RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.11.2014 COM(2014) 706 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Femtonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet {SWD(2014) 341 final} SV SV

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Femtonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet 1. INLEDNING Rådet beslutade den 23 juli 2014 att Litauen uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa euron 1. Litauen ska införa euron den 1 januari 2015 ( -dagen ). Det innebär att sammanlagt 19 medlemsstater då har infört euron, däribland alla de tre baltiska staterna. Omräkningskursen har oåterkalleligen fastställts till 3,45280 litauiska litas för en euro 2, vilket motsvarar litas tidigare centralkurs i EU:s växelkursmekanism (ERM2). De praktiska förberedelserna inför Litauens övergång är nu inne i slutfasen. Denna rapport utgör en uppföljning till kommissionens första särskilda rapport om Litauens praktiska förberedelser. 3 Här bedöms de ytterligare framsteg som har gjorts sedan mitten av juni och fram till slutet av september 2014. I rapporten behandlas förberedelserna inför införandet av eurokontanter, de åtgärder som har vidtagits för att skydda konsumenterna under övergångsperioden, t.ex. samförståndsavtalet om god affärssed efter eurons införande, samt informationskampanjen. I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport beskrivs förberedelserna inför införandet av euron i de EU-medlemsstater som ännu inte har antagit den gemensamma valutan och som inte har något lagligt undantag mer ingående. 2. LÄGESRAPPORT OM FÖRBEREDELSERNA INFÖR ÖVERGÅNGEN I LITAUEN Sedan kommissionens förra rapport har de litauiska myndigheterna och de berörda aktörerna totalt sett kommit mycket långt i de praktiska förberedelserna. 2.1. Organisation av övergången, anpassning av rättssystemet och förberedelser i den offentliga sektorn Litauens nationella övergångsplan 4 godkändes av regeringen den 26 juni 2013 och ändrades i december 2013 och i juni 2014. Den kompletteras av en handlingsplan för genomförandet av den nationella övergångsplanen 5. Förberedelserna har hunnit långt. Anpassningen av 1 2 3 4 5 Rådets beslut 2014/509/EU av den 23 juli 2014 om Litauens införande av euron den 1 januari 2015 (EUT L 228, 31.7.2014, s. 29). Rådets förordning (EU) nr 851/2014 av den 23 juli 2014 om ändring av förordning (EG) nr 2866/98 vad gäller omräkningskursen till euron för Litauen (EUT L 233, 6.8.2014, s. 21). Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Fjortonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet av den 23 juli 2014, COM(2014) 489 final. Tillgänglig på http://www.lb.lt/preparation. Tillgänglig på http://www.lb.lt/preparation. SV 2 SV

rättssystemet pågår. Ungefär 120 lagförslag om införandet av euron behandlas under Seimas höstsession. Fler än 200 offentligt anställda på statlig och kommunal nivå har utbildats om införandet av euron och dess praktiska konsekvenser, så att de kan utbilda sina kolleger. Beredskapsplaneringen pågår för de offentliga institutioner som medverkar vid övergången, bland annat för att beredskapsplanerna ska vara samstämda. Mot bakgrund av den ökade säkerhetsrisken har polisen fått särskild utbildning, och åtgärder planeras för att öka säkerheten för värdetransportföretagens kontanttransporter under övergången. 2.2. Förberedelser för kontantövergången Litauen tänker använda ett big bang-scenario för övergången 6 med en period med dubbla valutor på 15 kalenderdagar. Det krävs 370 miljoner euromynt, på vars litauiska nationella sidor det kommer att finnas en bild av Vytis, en rustningsklädd riddare till häst, och 132 miljoner eurosedlar i olika valörer för att ersätta de litasmynt och litassedlar som är i omlopp och för de lager som bedöms vara nödvändiga för 2015. Efter rådets beslut i juli 2014 har Litauens myntverk börjat prägla Litauens euromynt. I slutet av september hade 45 % av mynten för 2014 präglats. De nödvändiga eurosedlarna har lånats från Deutsche Bundesbank. Förhandstilldelningen av euromynt till kreditinstitut inleddes den 1 oktober 2014. Den ska följas av förhandstilldelningen av eurosedlar från och med den 1 november 2014. Vidaretilldelningen av sedlar och mynt till affärsbankernas storkunder kommer att inledas den 1 december 2014. Postkontoren kommer att få eurokontanter genom vidaretilldelning först i slutet av december. Enligt en första uppskattning kommer förhandstilldelningen och vidaretilldelningen att omfatta kontanter i euro till ett sammanlagt värde av 703,7 miljoner euro (ungefär 32,5 miljoner eurosedlar och 168,2 miljoner euromynt). Litauens bank rekommenderar i sina riktlinjer för kontantövergången från mars 2014 att bankerna, när de bedömer sina behov av förhandstilldelning, tar hänsyn till att det under de första dagarna av övergången kommer att behövas extra mycket sedlar i små valörer. Enligt samförståndsavtalet om god sed vid förberedelsen av eurons införande i Litauen, som ingicks mellan Litauens bank och nio affärsbanker i juli 2014, får små företag vidaretilldelning på fördelaktiga villkor under de fem sista kalenderdagarna 2014. För allmänheten kommer 900 000 startkit med euromynt att finnas tillgängliga från och med den 1 december. Dessa startkit kommer att vara förpackade i plastpåsar och innehålla en blandning av samtliga litauiska euromyntsvalörer (värde på ett kit: 11,59 euro). Startkit till medborgarna kommer att säljas på tre av Litauens banks kontantkontor, samt på 343 bankkontor och minst 330 postkontor. Detaljhandlarna kan välja mellan startkit i två olika storlekar: kit med 111,00 euro (preliminärt antal: 60 000 kit) och 50 000 kit med 200,00 euro. Från och med -dagen kommer det dessutom att finnas särskilda startkit för samlare (värde på varje kit: 3,88 euro) (35 000 myntkit med kvaliteten brilliant uncirculated och 7 000 kit med proof-kvalitet). För att perioden med dubbla valutor ska underlättas blir det mycket viktigt att före -dagen ytterligare minska mängden litaskontanter i omlopp. Sedan början av 2014 har mängden 6 Sedlar och mynt i euro kommer att införas samma dag som euron blir Litauens valuta. Big bang-scenariot har använts i alla medlemsstater som anslöt sig till euroområdet efter 2002. SV 3 SV

litaskontanter i omlopp endast minskat med 15 % från en relativt hög nivå. Ungefär 80 miljoner litassedlar och 1,2 miljarder litasmynt återstår att dras tillbaka. Tillbakadragandet av litaskontanter, inklusive den riktade utfasningen av sedlar i stora valörer, bör fortsätta i stadig takt och nå 50 % i slutet av 2014. Enligt samförståndsavtalet med Litauens bank ska affärsbankerna uppmuntra kunderna att sätta in litaskontanter på bankkonton och marknadsföra icke-kontantbetalningar gentemot kunderna. Dessutom ska bankerna öka kundernas medvetenhet om fördelarna med icke-kontantbetalningar. Man kan redan gratis sätta in sedlar i uttagsautomater som tar emot kontanter och i sedelinsättningsautomater (det finns 241 sådana bland sammanlagt 1 239 bankautomater). Dessa bankautomater kommer att fortsätta ta emot litassedlar också efter -dagen, då man endast får eurosedlar ur uttagsautomaterna. Det bör säkerställas att kunderna får tekniskt stöd av särskild personal under övergångsperioden. Litauens bank erbjuder obegränsad inväxling av litasmynt till sedlar fram till -dagen. Från och med -dagen kommer som regel växel att få ges endast i euro. Detta kommer särskilt att bli en utmaning för detaljisterna. I samförståndsavtalet har bankerna gått med på att begränsa antalet litassedlar i stora valörer mot slutet av 2014 och se till att företagen får eurosedlar i små valörer under vidaretilldelningen. Dessutom ska bankerna i början av 2015 enbart distribuera eurosedlar i små valörer genom bankkontor och uttagsautomater. I de rekommendationer för företagens hantering av kontanter, vilka utfärdades av Litauens bank och finansministeriet i april 2014, understryks det att företagen bör ha tillräckligt med eurosedlar i små valörer och euromynt i alla valörer redo att användas som växelpengar. På -dagen kommer alla 1 193 uttagsautomater i Litauen att distribuera eurosedlar så fort de öppnar den 1 januari 2015. Banksektorn i Litauen omfattar 312 bankkontor som erbjuder kontanttjänster. Dessa bankkontor och 31 andra bankkontor som normalt inte erbjuder kontanttjänster kommer att tillhandahålla obegränsad kontantväxling (sedlar och mynt) kostnadsfritt fram till den 30 juni 2015. 330 postkontor kommer att gratis växla in litaskontanter upp till ett värde av 1 000 euro per transaktion fram till den 1 mars 2015. Under samma period kommer litaskontanter även att växlas in gratis hos elva kreditföreningar. Om man vill växla in stora belopp (på bankkontor: över 15 000 LTL, medan Litauens postverk kan ställa upp ett annat gränsvärde för postkontoren) måste man skriftligen meddela detta tre dagar på förhand. Från och med den 1 juli 2015 kommer 89 bankkontor att fortsätta erbjuda obegränsade möjligheter att gratis växla kontanter (litassedlar) under ytterligare sex månader. Litauens bank kommer att gratis och under en obegränsad tidsperiod växla in obegränsade kontantbelopp i litas till euro. Anpassningen av terminalerna på försäljningsställen planeras ske i december 2014, för att de omedelbart ska kunna gå över till euro den 1 januari 2015. Vissa banker ska öka personalen på de kontor där man hanterar kontanter och/eller öka antalet diskar i slutet av 2014 och under de första dagarna efter -dagen. Bankkontorens anläggningar för räkning och lagring av pengar kommer att anpassas. Eftersom bankkontorens sedvanliga öppettider i Litauen är jämförelsevis långa planeras det inte något förlängt öppethållande för alla bankkontor under övergången. Nio affärsbanker kommer dock att utöka öppettiderna för sina kundtjänstenheter i slutet av året och i början av nästa år. Ungefär 50 bankkontor ska ha öppet på eftermiddagen den 1 januari 2015, som är en allmän helgdag i Litauen, och 50 % av alla bankkontor ska ha öppet lördagen den 3 januari. Postkontoren kommer inte att ha öppet på -dagen men under första helgen i januari. Av 330 postkontor erbjuder 189 sedvanliga kontanttjänster och kommer att ha utökade öppettider i januari. Övriga postkontor kommer att stödjas av mobila kontantinsatsgrupper under övergångsperioden, vilka kommer att erbjuda kontanttjänster tre timmar om dagen. SV 4 SV

På affärsbankernas konton i Litauens bank kommer pengarna att krediteras samma dag som myntinsättningen gjorts, varvid rättelser görs efter det att mynten räknats. För att undvika fördröjningar vid kreditering av myntinsättningar har bankerna meddelat att de ska gå till väga på samma sätt gentemot företagskunder som är beroende av att kontanter snabbt krediteras (till exempel de som idkar försäljning med automater). Förberedelserna inför kontantövergången är långt framskridna och de flesta av kommissionens rekommendationer, som har lämnats vid tekniska stödinsatser och i den fjortonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet, har beaktats. Det är särskilt viktigt att åtgärderna intensifieras för att minska mängden litaskontanter i omlopp fram till -dagen. Finans- och banksektorn verkar överlag vara på god väg med sina förberedelser. Under de första dagarna i januari 2015 kommer arbetsbelastningen att vara mycket större och kunderna många fler. Om det inte har planerats än bör bankerna vidta ytterligare åtgärder för att undvika långa köer. Det bör säkerställas att kunder som har problem med självbetjäningsautomater för insättning får stöd av särskild personal under övergångsperioden. 2.3. Förebyggande av otillbörliga affärsmetoder och missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna Eftersom prishöjningar till följd av euron hör till det som invånarna i Litauen oftast uttalat oro över (se avsnitt 3) är det särskilt viktigt att de litauiska myndigheterna vidtar alla åtgärder som krävs både för att förebygga otillbörliga affärsmetoder och för att skingra missuppfattningar om prisutvecklingen. Perioden med dubbla prisangivelser, i både litas och euro, inleddes den 23 augusti 2014. Dubbla prisangivelser ska fortsätta ges under minst sex månader efter dagen för eurons införande. För att det ska bli lättare för medborgarna att helt och fullt vänja sig vid euron rekommenderas att regler införs för att se till att perioden med dubbla prisangivelser avslutas den 1 januari 2016. Allmänheten bör få tydlig information om detta datum. Utöver regelbunden övervakning av prisförändringarna för de 40 populäraste varorna och tjänsterna övervakas de genomsnittliga detaljhandelspriserna på 100 likartade konsumentvaror och tjänster från det att perioden med dubbla prisangivelser inleddes i augusti 2014 och fram till mitten av 2015, och statistiska uppgifter offentliggörs regelbundet. Erfarenheter från tidigare övergångar har visat att vissa tjänster (exempelvis frisersalonger, kemtvättar, restauranger och kaféer) sannolikt kan påverkas av prishöjningar till följd av övergången. Dessa tjänster har tagits med på förteckningen. Enligt den första priskontrollen, som jämförde priserna i juli och i augusti 2014, var priserna relativt stabila för de flesta produkter. Förändringarna har i de flesta fall berott på säsong och rabatter. Sammantaget har priserna för tjänster ökat något. Den 18 augusti 2014 lanserades samförståndsavtalet om god affärssed efter eurons införande vid ett offentligt evenemang. De som undertecknar avtalet (exempelvis detaljister) förbinder sig framför allt att inte ta införandet av euron som förevändning för att höja priserna på varor och tjänster, att tillämpa den officiella växelkursen och de officiella avrundningsreglerna, att ange priserna i bägge valutorna (litas och euro) på ett klart och SV 5 SV

begripligt sätt och att inte vilseleda kunderna. De som ansluter sig till avtalet kommer att få använda en särskild logotyp. De litauiska myndigheterna strävar efter att få så många som möjligt att ansluta sig och försöker nå ut till företag på det lokala planet, under medverkan från ledande personligheter i samhället och icke-statliga organisationer. Totalt ungefär 59 800 företag säljer varor och erbjuder tjänster i Litauen. I mitten av oktober 2014 hade fler än 2 300 aktörer anslutit sig till avtalet, bland dem 48 näringslivsorganisationer, 2 234 företag (motsvarande 8 379 försäljnings- och tjänsteställen) och 56 kommuner. Med tanke på att införandet av euron mycket snabbt närmar sig bör de litauiska myndigheterna stärka marknadsföringen av avtalet. Om de ännu inte har gjort det bör berörda aktörer, såsom handelskammare och näringslivsorganisationer, ansluta sig till avtalet och marknadsföra avtalet bland sina medlemmar. Ytterligare insatser bör även göras för att få företag i nära kontakt med konsumenterna att ansluta sig till avtalet. Deras prispolicy är en viktig faktor då man ska fastställa vilka uppfattningar som råder om inflationen. Övervakningen av att kraven på prisangivelser och omräkning (t.ex. avrundningsreglerna) följs och att samförståndsavtalet tillämpas korrekt samordnas av statens myndighet för skydd av konsumenternas rättigheter. Där kommer olika institutioner att medverka, såsom statens livsmedels- och veterinärtjänst och statens inspektionsmyndighet för produkter av annat slag än livsmedel. Sedan perioden med dubbla prisangivelser inleddes har fler än 350 inspektörer kontrollerat försäljnings- och tjänsteställen i hela Litauen. Ungefär 30 000 kontroller planeras fram till den 30 juni 2015. Överträdelser kan leda till varning (om en fysisk person för första gången gör sig skyldig till en överträdelse) eller böter (om en fysisk person gör sig skyldig till fortsatt överträdelse eller om en juridisk person gör sig skyldig till vad slags överträdelse som helst). De som anslutit sig till samförståndsavtalet men inte tillämpar det korrekt fråntas rätten att använda kampanjens logotyp. Om de utan orsak höjer priserna eller på annat sätt missbrukar införandet av euron förs de upp på en svart lista som kommer att offentliggöras på webbplatsen för övergången till euron (http://www.euro.lt/). Fram till den 31 augusti hade 625 inspektioner genomförts. Dessa avslöjade 64 överträdelser, av vilka de flesta innebar att priserna inte angavs i två valutor (28) och att priserna avrundades felaktigt (20). Cirka 25 varningar utfärdades och sex böter (på 25 LTL vardera) utdömdes. Medborgarna kan lämna in klagomål om prisangivelser och omräkning till myndigheterna via en gratis hjälplinje för eurofrågor, via e-post eller genom att markera försäljnings- respektive tjänstestället på en interaktiv karta på konsumentskyddsorganisationernas webbplats. Prishöjningar som inger misstankar bör utredas ordentligt och avhjälpande åtgärder vidtas snarast, helst inom högst 48 timmar. De litauiska myndigheterna bör göra allt för att få så många som möjligt att ansluta sig till samförståndsavtalet om god affärssed. Om de ännu inte har gjort det bör berörda aktörer, såsom handelskammare och näringslivsorganisationer, ansluta sig till avtalet och marknadsföra det bland sina medlemmar. Ytterligare insatser bör även göras för att få företag i nära kontakt med konsumenterna att ansluta sig till avtalet. Samtliga 60 kommuner bör ansluta sig till kampanjen. Information om prisutvecklingen efter -dagen bör offentliggöras redan i början av januari 2015. Litauen rekommenderas att införa regler för att se till att perioden med dubbla SV 6 SV

prisangivelser avslutas den 1 januari 2016 och se till att allmänheten får tydlig information om detta datum, så att den utnyttjar denna period väl för att lära sig den nya värdeskalan. 2.4. Förberedelser inför övergången på landsbygden Eftersom många i Litauen har för vana att betala med kontanter kommer det att bli särskilt viktigt för en friktionsfri övergång att förfarandena i samband med övergången planeras och förbereds grundligt på landsbygden. Litauens myndigheter har kartlagt glesbygdstäckningen av kontantställen (postkontor, bankkontor och uttagsautomater). Litauens 60 kommuner har fått en checklista över förberedande åtgärder i samband med övergången till euron. Under övergångens slutfas bör det kontinuerligt kontrolleras att åtgärderna på checklistan har genomförts fullt ut. Det litauiska postverkets deltagande i övergången kommer att medföra en betydligt bättre tillgång till kontantväxling på landsbygden. Utbildningen för postkassörer, bland annat om kontanthantering och säkerhetsdetaljer, inleddes i september. Säkerhetsåtgärder samt lagrings- och räkningskapacitet har redan stärkts. Dessutom distribuerar det litauiska postverket särskilt informationsmaterial till hushållen om övergången till euron. Detaljisterna spelar en viktig roll vid övergången, eftersom kunderna i praktiken ofta använder dem som växelkontor (framför allt om det inte finns några bankkontor i närheten). När det gäller det ökade behovet av kontanter (se avsnitt 2.2 ovan) är viktiga frågor för detaljisterna bland annat efterlevnad av kraven på dubbla prisangivelser, deltagande i samförståndsavtalet om god affärssed (se avsnitt 2.3 ovan), utbildning av personal, anpassning av kontantlagringskapacitet, säkerhetsåtgärder och it-relaterade frågor. De stora snabbköpskedjorna i Litauen har verksamhet också i Estland och/eller Lettland och har därför redan erfarenheter av vilka utmaningar en övergång till euron innebär. Deras förberedelser tycks vara långt framskridna. För att minska köerna ska de inrätta särskilda självbetjäningsområden där kunderna endast kan betala med kort. Litaskontanter ska placeras i separata lådor vid kassaapparaterna, så att de inte används som växelpengar. Informationsställen om övergången har redan inrättats för att besvara kundernas frågor. Trots att det finns mycket information att tillgå om de praktiska arrangemangen för övergången till euron även på landsbygden, verkar de mindre detaljisterna fortfarande vara sämre förberedda inför övergången och känna oro inför utmaningarna och kostnaderna i samband med detta, särskilt under perioden med dubbla valutor. Eftersom de mindre detaljisterna är särskilt betydelsefulla på landsbygden, bör denna oro bemötas på lokal nivå och informationsåtgärderna ytterligare stärkas. Framför allt ute på landsbygden bör företagens förberedelser följas upp regelbundet och kunskapen om de praktiska arrangemangen inför övergången till euron stärkas. 3. INFORMATIONSAKTIVITETER OCH DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 3,1. Kommunikationsinsatser Efter rådets beslut av den 23 juli 2014 har de litauiska myndigheterna inlett en intensiv fas i informationsverksamheten kring övergången till euron. SV 7 SV

Informationskampanjen, som leds av finansministeriet, omfattar en blandning av informationsverktyg och informationsinstrument (direktutskick till hushållen, seminarier och utbildningar, sociala medier, kampanjinslag i tv och tryckta medier) och riktar sig till olika grupper (t.ex. företag, journalister/medier, ungdomar och utsatta grupper). Kompletterande informationsverksamhet bedrivs av Litauens bank, ekonomiministeriet, statens myndighet för skydd av konsumenternas rättigheter, forsknings- och utbildningsministeriet och andra offentliga och privata organ. För att bemöta oron över att införandet av euron ska leda till prisökningar har ekonomiministeriet i nära samarbete med finansministeriet inlett en kampanj om skälig prisomräkning. Syftet med kampanjen är att informera om reglerna för omräkning och dubbla prisangivelser, uppmana företag att ansluta sig till samförståndsavtalet om god affärssed och uppmuntra konsumenterna att handla på försäljningsställen som har undertecknat samförståndsavtalet. Eftersom farhågorna för otillbörlig prissättning har ökat (se resultaten av Eurobarometer 402 nedan) uppmanar kommissionen de litauiska myndigheterna att intensifiera sin informationskampanj för att bemöta medborgarnas oro ordentligt. Kampanjen i massmedierna har intensifierats sedan i juli 2014. Företrädare för finansministeriet, ekonomiministeriet, Litauens bank och statens myndighet för skydd av konsumenternas rättigheter samt andra offentliga organ bjuds regelbundet in för att medverka i tv och radio och publicerar ofta artiklar i de litauiska tidningarna. Tv- och radiobolagen samt webbplatser bidrar också till kampanjen med kanalformaterat innehåll av hög kvalitet som upplyser allmänheten i Litauen om de praktiska aspekterna av övergången till euron och kampanjen om skälig prissättning. I valet av olika medier har särskild vikt lagts vid att nå ut till utsatta grupper på glesbygden, funktionshindrade och nationella minoriteter. Kampanjens första fas tycks redan ha fått en positiv effekt på hur pass informerade medborgarna anser sig vara när det gäller euron, eftersom medvetenheten om införandet av euron har förbättrats avsevärt. Kampanjen tycks även ha haft en positiv effekt på vissa praktiska orosmoment, som har minskat något (se resultaten av Eurobarometer 402 nedan). Seminarier, workshoppar och evenemang anordnas regelbundet i regionerna för företag, personer som yrkesmässigt hanterar kontanter samt utsatta grupper för att ta itu med problemen i samband med övergången till euron. För att nå ut till så många av Litauens invånare som möjligt besöker en Eurobuss de 60 kommunerna fram till november 2014. Flera publikationer har utarbetats av de litauiska myndigheterna om olika ämnen som rör euron och införandet av euron i Litauen. Publikationerna finns även på de nationella minoriteternas språk och har anpassats till synskadade och döva. Utbildningsprogram för ungdomar har tagits fram av Litauens bank och finansministeriet. Direktutskick till alla hushåll i Litauen har planerats till oktober 2014. Det finns på litauiska, polska och ryska och berör praktiska frågor i samband med övergången till euro. Direktutskicket är nödvändigt för att nå en majoritet av befolkningen. Den senaste Eurobarometerstatistiken (se resultaten nedan) visar att 30 % av de svarande anser att brevlådan är ett av de bästa sätten att få information om euron och övergången. Inom ramen för det partnerskapsavtal som har undertecknats mellan det litauiska finansministeriet och kommissionen har flera gemensamma informationsaktiviteter genomförts: eurofestligheter och ett seminarium för litauiska journalister i juli 2014, en konferens om övergången till euro i september 2014 samt olika aktiviteter för journalister och SV 8 SV

skolor i Litauen. Kommissionen har även försett de litauiska myndigheterna med relevanta publikationer för allmänheten. För att stärka synergieffekterna och ge informationskampanjen maximalt genomslag kommer Europeiska centralbanken och Litauens bank att inleda en gemensam informationskampanj i november, där man använder sig av en rad olika verktyg (tv, tryckta medier, internet och utomhusreklam samt annat informationsmaterial). Fokus ligger på eurosedlarnas och euromyntens utseende, säkerhetsdetaljerna samt grundfakta och datum för övergången. Eftersom kunskapen om sedlarna var oförändrad mellan april och september (se resultaten av Eurobarometer 402 nedan) kommer denna kampanj även att vara central för att ge allmänheten tillräcklig information om eurosedlarna. 3.2. Den allmänna opinionen Sedan 2004 har kommissionen beställt Eurobarometerundersökningar (EB) i de länder som anslöt sig till EU under 2004, 2007 respektive 2013 och ännu inte infört euron (de nya medlemsstaterna, nedan kallade NMS) för att undersöka medborgarnas attityder till och kunskaper om införandet av euron. Resutaten för Litauen i den NMS-7-undersökning som gjordes våren 2014 (Flash EB-400) lades fram i kommissionens fjortonde rapport 7 om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet. För att på ett bättre sätt följa utvecklingen av medborgarnas attityder till och kunskaper om införandet av euron i samband med övergången till euron beställde kommissionen ännu en särskild undersökning i Litauen. Fältarbetet för denna undersökning genomfördes den 4 6 september 2014 (fem månader efter det föregående fältarbetet i april 2014). 3.2.1. Stöd till införande av euron/upplevda konsekvenser Den senaste undersökningen visar att stödet till införande av euron är stabilt. 48 % (+1 procentenhet) av de svarande är för att euron införs. En majoritet av de svarande (51 %) anser att Litauen är redo att införa euron. När det gäller konsekvenserna av införandet har antalet litauer som förväntar sig positiva konsekvenser ökat på alla nivåer. Medan 50 % (+5 procentenheter) nu förväntar sig positiva konsekvenser för de medlemsstater som redan deltar i euroområdet, förväntar sig 44 % (+3 procentenheter) positiva konsekvenser för det egna landet och 37 % (+2 procentenheter) på det personliga planet. När det gäller möjliga konsekvenser av eurons införande på priserna visar undersökningen tydligt att många litauer fortfarande är oroliga för en negativ effekt: 84 % (+9 procentenheter) förväntar sig höjda priser och endast 11 % ( 7 procentenheter) förväntar sig att priserna ska förbli stabila när euron införs. Dessutom är 76 % (+6 procentenheter) oroliga för otillbörlig prissättning under övergången. När det gäller frågan huruvida införandet av euron skulle innebära att kontrollen över den ekonomiska politiken går förlorad förnekade en relativ majoritet på 48 % ( 2 procentenheter) detta. 58 % (första gången frågan ställdes) betraktar införandet av euron som en möjlighet för Litauen att ytterligare stärka sin position i EU. 7 Se fotnot 3. SV 9 SV

De viktigaste förändringarna i vad litauerna förväntar sig av eurons införande, bland flera svarsalternativ (man kunde ge flera olika svar), är att det blir lättare att resa i andra euroländer (86 %, +5 procentenheter) och lättare att jämföra priser med andra euroländer (50 %, +5 procentenheter). Nio av tio svarande (90 %, första gången frågan ställdes) uppger att de personligen kommer att kunna anpassa sig till den nya valutan. 3.2.2. Information om euron Allmänhetens kunskapsnivå om frågor som rör övergången till euron fortsätter att öka: 70 % (+20 procentenheter) av litauerna ansåg att de var välinformerade. Vidare känner 96 % av de svarande till att euron kommer att införas den 1 januari 2015 (+14 procentenheter). När de litauiska medborgare som deltog i denna Eurobarometerundersökning tillfrågades om de har förtroende för den information som ges om övergången av olika institutioner eller grupper, uppgav de att de hyste störst förtroende för informationen från Litauens bank (73 % (+8 procentenheter)). Journalister var fortfarande den kategori allmänheten hade minst förtroende för (27 % ( 1 procentenhet)). När det gäller vilka kanaler som ger bäst information anser 54 % ( 8 procentenheter) av de litauiska medborgarna att tv är mest användbart, följt av internet (52 %, 1 procentenhet), tidningar (37 %, 2 procentenheter) och banker (39 %, +2 procentenheter). De minst användbara kanalerna (20 %) är arbetsplatsen (20 %, 3 procentenheter), skolor och andra utbildningsanstalter (20 %, 2 procentenheter) samt offentliga platser (20 %, 3 procentenheter). Reglerna för omräkning är enligt 61 % ( 2 procentenheter) av de litauer som deltog i undersökningen fortfarande den viktigaste upplysning som ska ingå i en informationskampanj. De praktiska konsekvenserna för löner och bankkonton (60 % (+2 procentenheter)) och de allmänna aspekterna av införandet (58 % (+1 procentenhet)) betraktas också som viktiga, följt av information om värdet av en euro (47 % ( 2 procentenheter)). Det bekräftades, om än i mindre grad, att dubbla prisangivelser är den viktigaste åtgärden i en informationskampanj om övergången till euro: dubbla angivelser i butiker 77 % ( 7 procentenheter), på räkningar 71 % ( 3 procentenheter), i tv-reklam 68 % ( 4 procentenheter) och på lönebesked 62 % ( 1 procentenhet). Kommissionen ska genomföra Eurobarometerundersökningar i Litauen före, under och efter perioden med dubbla valutor, med start i slutet av december 2014. I Litauen bör man under informationskampanjens nya fas fokusera på den oro som fortfarande finns kring eurons införande och stärka konsumenternas förtroende. För att få bukt med den ihållande oron för prisökningar under övergångsperioden måste man fortlöpande informera medborgarna om resultaten av prisövervakningen och andra kontroller. SV 10 SV