Revisorns oberoende: Den nya revisorslagen och Analysmodellen

C - UPPSATS Revisorns oberoende: Den nya revisorslagen och Analysmodellen Auditor independence: The new auditor law and the model of analysis Seminariearbete i Redovisning, Hösten 2003 Högskolan Trollhättan/Uddevalla i Institutionen för arbete, ekonomi och hälsa Monica Olofsson Sandra Hansson Handledare: Gunnar Wahlström Medbedömare: Eva Johansson

Abstract The independence of the auditor has been debated as long as the accountancy profession exist. The debate has been more or less aktiv during the years. Now the debate is lively partly because of the new auditor law that came into effect 1 january 2002 and partly because of the Enronskandal. The new auditor law content a special model för evaluation of the impartial and independence of the auditor called Analysmodellen. The new auditor law demand that accounting firms do not have business that disturb the demand of independence and impartial. Therefor the auditor must, before every assignment, consider if there are any circumstances which can move the confidence of the auditors impartial or independence. If there are any circumstances which can disturb the independence and the auditor can not take countermeasure she or he must resign the commission. Our purpose with the essay is to identify what business the auditor can carry on without disturbing the demand on independence according to the new auditor law. We do an investigation of what different auditors thinks about Analysmodellen and if it is a good tool to answer questions about the independence of the auditor. To answer our purpose we interviewed seven different auditors. The result came out that all auditors thought that there are only positive things about Analysmodellen and that is because standpoint about independence have to be documented before each commission. The things that were negative is that there are no praxis so that can be hard to practice to know were to draw the lines for threat about independence.

Sammanfattning Revisorns oberoende har debatterats lika länge som det funnits ett revisorsyrke. Debatten har flammat upp med jämna mellanrum. Detta beror dels på den nya revisorslagen som trädde i kraft 1 januari, 2002 som handlar om Analysmodellen som är en modell för bedömning om revisorns opartiskhet och självständighet och dels den ökade uppmärksamheten kring revision och revisorer som följt i spåren av Enronskandalen. Den nya revisorslagen ställer krav på att revisionsbyråerna inte bedriver verksamheter eller sidoverksamheter som kan rubba kraven på självständighet och opartiskhet. Därför måste revisorn inför varje uppdrag pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Om det finns omständigheter som kan rubba oberoendet och revisorn inte kan vidta motåtgärder så måste hon eller han avsäga sig uppdraget. Syfte med vår uppsats är att identifiera vilken verksamhet som revisorn kan bedriva utan att rubba kraven på oberoendet enligt den nya revisorslagen. Vi gör en undersökning om vad olika revisorer tycker om Analysmodellen och om den är ett bra verktyg för att behandla oberoendefrågor. För att besvara vårt syfte så intervjuade vi sju olika revisorer. Resultatet blev att samtliga revisorer tyckte att det positiva med Analysmodellen är att deras ställningstagande om oberoendet inför varje uppdrag måste dokumenteras. Det som är mindre bra är att det inte finns något praxis än så det kan vara svårt i praktiken att veta vart man ska dra gränserna för hot mot oberoendet.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 1 1.1.1 ENRON SKANDALEN... 1 1.1.2 REVISIONENS UTVECKLING OCH OBEROENDE... 2 1.1.3 EU- DIREKTIVET OM REVISORNS OBEROENDE... 3 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 4 1.3 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 5 1.3.1 SYFTE... 5 1.3.2 AVGRÄNSNINGAR...5 2. METODDISKUSSION/METODVAL... 6 2.1 INLEDNING... 6 2.2 DATAINSAMLINGSMETOD... 6 2.3 INTERVJU... 7 2.4 METODVAL... 8 2.4.1 KVALITATIV METOD... 8 2.4.2 INTERVJU METOD...8 2.4.3 METOD PROBLEM...9 2.5 STUDIENS FORTSATTA DISPOSITION... 9 3. LITTERATURGENOMGÅNG... 11 3.1 INLEDNING... 11 3.2 REVISION OCH OBEROENDE... 11 3.3 DEN NYA REVISORSLAGEN... 12 3.3.1 Revisionsverksamhet... 13 3.3.2 Verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet... 13 3.3.3 Sidoverksamhet utan förhinder... 14 3.3.4 Sidoverksamhet som rubbar förtroendet... 15 3.4 ANALYSMODELLEN... 16 3.5 DEN NYA REVISORSLAGEN... 17 3.5.1 Översiktlig beskrivning av de nya reglerna... 19 3.5.1.1 Steg 1- Identifiering av förtroendeskadliga förhållanden... 20 3.5.2 Steg 2- Eliminering av förtroendeskadliga förhållanden... 24 3.5.2.2 Motåtgärder... 25 3.5.3 Steg 3- Analysen dokumenteras... 27 3.6 SAMMANFATTNING LITTERATURGENOMGÅNG... 28

4. EMPIRI FRÅN FARS UTTALANDE... 29 4.1 INLEDNING... 29 4.2 FARS UTTALANDE... 29 4.2.1 Förbud mot redovisningstjänster... 29 4.2.2 Koppling till redovisningsskandaler... 31 4.2.3 Kvalitet på årsredovisningar... 31 5. EMPIRI FRÅN INTERVJUERNA... 34 5.1 REVISIONSVERKSAMHET... 34 5.2 FÖRBUD MOT GRUNDBOKFÖRING... 35 5.3 REVISIONSPLIKTEN I MINDRE BOLAG... 37 5.4 ANALYSMODELLEN... 39 5.5 SAMMANFATTNING... 41 6. SLUTDISKUSSION... 42 6.1 INLEDNING... 42 6.2 ÅTERBLICK FRÅN FÖRGÅENDE KAPITEL... 42 6.3 FORSKNINGSFRÅGAN BESVARAS... 43 6.4 REFLEKTIONER ÖVER STUDIENS SLUTSATSER... 44 6.5 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... 44 BILAGA 1... 47 FLÖDESSCHEMA ANALYSMODELLEN... 47 BILAGA 2... 51 FRÅGOR TILL REVISORER... 51 BILAGA 3... 53 FRÅGOR TILL REVISORER OCH LEDAMOT I REDOVISNINGSRÅDET... 53

1. Inledning I inledningen kommer vi att diskutera händelser kring Enronskandalen, revisionens utveckling och oberoende samt EU 1 direktivet om revisorns oberoende som Analysmodellen bygger på. Enronskandalen tar vi upp för att få en praktisk utblick om en händelse som delvis har med revisorns oberoende att göra. Revisionens utveckling och oberoende tar vi upp för att få en förståelse om revisionsbranschens utveckling genom tiderna. Den nya revisorslagen och Analysmodellen bygger på det EU direktiv om revisorns oberoende som verkar för harmonisering inom EU och ligger till grund för vårt arbete. 1.1 Problembakgrund 1.1.1 Enron skandalen Bedrägerier är ingenting nytt, utan det nya är att bolagen är stora och det individuella pensionssparandet är väldigt utbrett och därför påverkar många fler människor. Ett sådant fall är Enron. Enron var ett amerikanskt energibolag som startade 1985 med distribution av naturgas. Från början var Enron ett vanligt energibolag men blev sedan ett mäklarhus för energi med en allt större handel med kontrakt. På femton år blev bolaget USA: s sjunde största bolag, främst genom handel med energiderivat och investeringar i bredband. Då Enron bedömdes följa USA: s regler för god redovisningssed under åren så gav bokföringen en bild av att Enron var större, lönsammare, mindre skuldsatt och mer säkert än den verkliga bilden var. Den direkta orsaken till konkursen var den oväntade rapporten som kom i oktober 2001 som visade en förlust på 600 miljoner dollar och att bolaget skulle undersökas djupare i tidigare bokslut eftersom värdet på 1 Europeiska Unionen. 1

eget kapital var överskattat med 1200 miljoner dollar. Förlusten berodde på att bolaget hade skrivit ned värdet av tillgångar i intressebolag, kostnader för omstrukturering av bredband samt kostnader i samband med köp av olika högriskprojekt som låg i separata enheter utanför Enrons redovisning. I slutet av år 2001 begärdes bolaget i konkurs. Anledning till att Enron gick i konkurs kan man säga var på grund av deras affärsidé som byggde på ett mycket stort affärsmässigt risktagande som misslyckades. Sedan blev revisorerna anklagade får att inte ha varit tillräckligt oberoende men även för att ha förstört delar av dokumentationen. Tragedin blev så stor på grund av att Enron gav ut otillfredställande information till ägare, anställda och investerare på marknaden och att revisorerna godkänt redovisningen som inte gav en rättvisande bild av företaget. 1.1.2 Revisionens utveckling och oberoende Revisionen kom till Sverige under 1700-talet då vi fick handelskompanier i Sverige. I och med det uppstod ett behov av särskilda revisorer för att granska redovisningen och förvaltningen. Det blev allt vanligare att revision föreskrevs i de nya aktiebolag som bildades. 1944 års aktiebolagslag blev starkt påverkad av den ekonomiska krisen på 1930-talet. Därför började revision få en starkare betydelse och det är först då man kan tala om en mer lagstadgad revision av modern form. Revisorns roll och ställning har sedan dess förändrats under åren. Detta på grund av utökad lagstiftning och nya utarbetade rekommendationer. År 2002 kom den nya revisorslagen med Analysmodellen som grund för bedömning om revisorns opartiskhet och självständighet. 2

1.1.3 EU- direktivet om revisorns oberoende EG 2 - rekommendationen om lagstadgade revisorers oberoende i EU antogs slutligt den 16 maj 2002. Som all gemenskapsrätt ska rekommendationen publiceras på alla de elva officiella EU-språken. Rekommendationen bygger på Analysmodellen som stämmer överens med den nya svenska revisorslagen (2001:883). Rekommendationen kan i vissa fall ge besked om vad Analysmodellen ska ge för resultat i vissa speciella omständigheter. Detta gör att rekommendationen hamnar på en detaljnivå som överstiger både det som har använts i Revisorsnämnden tidigare föreskrifter och FAR 3 nuvarande etikregler. Det görs försök att identifiera bestämmelser i EG - rekommendationen som inte har funnits tidigare på detaljnivå i den svenska god revisorssed. Rekommendationen lämnar detaljerade anvisningar om hur revisionsbyrån ska vara organiserad för att säkerställa oberoendet. Det är mer detaljerade riktlinjer om vilken personkrets som kan anses störa oberoendet, om det finns sådana intressen. Sedan lämnas anvisningar om hur man ska hantera en situation där någon har fått ett ekonomiskt intresse genom yttre omständigheter till exempel genom ett arv. Rekommendationen säger att om en revisor slutar på revisionsbyrån och anställs på ledningsposition hos revisionsklienten så är det en tvåårig karantänsperiod, det vill säga att revisionsbyrån inte får utföra revisionen till detta företag. Detta gäller även om en anställd hos ett klientföretag tar anställning på en revisionsbyrå. Rekommendationen innebär att det är totalt förbjudet att revisionsbyrån tillhandahåller redovisningstjänster. Det är klientförtaget som bestämmer vad som ska bokföras och hur det ska värderas. I rekommendationen 2 Den europeiska ekonomiska gemenskapen. 3 Föreningen Auktoriserad Revisorer. 3

finns det gränser för revisionsbyråns engagemang vid tillkomsten av ITsystem för ekonomisk information och styrning. För att revisionsbyrån ska få sälja internrevisionstjänster till revisionsklienter så förutsätts det att klienten tar hela ansvaret för den interna kontrollen, det vill säga att klienten styr internrevisionens planering, procedurer och drar slutsatserna av resultaten. Rekommendationen förbjuder resultatberoende arvoden för revisionsuppdrag och innehåller varningar mot resultatberoende arvoden för andra tjänster som erbjuds åt revisionsklienter. Om en förfallen arvodesfordran är väsenlig bör revisorn avgå eller avböja omval. Revisor måste kunna visa att arvodet för ett revisionsuppdrag är tillräckligt högt för att täcka kostnaderna för insatser av kvalificerade medarbetare. Rekommendationen innebär partnerrotation på revisionsuppdrag i redovisningstjänster ska bytas ut senast efter sju år och den som har byts ut får inte åter placeras på samma uppdrag förrän efter två år. Om det blir tvist mellan revisorn och revisionsklienten så ska revisorn i regel avgå. 1.2 Problemdiskussion I och med att den nya revisorslagen började gälla 1 januari, 2002 har nya regler kommit beträffande revisorns oberoende. Den nya lagen sätter krav på att revisionsbyråerna inte bedriver verksamhet eller sidoverksamhet som rubbar kraven på självständighet och opartiskhet. De flesta av de stora revisionsbyråerna har olika affärsområden inom samma byrå och det har länge diskuterats huruvida detta strider mot kraven på revisorns oberoende. För några år sedan så var diskussionerna heta om huruvida de stora revisionsbyråerna kunde bedriva management Consulting inom samma byrå vilket gjorde att bland annat Ernst & Young avvecklade detta affärsområde. Några år senare var diskussionen 4

återigen igång beträffande att revisionsbyråerna bedrev juridisk affärsverksamhet inom samma byrå vilket medförde att man även avvecklade detta affärsområde inom Ernst & Young. Det vi nu skall ta reda på genom vårt arbete är att se hur revisionsbyråerna kan bedriva revisionsverksamhet utan riskera att kraven på oberoendet inte uppfylls. Då den nya revisorslagen innefattar en särskild bestämmelse om att revisorn måste ta ställning till sitt oberoende inför varje uppdrag så kommer vårt arbete bygga till stor del på den så kallade Analysmodellen. Vår forskningsfråga är därför vilken verksamhet som revisorn kan bedriva för att inte strida mot kraven för oberoende enligt den nya revisorslagen. 1.3 Syfte och avgränsningar 1.3.1 Syfte Syftet med vårt arbete är identifiera vilken verksamhet som revisorn kan bedriva utan att riskera att rubba kravet på oberoende enligt den nya revisorslagen. 1.3.2 Avgränsningar Den nya revisorslagen bygger på ett EU-direktiv och verkar för harmonisering bland EU länderna. För att vårt arbete inte ska bli för omfattande har vi valt att avgränsa oss till att bara skriva om den svenska lagen och inte göra någon jämförelse med andra EU länder. Vi kommer även att inrikta oss på de största revisionsföretage 5

2. Metoddiskussion/metodval 2.1 Inledning I metodavsnitten tar vi upp hur vi har gått tillväga med vår undersökning och vilka metoder vi har valt att använda oss utav för att kunna får svar på vår forskningsfråga. 2.2 Datainsamlingsmetod Vi började med att välja ut ett aktuellt ämne som vi tyckte var intressant. Ämnet valde vi efter att läst flertalet artiklar ur tidningen Balans då detta område skapade ett intresse hos oss. Efter att flera frågeställningar dykt upp valde vi att ta fram just en specifik forskningsfråga som vi valde att arbeta med. Efter att vi kommit fram till vår forskningsfråga och identifierat vårt problem började vi leta efter teori om den nya revisorslagen. Revisorslagen innefattar en särskild bestämmelse om att revisorn inför varje uppdrag måste bedöma sin oberoendeställning, den så kallade Analysmodellen, som vi också kommer att söka information om. Vi sökte på Trollhättan/Uddevalla bibliotek och Ekonomiska biblioteket på Handelshögskolan i Göteborg samt Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR). Vi sökte där i databaserna Libris, Rättsbanken, Business Source Premier, Critical Perspectives on Accounting samt databasen FAR-komplett. Vi använde sökorden revisorns oberoende, Analysmodellen och auditors independence. Målet var att hitta böcker, vetenskapliga artiklar, rapporter och uttalanden som passade vår undersökning. I FAR-komplett försökte vi finna artiklar om olika uttalanden från bland annat Revisorsnämnden om hur den nya revisorslagen påverkar revisionsverksamheten. För att få svar på vårt syfte så bestämde vi oss för att intervjua sju stycken auktoriserade revisorer på olika revisionsbyråer, Revisorsnämnden, ledamot i Redovisningsrådet och FAR. För att lösa problematiken kommer vi att 6

diskutera begreppen revisionsverksamhet, verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet, sidoverksamhet utan förhinder och sidoverksamhet som rubbar förtroendet. För att få en praktisk utblick kommer vi att diskutera fallet Enron för att koppla detta till den nya revisorslagen och Analysmodellen. 2.3 Intervju Vi vill i vår undersökning ta reda på hur revisionsbyråer kan bedriva revisionsverksamhet utan riskera att kraven på oberoendet inte uppfylls. Genom våra intervjuer kommer vi att få underlag till vad revisorerna tycker om Analysmodellen och vilka motåtgärder det har gjort på deras revisionsbyråer. Vi började skriva på intervjufrågorna och utgick från vår litteraturgenomgång om revisorslagen och analysmodellen. Sedan utformade vi frågor som skulle hjälpa oss att få svar på vår forskningsfråga. När vi gjort en av intervjuerna så bestämde vi oss för att endast använda oss av tre frågor framöver som var de mest väsentliga för vårt arbete. Vi gjorde dessa justeringar och fortsatte sedan att intervjua revisorer på olika revisionsbyråer, Revisorsnämnden och ledamöter i Redovisningsrådet. Vi använde oss både av telefon intervjuer och personliga intervjuer. Vid intervjutillfället började vi med att presentera vart vi kom ifrån och vad vår uppsats handlade om och vilket syfte vi hade med vår uppsats. När vi ringde till Redovisningsrådet ville vi prata med Sigvard Heurlin som är ledamot i Redovisningsrådet då vi tänkte att han skulle kunna svara på våra frågor. Han hänvisade oss istället till sin kollega som är mer insatt i Analysmodellen. Då kontaktade vi honom istället och fick väldigt bra och omfattande svar. Vi kontaktade även Revisorsnämnden men dessa hade ingen tid att svara på våra frågor. Då vi försökte ställa några av frågorna tyckte Per Eskilsson, chefsjurist på Revisorsnämnden, att det skulle ta alldeles för lång tid att besvara. 7

Dessutom tyckte han att frågorna om Analysmodellen var av sådan karaktär att Revisorsnämnden inte kunde yttra sig om dessa. 2.4 Metodval 2.4.1 Kvalitativ metod Enligt Merriam (1994) syftar kvalitativ metod till att förstå innebörden av en viss händelse eller upplevelse samt förstå hur alla delarna samverkar för att bilda en helhet. Den utgår från att innebörden finns inom människors erfarenheter och att denna förmedlas via forskarens egna upplevelser i situationen. Man använder sig utav ord för att beskriva vad forskaren har fått utav den händelse som har studerats. Med kvalitativa studier ska man få en bättre förståelse av vissa faktorer. Man vill få tag på vissa enheter som utifrån vissa underliggande sociala förhållanden räknar med kan ge en mer mångsidig bild av den företeelse man studerar. Kvalitativa studier kännetecknas av flexibilitet, de vill säga man måste kunna ändra på upplägget under själva genomförande av undersökningen. Till exempel om man upptäcker under genomförandet att frågeställningar glöms bort eller är fel formulerade kan man ändra det under undersökningens gång enligt Holme och Solvang (1997). Vi använder oss utav den kvalitativa metoden när vi ska söka efter information för att kunna få svar på vår forskningsfråga. Eftersom vårt arbete handlar om Analysmodellen så är det revisorer, Revisorsnämnden och Redovisningsrådet som står i fokus för våran undersökning. 2.4.2 Intervju metod Fri intervju är när intervjuaren endast styrs av en grov uppfattning av vilka frågeområden som han/hon ska beröra och han/hon har full frihet att formulera sina svar enligt Ekholm och Fransson (1992). Den fria 8

intervjun är till stor nytta när man börjar orientera sig inom ett nytt område. Det är smidigt och flexibelt och ger möjlighet att kunna fördjupa sig på punkter som verkar intressanta och att den svarandes subjektiva intryck och värderingar får komma fram menar Ekholm och Fransson (1992). Vi använder oss utav en den fria intervjun för att vi tycker den passar oss bäst då vi vill att de personer vi intervjuar ska vara så frispråkiga som möjligt så vi får fram mycket information. 2.4.3 Metod problem I början var det ett problem att få fram relevant information från tillförlitliga källor. Litteraturen kan vara svår att förstå då det mesta rörde sig om lagtext. Då vi kommit så långt i vårt arbete att vi skulle utföra våra intervjuer var vi i samma period då företag med räkenskapsår som slutar den 30 april senast skulle lämna in sina årsredovisningar till Patent- och registreringsverket. Detta innebar ett problem för oss då personerna vi ville intervjua hade en hektisk period och svårt att få tid över för att svara på intervjuer. Svaren på frågorna kunde bli korta och ofullständiga vilket gjorde att vi fick ställa följdfrågor för att få ordentliga svar. 2.5 Studiens fortsatta disposition Kap 3 Litteraturgenomgång Här tar upp teori om revisorns oberoende, den nya revisorslagen, revisorns verksamheter, Analysmodellen och revisorns motåtgärder. Kap 4 Empiri från FARs uttalande Vi diskuterar FARs ställningstagande till promemorian från Justitiedepartementet Några frågor om revision. Kap 5 Empiri från intervjuerna Här diskuterar vi intervjuerna med de personer vi haft kontakt med. 9

Kap 6 Slutsats Till sist så kommer vår slutsats, där vi knyter an våra intervjuer, litteraturgenomgången och empirin med vår forskningsfråga. 10

3. Litteraturgenomgång 3.1 Inledning I litteraturgenomgången tar vi upp teori kring revision och oberoende samt revisionsverksamhet. Efter det följer teori kring Analysmodellen och den nya revisorslagen. Detta tar vi upp för att ge förståelse för vad revision innebär och innebörden av den nya revisorslagen. Vi går igenom hela förfarandet kring Analysmodellen då det krävs för att man ska förstå vårt fortsatta arbete. 3.2 Revision och oberoende Enligt FAR (2003) beskrivs revision som att granska, bedöma och uttala sig om redovisningen, bokföringen och förvaltningen i ett företag. Granskningen ska vara så detaljerad och omfattande som god revisionssed kräver. Revisionen ska undersöka om styrelsen och den verkställande direktören uppfyller sina plikter enligt aktiebolagslagen. Detta kan göras genom att revisorn ser på organisationen och rutinerna för medelsförvaltningen samt kontrollerar att den interna kontrollen ger styrelsen och verkställande direktören bra underlag för beslut. Om revisorn inte upptäcker något som föranleder skadeståndsskyldighet av verkställande direktören och/eller styrelseledamöterna för något de har gjort eller försummat tillstyrker revisorn ansvarsfrihet i revisionsberättelsen. Revision syftar till att skydda företagets intressenter såsom aktieägare, borgenärer, leverantörer, kreditgivare, samhället och de anställda. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Institute of Chartered Accountants of Scotland, ICAS s, undersökningskommitté drog slutsatsen att det är inte självklart huruvida externa revisorer är oberoende från styrelsen i företaget de 11

reviderar. En av kommitténs rekommendationer för en reform är att engagerade parter på ett revisionsuppdrag ska signera revisionsberättelsen tillsammans med företaget. Detta ska hjälpa parterna att förstå att de har ett ansvar mot allmänheten. Därför ska både revisorn och ledningens namn stå med på revisionsberättelsen. (Zeff Stefhen A 1998) 3.3 Den nya revisorslagen Enligt den nya revisorslagen finns det arbetsuppgifter som revisorer inte får ägna sig åt. Begränsningarna är hänförliga dels till vilket slags verksamhet en arbetsuppgift utgör, dels till arbetsuppgiftens inverkan på revisorns självständighet och opartiskhet i enskilda uppdrag i revisionsverksamheten. Arbetsuppgifterna indelas med avseende på verksamhetens art. Indelningarna görs efter om det avser: revisionsverksamhet, verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet och sidoverksamhet. Sidoverksamheten delas i sin tur upp i: sidoverksamhet utan förhinder, sidoverksamhet som genom sin art eller omfattning rubbar förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet och sidoverksamhet som är oförenlig med den ställning som följer av behörigheten att utföra lagstadgad revision. Vad gäller enskilda uppdrag i revisionsverksamheten kan arbetsuppgifterna vara sådana som är godtagbara eller inte godtagbara enligt Analysmodellen. För att en arbetsuppgift ska få utföras av en revisor beror det alltså både på om verksamhetens art i sig är godtagbar och på om den speciella arbetsuppgiften är godtagbar enligt Analysmodellen. (FAR INFO, 2002) 12

3.3.1 Revisionsverksamhet Enligt revisorslagen förestås revisionsverksamhet vara verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren (Revisorslag 7 a (2 001:883), och dessutom rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen (Revisorslag 7 b (2 001:883). Enligt detta citat så hör lagstadgad och avtalad revision, lagstadgade tilläggsuppdrag och motsvarande tilläggsuppdrag vid avtalad revision, samt granskning för utfärdande av olika intyg till revisionsverksamhet. (FAR INFO, 2002) 3.3.2 Verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet Enligt den nya revisorslagens 10 står det att ingen annan verksamhet får utövas i bolaget än sådan som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Enligt FARs artikel står det att i författningskommentarerna till lagen nämns några exempel på aktiviteter som får anses ha ett sådant naturligt samband och detta är; rådgivning inom områdena redovisning och beskattning. I den allmänna motivtexten nämns även att organisationskonsultationstjänster är ett exempel på verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Som motiv för att dessa verksamhetsområden faller inom det naturliga sambandet har att göra med att det kan hävdas faller inom området för revisorns kärnkompetens. Enligt artikeln i FAR INFO (2 002:3) skriver man Om en viss kompetens ingår i lagens utbildningskrav, skulle rådgivning inom ramen för den kompetensen därför kanske kunna anses ha ett naturligt samband med revisionsverksamhet även om den inte direkt behövs vid revisionen. Kraven för att bli kvalificerad revisor innehåller förutom redovisning och finansiering även beskattningsrätt och är juridik. Med den tolkningen av motivuttalandet borde juridisk 13

rådgivning ingå i naturligt samband. (FAR INFO, 2002) Slutligen påpekar man i artikeln att en verksamhet inte kan anses ha ett naturligt samband med revisionsverksamhet bara för att den rymmer enstaka moment där en revisor i allmänhet har särskild kompetens. Det krävs att verksamheten är av sådan karaktär att det är naturligt att en revisor i allmänhet sysslar med den. (FAR INFO, 2002) 3.3.3 Sidoverksamhet utan förhinder En revisor som bedriver sidoverksamhet måste hålla den tydligt avskild från revisionsverksamheten. Detta gäller såväl synbart som faktiskt. Det innebär att genom lokaler, skyltning, annonsering med mera ska det tydligt framgå att det rör sig om skilda verksamheter och att bokföring och redovisning skall skiljas åt så långt det är förenligt med god redovisningssed. Motsatsvis framgår det klart att det inte är förbjudet att bedriva de två verksamheterna i samma byggnad. I motivtexten kan man utläsa att viss namnlikhet ska vara utesluten, förutsatt att firmorna ändå skiljer sig klart från varandra. Det är även troligt att en möjlighet och i viss utsträckning utnyttja specialister i sidoverksamheten för specialändamål i revisionsverksamheten. Säkerligen måste dock alla omständigheter vägas samman vid en bedömning av om sidoverksamheten är tydligt avskild. Det kan vara så att flera beröringspunkter som var för sig är acceptabla kan nog innebära att sidoverksamheten bedöms som ingen tydligt avskild om de förekommer samtidigt. (FAR INFO, 2002) Då revisionsverksamhet bedrivs som aktiebolag eller handelsbolag, får bolaget inte alls bedriva sidoverksamhet. Däremot kan ett annat företag inom samma revisionsgrupp bedriva sidoverksamhet, förutsatt att denna hålls tydligt åtskild från revisionsverksamheten. (FAR INFO, 2002) Ett revisionsföretag får inte ha andelar i ett företag som bedriver sidoverksamhet. Om revisionsföretaget ägs genom ett eller flera så 14

kallade ägarbolag, får inte heller dessa ägarbolag äga andelar i det bolag som bedriver sidoverksamhet. Däremot får fysiska personer som är revisionsbolagets yttersta ägare inneha sådana andelar, direkt eller genom separata ägarbolag. Ägarkretsarna kan då vara desamma, med samma ägarandelar. (FAR INFO, 2002) 3.3.4 Sidoverksamhet som rubbar förtroendet Det finns två slag av sidoverksamhet som över huvud taget aldrig får bedrivas: Sidoverksamhet som är av sådan art eller omfattning att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Sidoverksamhet som är oförenlig med den ställning som följer av behörigheten att utföra lagstadgad revision. (FAR INFO, 2002) Den första bestämmelsen är enligt motivtexten avsedd att vara något mer liberal än motsvarande bestämmelse i gamla revisorslagen som innefattade all sidoverksamhet om utövandet kan rubba förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet. Den nya bestämmelsen gäller istället verksamheter om vilka det normalt kan förutses att den leder till att revisorn mer eller mindre regelmässigt hamnar i situationer där han eller hon måste avsäga sig pågående uppdrag (FAR INFO (2 002:4)). Observera att den inte är tillämplig enbart därför att det finns en viss risk för att verksamheten i framtiden kan leda till jäv för revisorn. Beträffande art sägs att till exempel styrelseuppdrag i en bransch där revisorn också har revisionsklienter faller utanför det området som anses acceptabelt. Detta gäller även för regelmässiga styrelseuppdrag i banker och försäkringsbolag. Med omfattning menar man att uppdragen i sidoverksamheten inte, vart och ett eller sammantagna, får leda till att revisorn engageras i omfattande affärsverksamhet. Den andra bestämmelsen skall ses med bakgrund av det särskilda krav på redbarhet som måste ställas till revisorer. Denna gäller därför även 15

verksamhet som inte är kriminaliserad men som framstår som oseriös eller legalt tveksam. (FAR INFO, 2002) 3.4 Analysmodellen Från den 1 januari 2002 gäller en ny revisorslag i Sverige. Den tidigare lagen hann bara bli fem och ett halvt år gammal och det är typiskt för utvecklingen i revisionsbranschen. Den nya lagen innebär viktiga förändringar på flera centrala områden. Den viktigaste ändringen är det nya sättet att se på revisorns självständighet och opartiskhet i ett revisionsuppdrag. Denna ändring har lett till att en särskild modell tagits fram för att användas inför varje enskilt uppdrag, den så kallade Analysmodellen. (Björn Markland, 2002) Både inom Europeiska Unionen, fortsättningsvis benämnt EU, och internationellt har man de senaste åren arbetat med frågor som rör revisorns oberoende. Inom EU inrättades en kommitté för revisorsfrågor med representanter för medlemsstaterna och revisorsprofessionen. Samma år publicerade EU-kommissionen en grönbok angående revisorns roll, ställning och ansvar. Utifrån denna uttalade Europaparlamentet att regler om revisorers oberoende måste införas på EU-nivå. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) I Sverige tillsattes 1996 den så kallade Revisionsbolagsutredningen med uppgift att bland annat pröva om det fanns anledning att begränsa rätten för revisorer att bistå revisionsklienter med rådgivning. Detta utredningsarbete har lett fram till den nya revisorslagen som trädde i kraft den 1 januari 2002. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Utvecklingsarbetet med de ställda frågorna om revisorns oberoende har glädjande nog fått i allt väsentligt samma svar och visat att det finns en gemensam syn på hur oberoendefrågorna skall hanteras. Tilltron till revisorn är av största vikt och revisorns rådgivning till revisionsklienter och andra klienter är betydelsefull, såväl generellt som för de enskilda 16

företagen, både med avseende på kvaliteten på revisionen och för företagens affärsverksamheter i allmänhet. Såväl EU som den svenska lagstiftaren har valt Analysmodellen framför förbudskataloger. Det finns också en samsyn där prövningarna enligt Analysmodellen skall ta hänsyn till förekommande interna motåtgärder. Genom införandet av Analysmodellen tas ett kraftfullt steg i riktning mot en harmonisering av synen på oberoendefrågor inom EU. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 3.5 Den nya revisorslagen Den svenska Analysmodellen anknyter bra till EU-kommissionens modell. Genom den nya lagstiftningen blir Sverige det första landet i världen som lagfäster Analysmodellen för prövning av revisorns opartiskhet och självständighet. Den nya revisorslagen och dess förarbeten ger endast en begränsad vägledning om hur Analysmodellen skall tillämpas i praktiken det vill säga vilket resultat som prövningen bör leda fram till i det enskilda fallet. Det mesta har lämnats öppet för utveckling genom god redovisningssed och praxis. Förarbetena hänvisar även till EU: s regler, vilka i likhet med IFAC: s regler, är detaljrika och ger bättre vägledning i den praktiska tillämpningen än de svenska reglerna. Då EU-reglerna är minimiregler måste svenska revisorer alltid beakta eventuella avvikelser som kan motiveras av typiskt svenska förhållanden. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Den nya revisorslagen tydliggör, och erkänner, revisionsbranschens traditionella sätt att arbeta, vilket måste ses som ett stort framsteg för såväl revisionsbranschen som näringslivet. Vid tillämpning av de tidigare reglerna för revisorerna har Revisorsnämnden inte ansett sig ha laglig grund att beakta de särskilda omständigheterna i de enskilda fallen utan tyngdpunkten vid prövningen har varit omständigheter som för allmänheten varit direkt synbara var ägnad att rubba förtroendet. Numera får Revisorsnämnden inte bara möjlighet utan skyldighet att beakta de särskilda omständigheterna i de enskilda fallen. 17

Detta för att lagen slår fast att bedömningen av revisorns förmåga att utföra revisionsuppdragen med opartiskhet och självständighet skall göras utifrån en hypotetisk tredje man som är kunnig och omdömesgill och har kunskap om samtliga relevanta omständigheter. Konsekvensen av detta blir att en revisor, som enligt den gamla lagen var tvungen att avstå från ett uppdrag på grund av en för allmänheten synlig omständighet som typiskt sett var ägnad att rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet, nu kan åta sig uppdraget om omständigheterna i det enskilda fallet, oavsett om dessa faktiskt är synliga för allmänheten eller inte, är sådana att det vid en samlad bedömning inte finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet och självständighet. Lagstiftaren ger härmed en tillit till revisorsbranschen för dess förmåga att hantera oberoendefrågorna på ett riktigt sätt och utföra ett arbete med hög kvalitet. Detta kräver dock en motprestation att revisorn på ett tillfredsställande sätt dokumenterar sin analys av förekommande hot mot opartiskheten och självständigheten så att samhället, genom Revisorsnämnden och domstolarna, i efterhand kan kontrollera att revisorn verkligen lever upp till förtroendet. Konsekvensen av om revisorn inte uppfyller dessa krav är i första hand disciplinära och skadeståndsrättsliga sanktioner, i värsta fall förbud att fortsätta att utöva revisorsyrket. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Rätt tillämpad bör Analysmodellen vara ett hjälpmedel såväl för revisorerna som för Revisorsnämnden att hantera oberoendefrågorna och att göra hanteringen trovärdig. Dock är det få yrkesutövare som är föremål för så stränga krav och så stor kontroll som de kvalificerade revisorerna. Konsekvenserna av eventuella försummelser, och av rena misstag, riskerar att skada en revisor mer än vad han eller hon skulle kunna vinna på att avsiktligt åsidosätta de regler och krav som ställs på revisionsverksamheten. Detta tyder på att branschen tar inte bara kvalitetsfrågorna utan också de därmed sammanhängande oberoendefrågorna på största allvar. Kraven ökar även på 18

Revisorsnämnden att i större utsträckning än hittills sätta sig in i hur revisionsföretagen fungerar med avseende på interna kontrollsystem och så vidare. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 3.5.1 Översiktlig beskrivning av de nya reglerna I den nya revisorslagen slås det fast att en revisor ska utföra sina uppdrag, som utgör revisionsverksamhet, med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden. Revisionsverksamheten ska organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet säkerställs. Enligt Analysmodellen ska revisorn inför varje nytt uppdrag och när anledning därtill uppkommer i befintliga uppdrag pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes förmåga eller vilja att utföra uppdraget med opartiskhet, självständighet och objektivitet. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Flertalet studier visar att användare av årsredovisningar, såsom investerare och andra intressenter, påtalar en viktigare betydelse än revisorer att faktorer såsom konkurrens, arvoden för redovisningskonsultationer och viljan av att behålla klienterna, påverkar revisorns oberoende negativt. (Ryan et al (2001). Analysmodellen innehåller sex stycken frågeställningar som revisorn måste ta ställning till. Dessa är egenintressehot, självgranskningshot, partställningshot, vänskapshot, skrämselhot och generalklausulen. Om revisorn eller någon annan i den revisionsgrupp 4 där revisorn är verksam faller in under någon av dessa hot så skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Revisorn behöver dock inte göra detta om det i det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att 4 Med revisionsgrupp menas en grupp av företag i vilken minst ett revisionsföretag ingår i och som på grund av ägarförhållanden, avtal eller administrativt samarbete eller av annan anledning får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskaper. (Regler om revisorer och revision, FAR, 2002) 19

ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Om resultatet av oberoendeanalysen visar att revisorn kan åta sig eller fortsätta att utföra ett uppdrag, måste han eller hon vara beredd att, om Revisorsnämnden begär det, lägga fram utredning som visar att det inte finns anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet och självständighet. Se bilaga 1. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Bestämmelserna i Analysmodellen är uppbyggd i tre steg: 1) Identifiering av eventuella omständigheter som typiskt sett kan utgöra hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. 2) Bedömning av om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, inklusive förtroendestärkande åtgärder, finns anledning att ifrågasätta revisorns förmåga eller vilja att utföra uppdraget med opartiskhet och självständighet. 3) Dokumentation av prövningen. Analysmodellen innebär, till skillnad från den gamla lagen, att det vid prövningen skall vägas in alla för tredjeman kända och okända omständigheter, såsom personliga och ekonomiska mellanhavanden mellan revisorn och den som skall granskas. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 3.5.1.1 Steg 1- Identifiering av förtroendeskadliga förhållanden Inför varje uppdrag i revisionsverksamheten skall revisorn pröva om det finns omständigheter som kan utgöra jäv enligt särskilda jävsregler så som exempelvis 16 10 kap Aktiebolagslagen, eller som i övrigt kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Denna prövning ska ske inför ett uppdrag och, när det inträffar någon ny omständighet som ger anledning till det, fortlöpande under uppdraget. I lagen nämns fem stycken typsituationer som alltid medför, oavsett omständigheterna i det enskilda fallet, en presumtion för att revisorn måste avböja eller avsäga sig uppdraget. Dessa situationer är om 20

revisorn eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam drabbas av egenintressehot, självgranskningshot, partställningshot, vänskapshot, skrämselhot eller generalklausulen. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Egenintressehot Ett egenintressehot föreligger då revisorn eller någon annan i den revisionsgrupp där revisorn är verksam har direkta eller indirekta ekonomiska intressen i revisionsklientens verksamhet. Ett direkt ekonomiskt intresse kan vara då revisorn har affärsmässiga band till revisionsklienten. Om detta band finns i någon som helst omfattning är detta regelmässigt ägnat att rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet. Detta gäller affärsmässiga relationer med revisionsklienten utöver vad som följer med revisionsuppdraget exempelvis innehav eller handel med klientens värdepapper eller deltagande i gemensamma projekt, investeringar eller andra liknande förehavanden. Ett annat exempel är när revisorn eller någon närstående person till revisorn har gett lån till revisionsklienten eller gått i borgen för dennes skulder. Till egenintressehotet hör även om revisorn eller revisionsbyrån står i ekonomiskt beroendeförhållande till revisionsklienten. Så kan vara fallet när exempelvis revisions- och konsultarvodena är betydande i förhållande till revisorns eller byråns övriga intäkter. En viktig betydelse har även om revisorn till följd av fristående rådgivning åt revisionsklienten erhåller ersättningar som i absoluta tal framstår som betydande. Om revisionsföretagets resultat är till stor del relaterat till klientens arvode så föreligger regelmässigt ett egenintressehot. Så är även fallet om revisorn eller någon i dennes omgivning har planer på eller har fått erbjudanden om att ta anställning hos revisionsklienten. Med direkt egenintressehot jämställs indirekt egenintressehot. Ett exempel på indirekt egenintressehot är när en närstående person till 21

revisorn har nära affärsrelationer till revisionsklienten eller annat ekonomiskt intresse av någon betydelse i revisionsklienten. Ett annat exempel är när revisorn har ekonomiska intressen i ett företag som äger andelar i revisionsklienten. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Självgranskningshot Med självgranskning menas att den som skall utföra granskningen redan i något annat sammanhang har tagit ställning till de förhållanden som skall granskas. Om detta är fallet föreligger ett typiskt självgranskningshot vilket rubbar revisorns opartiskhet och självständighet. Exempel på detta kan vara fristående rådgivning från revisorn eller någon i revisionsgruppen gett klienten tidigare och som samma personer senare skall granska. Ofta får en revisor lämna upplysningar om gällande regler och rekommendationer och svara på frågor och om hur dessa ska tillämpas i en konkret situation. Detta är verksamhet som även den kan ge upphov till självgranskningshot. Ett annat exempel på självgranskningshot föreligger då revisorn tidigare haft anställning hos revisionsklienten. Ett indirekt självgranskningshot måste även beaktas. Detta kan vara fråga om när en närstående person till revisorn ingår i klientens ledning eller på annat sätt deltagit i det arbete som revisorn sedan ska granska. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Partställningshot Ett partställningshot föreligger då revisorn eller någon inom revisionsgruppen uppträder eller har uppträtt till stöd för eller emot revisionsklientens ståndpunkt i en rättslig eller ekonomisk fråga där det råder meningsskiljaktigheter eller intressemotsättningar. Som exempel på detta kan vara när revisorn företräder eller uppträder som biträde åt revisionsklienten vid dennas kontakter med skattemyndigheten eller i en skatteprocess. Även om revisorn företräder eller uppträder som biträde åt 22

klienten i förhandlingar om förvärv eller försäljning av företagets redovisade tillgångar kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet. Viktigt är dock att i uttrycket uppträder till stöd för ligger dock att regeln blir tillämplig först om revisorn har eller har haft uppdrag att tala i revisionsklientens sak. Om revisorn enbart på revisionsklientens uppdrag vidarebefordrar uppgifter till skattemyndigheten eller ger råd om hur klienten skall lägga upp sin talan medför inte detta att presumtionsregeln slår till. Det sistnämnda kan dock leda till självgranskningshot. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Vänskapshot Ett vänskapshot föreligger om revisorn eller någon i revisionsgruppen har nära personliga relationer med klienten som bidrar till att en risk att revisorn blir alltför välvilligt inställd till klientens intressen. Ett vänskapshot kan även föreligga om revisorn har nära personliga relationer med personer i revisionsklientens ledning, såsom styrelse, verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare, exempelvis ekonomichef. Dessa situationer är ägnade att minska förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet. Ett särskilt exempel på vänskapshot är när revisorn eller dennes medhjälpare innehaft uppdraget under lång tid. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Enligt Vivien Goldsmith (2002), är ett sätt att tackla revisorns krav på oberoendet kan vara att genomföra rotation av revisionsbyråer eller revisions partner men detta kommer att leda till en ökad kostnad och instabilitet för förtaget inkomster. Skrämselhot Med skrämselhot avses när revisionsklienten genom hot och påtryckningar skapar obehag för revisorn. Detta är ägnat att rubba 23

förtroendet för revisorns förmåga till opartiskhet och självständighet. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Generalklausul Generalklausulen innebär att även om något av ovanstående fall inte kommer ifråga, men det föreligger något annat förhållande som skulle rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet så skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Vilka omständigheter det kan röra sig om får utvecklingen av god revisorssed utvisa med tiden. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 3.5.2 Steg 2- Eliminering av förtroendeskadliga förhållanden När det finns omständigheter som gör att förtroendet för revisorn rubbas måste revisorn avböja ett nytt uppdrag eller avgå från ett befintligt uppdrag. Denna presumtion kan dock brytas. För det första kan detta ske då omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att det faktiskt inte finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet eller självständighet. Det andra är om vidtagna eller planerade åtgärder kan säkerställa förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 3.5.2.1 Omständigheterna i det enskilda fallet Här nämns några exempel på omständigheter som normalt inte bör medföra att revisorns opartiskhet och självständighet rubbas. Affärstransaktioner av vardaglig och ordinär karaktär som ingås med samma villkor som för andra kan normalt godtas. En tidigare anställning hos revisionsklienten behöver inte innebära att revisorn diskvalificeras om anställningen ligger några år tillbaka i tiden eller har avsett en befattning utan anknytning till det som revisionen avser. 24

Då någon i samma revisionsgrupp har nära personliga relationer med någon i revisionsklientens ledning behöver inte föranleda att revisorn måste avgå förutsatt att det kan konstateras att denna person saknar all anknytning till revisionsuppdraget liksom möjligheter att påverka dess utförande. Då någon person i revisionsgruppen äger aktier i revisionsklienten men det står klart att varken revisorn eller någon annan som deltar i revisionsuppdraget har någon faktiskt anknytning till denna person och personen inte har någon insyn i uppdraget. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 3.5.2.2 Motåtgärder Kan revisorn visa att det går att vidta motåtgärder, eller har vidtagits motåtgärder, som gör att uppdraget kan genomföras utan att det finns anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet så behöver han eller hon inte avböja eller avsäga sig uppdraget. De motåtgärder som krävs beror på vilket hot som föreligger i den konkreta situationen. Ju starkare hot desto kraftigare motåtgärder. Ibland kan det räcka med att man utför interna åtgärder inom byrån och ibland kan det krävas en extern kontrollåtgärd för att undanröja hotet. Här hänvisar man till god revisorssed då lagen inte ger något uttömmande svar på åtgärder som måste vidtas. Vissa slag av oberoendehot kan över huvudtaget inte åtgärdas såsom när revisorn eller någon inom revisionsgruppen har betydande ekonomiska intressen i revisionsklienten. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 25

Informativa åtgärder Vid enklare fall kan det vara tillräckligt att revisorn lämnar informativa åtgärder. Detta kan till exempel vara vid självgranskningshot att revisorn särskilt redogör i sitt granskningsutlåtande om sitt ställningstagande i den aktuella frågan och skälen till det. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Byråinterna åtgärder I de fall, där förtroenderisken är större men ändå framstår som mindre allvarlig, kan goda rutiner inom byrån, såsom interna kvalitetssäkringssystem, vara tillräckliga. Ibland kan det vara nödvändigt att dra tydliga gränser mellan olika företag och verksamhetsgrenar inom samma revisionsbyrå. Detta för att minska risken för att revisorn kommer under påverkan av andra inom revisionsgruppen. Ibland kan hotet mot förtroendet neutraliseras genom att en annan revisor lämnar en second opinion. Rådgivning av normal karaktär, såsom föranletts av granskningsuppdraget, bör inte medföra att man behöver vidta externa åtgärder. Oberoendehot som beror på att samma revisor haft samma uppdrag under lång tid kan ibland neutraliseras genom att en revisor utanför revisionsgruppen de vill säga att revisionsgruppen utför kompletterande granskning. Ibland kan dock revisorsbyte vara nödvändigt. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Externa åtgärder I vissa fall räcker det inte med interna kontrollåtgärder. Detta kan vara fall då revisorn, eller någon inom samma revisionsgrupp, lämnat fristående rådgivning i en fråga som rör granskningsuppdraget och som är av väsentligt betydelse för revisionsklienten, samt innefattar skönsmässiga bedömningar och där valet mellan möjliga lösningar har 26

en stor betydelse för revisionsklientens ställning och resultat. I sådana fall bör endast externa kontrollåtgärder neutralisera oberoendehotet. Exempel på extern kontrollåtgärd i sådana fall kan vara en kompletterande granskning av en yrkesrevisor utanför revisionsgruppen som avger en second opinion. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Om motåtgärder inte räcker till I de fall då hoten mot revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet är så pass allvarliga att inga motåtgärder räcker till för att neutralisera hoten är revisorn alltid skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) Förhandsbesked hos Revisorsnämnden En revisor har alltid möjlighet att ansöka om ett förhandsbesked hos Revisorsnämnden i fråga om det finns förtroenderubbande omständigheter som hindrar honom eller henne från att acceptera eller behålla ett revisionsuppdrag. Revisorsnämnden kan då i förhandsbeskedet uttala sig om revisorns opartiskhet, självständighet eller objektivitet ifrågasätts. Ett förhandsbesked från Revisorsnämnden är bindande för nämnden då det vinner laga kraft. Förhandsbeskedet upphör dock att gälla vid förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet avser. (Regler om revisorer och revision FAR 2002) 3.5.3 Steg 3- Analysen dokumenteras Analysmodellen innehåller en skyldighet för revisorn att dokumentera de överväganden som han eller hon har gjort vid analysen. Varje förhållande av betydelse för tillämpningen av Analysmodellen bör dokumenteras och lämnas upplysning om. Av dokumentationen bör framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller 27