Det kildinsamiska skriftspråkets

Det kildinsamiska skriftspråkets historia Michael Rießler Skandinavisches Seminar Albert-Ludwigs-Universität Freiburg i. Br. 14 maj 2011 1 / 24

Introduktion Introduktion Egen bakgrund Universitetslektor i nordiska språk Teoretisk forskning om språk i Norden Dokumentation av samiska språk i Ryssland Språkarkiv Grammatik Ordbok Språkdokumentation, Lujavv r, augusti 2009 (A. A. Antonova, M. Rießler) 2 / 24

Introduktion Samiska i Ryssland Akkalasamiska Kanske inga språkutövare idag Kyrilliskt skriftspråk (enbart avsnitt 23 28 i Mattheusevangeliet, 1878) 3 / 24

Introduktion Samiska i Ryssland Tersamiska Äldsta samiska språkdokument (ordlista 1557) Högst 30 språkutövare idag Kyrilliskt skriftspråk (enbart ett litet diktband, 1989) 4 / 24

Det kildinsamiska skriftspråkets historia Introduktion Samiska i Ryssland Tersamiska Äldsta samiska språkdokument (ordlista 1557) Högst 30 språkutövare idag Kyrilliskt skriftspråk (enbart ett litet diktband, 1989) 5 / 24

Introduktion Samiska i Ryssland Skoltsamiska Finland, Norge, Russland Kanske 300 språkutövare idag (nästan bara Finland) Kyrilliskt skriftspråk (1894 95); latinskt skriftspråk sedan 1970-talet 6 / 24

Det kildinsamiska skriftspråkets historia Introduktion Samiska i Ryssland Skoltsamiska Finland, Norge, Russland Kanske 300 språkutövare idag (nästan bara Finland) Kyrilliskt skriftspråk (1894 95); latinskt skriftspråk sedan 1970-talet 7 / 24

Introduktion Samiska i Ryssland Kildinsamiska 100 800 språkutövare Förhållandevis lång skriftkultur (sedan 1878) Litteratur, översättningslitteratur, internet 8 / 24

Fran Mattheusevangeliet och kommunistiska pamfletter till Wikipedia Historisk överblick Lingvistisk bakgrund Diskussion Ortografi (= Regler hur språkljud representeras systematiskt i skrift) Alfabet (= Konventionaliserat system av skrifttecken [bokstäver] för ett språk) Skriftspråk (= Språk som har alfabet och ortografiska regler) 9 / 24

Historisk överblick Kristen mission (1800-talets slut) Махьтвеест Пась-Евангели самас (Mah'tveest Pas'-Evangeli samas). Helsinki 1878. Mattheusevangeliet (avsnitt 1 22) Översättare: Arvid Genetz (finsk lingvist, tillsammans med en samisk konsultant) Kyrillisk ortografi: dåtida ryska alfabetet Skriftspråket kom inte i bruk. 10 / 24

Historisk överblick Kommunistisk mission (1920 30-talet) Sedan 1920-talet: skapa skriftspråk för urfolk i Sovjetunionens nordliga och östliga områden; utbilda lärare i urfolksspråken Latinsk ortografi: det så kallade Unifierade nordliga alfabetet Skriftspråk: Flera läroböcker i samiska och andra ämnen, textböcker, kommunistiska pamfletter 11 / 24

Historisk överblick Stalinterror (sedan 1936) Latinsk ortografi byts ut mot kyrillisk Många urfolkslärare och forskare avrättas Officiellt bruk av urfolksspråk sanktioneras Skriftspråket kom fullständigt ur bruk igen. 12 / 24

Det kildinsamiska skriftspråkets historia Historisk överblick Sovjetisk revitaliseringsmission Sedan 1950-talet samisk språk- forskning i Petrozavodsk (G. M. Kert), Tallinn (K. Kont) m.m. Sedan 1970-talet samisk pedago- gisk forskning i Murmansk (R. D. Kuruč med samiska medarbetare) Läroböcker, ordböcker, textböcker, litteratur Skriftspråket kom i bruk igen (bland den utbildade eliten och mest som symbolisk skriftkultur ). 13 / 24

Historisk överblick Post-Sovjetisk modernisering och revitalisering Sedan 1990-talet fler litterära texter Översättningslitteratur till kildinsamiska (prosa och lyrik) Läromaterial och texter utan förlagspublikation SMS, Email, Facebook (2010), Wikipedia (2011) 14 / 24

Lingvistisk bakgrund och ortografivarianter Kildinsaamisk fonologi Många konsonantljud p b t d k g p j b j t j d j k j g j mh m nh n nj ŋ mh j m j nh j n j ŋ j rh rh j r r j f v s z š ž h f j v j s j z j š j ž j h j c ʒ č ǯ c j ʒ j jh j lh l lj lh j 15 / 24

Lingvistisk bakgrund och ortografivarianter Kildinsaamisk fonologi Många konsonantljud (långt fler än t.ex. pitesamiska) p b t d k g p j b j t j d j k j g j mh m nh n nj ŋ mh j m j nh j n j ŋ j rh rh j r r j f v s z š ž h f j v j s j z j š j ž j h j c ʒ č ǯ c j ʒ j jh j lh l lj lh j 16 / 24

Lingvistisk bakgrund och ortografivarianter Alfabetets utveckling 1878 (ryskt alfabet plus nasal velar [nj]) А Б В Г Д Е Ё Ж З І И Й К Л М Н ŋ О П Р С Ѳ Т У Ф Х Ц Ч Ш Ъ Ы Ь Ҍ Э Ю Я 17 / 24

Lingvistisk bakgrund och ortografivarianter Alfabetets utveckling 1878 (ryskt alfabet plus nasal velar [nj]) А Б В Г Д Е Ё Ж З І И Й К Л М Н ŋ О П Р С Ѳ Т У Ф Х Ц Ч Ш Ъ Ы Ь Ҍ Э Ю Я 1982 (plus vokallängd, ostämda konsonanter, halv-palatalisering ) А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З И Ӣ Й К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я 18 / 24

Lingvistisk bakgrund och ortografivarianter Alfabetets utveckling 1878 (ryskt alfabet plus nasal velar [nj]) А Б В Г Д Е Ё Ж З І И Й К Л М Н ŋ О П Р С Ѳ Т У Ф Х Ц Ч Ш Ъ Ы Ь Ҍ Э Ю Я 1982 (plus vokallängd, ostämda konsonanter, halv-palatalisering ) А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З И Ӣ Й К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я 1985 (plus en till ostämd konsonant, preaspiration) А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З Һ И Ӣ Й Ј К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я 19 / 24

Lingvistisk bakgrund och ortografivarianter Alfabetets utveckling 1878 (ryskt alfabet plus nasal velar [nj]) А Б В Г Д Е Ё Ж З І И Й К Л М Н ŋ О П Р С Ѳ Т У Ф Х Ц Ч Ш Ъ Ы Ь Ҍ Э Ю Я 1982 (plus vokallängd, ostämda konsonanter, halv-palatalisering ) А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З И Ӣ Й К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я 1985 (plus en till ostämd konsonant, preaspiration) А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З Һ И Ӣ Й Ј К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я 1991 (nya tecken för den nya ostämda konsonanten och preaspiration) А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З ' И Ӣ Й Ҋ К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я 20 / 24

Lingvistisk bakgrund och ortografivarianter Ortografistrid? Variant Antonova А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З (ХХ) И Ӣ Й (ЙХ) К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я Variant Kuruč А А Ӓ Б В Г Д Е Е Ё Ё Ж З Һ И Ӣ Й Ј К Л Ӆ М Ӎ Н Ӊ Ӈ О О П Р Ҏ С Т У Ӯ Ф Х Ц Ч Ш Щ Ъ Ы Ь Ҍ Э Э Ӭ Ю Ю Я Я Andra (mer osystematiska!) stavningsvarianter лоаннҍт ~лоа ннҍт ~ло а ннҍт (NSa loddi) Луяввьр ~Луя ввьр (NSa Lujávri) нызан ~ныззан (NSa nisu) 21 / 24

Språkets funktion Kommunikationsmedel Vetande, kunskap, information Identitet, inställning, makt Kildinsamiska fungerar knappast som kommunikationsmedel i den konkreta meningen idag. Men kildinsamiska är ändå bland de viktigaste identitetsmarkörer: Symboliskt språkbruk är mycket viktigt ( Тиррв! ). Språket är alltid närvarande i diskurser om samisk etnicitet ( Vem är vi? ). Nästan halfparten av kildinsamer (fler än det finns språkutövare) kräver samiska som sitt språk (t.ex. i folkräkningen). 22 / 24

Det kildinsamiska skriftspråket Försök att introducera ett skriftspråk upifrån (utifrån det samiska samhället) misslyckades flera gånger. Kildinsamiskt skrivande inifrån (utan missionärer, kommunister, specialister ) kommer kanske igång nu. 23 / 24

Finns det en ortografistrid? I ideologien ( Jag är specialist! ) och identitetsdiskursen ( De där i Murmansk vs. Vi här i Lujavv'r ) finns den, men inte i praktiken. Idag finns det bara tre officiella skribenter (bara två av dem strider ), som accepterar dock i praktiken den andra varianten. Det finns fler skribenter som skriver inofficiellt och använder ingen av de officiella ortografivarianterna. Mest problematiskt för dessa skribenter är inte ortografistriden utan avsaknad av verktyg och infrastruktur (ordböcker, tastatur, etc.) för att skriva eller lära sig skriva. 24 / 24