Granheds skola, foto KBT

Relevanta dokument
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15)

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

Riksintresse för kulturmiljövården. Åsby Stenby Äng (D7) KUNSKAPSUNDERLAG

Åsmestad - Kramshagen

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 6 beskrivning av landskapet

Nytt avlopp vid gamla folkskolan i Hagebyhöga

Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 ( )

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Kullbäckstorp i Härryda

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

PM utredning i Fullerö

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Vinningsbo platsens historia

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Riksintresse för kulturmiljövården. Ringsö - Hartsö m.fl (D54) KUNSKAPSUNDERLAG

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

KULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS. Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun

Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Väg 657 Backaryd-Hjorthålan

BLOCKKIOSKER VID NORRA STAMBANAN

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Riksintresse för kulturmiljövården. Trosaåns dalgång (D46) KUNSKAPSUNDERLAG ( )

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

Utredning vid Närtuna-Ubby

Riksintresse för kulturmiljövården. Trosa (D50) KUNSKAPSUNDERLAG ( )

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

Lampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Vindkraftprojektet Skyttmon

BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ

7.4.9 Veberöd, sydväst

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Fibertillskott i Övra Östa

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

Gång- och cykelväg i Simris

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Utvidgad täkt i Kolbyttemon

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Skurebo

Sockencentrum i anslutning till en av de tätaste järnåldersbygderna norr om Medelpad. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö).

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Historiska lämningar i Kråkegård

Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag. skarplöt. Särskilt värdefull kulturmiljö. Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram

Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Kårahult

arkeologi Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ola Matthing

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Pagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson

RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3

Riksintresse för kulturmiljövården. Vibyholm - Årdala m.m. (D37) KUNSKAPSUNDERLAG

E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Stensträng i Fresta. Arkeologisk förundersökning av Fornlämning 188, Fresta-Smedby 5:1, Fresta socken, Upplands-Väsby kommun, Uppland

EKEBORYD Förslag Klass 2-3

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

DJURAMÅLA BREDASJÖ, HULAN, RISINGE, STOLPABÄCK Klass 2

UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING. Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun

Byggnadsantikvarisk värdering

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Elnät vid Skedevi kyrka

Transkript:

Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra Granhed är en radby med fägata som löper mellan mangård och fägård. Gårdarna omfattar en rad byggnader för specialiserade ändamål med stora byggnads- och arkitekturhistoriska värden. I Västra Granhed finns en tvillingstuga. På i stort sett varje gård finns flera bostadshus som på ett intressant sätt speglar antalet hushåll och gårdarnas ekonomi. Upplevelsevärde I Västra och Östra Granhed är det möjligt att uppleva en ålderdomlig bystruktur som på ett pedagogiskt sätt förmedlar idén om byn som en funktionell enhet. Bebyggelsebeståndet är likartat och uppvisar samma mönster från gård till gård. Det rika byggnadsbeståndet är i gott skick med skönhetsvärden. Den kuperade odlingsmarken ger området en pastoral prägel där byarna har stora miljöskapande värden. Granheds skola med intilliggande lärarbostad är en komplett miljö med framträdande placering i landskapet som illustrerar skolans betydelse i bygden. Bruksvärde I byarna bedrivs aktivt jordbruk och de hus som inte fungerar som åretruntbostäder är välskötta och används som fritidsbostäder. Den historiska inägomarken, åker- och ängsmark, hålls öppna. Granheds skola används som bygdegård och fyller därigenom en allmän funktion ännu idag.

Mål för att tillgodose riksintresset - kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde Byarnas karaktär avseende bebyggelsestruktur och de enskilda byggnadernas utförande ska kunna upplevas och förstås i fortsättningen. Deras samband med den historiska inägomarken, åker och hage, ska bestå. Granheds skola ska fortsätta att nyttjas för ett allmänt intresse. Det innebär att: Bymiljöerna och enskilda byggnader ska visas stor hänsyn och underhållas med varsamhet. Nytillskott i och i anslutning till de sammanhållna byarna bör övervägas noga och utformas med stor känslighet. Jordbrukslandskapet ska fortsätta att hävdas. Beskrivning Naturgeografi Jordbruksbygd som hör till Floda socken. Två kilometer lång dalgång som sträcker sig från Gålsjön i väster till Harpsundssjön i öster. Området är en del av en långssträckt sprickdal med sjöar sammanbundna av vattendrag. Dalgången sträcker sig genom Mälarmårdens södra delar i nordväst till sydostlig riktning. Området består av lermarker i dalgången och omges av moränmark och hällmark högst upp på höjderna. På höjderna dominerar skogsmark, i dalgången åker och hagmark. Dagens landskapsbild Öppet landskap med vida utblickar över dalsänkan där ån slingrar sig fram från Gålsjön via två dammar till Lillsjön och vidare till Harpsundssjön. I de uppodlade sluttningarna finns åkerholmar och bergklackar som bidrar till upplevelsen av ett småbrutet jordbrukslandskap. På dalgångens norra sida ligger Östra och Västra Granhed. Östra Granhed ligger invid landsvägen och har ett framträdande, väl synligt läge i sluttningen. Västra Granhed ligger vid sidan om landsvägen på en markant hylla med skyddad placering. Den södra sluttningen domineras av skolhuset och lärarbostaden som är mycket framträdande genom sitt läge och storlek. I brytzonen mellan åker och skog ligger Näsby och några mindre torp. Området är naturskönt med småbruten pastoral prägel med välbevarade bymiljöer. Dagens brukande Jordbruk och skogsbruk. Många åretrunt boende, fritidshusboende. Dagens bebyggelsestruktur Västra och Östra Granhed är två byar som domineras av faluröda timmerbyggnader vilka till stor del kan dateras till tiden före skiftena. Enstaka hus och merparten av ekonomibyggnaderna är uppförda efter skiftena i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Byarnas bebyggelsestruktur är tät och omfattar en rad olika byggnader för olika behov. På flera gårdar i Västra och Östra Granhed bildar bostadshus och bodar en närmast kringbyggd gård. I Västra Granhed ligger byarna på rad utmed bygatan som löper mellan mangård och fägård, medan den i Östra Granhed går mellan gårdarna. I byarna finns närmare ett tiotal mycket välbevarade enkelstugor och parstugor. Gemensamt för dem är att de är uppförda i två våningar. I Västra Granhed finns en ålderdomlig tvillingstuga, d.v.s två spegelvända hopbyggda enkelstugor. I Östra Granhed har två enkelstugor byggts samman under sent 1900-tal genom ett lägre timrat parti. Gårdarna öster om vägen har större boningshus, varav en försetts med frontespis troligen under sent 1800-tal. Till gårdarna hör ett flertal ekonomibyggnader från sekelskiftet 18-1900 vilka till delar kan vara äldre. Till gårdarna hör även flera timrade bodar.

Vid ån finns alltjämt den sista kvarnen kvar. Den var i drift in på 1950-talet. Genom fönstren anas maskiner som hört till kvarndriften. Invid kvarnen finns rester av dammen, en hög fördämning och ett torpställe. Den välbevarade skolan från 1871 tillsammans med lärarbostaden utgör en fin skolmiljö från 1800-talet. Lärarbostaden används som privatbostad. I skolan huserar idag Granheds bygdegårdsförening, som är en livaktig förening med en rad återkommande aktiviteter. Öster som skolan ligger Näsby med välbevarad bebyggelse från 1800- och 1900-talet. Väster om och utanför riksintresseområdet, invid Gålsjön ligger en tidigare barnkoloni. Någon byggnad används som bostad medan merparten används som kursgård lägergård. Flera av byggnader är moderniserade och kraftigt ombyggda. Historiska skikt Stenålder Granheds dalgång ingår i norra Floda sockens stenåldersbygd som ligger på nivåer mellan 25 och 65 meter över havet. Ett antal lösfynd av stenåldersföremål, påträffade i åkrarna runt Granhed visar att det funnits bosättningar från denna tid i området. Järnålder Väster om riksintresseområdet, på Gålsjöns norra strand ligger en fornborg som visar att dalgången ingått i ett förhistoriskt kommunikationsstråk, där sprickdalen nyttjats för färder från det inre av Södermanland upp mot Hjälmaren. I övrigt saknas förhistoriska fornlämningar. Medeltid/nyare tid Området vid Granhed antas vara en medeltida kolonisation, vilket antyds genom avsaknad av äldre traditionella fornlämningar och genom ortnamnet hed som torde höra hemma i medeltid. Granhed har varit uppdelad på många brukare, vilket alltjämt kan anas i bebyggelsen. Trots att några gårdar flyttades ut i samband med laga skifte på 1800-talet är bystrukturen välbevarad. Byarna omges av småbruten åkermark och hagmark som bevarat en ålderdomlig karaktär. På dalgångens södra sida mitt i åkermarken uppfördes 1871 en skola med tillhörande lärarbostad. På södra sidan av dalgången ligger Näsby med ett ortnamn som anger att bebyggelsen kan ha rötter i yngre järnålder eller tidig medeltid. Utmed ån i dalgången har det funnits flera vattendrivna verksamheter såsom kvarnar och mindre industrier. På en sockenkarta från 1677 omnämns Granheds kvarnar vilket tycks ange att det funnits flera kvarnar utmed ån. Från Gålssjön till Harpsundssjön är det en nivåskillnad om närmare 25 meter vilket skapat mycket goda förutsättningar för bl.a. kvarnar. Kvarnen i västra Granhed lades ner på 1950-talet, byggnaden finns dock kvar. I anslutning till kvarnen finns en hög fördämning, en kvarndamm och en välbevarad mjölnarbostad. Vid mitten av 1800-talet, 1859, anlades ett pappersbruk med namnet Gustavsfors fabrik. Det var ett av Sveriges två första cellulosapappersbruk. Under en period arbetade närmare 40 personer vid fabriken. När papperstillverkningen upphörde i början av 1900-talet tog tillverkning av benmjöl och leksaker vid. Runt 1930 lades fabriken ner. I det forna fabriksområdet finns idag två äldre hus kvar som idag är fritidsbostäder. I området finns minst en husgrund vid sidan om den stensatta åfåran. Fram till mitten av 1900-talet präglades bygden av en rad verksamheter och samlingsställen. På orten fanns lanthandel, bank, post, Godtemplarhus, åkeri, pärmtillverkning, bilverkstad, såg, smedja och koloniverksamhet vid Granhedsgården i väster vid Gålsjön.

Värdetext 1987 Granhed: Byarna Östra och Västra Granhed med välbevarad bykaraktär och ålderdomlig bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Småskaligt odlingslandskap, odlingsrösen och betesmarker. Väg med 1600- talssträckning, kvarnmiljö och skola. Historiska näringar Jordbruk, vattenanknuten industri utmed ån med kvarnar, pappersindustri m.m. Kommunikation Dalgången har ingått i ett förhistoriskt kommunikationsstråk vilket indikeras av den fornborg som ligger i väster utanför riksintresseområdet på norra sidan av Gålsjön. Byarna finns belagda i anslutning till 1600- talets vägnät då vägen norr om Västra Granhed var en huvudväg som band samman Fjällskäfte med Hälleforsnäs, enligt 1600-talets sockenkarta. Från Östra Granhed och söderut till Floda går en väg som kallas Stöttastensvägen med anledning av Stötta Sten, ett flyttblock som vilar på en mycket liten yta och därför fått stöd genom att vägfarande ställt upp stöttor emot stenen. Stenen som gett namn till vägen ligger söder om riksintresseområdet. Till stenen hör flera sägner, en om en jättes kast mot Floda kyrka, en berättar om en munk från Saba kloster i Julita som stenades till döds under en missionsresa. Vägen har använts som forväg för att frakta myrmalm från Flodaskogarna till Hellefors bruk och senare för malm från Stavs och Kanntorps gruvor. Vägen förbättrades av Lars Celsing 1867-68. Samhällsfunktioner Under 1800-talets andra hälft och tidigt 1900-tal drevs en mindre industri på orten, Gustavsfors industrier. Makt - Vems landskap Medeltida nykolonisatörers landskap, protoindustri i anslutning till vattendrag i skogsmarken. Visuella/historiska samband - Koppling till naturgeografi Byarna ligger på en hylla i terrängen ovanför den å som leder genom dalgången. Runt byarna liggerinägomarken med åkrar och ängsmark utmed ån. Ån och dess vattenfall har gett upphov till en vattendriven industri som var av stor betydelse för bygden under tidigt 1900-tal.

Administrativa uppgifter Namn och identitet: Granhed (D27) Kommun: Katrineholm Socken: Floda sn Karaktärstyp: Bymiljöer, odlingslandskap Karaktärsord: Välbevarade byar, enkelstugor, parstugor, bygata, kvarnmiljö, skolmiljö Befintliga skydd Riksintresseområde för kulturmiljövården 3kap.6 MB Biotopskydd för vattendrag. 8 kap 13, 14, 17 PBL bebyggelsen Uttolkning av gräns 2014 Riksintresset omfattar hela den historiska inägomarken, och inkluderar Näsby i sydöst eftersom Näsby tillsammans med Västra och Östra Granhed ingår i ett gemensamt landskapsrum.

1900-2000 Bevarad bystruktur, med småskaliga brukningsytor. Tid Bebyggelse Markanvändning Kommunikation Samhällsideologi Makt/sociala Stenåldern Fynd av stenåldersföremål visar på bosättningar Vattenvägar Järnålder (Fornborg norr om Gålsjön överblickar dalgångens vattenled utanför riksintresset) Medeltid Granhed antas vara en medeltida kolonisation Nyare tid Granhed har haft många gårdar och brukare. Kvarnar i ån Bystrukturen alltjämt välbevarad 1800-tal Bystrukturen bevaras i stort. Vägnät med Skola 1871, Laga skifte, någon enstaka gård flyttar ut. väghållningsstenar Gustavfors pappersindustri. Industrin läggs ner 1930. Kvarnen lades ner på 1950-talet. Karaktärsområden/ -lämningar Illustrationsförslag Tvillingstuga i Östra Granhed, parstugor i två våningar. Åfåran med platser för vattendriven industri. Ålderdomlig bystruktur och åker samt hagmark.