlqir 52 53 53 53 51 59 53,QQHKnOO 63 63 63 61 61 64 62 $17$/ 277 526 365 317 297 37 1819 7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUN UVWUlFNDPLO 0('(/9b5'( PLO PLO PLO +nuonqjn UVWUlFNDKDGHGXXQGHUVHQDVWHnUHW" PLO PLO PLO PLO 7YHNVDP YHWLQWH 8SSJLIW VDNQDV 6DPWOLJD 1, 62 62 59 58 56 57 60 61 64 59 9lJODJVLQIR 58 58 58 56 54 52 50 60 62 57 9lJDUEHWVLQIR 45 46 47 46 44 43 41 49 52 46 gyuljlqir 55 54 53 52 49 49 47 56 63 53,QQHKnOO 65 64 62 62 60 58 58 67 68 62 $17$/ 185 360 605 292 179 82 37 48 31 1819 51

7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUN UI UGHOQLQJVWDGODQG 0('(/9b5'( 9LONHQI UGHOQLQJPHOODQVWDGVRFKODQGVYlJPRWRUYlJVN UQLQJVWlPPHUElVW YHUHQVPHGGLQD N UYDQRU" %DUD ODQGVYlJ PRWRUYlJV N UQLQJ (QGHO VWDGVN UQLQJ PHGPHVW ODQGVYlJ PRWRUYlJ /LNDP\FNHW VWDGVN UQLQJ VRPODQGVYlJ PRWRUYlJ 0HVW VWDGVN UQLQJ PHQHQGHO ODQGVYlJ PRWRUYlJ %DUD VWDGVN UQLQJ 7YHNVDPYHW LQWH 8SSJLIW VDNQDV 6DPWOLJD 1, 62 60 58 60 69 43 61 59 9lJODJVLQIR 57 57 57 56 68 50 58 57 9lJDUEHWVLQIR 49 47 46 43 51 40 50 46 gyuljlqir 56 53 52 53 55 41 58 53,QQHKnOO 65 62 62 64 68 59 61 62 $17$/ 54 893 552 273 9 12 26 1819 7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUWLOOJnQJWLOO,QWHUQHW606RFK:$3 +nugxwloojnqjwloo,qwhuqhw606hoohu:ds" 8SSJLIW VDNQDV 0('(/9b5'(,QWHUQHW 606 :$3 6DPWOLJD 1, 59 58 55 62 59 9lJODJVLQIR 57 56 54 59 57 9lJDUEHWVLQIR 46 45 42 49 46 gyuljlqir 52 51 48 57 53,QQHKnOO 63 62 60 63 62 $17$/ 1453 1221 309 235 1819 52

7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUWLOOJnQJWLOO5'6UDGLR 0('(/9b5'( +DUGXELOUDGLRPHG5'6IXQNWLRQRFKDQYlQGHUGX5'6 IXQNWLRQHQ" -DMDJKDU 5'6UDGLR RFK DQYlQGHU 5'6 IXQNWLRQHQ -DMDJKDU 5'6UDGLR PHQDQYlQGHU LQWHGHQQD IXQNWLRQ 1HMMDJKDULQWH 5'6UDGLR 8SSJLIW VDNQDV 6DPWOLJD 1, 60 56 60 58 59 9lJODJVLQIR 57 55 57 58 57 9lJDUEHWVLQIR 47 44 45 44 46 gyuljlqir 53 51 53 52 53,QQHKnOO 63 61 63 62 63 $17$/ 918 232 477 192 1819 7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUWLOOJnQJWLOOPRELOWHOHIRQLELOHQ +DUGXWLOOJnQJWLOOPRELOWHOHIRQLELOHQ" -DLELO VRP DQYlQGV XQGHU DUEHWVWLG -DLSULYDWELO 1HM 8SSJLIW VDNQDV 0('(/9b5'( 6DPWOLJD 1, 57 59 60 49 59 9lJODJVLQIR 55 57 58 50 57 9lJDUEHWVLQIR 44 46 48 39 46 gyuljlqir 51 52 55 59 53,QQHKnOO 61 63 62 58 62 $17$/ 632 1411 254 21 1819 53

7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUKXYXGVDNOLJDV\VVHOVlWWQLQJ 0('(/9b5'( 9LONHQlUGLQKXYXGVDNOLJDV\VVHOVlWWQLQJ" <UNHVDUEHW DQGH $UEHWVO V 6WXGHUDQGH 3HQVLRQHUDG +HP DUEHWDQGH $QQDW 8SSJLIW VDNQDV 6DPWOLJD 1, 59 57 61 63 70 54 59 59 9lJODJVLQIR 56 54 57 60 61 53 61 57 9lJDUEHWVLQIR 45 45 43 50 50 46 44 46 gyuljlqir 52 53 49 57 61 48 52 53,QQHKnOO 62 62 65 63 71 59 62 62 $17$/ 1260 73 69 309 14 50 44 1819 7DEHOO,QGH[YlUGHQI U1,RFKNYDOLWHWVIDNWRUHUQD 6lUUHGRYLVQLQJHIWHUEHVYlUSUREOHP +DUGXQnJRWHOOHUQnJUDDYI OMDQGHEHVYlUSUREOHP" /lww U UHOVHKLQGHU 6YnUW U UHOVHKLQGHU '\VOH[L 1HMKDULQJD DYGHVVD EHVYlU SUREOHP 8SSJLIW VDNQDV 0('(/9b5'( 1HGVDWWV\Q 1HGVDWWK UVHO 6DPWOLJD 1, 59 58 55 48 60 60 59 9lJODJVLQIR 57 58 55 52 57 58 57 9lJDUEHWVLQIR 44 48 44 42 46 46 46 gyuljlqir 52 55 50 43 52 58 53,QQHKnOO 63 64 61 54 63 57 62 $17$/ 309 116 64 6 15 1332 38 1819 54

7DEHOO Effektmått med konfidensintervall. Särredovisning efter region 9lJODJVLQIR 9lJDUEHWVLQIR gyuljlqir,qqhknoo RIKET Betydelse 1,2 0,6 0,8 1,9 +/- 0,2 0,2 0,3 0,3 NORR Betydelse 1,3 0,1 1,2 2,0 +/- 0,6 0,0 0,6 0,8 MITT Betydelse 1,6 1,0 0,3 1,8 +/- 0,6 0,6 0,7 0,5 STOCKHOLM Betydelse 1,1 0,5 1,3 1,7 +/- 0,5 0,0 0,6 0,7 VÄST Betydelse 1,1 0,1 1,4 2,0 +/- 0,5 0,0 0,6 0,5 MÄLARDALEN Betydelse 0,9 0,8 0,6 2,3 +/- 0,5 0,6 0,5 0,4 SYDÖST Betydelse 1,0 1,2 0,3 1,9 +/- 0,6 0,6 0,4 0,6 SKÅNE Betydelse 0,8 0,9 0,4 2,1 +/- 0,6 0,5 0,6 0,6 55

Blad1 7$%(//'HWDOMHUDGUHGRYLVQLQJDYUHVXOWDWHWDYGDWDLQVDPOLQJHQ Region/stratum 1RUU 0LWW 6WKOP 9lVW 0lODUGDOHQ 6\G VW 6NnQH 5LNHW Stratumnummer 2 3 4 5 6 7 8 Bruttopopulation 339926 612627 1119925 1328867 695224 844913 723502 5664984 Bruttourval från Vägverket 450 450 450 450 450 450 450 3150 Övertäckning Ej kört senaste året. Fråga 1=2 9 9 20 11 15 10 16 90 Emigrerat, flyttat 0 1 1 2 1 2 1 8 Svar 267 280 238 247 262 259 266 1819 Bortfall Vägran 3 6 6 5 10 5 5 40 Fysiskt/psykiskt hinder 0 1 0 1 0 0 0 2 Ej avhörda 170 153 181 182 161 172 158 1177 Postretur 1 0 4 2 1 1 4 13 Andel som ej kört bland svarande 0,034 0,032 0,084 0,045 0,057 0,039 0,060 0,049 Uppskattad antal som ej kört bland ej avhörda 6 5 16 8 10 7 10 62 Uppskattad total övertäckning 15 15 37 21 26 19 27 160 Svarsandel 0,6136 0,6439 0,5763 0,5764 0,6177 0,6008 0,6289 0,6084 Nettopopulation 328697 592012 1027717 1265490 655291 809478 680019 5358705 vikt 1231,07 2114,33 4318,14 5123,44 2501,11 3125,40 2556,46 vikt*svar 328697 592012 1027717 1265490 655291 809478 680019 Sida 1 56

April 2004 9lUGHULQJDYWUDILNLQIRUPDWLRQ Vägverket har gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning privatbilister tar del av den trafikinformation som Vägverket idag sprider via bl. a. radio, TV, tidningar och Internet. Undersökningen syftar också till att fånga in olika förväntningar och önskemål på trafikinformationen. Du har kommit med i urvalet har dragits med statistiska metoder från Vägverkets körkortsregister. Du är en av 3 150 körkortsinnehavare över hela Sverige, som vi ber besvara våra frågor. Det är frivilligt att svara på frågorna, men för att resultatet skall bli tillförlitligt så är det viktigt att Du svarar. Det är den person som står på adressetiketten som själv ska besvara frågorna. 6NLFNDLQ'LWWVYDULGHWELIRJDGHSRUWRIULDVYDUVNXYHUWHWKHOVW LQRPHWWSDUGDJDU Vi på SCB kommer att göra tabeller över hur svaren på de olika frågorna fördelar sig. Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och de uppgifter Du lämnar är skyddade av sekretesslagen och personuppgiftslagen. Namn- och identifikationsuppgifter förstörs när Ditt svarsbrev har kommit till oss på SCB. Ett fullständigt anonymt dataregister kommer att överlämnas till Vägverket. När vi lämnar över svaren till Vägverket kommer ingen att kunna se vad just Du har svarat. Vi hämtar uppgifterna om län, kommun och församling Du bor i från SCB:s register för att Du ska slippa att svara på ytterligare frågor i enkäten. Om Du har frågor om undersökningen så är Du välkommen att ringa till Clarita Manelius på SCB, tfn 019-17 68 03. Du kan också ringa till Karolina Lindeberg på Vägverket, tfn 0243-75045. Vi hoppas att Du vill vara med i undersökningen och genom Dina svar göra den så bra som möjligt. 9b*9(5 (767$7,67,6 $&(175$/%<5c1 Johnny Svedlund Vägverket, Trafikavdelningen Ari Mansikkaviita Undersökningsledare 57

1 Ã +DU'XN UWELORFKHOOHUPRWRUF\NHOXQGHUGHWVHQDVWHnUHW" Ã Ã Ã Ja Ã Ã Nej, inte under det senaste året Du behöver inte svara på fler frågor men skicka ändå in blanketten i det medföljande svarskuvertet. 7UDILNLQIRUPDWLRQ är ett begrepp som används i många sammanhang. Vägverket arbetar sedan flera år tillbaka med att förbättra informationen om sådant som Du som trafikant kanske inte alla gånger förväntar Dig att finna längs Din färdväg. Exempel på detta kan vara ett träd som blockerar vägen, översvämning, snödrev, halt väglag, kö eller risk för kö. Tanken är att man som trafikant enkelt ska ha möjlighet att få den information man behöver i god tid, så att man, om man vill, kan välja ett annat sätt att resa på, ta en annan väg eller låta bli att resa. Den här informationen får man idag främst via radio, men det finns fler sätt. Vi ber Dig också koncentrera Dig på att enbart bedöma själva trafikinformationen, alltså inte det som är upphovet till den (vägarbete, väglaget eller något annat). D +XURIWDKDU'XXQGHUGHWVHQDVWHnUHWV NWGHQKlUW\SHQDYWUDILNLQIRUPDWLRQ" Ã Ã Ã Ingen gång under senaste året Fortsätt till fråga 3 Ã Ã 1-2 gånger Ã Ã 3-5 gånger Ã Ã 6-10 gånger Ã Ã ÃÃFler än 10 gånger Ungefär hur ofta? Ã Ett par gånger i månaden Ã Ã Ã Varje vecka Ã Ã Ã Flera gånger i veckan Ã Ã Ã Varje dag Ã Ã Ã Mycket varierande E 9DURFKKXURIWDXQGHUVHQDVWHnUHWKDU'XV NWLQIRUPDWLRQHQ" Ingen gång Mer sällan under än ett Ett par senaste par ggr i ggr i året mån mån Varje vecka Flera ggr i veckan Varje dag Mycket varierande Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Ã Sveriges Radio P3 Sveriges Radio P4 (lokalradion) Andra radiokanaler (t.ex. Megapol) TV Vägsvar Vägverkets trafikinformationscentraler Text-TV (SVT/TV4) Internet Tidningar Polisen Via radion RDS WAP/Mobila trafikinformationstjänster Annan 58

2 9LONDDYDOODGHKlUVWlOOHQDYLVVWH'XLQQDQ'XILFNGHQKlUHQNlWHQDWW PDQNDQInWUDILNLQIRUPDWLRQLIUnQ" Ã Inget av dem, visste inte att det fanns trafikinformation *nwlooiunjd Ã Sveriges Radio P3 Ã Sveriges Radio P4 (lokalradion) Ã Andra radiokanaler (t.ex. Megapol) Ã TV Ã Vägsvar Ã Vägverkets trafikinformationscentraler Ã Text-TV (SVT/TV4) Ã Internet Ã Tidningar Ã Polisen. Ã Via radion RDS Ã WAP/Mobila trafikinformationstjänster Ã Annan Ã 9DGW\FNHU'XRPWUDILNLQIRUPDWLRQHQIUnQ Sveriges Radio P3? Sveriges Radio P4 (lokalradion)? Andra radiokanaler (t.ex. Megapol)? TV? Vägsvar? Vägverkets trafikinformationscentraler? Text-TV (SVT/TV4) Internet? Tidningar? Polisen? Via radion RDS? WAP/Mobila trafikinformationstjänster Inte alls bra Mycket bra Vet inte, ingen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 åsikt 59

3 75$),,1)250$7,21 a) Hur Q MG är Du överlag med den trafikinformation som man kan få? b) I hur hög grad tycker Du att Du haft Q\WWD DY den trafikinformation som man kan få? I allra Inte alls nöjd högsta grad nöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ingen Väldigt alls hög 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 9b*/$* De här frågorna handlar om den trafikinformation som Du kan få om väglaget. Vilket betyg vill Du ge den LQIRUPDWLRQ som ges om a) vägtemperaturer? b) nederbörd (snö, hagel, regn)? c) siktförhållanden (t.ex. dimma, snödrev)? d) plogning och saltning (t.ex. plogning pågår, vilka vägar som är plogade)? e) halkrisk (t.ex. isfläckar, moddigt, underkylt regn)? Lägsta betyg Högsta betyg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Har inte behövt sådan information, minns inte f) Hur angeläget är det att informationen kring väglaget förbättras? Inte alls angeläget Mycket angeläget 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vet inte 60

4 9b*$5%(7(1 a) De här frågorna handlar om trafikinformationen om vägarbete. Du ska alltså EHW\JVlWWD LQIRUPDWLRQHQ (och LQWH YlJDUEHWHW). Vilket betyg vill Du ge den LQIRUPDWLRQ som ges om typen av vägarbete - asfaltbeläggning, dikning etc.? b) uppgifter om start- och slutdatum för vägarbeten? (Tänk inte på vägskyltar!) c) hur vägarbeten påverkar trafiken? d) den eventuella tidsförlust som vägarbetena förorsakar? e) var på en vägsträcka ett visst vägarbete sker dag för dag? Lägsta betyg Högsta betyg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls angeläget Mycket angeläget f) Hur angeläget är det att informationen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 kring vägarbeten förbättras? Har inte behövt sådan information, minns inte Vet inte g95,*,1)250$7,21 Vilket betyg vill Du ge den LQIRUPDWLRQ som ges om a) vilt? b) avstängda vägar? c) tjällossning? d) köbildning? e) förslag på alternativa vägar vid exempelvis olyckor? f) färjor? g) öppningsbara broar? Lägsta betyg Högsta betyg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Har inte behövt sådan information, minns inte 61

5,11(+c// Tänk på alla de sätt Du känner till att få trafikinformation på när Du svarar på följande frågor. a) 9LONHWVDPPDQIDWWDQGHEHW\J YLOO'XJH«hur aktuell trafikinformationen brukar vara? b) hur stora geografiska områden man väljer att ge information om, för vissa vägar, för hela kommuner, för länet o.s.v.? c) hur väl informationen är anpassad tidsmässigt, kommer informationen vid rätt tid? d) hur lätt det är att förstå informationen? e) hur fullständig informationen är, tillräckligt omfattande, alltför detaljerad, eller alltför översiktlig? Lägsta betyg Högsta betyg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vet inte 2P'XWlQNHUHWWnUWLOOEDNDLWLGHQKXURIWDKDU'XHIWHUDWWKDInWW WUDILNLQIRUPDWLRQ«a) ställt in eller skjutit upp en resa? b) valt annat färdmedel att resa med? c) valt att ta Dig fram på en annan väg med bättre framkomlighet? Ingen gång Någon enstaka gång= 1-5 ggr under året Någon eller några gånger i månaden= 6-20 ggr under året Någon el några ggr i veckan= 21 eller fler ggr under året Vet inte, minns inte 1 2 3 4 5 2P'XKDUVWlOOWLQHQUHVDYDOWDQQDWIlUGPHGHOHOOHUYDOWHQDQQDQYlJ LKXUK JJUDGVSHODGHWUDILNLQIRUPDWLRQHQHQUROOI U'LWWYDOQlU'X«a) ställt in eller skjutit upp en resa? b) valt annat färdmedel att resa med? c) valt att ta Dig fram på en annan väg med bättre framkomlighet? Ingen roll alls Mycket stor roll 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ej aktuellt/ Minns inte 62

6 75$),,1)250$7,21 Inte alls Helt Vet inte a) I vilken utsträckning uppfyller dagens 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 trafikinformation Dina förväntningar? Inte alls viktigt Mycket viktigt b) Hur viktigt tycker Du det är med 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 trafikinformation rent allmänt? Mycket svårt Inte alls svårt c) Hur svårt tycker Du det är att få den 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 trafikinformation Du vill ha? Vet inte Vet inte/ har inte försökt d) Föreställ Dig en trafikinformation som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån den perfekta informationen tycker Du trafikinformationen är idag? Mycket långt ifrån 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kan inte komma närmare Vet inte e) I vilken utsträckning tycker Du att trafikinformationen uppfyller Dina förväntningar på DQYlQGEDU information? Inte alls Helt Vet inte 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ) UHVWlOO'LJDWWGHWLGDJJnUDWWIn VNUlGGDUV\GG WUDILNLQIRUPDWLRQGYV'X NDQInUHGDSn SUHFLVGHW'XYLOOYHWDI UHHOOHUXQGHUGHQUHVD'XVNDJ UD Om Du tänker ett år tillbaka hur ofta tror Du att skräddarsydd information skulle ha fått Dig att a) ställa in eller skjuta upp en resa? b) välja annat färdmedel att resa med? c) valt att ta Dig fram på en annan väg med bättre framkomlighet? Ingen gång Någon enstaka gång= 1-5 ggr under året Någon eller några gånger i månaden= 6-20 ggr under året Någon el några ggr i veckan= 21 eller fler ggr under året Vet inte 1 2 3 4 5 g95,*$g16 (0c/ Hur angeläget är det för Dig personligen att få trafikinformation om Inte alls angeläget a) lediga P-platser i anslutning till t.ex. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 bussterminal, köpcentra, stadskärna etc.? b) möjligheter till samåkning? Mycket angeläget Vet inte 63

Ã Ã Ã 7 BAKGRUNDSFRÅGOR % bu'xpdqhoohunylqqd" Ã Man Ã Kvinna % +XUJDPPDOlU'X" år % 9LONHQW\SDYVDPKlOOHERU'XL" Ã Stockholm/Göteborg/Malmö Ã Tätort med 25 000-200 000 inv. Ã Tätort med 5 000-24 999 inv. Ã Tätort med 200-4 999 inv. Ã Ren landsbygd eller med mindre än 200 inv. % +XUOnQJN UVWUlFNDKDGH'XXQGHUVHQDVWHnUHW" 2P'XN UELOSnDUEHWVWLGVND'XUlNQDLKRSKXUOnQJW'XN UEnGHXQGHU DUEHWVWLGRFKSnIULWLGHQ Ã 0-500 mil Ã 500-1 000 mil Ã 1 001-2 000 mil Ã 2 001-3 000 mil Ã 3 001-5 000 mil Ã 5 001-10 000 mil Ã 10 001 mil- Ã Tveksam/vet inte % 9LONHQI UGHOQLQJPHOODQVWDGVRFKODQGVYlJVPRWRUYlJVN UQLQJ VWlPPHUElVW YHUHQVPHG'LQDN UYDQRU" Ã Bara landsvägs-/motorvägskörning Ã En del stadskörning, men mest på landsväg/motorväg Ã Lika mycket stadskörning som landsväg/motorväg Ã Mest stadskörning, men en del landsväg/motorväg Ã Bara stadskörning Ã Tveksam/vet inte 64

8 % +DU'XWLOOJnQJWLOO«" Ã Internet Ã SMS Ã WAP % +DU'XELOUDGLRPHG5'6IXQNWLRQGYVHQUDGLRVRPDXWRPDWLVNWNlQQHUDYQlUHQ UDGLRVWDWLRQVlQGHUWUDILNPHGGHODQGHRFKDQYlQGHU'XLVnIDOO5'6IXQNWLRQHQ" Ã Ja, jag har RDS-radio och använder RDS-funktionen för trafikmeddelanden Ã Ja, jag har RDS-radio men använder inte denna funktion Ã Nej, jag har inte RDS-radio Ã Tveksam/vet inte % +DU'XWLOOJnQJWLOOPRELOWHOHIRQLELOHQ" 2PELOVRPDQYlQGVXQGHUDUEHWVWLGlUVDPPDELOVRPDQYlQGVVRPSULYDWELO VlWWNU\VVI UEnGDDOWHUQDWLYHQ Ã Ja, i bil som används under arbetstid Ã Ja, i privatbil (inkl leasingbil) Ã Nej % 9LONHQlU'LQKXYXGVDNOLJDV\VVHOVlWWQLQJ" Ã Yrkesarbetande Ã Arbetslös Ã Studerande Pensionerad Ã Hemarbetande Annat % +DU'XQnJRWHOOHUQnJUDDYI OMDQGHEHVYlUSUREOHP" Ã Nedsatt syn Ã Nedsatt hörsel Ã Lätt rörelsehinder Ã Dyslexi Svårt rörelsehinder Ã Nej, har inga av dessa besvär/problem 7$& )g5',10('9(5 $1 3RVWD'LWWVYDULGHWPHGI OMDQGHVYDUVNXYHUWHW,QJHWIULPlUNHEHK YV 65

6&%VDQDO\VPRGHOOHU 1 MG.XQG,QGH[1.,RFK1 MG0HGDUEHWDU,QGH[10, SCB:s analysmodeller kan tillämpas i både kund/ brukar- och medarbetarundersökningar. I kund/ brukarundersökningar används huvudsakligen begreppet NKI och i medarbetarundersökningar begreppet NMI för helhetsbetyget. Analysmodellerna för NKI och NMI är uppbyggda på exakt samma sätt. I den fortsatta genomgången av modellerna används enbart begreppet NKI. Ã 0RGHOOPHGVNUlGGDUV\GGDIUnJRU Varje undersöknings frågor (indikatorer) fastställs i samarbete med beställaren så att man kan få en modell som är skräddarsydd för beställarens verksamhet. Modellen kan således karaktäriseras som en tom struktur uppbyggd kring en matematisk modell, vars variabelinnehåll konkretiseras i samarbete med beställaren. Ett undantag finns dock: de relativt standardiserade tre indikatorer (frågor) som ligger till grund för måttet på helhetsbetyget (dvs. på NKI). Dessa tre indikatorer utgörs av frågor om: hur nöjd man är med verksamheten LGHVVKHOKHW hur väl verksamheten XSSI\OOHUHQV I UYlQWQLQJDU hur verksamheten är MlPI UWPHGHQ LGHDO sådan. Dessa tre indikatorer bildar tillsammans NKI, som är en s.k. latent variabel och som ingår i den s.k. inre modellen (se figur på nästa sida) tillsammans med ett antal andra latenta variabler i form av kvalitetsfaktorer och eventuella mål- och resultatvariabler. /DWHQWDYDULDEOHUPlWVYLDLQGLNDWRUHU Kvalitetsfaktorerna och indikatorerna fastställs i dialog med beställaren. Vanligen mäts en kvalitetsfaktor med 3 5 indikatorer. Antalet beror på hur komplex och omfattande en kvalitetsfaktor är och kan därför i vissa fall innehålla betydligt fler än 5 indikatorer. Indikatorerna måste täcka respektive faktors område och bör vara så konkreta och åtgärdsrelevanta som möjligt. Indikatorerna mäter vanligen olika aspekter eller delar av en kvalitetsfaktors område snarare än att de utgör alternativa mått på samma sak. Det senare kan dock sägas karaktärisera de tre ovan nämnda standardiserade indikatorer som mäter helhetsbetyget i form av NKI. ) UNODULQJVJUDGHQ Modellen lyckas vanligen förklara 60 80 procent av variationen mellan kunderna när det gäller deras uppfattning om helhetsbetyget (NKI). Förklaringsgraden mäts med måttet R 2. 1.,lUFHQWUXPLPRGHOOHQ NKI utgör - dels ett sammanfattande mått på en verksamhet, sedd ur kundernas perspektiv, och är därmed viktig övergripande information lämplig att följa över tiden - dels det nav som analysmodellen kretsar kring genom att NKI står för just helhetsbetyget för den studerade verksamheten. Det som finns i respektive undersöknings frågeformulär är de s.k. indikatorerna (delfrågorna) som i sin tur ligger till grund för de olika latenta variablerna i modellen. Kunderna eller användarna får via frågeformuläret redovisa sin bedömning av de olika indikatorernas kvalitet. Varje indikator mäts vanligen på så sätt att kunden får betygsätta den del av verksamheten som indikatorn ifråga mäter (ange hur nöjd man är med den) på en skala från 1 till 10, där 1 är det lägsta och sämsta värdet och 10 det högsta och bästa. Modellen illustreras i den stora figuren på nästa sida. Den innehåller tre delar: a) en mätmodell i x, b) en mätmodell i y samt c) en inre sambandsmodell i ξ och η (de sex stora ovalerna). x 1, x 2.x 12 samt y 1, y 2 y 4 (vita mindre ovaler) symboliserar modellens indikatorer, dvs. de frågor som finns i frågeformuläret. (WWYLNWDWV\VWHP Underlaget för att beräkna kvalitetsfaktorernas (de latenta variablernas) indexvärden består av de respektive indikatorer som kunderna betygsatt på 10-gradiga skalor. För varje indikator beräknar metoden en vikt. Dessa vikter kan ses som regressionskoefficienter. Med hjälp av dessa vikter byggs kvalitetsfaktorn upp som ett vägt medelvärde av respektive faktors indikatorer. Bestämningen av dessa vikter sker i ett iterativt förfarande med hjälp av s.k. minsta kvadratanpassning. Kriteriet för val av vikter är att få skattade indikatorvärden som är så lika de observerade värdena som möjligt. En mera teknisk beskrivning ges i Wold H. (1973), se referenser. 66