Institutionen för mark och miljö

Relevanta dokument
Institutionen för mark och miljö

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Tillskottsbevattning till höstvete

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök

R E S U L T A T 2015 R E T060. Bördighetsförsök

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Slamspridning på åkermark

Utnyttja restkvävet i marken

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Nordic Field Trial System Version:

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

FÄLTKORT 2003 OS A018

Organiska gödselmedel till höstvete

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Nordic Field Trial System Version:

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Nordic Field Trial System Version:

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kväve i höstvete 2013

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Räkna med vallen i växtföljden

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

FÄLTKORT 2003 OS3-926A E D010

Plan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Slamspridning på Åkermark

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Sammanfattning. Inledning

Slamspridning på åkermark

Kvävestrategi i höstvete

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Nordic Field Trial System Version:

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Exempelgården Potatis och svin

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Slamspridning på åkermark

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

kadmium i avloppsslam

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Kvävepass med Gunsorna

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Fortsatt varierande kväveupptag

Transkript:

Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors i Uppland anlagda 1963, Klostergården och Högåsa i Östergötland och Bjertorp i Västergötland anlagda 1966. E och R är inne i sitt 8:e omlopp. C är inne i sitt 9:e omlopp. Försöksplan I. Kreaturshållande växtföljd II Kreaturslös växtföljd PK-gödsling A. Ingen PK-gödsling B. Ersättning av bortfört PK C. Ersättning + 20 P och 50 K, kg per ha och år (120 P och 300 K, kg per ha och växtföljd) D. Ersättning + 30 P och 80 K per ha och år (180 P + 480 K, kg per ha och växtföljd) Kvävegödsling 0. 0 kg/ha år Ingen N-gödsling 1. 41 -"- 245 N kg/ha och växtföljd 2 82 -"- 490 -"- -"- 3. 125 -"- 735 -"- -"- Fältplan E-län (Klostergården) och R-län: 2x4x4=32 led, 2 block à 32 led=64 rutor. Bruttorutans storlek 125 m 2 0 1 2 3 2 3 0 1 3 0 1 2 1 2 3 0 3 1 2 0 1 0 3 2 0 2 1 3 2 3 0 1 1 16 49 64 A B C D B A C D 0 1 2 3 2 3 0 1 3 0 1 2 1 2 3 0 3 1 2 0 1 0 3 2 0 2 1 3 2 3 0 1 33 48 17 32 Postadress Besöksadress E-mail Tel. Fax Box 7014 Lennart Hjelms väg 9 Gunnar.Borjesson@slu.se + 46 18 67 27 53 +46 18 67 27 95 S-750 07 Uppsala, Ultuna, Uppsala 9001cer12.pln.doc

2 E-län (Högåsa) Högåsa 0 1 2 3 2 3 0 1 3 0 1 2 1 2 3 0 1 16 A B C D 0 1 2 3 2 3 0 1 3 0 1 2 1 2 3 0 33 48 3 1 2 0 1 0 3 2 0 2 1 3 2 3 0 1 17 32 B A C D 3 1 2 0 1 0 3 2 0 2 1 3 2 3 0 1 49 64 C-län: De två försöken i C-län innehåller 6 försöksled färre än de övriga. Leden ID0, ID1, ID2, IID0, IID1 och IID2 saknas. (2x4x4)-6=26 led, 2 block à 26 led=52 rutor. Bruttorutans storlek 108 m 2. 0 1 2 3 2 3 0 1 3 0 1 2 3 3 1 2 0 1 0 3 2 0 2 1 3 3 1 13 40 52 A B C D B A C D 0 1 2 3 2 3 0 1 3 0 1 2 3 3 1 2 0 1 0 3 2 0 2 1 3 3 27 39 14 26 År C-län E-, R-län oml. 7 oml. 8 oml. 7 oml. 8 I II 06 12 08 14 Korn Korn 07 13 09 15 Vall I Havre 08 14 10 16 Vall II Våroljev. 09 15 11 17 Höstvete Höstvete 10 16 12 18 Havre Havre 11 17 13 19 Höstvete Höstvete

3 Två skördar i vall I, en skörd i vall II. Skörderestbehandling PK-gödsling : All stråsädeshalm bortföres. : All halm nedbrukas. Lika stor mängd P och K som under ett växtföljdsomlopp bortförts med grödan, skall (I PK-nivå B, C och D) tillföras under nästkommande omlopp. I PK-nivå C och D sker dessutom en svag respektive stark uppgödsling. Den för hela växtföljdsomloppet avsedda PK-mängden uppdelas i två lika stora delgivor varav den ena ges till korngrödan och den andra till höstvete efter skörd av vall respektive till våroljeväxter. C-län Bortförseln beräknas på omloppet vall I korn. Pågående omlopp 8 omfattar åren 2006-2011. Tillförseln av P och K hösten 2008 och våren 2012 baseras på bortförseln 2001-2006. E- och R-län Bortförseln beräknas på omloppet höstvete-korn havre. Pågående omlopp 8 omfattar åren 2008-2013. Tillförseln av P och K våren 2008 och hösten 2010 baseras på bortförseln 2001-2006. C-serien: v- 2000, h- 2002, v- 2006, h-2008, v-2012 E-, R-serien: v- 2002, h- 2004, v- 2008, h-2010, v-2014 Varje försöksled gödslas individuellt enligt lista som utsänds från avdelningen. N-gödsling Kvävet tillförs som kalkammonsalpeter (N 27) i följande mängder, N, kg/ha. Allt N tillförs i en giva på våren, även i vall. N-nivå I II 0 1 2 3 Korn Korn 0 25 50 75 Vall I Havre 0 40 80 120 Vall II Våroljev 0 50 100 150 Höstvete Höstvete 0 40 80 120 Havre Havre 0 40 80 120 Höstvete Höstvete 0 50 100 150 Flytgödsel I växtföljd I tillförs i alla försöksled, 30 ton/ha flytgödsel på vallbrottet (C-län, h- 2014, E-, R-län h- 2016). Från och med 2007 tillförs flyt - gödsel i st för fastgödsel. Ingen flytgödsel i växtföljd II.

4 Övrig gödsling Bekämpningsåtgärder Graderingar En gång i växtföljden på våren till vall I/havre tillförs 300 kg/ha kieserit (17 % Mg, 23 % S) över hela försöket. E- och R 2009, 2015 osv. C-län våren 2013. Kalkning görs i E- och R-serien hösten 1998 enligt särskild anvisning. Tillförsel av övriga växtnäringsämnen sker efter behov. Bekämpning av ogräs, sjukdomar och skadedjur utförs vid behov. Stråsäd: rutvis planttäthet vår (0-100), ev. bristsymptom och parasitangrepp (0-100), stråstyrka vid skörd (0-100). Ledvis datum för axgång, Oljeväxter: Rutvis planttäthet vår (0-100), ev. bristsymptom och sjukdomar (0-100), stjälkstyrka vid skörd (0-100). Vall: Rutvis slutenhet vår (0-100), botanisk sammansättning (baljv., gräs, övrigt) vid skörd (0-100). Skörd Stråsäd: Kärna väges rutvis. Halm väges rutvis i växtföljd I. Oljeväxter: frö väges rutvis. Vall: Grönmassa väges rutvis vid varje skörd. Provtagning Kärna/frö: Ledvisa exakt invägda prov (1000 g). I växtföljd II från C-8-1963 och E-10-1966 2011 togs rutvisa prov. Halm: Ledvisa prov, ca 0,5 kg för ts och kemisk analys från växtföljd I. Inga halmprov från växtföljd II (från och med 1994). Grönmassa: Ledvis invägda prov från varje skörd. Jord: Matjord (0-20 cm) och alv (40-60 cm). Rutvisa prov efter skörd av sista grödan i växtföljden (höstvete), före spridning av PK. Alvprov tas vartannat omlopp. C-serien: Matjord: h- 1999, h- 2005, h-2011, h-2017 Alv: h- 1999, h-2011, 2023 E-, R-serien: Matjord: h- 1995, h- 2001, h- 2007, h-2013. Alv: h- 1995, h- 2007, h- 2019. Uttagning av jordprov: Ett prov skall bestå av minst 10 delprov från varje aktuell ruta. Undvik synliga växtrester i jordproven. Skrapa bort den

översta cm jord vid provtagningen. Blir provet för stort samlas alla delprov i hink, blandas noga och ett mindre prov tas ut. 5 Proven har arkiverats rutvis vid rutvis provtagning, men analyserats ledvis. 95 års prover är arkiverade ledvis. Flytgödsel: Provtages i samband med spridning. Provhantering Alla prover till: Inst. för mark och miljö Gerda Nilssons väg 5 756 51 Uppsala Att. Annika Hansson 076-8460843 018-671160 018-673015 En analysbeställning skall medfölja alla prover, både växt och jord, som skickas för analys. Använd gärna den analysbeställning som utsändes från avd 3. Packlista i vanlig ordning skall också alltid finnas. Analyser Samtliga analyser utföres ledvis. Kärna : Ts, renvikt, N, P, K Frö: Ts, renvikt, N, P, K Halm: ts, N, P, K Grönmassa: Ts, N, P, K Jord: Matjord och alv: ph, P-AL, K-AL, total-c 1 och N. 1 Org-C på Fors i Uppland och Klostergården i Östergötland. Flytgödsel: Ts, aska, tot-n, NH 4 -N, P, K. Övrigt Alla åtgärder, provtagningar etc. skall signeras med datum på fältkortet. Gör en notering när beställd åtgärd ej utförts. Kontaktperson Gunnar Börjesson, SLU, Inst. för mark och miljö, 018-67 27 53