ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-114



Relevanta dokument
FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Minska löneskillnaderna mellan könen.

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-6

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

SV Förenade i mångfalden SV A8-0076/1. Ändringsförslag

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-7

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2008/2026(BUD)

JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

A8-0163/1. Europaparlamentets resolution om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

1. Introduktion. 2. EU:s politik avseende förenlighet

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Bryssel den 12 september 2001

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2008/2039(INI)

Plenarhandling. om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen (2011/2244(INI))

EUROPAPARLAMENTET YTTRANDE. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2007/2261(INI)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT

ANTAGNA TEXTER. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 014, 20/01/1998 s

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Ansvarig: Personalchefen

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Utskottet för regional utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 543. Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE v04.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Ordförandeskapet har lagt fram ett utkast till rådets slutsatser med titeln Svar på kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19

SV Förenade i mångfalden SV B8-0547/1. Ändringsförslag

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2011 om situationen för ensamstående mödrar (2011/2049(INI))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-17

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Utskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Transkript:

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 9.12.2009 2009/2101(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-114 Förslag till betänkande Marc Tarabella (PE429.680v01-00) Jämställdhet mellan kvinnor och män 2009 (2009/2101(INI)) AM\798820.doc PE430.929v01-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_NonLegReport PE430.929v01-00 2/57 AM\798820.doc

1 Edit Bauer Beaktandeled 1 med beaktande av artiklarna 2, 3.2 och 141 i EG-fördraget, med beaktande av artiklarna 2, 3.3 och 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, 2 Edite Estrela Beaktandeled 5 a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin 1, Or. pt 3 Edit Bauer Beaktandeled 11a (nytt) med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979, 1 Antagna texter, P6_TA(2009)0062. AM\798820.doc 3/57 PE430.929v01-00

4 Edit Bauer Beaktandeled 12a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 26 november 2009 om avskaffande av våld mot kvinnor, 5 Edit Bauer Beaktandeled 13a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 25 november 2009 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst Stockholmsprogrammet, 6 Iratxe García Pérez Skäl -A (nytt) -A. Jämställdhet är en av EU:s grundläggande principer enligt PE430.929v01-00 4/57 AM\798820.doc

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, men trots att det gjorts betydande framsteg råder det fortfarande bristande jämställdhet på en mängd områden. Or. es 7 Astrid Lulling Skäl A A. Europeiska unionen är mitt inne i en omfattande ekonomisk, finansiell och samhällelig kris som får särskilda konsekvenser för kvinnors situation i arbetslivet och privat. A. Europeiska unionen är mitt inne i en omfattande ekonomisk, finansiell och samhällelig kris som får särskilda konsekvenser för kvinnors situation i arbetslivet. 8 Edite Estrela Skäl Aa (nytt) Aa. Moderskap och faderskap måste betraktas som grundläggande rättigheter som är avgörande för den sociala balansen i samhället och på EU-nivå finns det ett direktiv om mammaledighet 1 och ett direktiv om föräldraledighet 2, men 1 Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1). 2 Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, AM\798820.doc 5/57 PE430.929v01-00

hittills har det inte utarbetats någon lagstiftning om pappaledighet. Or. pt 9 Edit Bauer Skäl B B. De uppgifter som finns tillgängliga visar att krisen i sitt inledningsskede slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer. Uppgifterna omfattar dock inte deltidsarbete, och bland kvinnliga arbetstagare arbetar 31,1 procent deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn och utgör två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för att kvinnor kommer att drabbas dubbelt av krisen i samband med kommande budgetåtstramningar som leder till att utbudet av offentliga tjänster skärs ned. B. De uppgifter som finns tillgängliga visar att krisen i sitt inledningsskede slog hårdare mot män än mot kvinnor. Totalt sett beräknas kvinnor dock drabbas mycket hårdare än män av den ekonomiska krisens följder. 10 Astrid Lulling Skäl B B. De uppgifter som finns tillgängliga visar B. De uppgifter som finns tillgängliga visar CEEP och EFS (EGT L 145, 19.6.1996, s. 4.) PE430.929v01-00 6/57 AM\798820.doc

att krisen i sitt inledningsskede slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer. Uppgifterna omfattar dock inte deltidsarbete, och bland kvinnliga arbetstagare arbetar 31,1 procent deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn och utgör två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för att kvinnor kommer att drabbas dubbelt av krisen i samband med kommande budgetåtstramningar som leder till att utbudet av offentliga tjänster skärs ned. att krisen i sitt inledningsskede slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer. Bland kvinnliga arbetstagare arbetar 31,1 procent deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnor är överrepresenterade inom vissa delar av den offentliga sektorn och utgör i vissa medlemsstater upp till två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för att särskilt kvinnor kommer att drabbas av krisen i samband med budgetåtstramningar i dessa sektorer. 11 Ilda Figueiredo Skäl B B. De uppgifter som finns tillgängliga visar att krisen i sitt inledningsskede slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer. Uppgifterna omfattar dock inte deltidsarbete, och bland kvinnliga arbetstagare arbetar 31,1 procent deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn och utgör två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för att kvinnor kommer att drabbas dubbelt av krisen i samband med kommande budgetåtstramningar som leder till att utbudet av offentliga tjänster skärs ned. B. De uppgifter som finns tillgängliga visar att krisen i sitt inledningsskede generellt sett slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer, men att situationen ser annorlunda ut i vissa länder och inom vissa sektorer, framför allt inom de traditionella industrierna med stor andel kvinnlig arbetskraft, där det förekommit många nedläggningar och utlokaliseringar av multinationella företag. Uppgifterna omfattar dock inte deltidsarbete, och bland kvinnliga arbetstagare arbetar 31,1 procent deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn och utgör två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för AM\798820.doc 7/57 PE430.929v01-00

att kvinnor kommer att drabbas dubbelt av krisen i samband med kommande budgetåtstramningar som leder till att utbudet av offentliga tjänster skärs ned. Or. pt 12 Sophia in 't Veld Skäl B B. De uppgifter som finns tillgängliga visar att krisen i sitt inledningsskede slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer. Uppgifterna omfattar dock inte deltidsarbete, och bland kvinnliga arbetstagare arbetar 31,1 procent deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn och utgör två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för att kvinnor kommer att drabbas dubbelt av krisen i samband med kommande budgetåtstramningar som leder till att utbudet av offentliga tjänster skärs ned. B. De uppgifter som finns tillgängliga visar att krisen i sitt inledningsskede slog hårdare mot män än mot kvinnor till följd av den sneda könsfördelningen inom olika yrken och sektorer. Uppgifterna omfattar dock inte deltidsarbete, och bland kvinnliga arbetstagare arbetar 31,1 procent deltid medan motsvarande siffra för männen är 7,9 procent. Kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn och utgör två tredjedelar av de anställda inom skola, vård och omsorg. Det finns således en risk för att kvinnor kommer att drabbas dubbelt av krisen i samband med kommande budgetåtstramningar som leder till att utbudet av offentliga tjänster skärs ned. Därför är det viktigt att undvika och begränsa alltför stora underskott och offentliga skulder. 13 Edit Bauer Skäl Ba (nytt) PE430.929v01-00 8/57 AM\798820.doc

Ba. Kvinnor innehar ungefär 60 procent av alla universitetsexamina i EU, men på grund av den sneda könsfördelningen i vissa yrken och sektorer avspeglas inte detta i deras ställning på arbetsmarknaden, där andelen kvinnor som arbetar deltid är 31,1 procent (att jämföra med 7,9 procent av de manliga arbetstagarna) och där den kvinnliga sysselsättningen ökar i redan kvinnodominerade sektorer. 14 Astrid Lulling Skäl C C. Kvinnor löper normalt sett större risk att drabbas av fattigdom, i synnerhet ensamstående mödrar och kvinnor över 65 år, och i kristider riskerar deras situation att förvärras. C. Vissa grupper av kvinnor löper normalt sett större risk att drabbas av fattigdom, i synnerhet ensamstående mödrar och kvinnor över 65 år vars pensioner ligger nära existensminimum eftersom de helt eller tillfälligt lämnat arbetsmarknaden för att ta hand om familjen, och i kristider riskerar deras situation att förvärras. 15 Sylvie Guillaume, Marc Tarabella Skäl C AM\798820.doc 9/57 PE430.929v01-00

C. Kvinnor löper normalt sett större risk att drabbas av fattigdom, i synnerhet ensamstående mödrar och kvinnor över 65 år, och i kristider riskerar deras situation att förvärras. C. Kvinnor löper normalt sett större risk att drabbas av fattigdom och låga pensioner, i synnerhet ensamstående mödrar och kvinnor över 65 år, och i kristider riskerar deras situation att förvärras. 16 Sophia in 't Veld Skäl C C. Kvinnor löper normalt sett större risk att drabbas av fattigdom, i synnerhet ensamstående mödrar och kvinnor över 65 år, och i kristider riskerar deras situation att förvärras. C. Kvinnor löper normalt sett större risk att drabbas av fattigdom, i synnerhet ensamstående mödrar och kvinnor över 65 år, och i kristider riskerar deras situation att förvärras. De flesta politiska åtgärder syftar till att stötta barnfamiljer, trots att upp till 35 procent av alla hushåll är ensamhushåll, som i de flesta fall utgörs av en kvinna. 17 Astrid Lulling Skäl D D. Andelen sysselsatta kvinnor har visserligen stigit kontinuerligt sedan år 2000 och låg 2008 på 59,1 procent, men kvinnors anställningsvillkor har inte förbättrats. Den sneda könsfördelning som fortfarande råder inom vissa yrken och sektorer är till kvinnors nackdel. D. Andelen sysselsatta kvinnor är i genomsnitt 59,1 procent, med kraftiga variationer från 37,4 procent på Malta till 74,3 procent i Danmark, och den sneda könsfördelning som fortfarande råder inom vissa yrken och sektorer är till kvinnors nackdel. PE430.929v01-00 10/57 AM\798820.doc

18 Edite Estrela Skäl Da (nytt) Da. Företagen inom den sociala ekonomin är ett exempel på framgångsrikt kvinnligt företagande som förbättrar kvinnornas sociala ställning, främjar deras ekonomiska självständighet och gör det lättare att förena arbete och familjeliv, bland annat genom att erbjuda barnomsorg samt omsorg om äldre och personer med funktionshinder. Or. pt 19 Astrid Lulling Skäl E E. Löneskillnaden mellan kvinnor och män har legat kvar på en hög nivå (mellan 14 och 17,4 procent) sedan år 2000, trots de många åtgärder som kommissionen har vidtagit och trots medlemsstaternas åtaganden på området. E. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män har legat kvar på en hög nivå (mellan 14 och 17,4 procent) sedan år 2000, trots de många åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna har vidtagit på området. AM\798820.doc 11/57 PE430.929v01-00

20 Edit Bauer Skäl Ea (nytt) Ea. Löneklyftan är ännu större i den privata sektorn (cirka 29 procent) och för invandrarkvinnor, kvinnor med funktionshinder, kvinnor i minoritetsgrupper och kvinnor utan kvalifikationer. 21 Iratxe García Pérez Skäl Ea (nytt) Ea. En kvinna måste arbeta till den 22 februari (det vill säga 418 dagar) innan hon börjar tjäna lika mycket som en man under ett år. Or. es 22 Sylvie Guillaume Skäl H H. Den sneda könsfördelningen inom vissa yrken och sektorer samt de stereotypa könsrollsmönstren drabbar även männen. H. Den sneda könsfördelningen inom vissa yrken och sektorer samt de stereotypa könsrollsmönstren drabbar även männen, om än inte lika uttalat. PE430.929v01-00 12/57 AM\798820.doc

23 Astrid Lulling Skäl I I. Om jämställdheten ska kunna främjas och genomföras i praktiken måste män och kvinnor dela på ansvaret för hem och familj, bl.a. genom att män ökar sitt uttag av föräldraledighet. I. Om jämställdheten ska kunna främjas och genomföras i praktiken måste män och kvinnor bättre dela på ansvaret för hem och familj. 24 Tadeusz Cymański Skäl I I. Om jämställdheten ska kunna främjas och genomföras i praktiken måste män och kvinnor dela på ansvaret för hem och familj, bl.a. genom att män ökar sitt uttag av föräldraledighet. I. Om män och kvinnor delar på ansvaret för hem och familj, bl.a. genom ett ökat uttag av ledighet, kan detta bidra till genomförandet av jämställdheten. Or. pl 25 Sophia in 't Veld Skäl I I. Om jämställdheten ska kunna främjas I. Om jämställdheten ska kunna främjas AM\798820.doc 13/57 PE430.929v01-00

och genomföras i praktiken måste män och kvinnor dela på ansvaret för hem och familj, bl.a. genom att män ökar sitt uttag av föräldraledighet. och genomföras i praktiken måste män och kvinnor dela på ansvaret för hem och familj, bl.a. genom att män ökar sitt uttag av föräldraledighet. I arbetsmarknadsparternas ramavtal om föräldraledighet från juli 2009 berörs beklagligt nog inte frågan om betald ledighet, som skulle få avgörande betydelse för mäns uttag och för en jämlik fördelning av yrkesarbete och familjeansvar mellan kvinnor och män. 26 Iratxe García Pérez Skäl Ia (nytt) Ia. Tillgång till barnomsorg och omsorg om äldre och andra omsorgsberoende personer är oerhört viktigt för en jämn fördelning av kvinnor och män på arbetsmarknaden och inom utbildningen. Or. es 27 Sylvie Guillaume Skäl K K. Kvinnor innehar 58,9 procent av alla universitetsexamina i EU och är överrepresenterade på utbildningar i ekonomi, förvaltning och juridik. Däremot är de fortfarande underrepresenterade i ansvarsfulla K. Kvinnor innehar 58,9 procent av alla universitetsexamina i EU men är fortfarande underrepresenterade i ansvarsfulla befattningar i det privata näringslivet, som är avgörande för den ekonomiska återhämtningen, liksom inom PE430.929v01-00 14/57 AM\798820.doc

befattningar inom näringsliv och politik. Den låga andelen kvinnliga högskoleingenjörer och kvinnor med examen i datateknik eller fysik gör att kvinnor är underrepresenterade i den privata sektorn, som är avgörande för den ekonomiska återhämtningen. förvaltning och politik. 28 Astrid Lulling Skäl K K. Kvinnor innehar 58,9 procent av alla universitetsexamina i EU och är överrepresenterade på utbildningar i ekonomi, förvaltning och juridik. Däremot är de fortfarande underrepresenterade i ansvarsfulla befattningar inom näringsliv och politik. Den låga andelen kvinnliga högskoleingenjörer och kvinnor med examen i datateknik eller fysik gör att kvinnor är underrepresenterade i den privata sektorn, som är avgörande för den ekonomiska återhämtningen. K. Kvinnor innehar enligt färska siffror 58,9 procent av alla universitetsexamina i EU och är överrepresenterade på utbildningar i ekonomi, förvaltning och juridik. Däremot är de fortfarande underrepresenterade i ansvarsfulla befattningar inom näringsliv och politik. Den låga andelen kvinnliga högskoleingenjörer och kvinnor med examen i datateknik eller fysik gör att kvinnor är underrepresenterade i den privata sektorn, som är avgörande för den ekonomiska återhämtningen. 29 Sophia in 't Veld Skäl K K. Kvinnor innehar 58,9 procent av alla universitetsexamina i EU och är K. Kvinnor innehar 58,9 procent av alla universitetsexamina i EU och är AM\798820.doc 15/57 PE430.929v01-00

överrepresenterade på utbildningar i ekonomi, förvaltning och juridik. Däremot är de fortfarande underrepresenterade i ansvarsfulla befattningar inom näringsliv och politik. Den låga andelen kvinnliga högskoleingenjörer och kvinnor med examen i datateknik eller fysik gör att kvinnor är underrepresenterade i den privata sektorn, som är avgörande för den ekonomiska återhämtningen. överrepresenterade på utbildningar i ekonomi, förvaltning och juridik. Däremot är de fortfarande underrepresenterade i ansvarsfulla befattningar inom näringsliv och politik. Den låga andelen kvinnliga högskoleingenjörer och kvinnor med examen i datateknik eller fysik gör att kvinnor är underrepresenterade i den privata sektorn, som är avgörande för den ekonomiska återhämtningen. Den sneda könsfördelningen i IT-sektorn har förvärrats i stället för att förbättras med tiden. 30 Astrid Lulling Skäl L L. Andelen kvinnor i Europaparlamentet var 32,1 procent under valperioden 2004 2009 och ökade till 35 procent efter valet den 7 juni 2009. Andelen kvinnliga ordförande i de parlamentariska utskotten steg från 25 procent till 41 procent och andelen kvinnliga vice talmän i parlamentet ökade från 28,5 procent till 42,8 procent. L. Andelen kvinnor i Europaparlamentet var 32,1 procent under valperioden 2004 2009 och ökade till 35 procent efter valet den 7 juni 2009. Andelen kvinnliga ordförande i de parlamentariska utskotten steg från 25 procent till 41 procent och andelen kvinnliga vice talmän i parlamentet ökade från 28,5 procent till 42,8 procent, men antalet kvinnliga kvestorer minskade från tre till två. 31 Iratxe García Pérez Skäl La (nytt) PE430.929v01-00 16/57 AM\798820.doc

La. Levnadsvillkoren för vissa grupper av kvinnor som ofta möter flera olika svårigheter och risker och utsätts för dubbel diskriminering särskilt kvinnor med funktionshinder, kvinnor med omsorgsansvar, äldre kvinnor, kvinnor som tillhör minoriteter och invandrarkvinnor håller på att försämras. Or. es 32 Astrid Lulling Skäl M M. Invandrarkvinnor blir dubbelt diskriminerade på arbetsmarknaden, både för att de är kvinnor och för att de är invandrare. Var femte högutbildad kvinnlig invandrare har ett okvalificerat arbete, och invandrarkvinnor som arbetar inom de sociala sektorerna och i hushållssektorn är särskilt utsatta. M. De flesta invandrarkvinnor blir dubbelt diskriminerade på arbetsmarknaden, både för att de är kvinnor och för att de är invandrare. Var femte högutbildad kvinnlig invandrare har ett okvalificerat arbete, och invandrarkvinnor som arbetar i hushållssektorn, i hotell- och restaurangbranschen samt i jordbruket är särskilt utsatta. 33 Iratxe García Pérez Skäl Ma (nytt) Ma. Sysselsättningsgraden för såväl män som kvinnor är lägre i landsbygdsområden och många kvinnor är dessutom aldrig aktiva på den officiella AM\798820.doc 17/57 PE430.929v01-00

arbetsmarknaden, varför de inte registreras som arbetssökande och inte ingår i arbetslöshetsstatistiken. Detta leder till särskilda ekonomiska och rättsliga svårigheter i samband med rätten till föräldraledighet och sjukskrivning, intjänande av pensionsrättigheter och tillgång till social trygghet och till problem i händelse av skilsmässa. Landsbygdsområdena drabbas hårt av bristen på högkvalitativa arbetstillfällen. Or. es 34 Lívia Járóka Skäl Ma (nytt) Ma. Kvinnor i minoritetsgrupper, särskilt kvinnliga romer, drabbas ofta av flerfaldig diskriminering på grund av både etnisk tillhörighet och kön. Förekomsten av flerfaldig diskriminering hanteras inte på ett tillfredsställande sätt av de nationella organen för likabehandling. 35 Edit Bauer Skäl Ma (nytt) Ma. Människohandel är en modern form av slaveri, och det är fortfarande kvinnor och flickor som oftast blir offer för PE430.929v01-00 18/57 AM\798820.doc

människohandel. 36 Edit Bauer Skäl N N. I sin ovan nämnda resolution av den 3 september 2008 uppmanade Europaparlamentet medlemsstaterna att snarast ratificera Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, men i dagsläget har endast 16 av unionens medlemsstater ratificerat den. N. Några av medlemsstaterna har fortfarande inte ratificerat Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som är det starkaste europeiska rättsliga instrumentet i kampen mot människohandel eftersom det i konventionen slås fast att människohandel är ett brott och en kränkning av mänskliga rättigheter samt en kränkning av den mänskliga värdigheten och integriteten. 37 Iratxe García Pérez Skäl Na (nytt) Na. Våld mot kvinnor utgör ett av de främsta hindren för jämställdhet; det är en av de mest utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och känner inte några geografiska, ekonomiska eller sociala gränser. Ett alarmerande stort antal kvinnor utsätts för våld. Or. es AM\798820.doc 19/57 PE430.929v01-00

38 Tadeusz Cymański Skäl P P. Sexuell och reproduktiv hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom och smärta, utan ett allmänt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som omfattar hela det reproduktiva systemet och alla dess funktioner. utgår Or. pl 39 Anna Záborská Skäl P P. Sexuell och reproduktiv hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom och smärta, utan ett allmänt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som omfattar hela det reproduktiva systemet och alla dess funktioner. utgår 40 Sophia in 't Veld Skäl P P. Sexuell och reproduktiv hälsa är inte P. Sexuell och reproduktiv hälsa är inte PE430.929v01-00 20/57 AM\798820.doc

bara frånvaro av sjukdom och smärta, utan ett allmänt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som omfattar hela det reproduktiva systemet och alla dess funktioner. bara frånvaro av sjukdom och smärta, utan ett allmänt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som omfattar hela det reproduktiva systemet och alla dess funktioner. En framgångsrik politik för sexuella och reproduktiva rättigheter förutsätter erkännandet av kvinnors fulla fysiska och sexuella självständighet samt åtgärder mot våld mot kvinnor. 41 Edite Estrela Skäl Pa (nytt) Pa. De demografiska tendenserna i EU kräver åtgärder som främjar barnafödandet; att stärka de befintliga åtgärderna för att göra det lättare att förena arbete och familjeliv utgör också en del av lösningen på de sjunkande födelsetalen. Or. pt 42 Edit Bauer Skäl Q Q. Europeiska jämställdhetsinstitutet inrättades officiellt 2006 och skulle ha inlett sin verksamhet senast den 19 januari 2008, vilket dock inte skedde. Q. Europeiska jämställdhetsinstitutet inrättades officiellt 2006 och skulle ha inlett sin verksamhet senast den 19 januari 2008, men fungerar fortfarande inte fullt ut. AM\798820.doc 21/57 PE430.929v01-00

43 Anna Záborská Skäl Qa (nytt) Qa. Ett av målen i Lissabonstrategin är att få in 60 procent av de arbetsföra kvinnorna på arbetsmarknaden, samtidigt som man vill främja högre födelsetal för att tackla framtidens demografiska utmaningar. Jämställdhet och balans mellan yrkesliv och privatliv förblir kärnfrågor i diskussionen om de demografiska förändringarna. 44 Anna Záborská Skäl Qb (nytt) Qb. Dessa två offentliga politikområden är inriktade på samma kvinnliga befolkningsgrupp, nämligen kvinnor mellan 18 och 49 år, vilka har tre viktiga roller samtidigt (som yrkesverksamma, som mödrar som tillsammans med fäderna tar hand om barnen och deras uppfostran, och som döttrar som tar hand om äldre, vårdbehövande eller funktionshindrade). Det är således lämpligt att utforma politikområdena med hänsyn både till de yrkesverksammas arbetsprestation och deras sociala roll. PE430.929v01-00 22/57 AM\798820.doc

45 Ilda Figueiredo Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin rapport Jämställdhet mellan kvinnor och män 2009 understryker vikten av att stärka jämställdhetsarbetet i det ostadiga konjunkturläget. 1. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin rapport Jämställdhet mellan kvinnor och män 2009 understryker vikten av att stärka jämställdhetsarbetet i det ostadiga konjunkturläget, men understryker att det behövs fler konkreta insatser och nya politiska strategier. Or. pt 46 Marije Cornelissen Punkt 2 2. Europaparlamentet anser att jämställdhetspolitiken måste integreras i alla stimulansplaner på europeisk, nationell och internationell nivå. 2. Europaparlamentet är kritiskt till att satsningarna för att få i gång den ekonomiska återhämtningen huvudsakligen är inriktade på mansdominerade yrken. Parlamentet framhåller att åtgärder som stöder mäns framtida sysselsättning snarare än kvinnors ökar den bristande jämställdheten mellan könen i stället för att minska den, och anser att jämställdhetspolitiken måste integreras i alla stimulansplaner på europeisk, nationell och internationell nivå. AM\798820.doc 23/57 PE430.929v01-00

47 Marije Cornelissen Punkt 2a (nytt) 2a. Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet, kommissionen och medlemsstaterna att försvara de sociala rättigheterna och se till att den ekonomiska och finansiella krisen inte leder till nedskärningar i sociala förmåner och offentliga tjänster, särskilt barnomsorg och äldreomsorg. Parlamentet påpekar att omsorgspolitiken och tillhandahållandet av omsorgstjänster har direkt inverkan på möjligheterna att uppnå jämställdhet. 48 Edit Bauer Punkt 3 3. Europaparlamentet noterar att den ekonomiska, sociala och finansiella krisen erbjuder EU ett tillfälle att skapa en mer produktiv och innovativ ekonomi och ett mer jämlikt och jämställt samhälle. 3. Europaparlamentet noterar att återhämtningsplanerna för att komma till rätta med den ekonomiska, sociala och finansiella krisen skapar ett tillfälle för EU att göra unionens ekonomi mer produktiv och innovativ med ett mer jämlikt och jämställt samhälle. PE430.929v01-00 24/57 AM\798820.doc

49 Sylvie Guillaume Punkt 3 3. Europaparlamentet noterar att den ekonomiska, sociala och finansiella krisen erbjuder EU ett tillfälle att skapa en mer produktiv och innovativ ekonomi och ett mer jämlikt och jämställt samhälle. 3. Europaparlamentet noterar att den ekonomiska, sociala och finansiella krisen erbjuder EU ett tillfälle att skapa en mer produktiv och innovativ ekonomi och ett mer jämställt samhälle. 50 Ilda Figueiredo Punkt 3 3. Europaparlamentet noterar att den ekonomiska, sociala och finansiella krisen erbjuder EU ett tillfälle att skapa en mer produktiv och innovativ ekonomi och ett mer jämlikt och jämställt samhälle. 3. Europaparlamentet noterar att den ekonomiska, sociala och finansiella krisen kan erbjuda EU ett tillfälle att skapa en mer produktiv och innovativ ekonomi och ett mer jämlikt och jämställt samhälle om man bedriver lämplig politik och vidtar ändamålsenliga åtgärder. Or. pt 51 Astrid Lulling Punkt 4 4. Kommissionen ombeds förse Europaparlamentet med detaljerad statistik över hur kvinnor och män påverkas av 4. Kommissionen ombeds förse Europaparlamentet med detaljerad statistik över hur kvinnor och män påverkas av AM\798820.doc 25/57 PE430.929v01-00

krisen, exempelvis i fråga om arbetslöshet och andelen deltidsanställningar, tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar, samt till följd av krisåtgärdernas konsekvenser för den offentliga tjänstesektorn. krisen, exempelvis i fråga om arbetslöshet och andelen deltidsanställningar, tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar. 52 Sylvie Guillaume Punkt 4 4. Kommissionen ombeds förse Europaparlamentet med detaljerad statistik över hur kvinnor och män påverkas av krisen, exempelvis i fråga om arbetslöshet och andelen deltidsanställningar, tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar, samt till följd av krisåtgärdernas konsekvenser för den offentliga tjänstesektorn. 4. Kommissionen ombeds förse Europaparlamentet med detaljerad statistik över hur kvinnor och män påverkas av krisen, exempelvis i fråga om arbetslöshet och andelen ofrivilliga deltidsanställningar, tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar, samt till följd av krisåtgärdernas konsekvenser för den offentliga tjänstesektorn. 53 Edite Estrela Punkt 4a (nytt) 4a. Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste värdesätta, stödja och stärka kvinnornas roll inom den sociala ekonomin med tanke på den höga kvinnliga sysselsättningsgraden inom denna sektor och dess tjänsters betydelse PE430.929v01-00 26/57 AM\798820.doc

för möjligheten att förena arbete och privatliv. Or. pt 54 Astrid Lulling Punkt 5 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en konsekvensanalys ur jämställdhetssynvinkel innan budgetåtstramningar genomförs för att undvika att dessa slår orättvist mot kvinnor. Med utgångspunkt i denna statistik och dessa konsekvensanalyser bör kommissionen och medlemsstaterna sedan utforma stimulansåtgärder som tar hänsyn till kvinnors och mäns särskilda behov och olika situationer, bland annat genom åtgärder och budgetförfaranden där jämställdhetsperspektivet integrerats ( gender mainstreaming och gender budgeting ). 5. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som måste genomföra budgetkonsolidering att undvika att denna slår orättvist mot kvinnor. Kommissionen och medlemsstaterna bör sedan utforma stimulansåtgärder som tar hänsyn till kvinnors och mäns särskilda behov och olika situationer, bland annat genom åtgärder och budgetförfaranden där jämställdhetsperspektivet integrerats ( gender mainstreaming och gender budgeting ). 55 Sophia in 't Veld Punkt 5 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en konsekvensanalys ur jämställdhetssynvinkel innan 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en konsekvensanalys ur jämställdhetssynvinkel innan AM\798820.doc 27/57 PE430.929v01-00

budgetåtstramningar genomförs för att undvika att dessa slår orättvist mot kvinnor. Med utgångspunkt i denna statistik och dessa konsekvensanalyser bör kommissionen och medlemsstaterna sedan utforma stimulansåtgärder som tar hänsyn till kvinnors och mäns särskilda behov och olika situationer, bland annat genom åtgärder och budgetförfaranden där jämställdhetsperspektivet integrerats ( gender mainstreaming och gender budgeting ). budgetåtstramningar genomförs för att undvika att dessa slår orättvist mot kvinnor. Kommissionen och medlemsstaterna bör sedan utforma stimulansåtgärder som tar hänsyn till kvinnors och mäns särskilda behov och olika situationer, bland annat genom åtgärder och budgetförfaranden där jämställdhetsperspektivet integrerats ( gender mainstreaming och gender budgeting ). 56 Marije Cornelissen Punkt 5 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en konsekvensanalys ur jämställdhetssynvinkel innan budgetåtstramningar genomförs för att undvika att dessa slår orättvist mot kvinnor. Med utgångspunkt i denna statistik och dessa konsekvensanalyser bör kommissionen och medlemsstaterna sedan utforma stimulansåtgärder som tar hänsyn till kvinnors och mäns särskilda behov och olika situationer, bland annat genom åtgärder och budgetförfaranden där jämställdhetsperspektivet integrerats ( gender mainstreaming och gender budgeting ). 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en konsekvensanalys ur jämställdhetssynvinkel innan beslut fattas för att undvika att dessa slår orättvist mot kvinnor. Med utgångspunkt i denna statistik och dessa konsekvensanalyser bör kommissionen och medlemsstaterna sedan utforma stimulansåtgärder som tar hänsyn till kvinnors och mäns särskilda behov och olika situationer, bland annat genom åtgärder och budgetförfaranden där jämställdhetsperspektivet integrerats ( gender mainstreaming och gender budgeting ). PE430.929v01-00 28/57 AM\798820.doc

57 Marije Cornelissen Punkt 5a (ny) 5a. Europaparlamentet är kritiskt till att jämställdhetsperspektivet i stort sett inte alls har integrerats i den aktuella Lissabonstrategin och uppmanar rådet och kommissionen att införa ett kapitel om jämställdhet i den kommande EU 2020-strategin, som ska ersätta Lissabonstrategin. 58 Lívia Járóka Punkt 5a (ny) 5a. Europaparlamentet uppmanar de nationella organen för likabehandling att införa samordnade metoder för att på ett bättre sätt kunna reagera på och hantera flerfaldig diskriminering. Vidare rekommenderar parlamentet å det starkaste att organen i fråga inför fortbildning för att lära domare, jurister och personal att upptäcka, förhindra och reagera på flerfaldig diskriminering. 59 Ilda Figueiredo AM\798820.doc 29/57 PE430.929v01-00

Punkt 6 6. Europaparlamentet gläds åt att EU snart har uppnått det mål om en kvinnlig sysselsättningsgrad på 60 procent senast 2010 som antogs vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 24 mars 2000. Parlamentet beklagar dock att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna och att siffran varierar från 37,4 procent på Malta till 74,3 procent i Danmark. Medlemsstaterna uppmanas därför att vidta de åtgärder som behövs för att direktiv 2006/54/EG ska kunna tillämpas fullt ut. 6. Europaparlamentet gläds åt att EU snart har uppnått det mål om en kvinnlig sysselsättningsgrad på 60 procent senast 2010 som antogs vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 24 mars 2000, men understryker att det tyvärr till avsevärd del rör sig om otrygg och lågavlönad sysselsättning. Parlamentet beklagar dock att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna och att siffran varierar från 37,4 procent på Malta till 74,3 procent i Danmark. Medlemsstaterna uppmanas därför att vidta de åtgärder som behövs för att direktiv 2006/54/EG ska kunna tillämpas fullt ut. Or. pt 60 Iratxe García Pérez Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta situationen för medhjälpande makar inom hantverk, handel, jordbruk, fiske och mindre familjeföretag ur ett jämställdhetsperspektiv och med hänsyn till att kvinnorna befinner sig i en mer utsatt situation än männen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla rättsliga former för samägande i syfte att garantera att kvinnors rättigheter erkänns fullt ut inom jordbrukssektorn samt att de får ett adekvat socialförsäkringsskydd och erkänsla för sitt arbete. Or. es PE430.929v01-00 30/57 AM\798820.doc

61 Marije Cornelissen Punkt 6a (ny) 6a. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder och tillämpa positiv särbehandling för att få in kvinnor i projekt och program för ekologisk omställning (dvs. i sektorn för förnybar energi) och i naturvetenskapliga och teknikintensiva yrken. 62 Iratxe García Pérez Punkt 6b (ny) 6b. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja kvinnligt företagande inom industrisektorn och att ge ekonomiskt stöd och upprätta strukturer för professionell rådgivning till kvinnor som startar företag samt att tillhandahålla lämplig utbildning. Or. es 63 Marije Cornelissen Punkt 6b (ny) AM\798820.doc 31/57 PE430.929v01-00

6b. Europaparlamentet påpekar att en egen inkomst och ett avlönat arbete alltjämt är nyckeln till kvinnors ekonomiska oberoende och till ökad jämställdhet i samhället i stort. Särskilt med tanke på det åldrande samhället behövs både män och kvinnor för att tillgodose behovet av arbetskraft. 64 Eva-Britt Svensson, Cornelia Ernst Punkt 7 7. Europaparlamentet konstaterar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ligger kvar på höga nivåer och att det fortfarande finns många skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genast genomföra direktiv 2006/54/EG och att särskilt främja likalönsprincipen. 7. Europaparlamentet konstaterar att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom eftersom löneskillnaderna mellan kvinnor och män ligger kvar på höga nivåer, och att det fortfarande finns många skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genast genomföra direktiv 2006/54/EG och att särskilt främja likalönsprincipen. 65 Astrid Lulling Punkt 7 7. Europaparlamentet konstaterar att 7. Europaparlamentet konstaterar att den PE430.929v01-00 32/57 AM\798820.doc

löneskillnaderna mellan kvinnor och män ligger kvar på höga nivåer och att det fortfarande finns många skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genast genomföra direktiv 2006/54/EG och att särskilt främja likalönsprincipen. genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män ligger kvar på en hög nivå och att det fortfarande finns många skillnader mellan medlemsstaterna och mellan olika sektorer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genast genomföra direktiv 2006/54/EG och att särskilt främja likalönsprincipen. 66 Sophia in 't Veld Punkt 7 7. Europaparlamentet konstaterar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ligger kvar på höga nivåer och att det fortfarande finns många skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genast genomföra direktiv 2006/54/EG och att särskilt främja likalönsprincipen. 7. Europaparlamentet konstaterar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ligger kvar på höga nivåer och att det fortfarande finns många skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genast genomföra direktiv 2006/54/EG och att särskilt främja principen om lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete. 67 Sylvie Guillaume, Marc Tarabella Punkt 7a (ny) 7a. Europaparlamentet anser också att man måste verka för att minska klyftan mellan kvinnor och män på pensionsområdet, där det faktum att kvinnor än i dag tar det största ansvaret AM\798820.doc 33/57 PE430.929v01-00

för familjen leder till fler avbrott i karriären och till att de över lag ägnar mindre tid än männen åt yrkeslivet. 68 Astrid Lulling Punkt 8 8. Europaparlamentet beklagar att kommissionen, trots den begäran parlamentet framförde i sin resolution av den 18 november 2008, fortfarande inte har lagt fram något förslag till rättsakt om översyn av den gällande lagstiftningen om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män. Kommissionen uppmanas således att lägga fram ett sådant förslag så snart som möjligt. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förklara varför den fortfarande inte har lagt fram något förslag till rättsakt om översyn av den gällande lagstiftningen om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män, trots den begäran parlamentet framförde i sin resolution av den 18 november 2008. 69 Iratxe García Pérez Punkt 8a (ny) 8a. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att utropa den 22 februari till den internationella dagen för lika lön för lika arbete. Or. es PE430.929v01-00 34/57 AM\798820.doc

70 Astrid Lulling Punkt 9 9. Europaparlamentet ger sitt stöd till kommissionens förfaranden mot de medlemsstater som inte genomfört gällande direktiv. Medlemsstaterna måste snarast införliva jämställdhetsdirektiven i nationell lagstiftning. 9. Europaparlamentet ger sitt stöd till kommissionens förfaranden mot de medlemsstater som inte genomfört gällande direktiv. De medlemsstater som ännu inte införlivat jämställdhetsdirektiven i nationell lagstiftning måste göra detta snarast och framför allt se till att de tillämpas korrekt. 71 Edit Bauer Punkt 9 9. Europaparlamentet ger sitt stöd till kommissionens förfaranden mot de medlemsstater som inte genomfört gällande direktiv. Medlemsstaterna måste snarast införliva jämställdhetsdirektiven i nationell lagstiftning. 9. Europaparlamentet ger sitt stöd till kommissionens förfaranden mot de medlemsstater som inte genomfört gällande direktiv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast införliva jämställdhetsdirektiven i nationell lagstiftning. 72 Edit Bauer Punkt 10 AM\798820.doc 35/57 PE430.929v01-00

10. Europaparlamentet önskar se att en europeisk stadga om kvinnors rättigheter utarbetas så snart som möjligt för att stärka kvinnors faktiska rättigheter i hela EU och inrätta mekanismer som garanterar jämställdheten på alla samhälleliga, ekonomiska och politiska områden. utgår 73 Sophia in 't Veld Punkt 10 10. Europaparlamentet önskar se att en europeisk stadga om kvinnors rättigheter utarbetas så snart som möjligt för att stärka kvinnors faktiska rättigheter i hela EU och inrätta mekanismer som garanterar jämställdheten på alla samhälleliga, ekonomiska och politiska områden. utgår 74 Astrid Lulling Punkt 10 10. Europaparlamentet önskar se att en europeisk stadga om kvinnors rättigheter utarbetas så snart som möjligt för att stärka kvinnors faktiska rättigheter i hela EU och inrätta mekanismer som garanterar jämställdheten på alla utgår PE430.929v01-00 36/57 AM\798820.doc

samhälleliga, ekonomiska och politiska områden. 75 Barbara Matera Punkt 10 10. Europaparlamentet önskar se att en europeisk stadga om kvinnors rättigheter utarbetas så snart som möjligt för att stärka kvinnors faktiska rättigheter i hela EU och inrätta mekanismer som garanterar jämställdheten på alla samhälleliga, ekonomiska och politiska områden. utgår Or. it 76 Anna Záborská Punkt 10 10. Europaparlamentet önskar se att en europeisk stadga om kvinnors rättigheter utarbetas så snart som möjligt för att stärka kvinnors faktiska rättigheter i hela EU och inrätta mekanismer som garanterar jämställdheten på alla samhälleliga, ekonomiska och politiska områden. utgår AM\798820.doc 37/57 PE430.929v01-00

77 Sylvie Guillaume Punkt 10 10. Europaparlamentet önskar se att en europeisk stadga om kvinnors rättigheter utarbetas så snart som möjligt för att stärka kvinnors faktiska rättigheter i hela EU och inrätta mekanismer som garanterar jämställdheten på alla samhälleliga, ekonomiska och politiska områden. (Berör inte den svenska versionen.) 78 Astrid Lulling Punkt 11 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra upplysningskampanjer i skolor och på arbetsplatser för att motverka stereotypa könsrollsmönster, bland annat kampanjer som tydligt visar männens roll i en jämlik fördelning av ansvaret för hem och familj samt i en god balans mellan yrkesliv och privatliv. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra upplysningskampanjer i skolor och på arbetsplatser för att främja valmöjligheterna på arbetsmarknaden, särskilt för unga kvinnor, och motverka stereotypa könsrollsmönster, bland annat kampanjer som tydligt visar männens roll i en bättre fördelning av ansvaret för hem och familj samt i en god balans mellan yrkesliv och privatliv. PE430.929v01-00 38/57 AM\798820.doc

79 Sylvie Guillaume, Marc Tarabella Punkt 11 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra upplysningskampanjer i skolor och på arbetsplatser för att motverka stereotypa könsrollsmönster, bland annat kampanjer som tydligt visar männens roll i en jämlik fördelning av ansvaret för hem och familj samt i en god balans mellan yrkesliv och privatliv. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra upplysningskampanjer i skolor, på arbetsplatser och i medierna för att motverka stereotypa könsrollsmönster och bekämpa kränkande bilder, bland annat kampanjer som tydligt visar männens roll i en jämlik fördelning av ansvaret för hem och familj samt i en god balans mellan yrkesliv och privatliv. 80 Iratxe García Pérez Punkt 11a (ny) 11a. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lyfta fram företag som vidtar åtgärder för att främja jämställdhet och balans mellan arbete och privatliv med målet att bidra till att sprida god praxis på detta område. Or. es 81 Iratxe García Pérez Punkt 12 AM\798820.doc 39/57 PE430.929v01-00

12. Europaparlamentet framhåller att barnomsorg för barn i förskoleålder är en förutsättning för att det ska gå att förena yrkesliv och familjeliv. Parlamentet stöder kommissionens tillvägagångssätt att ta fram aktuell och jämförbar statistik av god kvalitet och att utfärda särskilda rekommendationer till varje medlemsstat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt för att uppnå de mål om barnomsorg före den obligatoriska skolåldern som antogs vid Euroepiska rådets möte i Barcelona. 12. Europaparlamentet framhåller att barnomsorg för barn i förskoleålder, annan barnomsorg samt omsorg om äldre och andra omsorgsberoende personer är en förutsättning för att det ska gå att förena yrkesliv och familjeliv. Parlamentet stöder kommissionens tillvägagångssätt att ta fram aktuell och jämförbar statistik av god kvalitet och att utfärda särskilda rekommendationer till varje medlemsstat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt för att uppnå de mål om barnomsorg före den obligatoriska skolåldern som antogs vid Europeiska rådets möte i Barcelona. Or. es 82 Astrid Lulling Punkt 13 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet understryker på nytt vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla strategier som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet välkomnar att arbetsmarknadens parter har tagit itu med frågan om pappaledighet och vill så snart som möjligt se ett ramavtal på området som kan ges rättslig verkan. PE430.929v01-00 40/57 AM\798820.doc

83 Edite Estrela Punkt 13 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet understryker på nytt vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla strategier som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet anser dock att kommissionens förslag till översyn av direktiv 92/85/EEG lämnar en del att önska i fråga om kvinnors och mäns möjlighet att förena arbete med familje- och privatliv. Or. pt 84 Tadeusz Cymański Punkt 13 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet understryker på nytt vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla strategier som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet understryker på nytt vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet, som är en viktig del av det stöd och den hjälp som kvinnor erbjuds för att klara av moderskapet. AM\798820.doc 41/57 PE430.929v01-00

Or. pl 85 Edit Bauer Punkt 13 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet understryker på nytt vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla strategier som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG, och välkomnar framstegen i arbetet med frågan om pappaledighet. 86 Ilda Figueiredo Punkt 13 13. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet understryker på nytt vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla 13. Europaparlamentet understryker vikten av vissa åtgärder som kommissionen har vidtagit, bland annat förslaget om översyn av bestämmelserna om mammaledighet i direktiv 92/85/EEG och av bestämmelserna som rör egenföretagare och makar som arbetar i familjeföretag i direktiv 86/613/EEG. Parlamentet understryker på nytt vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla PE430.929v01-00 42/57 AM\798820.doc

strategier som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. strategier som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. Or. pt 87 Edite Estrela Punkt 13a (ny) 13a. Europaparlamentet understryker vikten av att ta itu med frågan om pappaledighet och uppmanar kommissionen att stödja alla åtgärder som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå. Parlamentet anser att mammaledigheten bör kopplas ihop med pappaledigheten i syfte att ge kvinnorna ett bättre skydd på arbetsmarknaden och på detta sätt bekämpa de stereotyper som finns i samhället kring denna ledighet. Or. pt 88 Astrid Lulling Punkt 14 14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bland annat lagstiftningsvägen vidta effektiva åtgärder som bidrar till en jämn könsfördelning i ansvarsfulla befattningar inom politik och näringsliv. 14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att verka för en jämnare könsfördelning i ansvarsfulla befattningar inom politik och näringsliv. AM\798820.doc 43/57 PE430.929v01-00

89 Anna Záborská Punkt 14 14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bland annat lagstiftningsvägen vidta effektiva åtgärder som bidrar till en jämn könsfördelning i ansvarsfulla befattningar inom politik och näringsliv. 14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder som bidrar till en jämn könsfördelning i ansvarsfulla befattningar inom politiken. 90 Marije Cornelissen Punkt 14 14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bland annat lagstiftningsvägen vidta effektiva åtgärder som bidrar till en jämn könsfördelning i ansvarsfulla befattningar inom politik och näringsliv. 14. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att bland annat lagstiftningsvägen vidta effektiva åtgärder som bidrar till en jämn könsfördelning i ansvarsfulla befattningar inom politik och näringsliv. I detta syfte efterlyser parlamentet bindande mål som ska garantera en jämn könsfördelning. 91 Sophia in 't Veld Punkt 14 PE430.929v01-00 44/57 AM\798820.doc