V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E

2013 V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E

341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket Tryck: DanagårdLiTHO Foto: Catharina Biesèrt, Getty Images, Linn Malmén, Lisa Thanner, Johlun Tujas, Naturvårdsverket, Göran Billesson, samt Arbetsgivarverket

Innehåll Några ord om året som gått Om Arbetsgivarverket 4 6 Förändrad struktur för medlemsorganisationen 11 Avtalsrörelsen 2013 Verksamheten 2013 Vad tycker medlemmarna? 12 15 24 Ekonomi översikt över kostnader och intäkter 28 Nya avtal och skrifter 2013 29

Några ord om året som gått 2013 var för Arbetsgivarverket ett år präglat av strategisk utveckling för att hantera de krav på arbetsgivarpolitiken som medlemmarna och omvärlden ställer. Här tänker jag främst på tre stora och viktiga frågor som vi arbetat intensivt med arbetet med att genomföra den arbetsgivarpolitiska strategin, diskussioner om medlemsorganisationens utformning samt avtalsrörelsen. Vårt uppdrag är bland annat att tillsammans med medlemmarna driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Det görs utifrån strategins fem prioriteringar och femton åtaganden som beslutats gemensamt. Medlemmarnas syn på det stöd och de insatser Arbetsgivarverket erbjuder i den gemensamma ambitionen att förverkliga strategin och åtagandena är sammantaget mycket positiv, men inom ett par områden finns dock en uppfattning att Arbetsgivarverket kan göra mer. Det rör framför allt verkets medlemskommunikation och förutsättningarna för samverkan mellan myndigheter. Mot denna bakgrund har vi under året diskuterat en ny struktur för medlemsorganisationen som ska skapa bättre förutsättningar för arbetsgivarpolitisk samverkan och som kan stärka möjligheterna till effektivare kommunikation inom medlemsorganisationen. Arbetsgivarverkets medlemsorganisation har sedan det delegerade arbetsgivaransvaret infördes 1994 anpassats och byggts på, men inga större organisatoriska förändringar har gjorts sedan den nuvarande organisationsformen skapades. Arbetsgivarverkets nuvarande organisation för medlemssamverkan har inte de förutsättningar som krävs för att driva en strategisk arbetsgivarpolitik. Vårt mål med den nya organiseringen av medlemmarna är att skapa förutsättningar för att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken ur ett helhetsperspektiv. Arbetsgivarverket fick i avtalsrörelsen 2013 framgång i flera av sina viktiga huvudfrågor. Även om vi inte lyckades få sifferlösa tillsvidareavtal med alla våra motparter så träffade vi nya ramavtal om löner i tid och vi fick också gehör för att starta arbetet med två för arbetsgivarna mycket viktiga framtidsfrågor ett nytt tjänstepensionsavtal och ett omställningsavtal. Ulf Bengtsson Generaldirektör Arbetsgivarverket 4

Om Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket är en medlemsstyrd statlig arbetsgivarorganisation. Medlemmar är statliga myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Arbetsgivarverkets uppgift är att genom en bred stöd- och rådgivningsverksamhet utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken genom samverkan med medlemmarna, ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna samt företräda staten i arbetsrättsliga tvister. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen ger statliga arbetsgivare en stor frihet att utforma och utveckla verksamheterna utifrån egna förutsättningar. Med friheten följer också ett stort ansvar att hitta lösningar som bygger på en väl utvecklad arbetsgivarpolitisk samverkan. Medlemsorganisationen Arbetsgivarverket skapar en arena för sådan arbetsgivarsamverkan, där det är alla medlemmars ansvar att medverka och driva utveckling. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter. Avgiftens storlek beräknas som andel av respektive medlems bruttolönesumma. Medlemsavgiften för 2013 var 0,085 procent av medlemmarnas bruttolönesumma. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen Den arbetsgivarpolitiska delegeringen ger varje myndighet stor frihet att, under ansvar, självständigt utforma den lokala arbetsgivarpolitiken, det vill säga besluta om till exempel organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning, tillämpning av arbetstider och semester. Rådgivare med fördjupad kunskap Arbetsgivarverkets medlemmar delas i olika sektorer. För varje sektor finns på Arbetsgivarverkets kansli rådgivare som har fördjupad kännedom och kunskap om de medlemmar som ingår i sektorn. I varje sektor arrangeras medlemsmöten där medlemmarna i arbetsgivarsamverkan diskuterar aktuella arbetsgivarfrågor, utbyter erfarenheter och bidrar till att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Medlemsmöten och utbildningar 2013 Under 2013 har kansliet anordnat 33 delegationsmöten, 9 sektormöten samt ett 20-tal workshoppar och seminarier som behandlat strategiska arbetsgivarfrågor. Medlemmarnas högsta chefer har under 2013 bjudits in till 6 möten där de fått möjlighet att bland annat diskutera avtalsrörelsen, löneutvecklingen i staten samt medarbetarskap. Det har också arrangerats 2 introduktionsdagar för nya kontaktpersoner samt 1 introduktionsdag för nya medlemschefer. Under 2013 har Arbetsgivarverket anordnat 20 öppna utbildningar som bland annat behandlat arbetsrätt och anställningsvillkor. 6

Fördelning av medlemmar enligt verksamhetsinriktning (Cofog)* Totalt Andel % Allmän offentlig förvaltning 29 918 11,7 Fritidsverksamhet, kultur och religion 3 238 1,3 Försvar 25 788 10,1 Näringslivsfrågor med mera Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd med mera Utbildning Summa antal anställda 29 852 50 752 37 869 77 863 255 100 11,7 19,9 14,8 30,5 100 *Verksamheten inom offentlig sektor grupperas efter Cofog (Classification of the Functions of Government). Det är en internationell klassifikation som är framtaget av OECD och FN som syftar till att redovisa sektorns utgifter efter deras funktion eller ändamål. Klassifikationen har tio huvudgrupper, men i Arbetsgivarverkets redovisning har antalet grupper reducerats till sju. Arbetsgivarverkets medlemmar Arbetsgivarverkets medlemmar består av cirka 250 myndigheter och affärsverk men också andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Medlemmarnas verksamhet spänner över olika arbetsområden och är mångfacetterad. De statligt anställda arbetar dagligen med bland annat kvalificerad högre utbildning, brottsbekämpning och rättsskipning, skydd av våra gränser, internationellt arbete, insamling av skattemedel, utbetalningar från trygghetssystemen, förmedling av arbeten, planering av infrastruktur och kulturfrågor. Flest anställda finns inom utbildningsområdet medan det minsta antalet finns inom området fritidsverksamhet, kultur och religion. Statligt anställda har en hög utbildningsnivå. Andelen med högskoleutbildning på två år eller längre är avsevärt högre i den statliga sektorn jämfört med andelen på hela den svenska arbetsmarknaden. Av de statligt anställda har 73 procent eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra på hela arbetsmarknaden är 42 procent. Bland statsanställda är andelen kvinnor 52 procent och män 48 procent. Andelen kvinnor har varit störst varje år sedan 2009. Inom området försvar är nästan 80 procent män medan kvinnor utgör nästan 70 procent inom området socialt skydd med mera och drygt 60 procent inom allmän offentlig förvaltning. 26 procent av de statsanställda är 55 år eller äldre, jämfört med 22 procent av alla sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Den lägre andelen unga, jämfört med övriga sektorer, beror på den relativt höga utbildningsnivån som krävs för de flesta statliga arbeten. I staten arbetar en större andel kvar efter 65 års ålder jämfört med andra arbetsmarknadssektorer. Dansmuseet, en av våra medlemmar. 7

Arbetsgivarkollegiet och styrelsen Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ är arbetsgivarkollegiet där samtliga chefer för Arbetsgivarverkets medlemmar är ledamöter. Arbetsgivarkollegiet beslutar om verksamhetens inriktning och lägger fast grunden för de statliga arbetsgivarnas gemensamma agerande. Det är också arbetsgivarkollegiet som fastställer medlemsavgift och beslutar om förslag till ledamöter i Arbetsgivarverkets styrelse. Styrelsen består av 15 ledamöter som har en aktiv roll i Arbetsgivarverkets verksamhet. Styrelsen beslutar om mål och riktlinjer för verksamheten i enlighet med den inriktning som arbetsgivarkollegiet beslutat om, är förhandlingsdelegation och anställer Arbetsgivarverkets generaldirektör. Arbetsgivardagen 2013. Kansliets verksamhet Arbetsgivarverket är en kunskapsorienterad organisation med bred kompetens i arbetsgivarfrågor. På Arbetsgivarverkets kansli arbetar cirka 65 medarbetare som har olika erfarenheter och kompetenser inom förhandling, rådgivning, arbetsrätt, utredning, ekonomi, kommunikation, statistik, arbetsliv och administration. Många har en lång och bred yrkeserfarenhet inom det arbetsgivarpolitiska området. Inom kansliet bedrivs arbetet i huvudsak inom de tre huvudprocesserna Arbetsgivarutveckling, Förhandling samt Intressebevakning och opinionsbildning. Sektormöte. Erika Wirén och Anders Eriksson, Arbetsgivarverket. 8 Arbetsgivardagen 2013. Arbetsgivarutveckling. Medlemmarna erbjuds kvalificerad rådgivning, konsultationer, seminarier och utbildningar i frågor som rör den statliga arbetsgivarpolitiken. Rådgivningen omfattar främst frågor om arbetsrätt, kollektivavtal, omställning, lönebildning, arbetstid, avveckling och strukturförändringar. Kansliets rådgivare skapar och erbjuder forum för arbetsgivarsamverkan i frågor som rör den statliga arbetsgivarpolitiken och fungerar som medlemmarnas strategiska partner. Arbetsgivarverkets specialister inom rätts- och arbetslivsfrågor ger medlemmarna

Arbetsgivarverkets styrelse Sammansättning vid årsskiftet 2013/14 Dan Eliasson ordförande Generaldirektör Försäkringskassan Maria Ågren vice ordförande Generaldirektör Naturvårdsverket Ulf Bengtsson Generaldirektör Arbetsgivarverket Ann Follin Museidirektör Stiftelsen Tekniska museet Pam Fredman Rektor Göteborgs universitet Christina Gellerbrant Hagberg Generaldirektör Centrala studiestödsnämnden Sverker Göranson Överbefälhavare Försvarsmakten Gunnar Larsson Generaldirektör Konsumentverket Eva Liedström Adler Rikskronofogde Kronofogden Åsa Lindh Generaldirektör Svenska ESF-rådet Judith Melin Generaldirektör Kustbevakningen Mikael Odenberg Generaldirektör Affärsverket Svenska Kraftnät Karin Röding Rektor Mälardalens högskola Bengt Svenson Rikspolischef Rikspolisstyrelsen Sven-Erik Österberg Landshövding Länsstyrelsen i Norrbottens län 9

fördjupat stöd inom främst arbetsrätt, arbetsmiljö och socialförsäkringar. Arbetsgivarverkets jurister företräder medlemmarna vid arbetsrättsliga tvister i domstol och utbildar inom arbetsrätt. Förhandling. Arbetsgivarverkets förhandlingsinriktning grundas på medlemmarnas erfarenheter och önskemål samt på analyser av hur gällande avtal fungerar. Ställningstaganden i förhandlingarna förankras kontinuerligt hos medlemmarna och alla viktigare avtal godkänns och sägs upp av styrelsen. Utöver förhandlingar bedrivs inom processen också ett partsgemensamt arbete tillsammans med de fackliga motparterna som syftar till att skapa utveckling och ökad samsyn mellan parterna i särskilda frågor. Det partsgemensamma arbetet bedrivs också mer formaliserat i olika partsgemensamma organ som har till uppgift att förvalta eller stödja de centrala avtalens tillämpning. De viktigaste organen är Kåpan Pensioner, Trygghetsstiftelsen, Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet (Partsrådet) och Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet. I processen ingår också att lämna stöd till medlemmar i det lokala lönebildningsarbetet och ta fram och analysera partsgemensam lönestatistik för det statliga avtalsområdet. Intressebevakning och opinionsbildning. Som medlemsorganisation och part på arbetsmarknaden verkar Arbetsgivarverkets intressebevakning och opinionsbildning för medlemmarnas intressen gentemot politiker, beslutsfattare och andra intressenter. Syftet är att ge beslutsfattare kunskap om de statliga arbetsgivarnas förutsättningar och de konsekvenser politiska beslut får på den statliga arbetsgivarpolitiken. Arbetsgivarverket medverkar i externa organ som regeringen och myndigheter skapat för samarbete och samverkan, bidrar i utredningar och svarar på remisser. Arbetsgivarverkets opinionsbildning är inriktad på att underlätta statens kompetensförsörjning genom att profilera de statliga verksamheterna som attraktiva arbetsgivare och att delta i den offentliga debatten på det arbetsgivarpolitiska området. Arbetsgivarverket kommunicerar med media och olika intressenter på samma villkor som övriga parter på arbetsmarknaden. Domstolsmål 2013 Under 2013 har Arbetsgivarverket hanterat 19 domstolsprocesser. Av dessa kom 9 in under året och 10 var kvarvarande vid årets ingång. Vid årets slut kvarstod 10 mål i balans. Av de 19 domstolsmål som Arbetsgivarverket hanterat under året var 6 stycken LAS-relaterade, 4 rörde diskriminering, 4 var LOA-relaterade (förtroendeskadliga bisysslor, disciplinansvar) och 5 rörde kollektivavtal. 10 av målen drivs/drevs av facklig organisation, 7 drivs/drevs av den enskilde och ett mål drevs av Diskrimineringsombudsmannen. Utredningar och remisser Under 2013 medverkade Arbetsgivarverket som experter eller i referensgrupper för 11 statliga utredningar varav 3 avslutades under året: Upphandlingsutredningen, Pensionsåldersutredningen och Disciplinansvarsutredningen. Arbetsgivarverket har inom ramen för intressebevakningen svarat på 63 remisser under året. 10

Förändrad struktur för medlemsorganisationen Den arbetsgivarpolitiska strategin, nya förutsättningar och hög förändringstakt inom de statliga verksamheterna har varit bidragande orsaker till att Arbetsgivarverket sett ett behov av att förändra medlemsorganisationen och utveckla arbetssättet. Ett förslag till ny struktur för effektivare arbetsgivarsamverkan har arbetats fram och diskuterats med medlemmarna under året. Målet med den nya organisationen är att skapa en så bra sammansättning som möjligt för att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken ur ett helhetsperspektiv. Den nya sektorsindelningen och de tre medlemsråden kommer att ge oss bra förutsättningar för effektivare dialog, tydligare modell för inflytande och ett helhetsperspektiv som bidrar till att utveckla och driva arbetsgivarpolitiken, säger Daniela Eriksson, chef för enheten arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket. Beslut om genomförande Styrelsen har gett Arbetsgivarverkets kansli i uppdrag att genomföra den nya organisationen som i korthet innebär att medlemmar delas in i fem sektorer i huvudsak utifrån verksamhetsinriktning tre medlemsråd ersätter nuvarande åtta delegationer till varje medlemsråd utser sektorerna tre ledamöter som ska representera sektorn nya organisationen träder i kraft 1 september 2014. Daniela Eriksson, chef för enheten Arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket. 11

Avtalsrörelsen 2013 2013 års avtalsförhandlingar präglades av de två yrkanden som Arbetsgivarverket överlämnade kring ett förändrat tjänstepensionssystem och ett förändrat trygghetsavtal. Det medförde komplexa diskussioner, men trots detta var de tidsbegränsade ramavtalen för löner (RALS) med såväl OFR/S,P,O som SEKO klara redan i början av oktober. Det gäller också överenskommelsen om förändringar i det sifferlösa tillsvidareavtalet om löner med Saco-S. Det fanns dessutom överenskommelser om fortsatt arbete kring tjänstepensionssystem och omställningsavtal med samtliga motparter vilket innebär att avtal kring omställning ska vara klart under första halvåret 2014 och nytt avtal om tjänstepension ska hanteras och genomföras under 2015. Både omställningsavtal och tjänstepensionsavtal är stora viktiga avtal även om de inte är något som Arbetsgivarverkets medlemmar kanske hanterar lika ofta som de centrala löneavtalen. Omställningsavtalet måste stå i samklang med dagens arbetsmarknad och våra medlemmars behov och samtidigt vara framtidsinriktat. Två viktiga resultat i årets avtalsrörelse är att vi går in i ett partsgemensamt arbete kring ett anställningsavtal och ett nytt pensionsavtal, där vi i båda fallen är överens om utgångspunkterna och inriktningen för arbetet, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom. Långsiktigt hållbart tjänstepensionsavtal I 2013 års avtalsrörelse tog Arbetsgivarverket initiativ till att påbörja ett partsgemensamt arbete för att skapa ett nytt och långsiktigt hållbart tjänstepensionsavtal. Avtalet ska bygga på avgiftsbestämda lösningar istället för dagens förmånsbestämda och ska stimulera till ett längre arbetsliv. Arbetsgivarverkets förhandlingsledning. Överst Inger Mattsson Kasserud, biträdande förhandlingschef, i mitten Ken Johnsson, biträdande förhandlingschef och längst ner Monica Dahlbom, förhandlingschef. 12

När det gäller överenskommelsen om fortsatt partsarbete kring tjänstepensionsbestämmelser enades parterna om ett antal viktiga utgångspunkter. Utöver att ge bra pensioner ska pensionsbestämmelserna vara långsiktigt hållbara och innehålla lösningar som är kostnadseffektiva och bidrar till stabilitet och förutsägbarhet. Pensionsbestämmelserna ska också utformas med beaktande av ansvars- och riskfördelning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt stödja arbetslinjen och ett längre arbetsliv. Enligt tidsplanen ska ett nytt avtal vara klart under 2014 med ett möjligt ikraftträdande den 1 juli 2015. Principöverenskommelse om modernt trygghetsavtal Trygghetsavtalet som hanterar förmåner och villkor för uppsagda medarbetare sades i årets avtalsrörelse upp av Arbetsgivarverket i syfte att förhandla fram ett nytt avtal. Det är dags att modernisera Trygghetsavtalet och åstadkomma ett avtal som ger goda förutsättningar för omställning utifrån principen att en uppsagd medarbetare snabbt ska komma i arbete igen. Avtalet har förhandlats under flera avtalsrörelser utan att förändring skett i den riktning Arbetsgivarverket yrkat, har därför nu sagts upp, säger förhandlingschef Monica Dahlbom. En svår fråga under förhandlingarna var att formulera en principöverenskommelse om inriktningen av arbetet med att ta fram ett omställningsavtal som ska ersätta det uppsagda Trygghetsavtalet. Parterna enades till slut om att ett nytt omställningsavtal bland annat ska ha som inriktning att omfatta arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist, oavsett anställningsform arbetstagare vars tidsbegränsade anställning varat minst två år hos samma funktionella arbetsgivare och löpt ut kan komma att omfattas i olika omfattning beroende på anställningstid möjligheten att själv utlösa rätt till pensionsersättning tas bort omfatta övergångsbestämmelser, exempelvis rörande äldre arbetstagare med lång anställningstid i staten. Enligt tidplanen för arbetet ska ett avtal vara klart senast den 15 maj 2014 för att kunna träda i kraft vid den tidpunkt som parterna kommer överens om. Lönerevision med lönesättande samtal Lönebildningens och lönesättningens syfte är att skapa en effektiv och rationell verksamhet. De centrala avtalen måste därför utgå ifrån verksamheternas olika behov och förutsättningar. Lokala parter är de som bäst kan bedöma dessa behov, avtalen ska därför inte innehålla centralt fastställda siffermässiga löneökningar. Ett långsiktigt bra lönepolitiskt arbete gynnas av stabila förutsättningar. Därför är ett tillsvidareavtal en utmärkt grund för lönepolitiskt utvecklingsarbete. 13

Sedan 2010 har Arbetsgivarverket och Saco-S ett sifferlöst tillsvidareavtal, ett avtal som omfattar mer än 80 000 medarbetare och är ett av de största sifferlösa tillsvidareavtalen på svensk arbetsmarknad. En framgångsrik lokal lönebildning bygger på individuell och differentierad lön. Lönesättande samtal mellan medarbetare och chef tydliggör kopplingen mellan lön och resultat. Arbetsgivarverket yrkade därför i avtalsrörelsen 2013 på att lönesättande samtal ska vara den huvudsakliga metoden vid lönerevision. Det lönesättande samtalet gynnar utveckling och inspirerar både medarbetare och chef. Kopplingen mellan medarbetarens resultat och lönen blir tydlig och erfarenheten visar att de verksamheter som infört de lönesättande samtalen inte vill gå tillbaka till det gamla sättet att revidera lön, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom. Resultatet av förhandlingarna blev dock att oenighetsbilagorna med OFR/S,P,O och SEKO finns kvar även i de nya avtalen och lönesättande samtal är som tidigare bara ett alternativ i avtalet med OFR/S,P,O inte i avtalet med SEKO. En förändring som gjordes i avtalen med Saco-S och SEKO är att det är individuell lön som är huvudregel i den lokala lönebildningen. Tre olika avtal Avtalet med SEKO omfattar cirka 12 000 statsanställda. Avtalet gäller från 1 oktober 2013 till och med 30 september 2016. Avtalet bygger på lokal lönebildning utan individgarantier med en oenighetsbilaga i linje med märket inom övriga avtalsområden om 6,8 procent på tre år. Arbetsgivarverket och Saco-S har sedan 2010 ett sifferlöst tillsvidareavtal som bygger på lokal lönebildning utan centralt reglerade löneökningar. Avtalet omfattar cirka 88 000 akademiker inom det statliga avtalsområdet. Avtalet med OFR/S,P,O omfattar cirka 97 000 statligt anställda. Avtalet gäller från 1 oktober 2013 till och med 30 september 2016. Avtalet bygger på lokal lönebildning utan individgarantier med en oenighetsbilaga i linje med märket inom övriga avtalsområden om 6,8 procent på tre år. 14

Verksamheten 2013 Strategin för den statliga arbetsgivarpolitiken är utgångspunkten för vårt gemensamma agerande som arbetsgivare. Till strategin tas varje år fram en gemensam handlingsplan som innehåller alla de aktiviteter som Arbetsgivarverkets kansli och medlemmar ska arbeta med under året. Vad är arbetsgivarpolitik? Arbetsgivarpolitiken anger de normer och värderingar som styr hur chefer och andra arbetsgivarföreträdare ska agera gentemot medarbetarna och deras företrädare. Den är ett medel för att leda, styra och utveckla verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Den arbetsgivarpolitiska strategin är uppbyggd av fem arbetsgivarpolitiska prioriteringar fem avgörande områden för den statliga arbetsgivarpolitiken och för verksamheternas utveckling: En tydlig arbetsgivarpolitik leder till en effektiv verksamhet Verksamheternas behov av utveckling styr kompetensförsörjningen Våra avtal bidrar till en effektiv verksamhet Ledarskap och medarbetarskap i samspel utvecklar verksamheten En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling Som ett komplement till den arbetsgivarpolitiska strategin och den tillhörande handlingsplanen har styrelsen också beslutat om ett antal fokusområden som visar vilka aktiviteter och områden som ska prioriteras. Fokusområdena sträcker sig över ett år men det är fullt möjligt att områden som är av mer långsiktig karaktär återkommer även påföljande år. Antalet fokusområden kan variera mellan åren men de bör inte överstiga tre annars riskerar själva grundtanken med fokusering och prioritering att gå förlorad. Fokusområden skapar också en tydlig inriktning för det kommunikativa arbetet. Under 2013 har Arbetsgivarverket arbetat med tre fokusområden: Arbetsgivarrollen Sifferlösa tillsvidareavtal Längre arbetsliv I Fokus På kommande sidor kan du läsa mer om några av de aktiviteter vi bedrivit under 2013 med koppling till den arbetsgivarpolitiska strategin och de tre fokusområdena. 15

Arbetsgivarrollen I Fokus Att alla chefer förstår och agerar utifrån arbetsgivarens gemensamma värderingar och normer är en förutsättning för att vi gemensamt ska kunna bedriva arbetsgivarpolitisk utveckling. Chefens roll som arbetsgivare innebär att företräda hela verksamheten och att i relation till medarbetarna och deras företrädare tillämpa och utveckla arbetsgivarpolitiken. Det är i mötet mellan chef och medarbetare som arbetsgivarpolitiken utförs i praktiken att chefer inom staten känner sig trygga i sin arbetsgivarroll är därmed en förutsättning för att arbetsgivarpolitiken ska bidra till en effektiv verksamhet. Strategisk verksamhetsutveckling och förändringsledning Under året har Arbetsgivarverket tillsammans med Ekonomistyrningsverket fortsatt att driva det gemensamma utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling. Det första programmet startades i november 2012 och avslutades i maj 2013. På grund av det stora intresset erbjöds under slutet av 2013 ytterligare en omgång av utvecklingsprogrammet, nu med cirka 40 deltagare från 12 medlemmars ledningsgrupper. Utvecklingsprogram för strategisk verksamhetsutveckling Syftar till strategisk verksamhetsutveckling Riktar sig till ledningarna inom de statliga verksamheterna Är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Ekonomistyrningsverket Andra omgången, med deltagare från 12 medlemmars ledningsgrupper, startade i november 2013 och pågår till maj 2014. Genom att på ett konkret sätt visa hur arbetsgivarpolitiken och den ekonomiska styrningen kan integreras syftar programmet till att åstadkomma verksamhetsutveckling som leder till ökad effektivitet. Målet har varit att deltagarna tillsammans ska få ett fördjupat lärande kring hur man med utgångspunkt i den statliga arbetsgivarpolitiken kan arbeta med att utveckla verksamheten och driva förändringsarbete. Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling omfattar fyra heldagar med fokus på förändringsledning, regeringens styrning, kundperspektiv samt omvärldsoch framtidsfrågor. Programmet bygger på att de deltagande medlemmarna får varsin lärpartner som träffas löpande under programmets gång för att aktivt bidra till varandras verksamhetsutveckling. Kommunikativa insatser kring statliga sektorns attraktivitet För att attrahera framtida medarbetare arbetar Arbetsgivarverket kontinuerligt med att kommunicera den statliga sektorns attraktivitet mot allmänheten. Under 2013 togs två rapporter fram om nyanställdas uppfattningar om staten som attraktiv arbetsgivare. Rapporterna bygger på en större enkätundersökning där 1 500 statligt nyanställda bland annat tillfrågades om vad man finner attraktivt hos sin arbetsgivare och om man ser en framtid som statsanställd. Rapporterna visar att drygt 80 procent av de nyanställda anser att arbetet inom staten motsvarar förväntningarna och att 70 procent tror 16

att de fortfarande arbetar statligt om fem år. Samtidigt efterfrågar många nyanställda tydligare karriärvägar och fördjupad dialog kring den egna utvecklingen. En viktig kanal för att profilera staten som attraktiv arbetsgivare är webbsidorna Jobba statligt på Arbetsgivarverkets webbplats. Dessa sidor innehåller bland annat en sökmotor över lediga jobb hos Arbetsgivarverkets medlemmar och hör till den mest besökta delen på Arbetsgivarverkets webbplats, säger Arbetsgivarverkets informationschef Lars Andrén. Populär webbsida. 2012 hade webbsidan Jobba statligt drygt 130 000 unika besök och under 2013 ökade antalet till drygt 170 000 en ökning med 30 procent. Rapport. Vägval för samhällsnytta och utveckling. Rapport. Ny chef i staten. Systematiskt arbete för att bli attraktiv arbetsgivare Under 2013 inleddes ett utvecklingsarbete där tio deltagande medlemmar bedriver ett systematiskt arbete för att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Gemensamt för deltagarna är att de redan startat ett arbete kring att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Aktiviteten är en långsiktig satsning som omfattar sex heldagar under ett års tid där deltagarna arbetar kring områdena attrahera, rekrytera, utveckla/introducera och omställa/avveckla. Grunden för utvecklingsarbetet är att deltagarna jobbar aktivt på hemmaplan mellan träffarna för att på så sätt utveckla sin attraktivitet som arbetsgivare. Även i utvecklingsarbetet med att bli mer attraktiv som arbetsgivare arbetar deltagarna tillsammans med en annan medlem, en lärpartner, i syfte att bland annat skapa en fördjupad arbetsgivarsamverkan. Med en lärpartner får man skjuts och hjälp på vägen i de områden som man som organisation behöver utveckla för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, det ger också en fördjupad arbetsgivarsamverkan. Det säger Hanna Schmidt, en av dem som ansvarar för programmet. Tydlig arbetsgivarroll framgångsrikt ledarskap Arbetsgivarverket har under 2013 arbetat med fokus på arbetsgivarrollen och dess betydelse för ett framgångsrikt ledarskap. Detta har bland annat inneburit olika utvecklingsinsatser tillsammans med medlemmarnas ledningsgrupper. Insatserna handlar om fördjupning i arbetsgivarpolitiken och arbetsgivarrollen ur ett ledningsperspektiv. Arbetsgivardagen 2012. 17

Diskussioner kring arbetsgivarrollen har också varit ett återkommande inslag på årets samtliga sektormöten för kontaktpersoner. En modul (powerpointpresentation) kring arbetsgivarpolitik och arbetsgivarrollen har under året uppdaterats och publicerats på medlemssidan så att medlemmarna kan använda den i sin egen chefsutveckling. Gemensam plattform för arbetsgivarsamverkanexempel lagar och andra regler Arbetsgivarverket har under året arrangerat två introduktionsdagar för nya kontaktpersoner samt en introduktionsdag för nya myndighetschefer. Vid dessa tillfällen skapas en förståelse för hur vi tillsammans bäst kan arbeta i vårt gemensamma uppdrag att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Syftet med introduktionstillfällena är också att skapa en plattform för arbetsgivarsamverkan samt beskriva och tydliggöra våra olika roller. Introduktionsdagar på Arbetsgivarverkets kansli. Ytterst vill vi skapa medägarskap i arbetsgivarfrågorna där framför allt kontaktpersonerna har en viktig roll som företrädare för sin organisation i arbetsgivarsamverkan, säger chefen för arbetsgivarutveckling Daniela Eriksson. På mötena deltar Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson och flera av kansliets chefer och medarbetare som bland annat berättar om medlemsorganisationens gemensamma uppdrag, aktuella arbetsgivarpolitiska frågor och aktiviteter kopplade till den arbetsgivarpolitiska strategin. Det är mycket viktigt för kansliet att ha en väl fungerande dialog med medlemmarna. En god och djup arbetsgivarsamverkan är avgörande för att kunna utveckla centrala avtal och en arbetsgivarpolitisk strategi som tar fasta på de utmaningar som medlemmarna möter på både kort och lång sikt, betonar Ulf Bengtsson.A 18

Sifferlösa tillsvidareavtal I Fokus Sifferlöst tillsvidareavtal är grunden för en effektiv och ansvarsfull lönebildning som möjliggör lokal och individuell lönebildning fullt ut och där lönen kopplas till såväl individens som organisationens resultat. Tillsammans med lönesättande samtal förverkligar det synsättet på lönen som ett styrmedel för mål och resultat. Att uppnå sifferlöshet med samtliga motparter är en central och prioriterad del av vidareutvecklingen av Arbetsgivarverkets centrala avtal. I ett första steg uppnås sifferlösa avtal först därefter är det möjligt att uppnå tillsvidareavtal. Lönen som styrmedel Den arbetsgivarpolitiska strategin betonar en lönebildning med resultatet i fokus. Vid en workshop i slutet av året utbytte några av Arbetsgivarverkets medlemmar erfarenheter kring sifferlösa avtal, resultat och lönedifferentiering. Hur ska man tänka för att använda lönen som styrmedel för bästa verksamhetsnytta i sin verksamhet på hemmaplan? Hur avgör vi vilka förändringar av lönerna vi behöver göra när vi har sifferlösa avtal? Hur ökar vi verkningsgraden på de pengar som vi investerar i medarbetarnas löner varje år? Detta var några av utgångspunkterna för den workshop om lönebildning som Arbetsgivarverket arrangerade. Här fick deltagarna möjlighet att diskutera tillsammans med varandra men också med Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom, biträdande förhandlingschef Ken Johnsson och förhandlare Anders Stålsby. En lönedifferentiering på både individ- och organisationsnivå är viktig för att nyttja lönebildningens potential som styrmedel, sa Arbetsgivarverkets förhandlare Anders Stålsby. Workshop med Arbetsgivarverkets medlemmar. 19

Lönen är en viktig del av styrningssystemet för verksamheten men det gäller att utnyttja instrumentet. Individuell lön kräver en tydlig differentiering på både individnivå och många gånger på organisationsnivå för att lönebildningen ska bli ett verkningsfullt instrument för att nå ett bättre resultat i verksamheten. Sifferlöshet, som ger möjlighet att fullt ut utgå från verksamhetens behov, finns idag i tillsvidareavtalet RALS-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. Tre löneavtal vad kräver det av arbetsgivarna? Mot bakgrund av att Arbetsgivarverket sedan 2012 års avtalsrörelse har tre centrala löneavtal och att skillnaderna mellan dessa avtal ökat anordnade Arbetsgivarverket under våren 2013 ett heldagsseminarium kring temat. På seminariet diskuterades innebörden av de tre olika löneavtalen och vilka krav det ställer på arbetsgivarna. På seminariet fick också de förhandlingsansvariga vid respektive motpart presentera sin syn på förhållandet och vad de förväntar sig av arbetsgivarna. Syftet med seminariet var att berätta om bakgrunden till att Arbetsgivarverket gått med på denna utveckling och att dessutom skapa insikt och samsyn om vad tre olika löneavtal kräver av lokala arbetsgivare. Ett initiativ till en bred debatt om sifferlösa avtal Under 2013 intensifierades den arbetsmarknadspolitiska debatten om de sifferlösa avtalen och dess relation till industrins lönenormering. Främst i fackförbundspress men också i allmän media var framför allt IF Metall kritiska till att stat och kommun gått i bräschen för sifferlösa avtal, vilket man menade skulle hota industrins lönenormering. Arbetsgivarverket och Sveriges kommuner och landsting, SKL, tog därför initiativ till att skapa en bred debatt. I en gemensam debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt utvecklade Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson och SKL:s VD Håkan Sörman, varför sifferlösa avtal är det tydligaste och bästa sättet att åstadkomma en lokal lönebildning som utgår ifrån verksamhetens förutsättningar och behov utan att för den sakens skull hota industrins lönenormering. Antal sifferlösa avtal ökar Lokal lönebildning genom sifferlösa avtal blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad. Enligt bedömningar från Medlingsinstitutet är det möjligt att de sifferlösa avtalen på arbetsmarknaden kan komma att omfatta närmare 800 000 arbetstagare år 2015 jämfört med cirka 440 000 i år. I debattartiklarna och efterföljande replikskifte poängterade Arbetsgivarverket och SKL att en verksamhetsanpassad lokal lönebildning stimulerar medarbetarna till goda resultat, bidrar till att verksamhetsmålen uppnås och utvecklar de offentliga verksamheterna. De sifferlösa avtalen bygger på en löneprocess som utgår ifrån verksamhetens förutsättningar och medarbetarens skicklighet och resultat. Arbetsgivarverket och SKL, som har erfarenhet av väl fungerande sifferlösa avtal sedan början av 2000-talet, tydliggjorde i artiklarna att det är en överordnad princip för en verksamhetsanpassad lokal lönebildning att följa industrinormeringen och att normen därför heller inte behöver skrivas in i våra avtal. Rollen som centrala arbets- 20

givarorganisationer är inte att detaljstyra, utan att stödja och bidra till utvecklingen av en väl fungerande lokal lönebildning. I detta ingår att vi för våra sektorer som helhet beaktar de samhällsekonomiska ramarna och att vi inte hotar industrins lönenormerande roll, skrev Arbetsgivarverket och SKL. Siffror i avtalen är i sig inte någon garanti för industrins lönenormering. Följsamheten skapas istället av en god arbetsgivarpolitisk samverkan. Om den inte skulle fungera skulle den offentliga sektorns lönebildning utgöra en risk för industrins normering oavsett avtalskonstruktion, skrev Arbetsgivarverket och SKL i sin slutreplik. Flexibla avtal krävs för att utveckla verksamheterna En av de arbetsgivarpolitiska prioriteringarna är att våra avtal ska bidra till en effektiv verksamhet. För att de centrala avtalen ska kunna bidra till verksamhetens utveckling behöver de i vissa delar kunna anpassas till de förhållanden som råder inom en viss verksamhet. Samtidigt kan flexibilitet leda till stora skillnader i den lokala avtalsfloran, vilket i vissa fall kan motverka förändringar av avtal på central nivå. Graden av flexibilitet i Arbetsgivarverkets centrala avtal är därför en fråga som behöver prövas kontinuerligt, även om mer omfattande förändringar oftast sker i samband med avtalsrörelserna. För att i god tid inför nästa avtalsrörelse påbörja den diskussionen anordnade Arbetsgivarverket redan i december ett seminarium om flexibla avtal där bland annat följande frågor diskuterades: Finns låsningar i dagens konstruktioner? Vilka framtida utmaningar finns som kan påverka synen på flexibilitet? Finns det avtal där flexibiliteten ska minska, alternativt helt tas bort? Seminarium om flexibla avtal. 21

Ett längre arbetsliv I Fokus Arbetslivets längd styrs av åldern vid inträde i respektive utträde ur arbetslivet och arbetets omfattning. En stigande medelålder och en åldrande befolkning är en global utmaning för dagens välfärds- och pensionssystem. Ett längre arbetsliv är därmed en förutsättning för hållbara statliga finanser, bibehållen välfärd och ett hållbart allmänt pensionssystem för både individ och samhälle. En arbetsgivarpolitik som stödjer och stimulerar ett längre arbetsliv leder genom att tillvarata och utveckla kompetens till effektiva verksamheter. En naturlig utgångspunkt för ett längre arbetsliv är att skapa förutsättningar för att fler arbetar i högre åldrar, men ett längre arbetsliv innefattar också parametrarna tidigare inträde och arbete i utökad omfattning. Ett längre arbetsliv för ökad tillväxt Arbetsgivarverket har deltagit som expert i pensionsåldersutredningen och delar utredningens grundläggande utgångspunkt om nödvändigheten att arbeta högre upp i åldrarna för att klara välfärden, öka tillväxten och skapa ett hållbart pensionssystem. Ett längre arbetsliv handlar dessutom om hur tidigt i livet vi börjar arbeta. Inträdet på arbetsmarknaden i Sverige sker allt senare i genomsnitt vid 29 års ålder idag. Arbetsgivarverket betonar att frågan om ett längre arbetsliv inte enbart handlar om ett senare utträde från arbetsmarknaden utan också om ett tidigare inträde och fler arbetade timmar. Ett avgörande steg mot ett nytt omställningsavtal I samband med 2013 års avtalsrörelse sa Arbetsgivarverket upp det nuvarande Trygghetsavtalet i syfte att förhandla fram ett omställningsavtal. Yrkandet om vad ett omställningsavtal behöver innehålla hade föregåtts av omfattande diskussioner med medlemmarna i samband med sektormöten. 22 Som arbetsgivare måste vi bidra till ett längre arbetsliv genom att tillåta människor att arbeta längre, det ställer krav på både de centrala kollektivavtalen och på arbetsmiljön. Det sa Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson då han samtalade om Pensionsåldersutredningen med utredaren Ingemar Eriksson på Arbetsgivarverkets Forum för intresse- och omvärldsbevakning som hölls i mitten av april. Arbetsgivare och arbetstagare måste gemensamt slå vakt om en god arbetsmiljö som ger rätt förutsättningar för ett längre arbetsliv, sa Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverkets generaldirektör. Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverkets generaldirektör.

Resultatet av förhandlingarna i samband med 2013 års avtalsrörelse blev att samtliga parter ingick en principöverenskommelse som innebär att ett omställningsavtal ska tas fram utifrån en inriktning som parterna angett. Utgångspunkterna i denna överenskommelse är att ett omställningsavtal ska stimulera till ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden genom tidiga och målinriktade åtgärder och på så sätt stödja arbetslinjen och individens möjlighet till ett längre arbetsliv. Det ska också stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna och hålla sig inom nuvarande kostnadsram och avgiftsnivå för Trygghetsstiftelsens verksamhet. Huvudinriktningen är att de arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist, oavsett anställningsgrund, ska omfattas av avtalet och dess förmåner/åtgärder. Fall där en tidsbegränsad anställning löper ut ska ses över och prövas, både vad gäller i vilken utsträckning dessa ska omfattas av avtalet och vilka förmåner som i så fall ska gälla. Från förmån till premie nytt pensionsavtal I 2013 års avtalsrörelse yrkade Arbetsgivarverket att parterna skulle starta ett översynsarbete av nuvarande tjänstepensionsavtal i syfte att övergå till avgiftsfinansierade lösningar och förändra dess konstruktion och regler så att det är stabilt och förutsägbart, stimulerar till ett längre arbetsliv, är kostnadseffektivt, verksamhetsanpassat och begripligt. I avtalsrörelsen träffade parterna en överenskommelse om att genomföra ett partsgemensamt arbete med inriktning mot ett system med premiebestämda pensionsbestämmelser. Målbilden är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med möjligt ikraftträdande 1 juli 2015. När Statens tjänstepensionsverk i höstas arrangerade Pensionsdagen, var Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson en av Gemensamma utgångspunkter för arbetet med nytt pensionsavtal I arbetet ska eftersträvas att pensionsbestämmelserna ger bra pensioner, är långsiktigt hållbara och innehåller lösningar som är kostnadseffektiva samt bidrar till stabilitet och förutsägbarhet. Pensionsbestämmelserna ska också utformas med beaktande av ansvars- och riskfördelning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt stödja arbetslinjen och ett längre arbetsliv. talarna. Ulf Bengtsson talade under rubriken Framidens pensioner och beskrev bland annat systemet för tjänstepensioner inom staten, som består av en premiebestämd del och en förmånsbestämd del. Den förmånsbestämda delen innebär bland annat att pensionsinbetalningarna från arbetsgivaren ofta är som störst de sista åren före pensioneringen, något som kan skapa både in- och utelåsningseffekter på arbetsmarknaden. Om du som statsanställd närmar dig 65 och vill byta jobb till privat sektor, förlorar du i regel mycket på det efter pensionen. Det kan också vara mycket kostsamt för en statlig arbetsgivare att anställa personer som närmar sig pensionsåldern. Detta hämmar rörligheten på arbetsmarknaden och försvårar för arbetsgivare att få en effektiv kompetensförsörjning. Det är med anledning av detta Arbetsgivarverket vill gå mot ett system för tjänstepensioner inom staten som är helt premiebaserat. Ett helt premiebaserat system för tjänstepensioner inom staten skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden, sa Ulf Bengtsson på Pensionsdagen. Ett viktigt resultat från årets avtalsrörelse är att vi nu går in ett partsgemensamt arbete kring ett nytt pensionsavtal, där vi är överens om utgångspunkterna och att inriktningen är ett system med premiebestämda pensionsbestämmelser. 23

Vad tycker medlemmarna? Arbetsgivarverket mäter varje år medlemmarnas syn på verksamheten i två undersökningar. Den ena undersökningen vänder sig till medlemmarnas högsta chefer (generaldirektörer eller motsvarande) och den andra till medlemmarnas kontaktpersoner (personalchefer eller motsvarande). Syftet med undersökningarna är bland annat att redovisa medlemmarnas samlade bedömning av Arbetsgivarverkets arbete. Resultaten från medlemsundersökningarna är en viktig utgångspunkt när kansliets verksamhet utvärderas och utvecklas. För medlemmarnas del innebär undersökningarna också en möjlighet att påverka kansliets arbete och verksamhet. Medlemmarnas syn på det stöd och de insatser Arbetsgivarverket gör för att förverkliga strategin och åtagandena är sammantaget mycket positiv, men inom ett par områden finns dock en uppfattning att Arbetsgivarverket kan göra mer. Det rör framför allt verkets medlemskommunikation och förutsättningarna för samverkan mellan myndigheter. Som en följd av förändringar i Arbetsgivarverkets styrmodell har en stor del av frågorna i årets undersökning utvecklats och förändrats. I stora delar av undersökningen är det därför inte möjligt att göra direkta jämförelser med tidigare års resultat. Undersökningarna genomfördes som webbundersökningar under perioden 21 november 15 december 2013. Svarsfrekvensen bland medlemschefer var 54 procent och för kontaktpersoner 73 procent. Kännedom och attityd/uppfattning om Arbetsgivarverket Kännedomen om Arbetsgivarverket är hög hos både medlemschefer och kontaktpersoner. Även uppfattningen om Arbetsgivarverket och den verksamhet kansliet bedriver får höga betyg av medlemmarna. Diagrammet nedan redovisar medlemmarnas uppfattning i stort om Arbetsgivarverket. Vilken är din uppfattning i stort om Arbetsgivarverket? % 0 10 20 30 40 50 60 Medlemschefer 22,5 49,6 25,6 1,6 0 0,8 Mycket positiv Kontaktpersoner 16,1 56,3 23,0 4,0 0 0,6 Mycket negativ Ingen uppfattning/ Vet ej 24

Arbetsgivarverkets stöd till medlemmarnas verksamhet Medlemmarna har bedömt i vilken omfattning Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till deras verksamhet. De olika delarna de har betygsatt är arenor för arbetsgivarsamverkan, utbildning samt rådgivning. Resultatet visar att medlemscheferna är mest nöjda med kansliets rådgivning och att kontaktpersonerna ger högst betyg när det gäller arenor för arbetsgivarsamverkan. Medlemschefer och kontaktpersoner har också fått bedöma i vilken grad de tre elektroniska nyhetsbreven (GD-brev, Nytt från Arbetsgivarverket samt Arbetsgivarverket informerar), Arbetsgivarverkets skrifter och rapporter samt Arbetsgivarverkets webbplats bidrar till att stödja deras verksamheter. 70 procent av medlemscheferna anser att GD-brevet ger ett bra stöd till verksamheten. Drygt 70 procent av kontaktpersonerna menar att Arbetsgivarverket informerar samt Nytt från Arbetsgivarverket ger bra stöd till verksamheten. Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Arenor för arbetsgivarsamverkan Medlemschefer Kontaktpersoner % 16,5 33,1 28,3 7,9 0,8 13,4 16,8 41,0 24,9 8,7 0,6 8,1 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Utbildning Medlemschefer Kontaktpersoner % 5,5 30,7 34,6 7,9 0,8 20,5 10,4 38,2 26,6 6,4 1,2 17,3 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej När det gäller skrifter och rapporter anser 53 procent av medlemscheferna och 76 procent kontaktpersonerna att de ger bra stöd till verksamheten. 72 procent av kontaktpersonerna och 47 procent av medlemscheferna anser att Arbetsgivarverkets webbplats ger ett bra stöd till verksamheten. Sammantaget ger medlemmarna Arbetsgivarverket ett gott betyg. Jämfört med föregående år är resultatet något lägre. Jag är nöjd med Arbetsgivarverkets stöd när det gäller att stärka chefernas arbetsgivarroll Medlemschefer Rådgivning Kontaktpersoner % 32,3 37,8 19,7 4,7 0 5,5 24,9 36,4 27,7 8,1 1,7 1,2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej 25

Avtalsrörelsen Merparten av medlemscheferna och kontaktpersonerna instämmer helt eller till stor del i påståendet att de haft möjlighet att ta del av information om händelseförloppet under avtalsrörelsen. De instämmer helt eller till stor del även i påståendet att de haft möjlighet att ta del av information om resultatet av avtalsförhandlingarna. Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Ta del av information om händelseförloppet under avtalsrörelsen Medlemschefer Kontaktpersoner % 42,4 39,2 13,6 2,4 0,8 1,5 36,4 35,3 17,3 6,4 0,6 4,0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Ta del av information om resultatet av avtalförhandlingarna Medlemschefer % 52,0 32,0 13,6 2,4 0 0 0 10 20 30 40 50 60 Instämmer helt Kontaktpersoner 48,6 34,7 8,7 4,6 1,2 2,0 Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej 26 Försvaret, en av våra medlemmar. Naturvårdsverket, en av våra medlemmar.

Intressebevakning Medlemmarna ger höga betyg när det gäller intressebevakning. De anser att Arbetsgivarverket är goda företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiska och andra beslutsfattare. Arbetsgivarverket är en god företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiska och andra beslutsförfattare Medlemschefer % 34,7 42,7 15,3 2,4 0 4,8 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Instämmer helt Kontaktpersoner 25,4 37,6 18,5 2,9 0 15,6 Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej Arbetsrättsliga mål En viktig del i Arbetsgivarverkets uppdrag är att företräda medlemmarna vid arbetsrättsliga tvister i domstol. På frågan om medlemmarna skulle anlita Arbetsgivarverket vid ett arbetsrättligt mål i domstol uppger nästan alla att de skulle anlita Arbetsgivarverket. Jag skulle anlita Arbetsgivarverket om min organisation får arbetsrättsligt mål i domstol Medlemschefer Kontaktpersoner % 91,2 4,0 4,8 82,7 3,5 13,9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ja Nej Ingen uppfattning/ Vet ej Nationalmuseum, en av våra medlemmar. Statens kriminaltekniska laboratorium, en av våra medlemmar. 27

Ekonomi - översikt över kostnader och intäkter Årets resultat innebär en positiv kapitalförändring om 1 326 tkr. Detta ger upphov till ett balanserat kapital på 11 060 tkr. Intäkter (tkr) 2013 (%) 2012 (%) 2011 (%) Medlemsavgifter 78 419 (90) 76 130 (90) 73 437 (89) Stabsuppgifter 1 355 (2) 1 479 (2) 2 074 (2) Övriga intäkter 7 046 (8) 7 170 (8) 7 495 (9) Summa 86 820 84 779 83 006 Kostnader (tkr) 2013 (%) 2012 (%) 2011 (%) Personalkostnader Lokalkostnader Stabsuppgifter* Övriga kostnader Summa 57 614 (68) 60 244 (68) 54 877 (67) 11 448 (13) 11 035 (12) 10 819 (13) 19 22 (1) 154 (1) 16 413 (19) 16 534 (19) 15 772 (19) 85 494 87 835 81 622 Arbetsgivarverket är från den 1 juli 1994 en avgiftsfinansierad myndighet där arbetsgivarkollegiet fattar beslut om medlemsavgift för kommande år. Arbetsgivarkollegiet beslutade vid sitt årsmöte i november 2012 att avgiften för år 2013 oförändrad skulle vara 0,085 procent av medlemmarnas bruttolönesumma. Medlemsavgiftens andel av verksamhetens totala finansiering uppgår till 90 procent 2013. 28