Byggnadsantikvarisk utredning Norra Sorgenfri Kulturhistoriskt underlag inför planprogram Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk utredning Norra Sorgenfri Kulturhistoriskt underlag inför planprogram Malmö stad Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Byggnadsantikvarisk utredning Norra Sorgenfri kulturhistoriskt underlag inför planprogram Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 Författare: Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Äldre byggnad i kvarteret Brännaren samt Östra Farmvägen, vy från söder, foto Olga Schlyter 2006. Malmö oljeslageri i kvarteret Brännaren i slutet av 1800-talet, Malmö Museer EH1891. ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2006
Innehåll Inledning 5 Norra Sorgenfri idag 6 Norra Sorgenfris historia 7 Norra Sorgenfri i framtiden 10 Kvarteret Brännaren 12 Kvarteret Degeln 15 Kvarteret Grytan 16 Kvarteret Katrinelund 18 Kvarteret Smedjan 20 Kvarteret Spiralen 24 Kvarteret Spårvägen 27 Kvarteret Tangenten 31 Kvarteret Ugnen 32 Kvarteret Verket 33 Översikt över värdefull bebyggelse 36 Källförteckning, illustrationer 37 Referenser 39 Årets rapporter 40
4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Inledning Under 2006 har Malmö Stadsbyggnadskontor påbörjat arbetet med ett planprogram för industri- och verksamhetsområdet Norra Sorgenfri. Tidigare har man gjort ett visionsprogram för området. I samband med planprogramsarbetet har föreliggande utredning tillkommit som en fördjupad studie av kulturmiljön i Norra Sorgenfri. Utredningen är utförd hösten 2006 av byggnadsantikvarie Olga Schlyter på Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Malmö Stadsbyggnadskontor. Det antikvariska perspektivet Den här utredningen presenterar slutsatserna av en antikvarisk studie av Norra Sorgenfri. Genom att studera området och kartlägga dess historiska utveckling görs en bedömning av de kulturhistoriska värdena i bebyggelse och strukturer. Det finns olika infallsvinklar och bedömningskriterier när det gäller vad som är värdefullt ur kulturmiljösynpunkt. Enskilda byggnader kan exempelvis ha arkitektoniska värden, men de kan också vara intressanta på grund av sin historik eller för att de ingår som delar i ett större sammanhang. En byggnad kan bedömas som värdefull för att den ingår som ett karaktärsskapande element i stadsbilden. Fokus ligger inte bara på byggnader utan även på helhetsmiljön och strukturer såsom stadsplanen eller grönområden. Kulturmiljön är en resurs i stadsplaneringen och det antikvariska perspektivet handlar inte bara om bevarandevärden utan också om möjligheter för framtiden. Utredningens upplägg Inledningsvis beskrivs områdets karaktär idag och dess historik. Under rubriken Norra Sorgenfri i framtiden lyfts de komponenter fram som ur kulturmiljösynpunkt är viktigast att ta tillvara i den fortsatta planeringen, nämligen: Den äldsta bebyggelsen Gatu- och kvartersstrukturen Byggnader med miljöskapande värden Sammanhållna industrimiljöer - AB Addo och AB Tripasin Spårvagns- och busshallarna Därefter följer en fördjupad genomgång av utredningsområdet. Varje kvarters historiska utveckling beskrivs liksom dess nuvarande bebyggelse, och i en antikvarisk kommentar betonas vad som är viktigt i just det kvarteret. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 5
Norra Sorgenfri idag Norra Sorgenfri är ett industri- och verksamhetsområde som ligger strax sydöst om Malmös stadskärna. Området gränsar i norr till det före detta Värnhems sjukhus och bostadsområdet Katrinelund, i söder till S:t Pauli mellersta och södra kyrkogård. I öster avgränsas området av järnvägen mot Trelleborg, den så kallade Kontinentalbanan. Figur 1. Utredningsområdet. Norra Sorgenfri har varit industriområde sedan slutet av 1800-talet. Idag är stora ytor inom området helt avrivna, och på vissa fastigheter står husen tomma. Samtidigt pågår full aktivitet på många ställen. De verksamheter som finns inom området är av blandad karaktär. Tillverkningsindustri förekommer inte längre i någon större skala, däremot exempelvis produktutveckling inom läkemedelsindustrin. Det finns också flera företagskontor, varav det största är E.ON:s kontor vid Nobelvägen. Bilverkstäder, konstnärsateljéer, föreningslokaler och enstaka butiker finns inhysta i byggnader som ursprungligen haft andra funktioner. Migrationsverket har lokaler i området, och i dess västra del finns lokaltrafikens bussgarage och den gamla gasverkstomten med blandad verksamhet. Norra Sorgenfri är idag, åtminstone bitvis, ett ganska nergånget område. Stora avrivna ytor, förfallna byggnader och en del skumma verksamheter gör att området inte har någon hög status. Att Malmös prostitutionsstråk finns i området bidrar också till ett dåligt anseende. Stadsplanen karaktäriseras av att kvarteren är mycket stora. Trots att området är ungefär lika stort som Malmös stadskärna innanför kanalen består det endast av åtta kvarter. Gatunätet är i stort sett en rutnätsplan. Två viktiga trafikleder går genom området, Nobelvägen i nord-sydlig riktning och Industrigatan i öst-västlig. Bebyggelsen är av varierande ålder och är uppförd för olika sorters verksamheter vilket ger en stor variation i karaktär. Det finns byggnader från varje årtionde sedan 1890-talet men inga bostadshus, utan allt är industri- eller verksamhetsbebyggelse. En del av byggnaderna har en genomtänkt arkitektonisk utformning, medan andra är betydligt enklare. De mer påkostade byggnaderna ligger ofta vid gatan, medan byggnaderna inne i kvarteren är enklare. På vissa håll är bebyggelsen i gatulinjen 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
förhållandevis sluten, vilket i kombination med en viss småskalighet ger en stadsmässig gatubild. Exempel på detta är Celsiusgatan vid kvarteret Smedjan, och Agneslundsvägen vid kvarteret Brännaren. De ställen som bebyggts under senare delen av 1900-talet har en mer uppluckrad bebyggelsestruktur, då man byggde glesare och längre in i kvarteren. Norra Sorgenfris historia Namnet Sorgenfri kommer från en gård med det namnet, som låg vid nuvarande Arildsplan i Östra Sorgenfri. Gården omnämns första gången 1842. 1981 etablerades namnet Sorgenfri industriområde för den del av området som ligger öster om Nobelvägen och söder om Celsiusgatan. Namnet Norra Sorgenfri är nyetablerat i det nuvarande utvecklingsarbetet. Det område som idag utgörs av Norra Sorgenfri var fram till 1800-talet del av stadens betesmarker. Strax nordost om området, ungefär i nuvarande kvarteret Lärkträdet, låg en av Malmös galgbackar fram till 1800-talet. På 1800-talet var jorden uppodlad och utgjorde en del av den så kallade Östra Plantagemarken. På Skånska rekognosceringskartan från 1812 går landsvägar i linje med nuvarande Industrigatan och Östra Farmvägen. Senare under 1800-talet tillkom parallellvägar till Industrigatan som delade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu avspeglas i stadsplanen. I slutet av 1800-talet låg flera gårdar i området, exempelvis Agneslund i nuvarande kvarteret Degelns östra del. Det fanns även andra mindre gårdar i de nuvarande kvarteren Verket, Spårvägen, Grytan och Brännaren. Invid Celsiusgatan i kvarteret Spårvägen tillverkades harts på 1870-talet, och i kvarteret Katrinelund inrättades i slutet av 1800-talet ett barnhem. Under 1800-talets sista år hände mycket i områdets omgivningar. Norr om kvarteret Spårvägen etablerades Malmö arbetsinrättning som senare kom att bli Värnhems sjukhus. S:t Pauli mellersta kyrkogård anlades också i slutet av 1800-talet (då under namnet Nyaste begrafningsplatsen), och S:t Pauli södra kyrkogård anlades några år in på 1900-talet. I öster drogs Kontinentalbanan 1898, och den var en viktig faktor när industrier senare etablerades i Sorgenfri. Figur 2. Utredningsområdet på Skånska rekognosceringskartan från 1812. Områdesmarkeringen är ungefärlig. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 7
Gatunätet i området fastlades 1903 i och med stadsplaneingenjör Anders Nilssons stadsplan. Mönstret följde de gamla odlingskvarterens indelning, med undantag av Nobelvägen som var en helt ny vägdragning. Nilssons stadsplan anger området som fabriksområde, och det var också i detta samband Industrigatan fick sitt namn. En stor del av marken i nuvarande Norra Sorgenfri ägdes av staden och var så kallade stadsägor. Detta resulterade i att flera allmänna institutioner etablerades i området, istället för att det bebyggdes med tät kvartersstad som andra områden med lika centrala lägen. Staden anlade ett gasverk i nuvarande kvarteret Verket i slutet av 1890-talet. I början av 1900-talet anlades spårvägsstationen i kvarteret Spårvägen och stadens materialgård låg i samma kvarter. Söder om kvarteret Degeln, i nuvarande kvarteret Vänligheten, låg renhållningsverket från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Ett stickspår från Kontinentalbanan till gasverket gick utmed Industrigatans södra sida. Ett annat stickspår ledde ner till renhållningsverket. Dessa stickspårs sträckning är ännu synliga i kvartersindelningen, i gränserna mellan kvarteren Tangenten och Spiralen samt Grytan och Ugnen. Av de privata industrierna var det Malmö oljeslageri som etablerades först, i nuvarande kvarteret Brännaren invid stickspåret som gick ut mot gasverket. Tidigt ute var också Barnekows fabrik i kvarteret Smedjan. Under 1910-talet tillkom flera industrier i området, exempelvis Läderfabriken Skandia, Per Fricks fabriker som tillverkade cigarrlådor, AB Malmö Kvarnstensfabrik och AB Alfred Benzons fabriker som var en kemisk industri. Räknemaskinstillverkaren Addo, som kom att bli en av Malmös största industrier, etablerades i kvarteret Spiralen i början av 1930- talet. Vid samma tid började också traditionen av farmaceutisk industri i området i och med Ferrosans lokalisering till kvarteret Smedjan. Idag finns läkemedelsföretag i kvarteren Spiralen och i Degeln. Det var också i slutet av 1930-talet som korvskinnsfabriken AB Tripasin anlades i kvarteret Grytan. Möbelvaruhuset Obs! Interiör byggdes i kvarteret Katrinelund i mitten av 1960-talet. I mitten av 1930-talet var området ännu ganska glest bebyggt, med stora tomma ytor framförallt i de östligaste kvarteren. I slutet av 1940-talet hade dock även kvarteren Spiralen och Grytan bebyggts, medan Katrinelund, Tangenten och Degeln ännu var obebyggda frånsett Katrinelunds barnhem och Agneslunds gård. Vid den här tiden var Norra Sorgenfri ett synnerligen aktivt och viktigt verksamhetsområde i Malmö, där många Malmöbor tillbringade sina arbetsdagar. Exempelvis var AB Addo vid mitten av 1900-talet Malmös tredje största företag. I och med Apotekets nybyggnation i kvarteret Spiralen i mitten av 1980-talet och Malmö Energis kontor 1990 blev området i stort sett fullbebyggt. Efter det gjordes omfattande rivningar i framför allt kvarteret Brännaren, då förfallen industribebyggelse från bland annat Malmö oljeslageri revs. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Figur 3. Utredningsområdet på Anders Nilssons förslag till stadsplan från 1903. En del industrier har etablerats, men i kvarteret Spårvägen planeras för bostadsbebyggelse. Figur 4. Utredningsområdet på ekonomiska kartan från 1912, den så kallade Häradskartan. Figur 5. Bebyggelsen i Norra Sorgenfri 1989 då området var som mest tätbebyggt. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 9
Norra Sorgenfri i framtiden I framtidsperspektivet för Norra Sorgenfri ses kulturhistorien och den befintliga bebyggelsen som en resurs. I stadsbyggnadskontorets visionsprogram Vision Norra Sorgenfri inför omvandling och planarbete framhåller man att visionen i Norra Sorgenfri är att skapa nytt sida vid sida med det som finns i området idag, både vad gäller bebyggelse och verksamheter. Småskalighet och variation är återkommande ledord. Det påpekas att området har en historia som är en stor tillgång i omvandlingsarbetet. Detta går i linje med stadsbyggnadskontorets Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad från 2005 där man skriver: Många av Malmös äldsta, centralt belägna industriområden, som till exempel Sofielunds och Sorgenfri industriområden, utgör idag en stor utvecklingspotential för en blandad stadsbebyggelse. De äldre industriområdenas strukturella och arkitektoniska kvaliteter bevaras och utvecklas. Områdenas mångfacetterade kulturhistoriska rikedom av arkitektoniska uttryck skall tas som utgångspunkt i omgestaltningen av dessa områden för att skapa levande och spännande stadsdelar. Norra Sorgenfri är idag relativt glest bebyggt. Detta skapar goda förutsättningar för att kombinera nyexploatering med bevarande och utveckling av befintlig bebyggelse. De byggnader som finns i området idag är av varierande ålder och karaktär, och av varierande kulturhistorisk betydelse. På det hela taget kan all befintlig bebyggelse ses som en resurs inför en kommande utveckling av området, men det som ur kulturmiljösynpunkt är viktigast är den äldsta bebyggelsen, gatu- och kvartersstrukturen, byggnader med miljöskapande värden, sammanhållna industrimiljöer (AB Addo och AB Tripasin) samt spårvagns- och busshallarna. Dessa redovisas mer ingående nedan. Byggnader och miljöer kan förändras och utvecklas samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras. Det som är viktigt är att förändringarna sker på ett sätt så att byggnadens karaktär och de egenskaper som uttrycker värdena bibehålls. För att historiska sammanhang ska framgå är avläsbarhet en viktig faktor. Det kan till exempel handla om att man ska kunna avläsa en byggnads ursprungliga funktion eller att det ska gå att urskilja moderna tillägg från gamla strukturer. Den äldsta bebyggelsen Norra Sorgenfris historia som industriområde tog sin början i slutet av 1800-talet. Industribebyggelse från den tiden och fram till 1920-talet karaktäriseras av omsorg i den arkitektoniska utformningen och att man ofta använde rött tegel som byggnadsmaterial. Bebyggelse från den här tidsperioden finns bevarad i liten utsträckning, främst i västligaste delen av området. Dessa byggnader har ett värde då de visar på områdets långa historia. De gamla gasverks- och spårvagnsbyggnaderna i kvarteret Spårvägen och Verket har också klara samhällshistoriska värden då de haft nyckelfunktioner för stadens energiförsörjning och kollektivtrafik. Det som är viktigt att tänka på med denna sortens bebyggelse är dels att den ursprungliga funktionen ska vara avläsbar och att tegelfasader inte ska putsas eller målas. Gatu- och kvartersstrukturen Kvartersstrukturen i Norra Sorgenfri följer i stort sett de odlingskvarter som den Östra Plantagemarken var indelad i. Nobelvägen tillkom vid sekelskiftet 1900 som en viktig tvärled i Malmö. I gränsen mellan kvarteren Spiralen och Tangenten är sträckningen för stickspåret som ledde in till industriområdet från kontinentalbanan synlig. Industrigatans bredd är också en följd av att det gick ett stickspår utmed dess södra sida. Även i gränsen mellan kvarteren Grytan och Ugnen gick ett stickspår ner till renhållningsverket i nuvarande kvarteret Vänligheten. Gatu- och kvartersstrukturen i Norra Sorgenfri utgör alltså ett innehållsrikt historiskt skikt 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
som är viktig att bibehålla i en framtida planering. Strukturen kan bevaras som ett övergripande, synligt mönster samtidigt som man kan skapa mindre gator och stråk inne i och genom kvarteren. Även gatu- och platsnamn är historiebärare som det är viktigt att värna om. Byggnader med miljöskapande värden En del av de äldre byggnaderna i Norra Sorgenfri är enkla till sin karaktär och saknar särskilda arkitektoniska finesser eller en specifik kulturhistoria. Byggnader av det här slaget kan ändå vara en stor tillgång i stadsrummet och ha ett miljöskapande värde. De utgör också tidsskikt i områdets historia, och hjälper till att skapa förståelse för områdets långa kontinuitet som verksamhets- och industriområde. Särskilt med tanke på hur mycket som rivits i Norra Sorgenfri hittills finns det ett stort värde i att inte bara bevara de mest speciella eller särskilt värdefulla byggnaderna. Med de stora avrivna ytor som finns i området finns det ändå möjligheter och utrymme att skapa nytt på andra ställen. Genom att bevara byggnader av olika ålder och karaktär sida vid sida med nybyggt uppnår man också den blandade bebyggelsemiljö som omtalas i Stadsbyggnadskontorets vision för Norra Sorgenfri. Exempel på den här sortens enklare bebyggelse med miljöskapande värde finns i kvarteret Brännarens södra del, mot Agneslundsgatan. Byggnader med fasader i rött eller gul tegel byggda på 1940-50-talen har ofta en gedigen karaktär och teglet från denna tid har ett uttryck som inte uppnås med moderna material. Sammanhållna industrimiljöer - AB Addo och AB Tripasin AB Addo var en av Malmös viktigaste industrier under en stor del av 1900-talet. I kvarteret Spiralen finns företagets expansiva historia manifesterad i byggnader från varje decennium AB Addo var verksamt på platsen. Arkitekturen är enkelt funktionell, och karaktäristisk för sin tid. De tidigaste byggnaderna från 1920-talet har lite klassicistisk utsmyckning medan de yngre byggnaderna är striktare. Den enhetliga användningen av rött tegel som fasadmaterial gör bebyggelsen sammanhållen trots dess successiva utbyggnad. På ett liknande sätt har företaget AB Tripasins verksamhet i kvarteret Grytan skapat en sammanhållen industrimiljö, i det fallet i gult tegel. Tripasins kontorsbyggnad mot Industrigatan är ett fint exempel på 1930-talets tegelfunkis. I dessa industrimiljöer är det inte varje enskild byggnadskropp i sig som är avgörande för det kulturhistoriska värdet, men helhetsmiljön är viktig och noggranna antikvariska bedömningar behöver göras om rivning av byggnadsdelar ska ske. Det är också viktigt att det röda respektive gula teglet bevaras synligt på byggnaderna, det vill säga att de inte putsas eller målas. Spårvagns- och busshallarna I kvarteret Spårvägen finns delar av spårvagnshallarna från sekelskiftet 1900 bevarade, liksom bussgaraget som successivt byggts ut från 1930-talet fram till 1960- talet. De bevarade spårvagnshallarna utgör endast en liten del av den ursprungliga anläggningen. Byggnaderna är på ett tidstypiskt vis utformade med arkitektonisk omsorg i rött tegel. Bussgaraget är ett vidsträckt komplex som även det har tydliga arkitektoniska kvaliteter. De yngre delarna är ritade av den världsberömda arkitektduon från Malmö, Sten Samuelson och Fritz Jaenecke. I och med denna bebyggelses betydelsefulla historia som centralpunkt för stadens kollektivtrafik finns det ett tydligt samhällshistoriskt värde i att den bevaras. Spårvagnshallarna har redan genomgått ombyggnader för nya ändamål, och deras ursprungliga karaktär är bevarad och funktionen avläsbar. Detsamma måste vara målsättningen vid en eventuell ombyggnad av bussgaraget. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 11
Kvarteret Brännaren Historik MOHAB Malmö oljeslageri var den första fabriken som etablerades i Norra Sorgenfri 1898. Fabriken flyttade då till nya, moderna lokaler vid nuvarande Nobelvägen från sitt tidigare läge på Per Weijersgatan i centrala staden. På oljeslageriet tillverkades olja av lin, raps och solrosfrön för industriella ändamål. Restprodukten, de urpressade fröna, såldes som foder. 1906 utvidgades fabriken för tillverkning av såpa, tvål, soda och glycerin, och den fick då namnet MOHAB, en förkortning av Malmö oljeslageri och Happachs såpfabriks AB. Fabriken låg i kvarteret Brännarens västra del, utmed nuvarande Nobelvägen. De äldsta byggnaderna revs i det närmaste totalt på 1990-talet. Det som finns kvar är en byggnad från 1938 på fastigheten Brännaren 18, i vars norra del det också finns fragment från en äldre byggnad bevarad. Personalstyrkan på MOHAB uppgick på 1930-talet till cirka 200 personer. Den bevarade byggnaden från 1938 innehåller idag konstnärsateljéer, och i en gårdsbyggnad finns ett galleri. Per Fricks fabriker och Bjurhagens kabelfabrik En annan tidig industri i kvarteret Brännaren var Per Fricks fabriker. De låg vid Agneslundsvägen på nuvarande fastigheten Brännaren 8 mellan 1911 och 1929, och där tillverkades cigarrlådor. Idag finns inga byggnader bevarade från dessa fabriker. Den nuvarande byggnaden (c), där bland annat Vägverket har kontor, uppfördes 1946 som kabelfabrik. Företaget hette Bjurhagens fabriker AB, och de hade på 1930-talet flyttat från Fosie till denna tomt och cigarrlådefabrikens gamla lokaler. Bjurhagen tillverkade bland annat kablar och gummiprodukter, och hade på 1940-talet ungefär 260 personer anställda. De var verksamma på fastigheten åtminstone fram till 1970-talet. Carl F Jönssons åkeri Carl F Jönssons åkeri vid Agneslundsvägen (d) grundades 1888 av Nils Jönsson. Till kvarteret Brännaren flyttade man dock först 1940. Verksamheten var till en början liten i skala, med två hästar. Så småningom blev Carl F Jönssons åkeri ledande i Malmö, och i slutet av 1920-talet hade man 40 hästar och fem lastbilar. I slutet av 1930-talet hade man avancerat till 26 lastbilar och 18 hästar. Åkeriet är fortfarande verksamt. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Figur 6. Malmö oljeslageri i slutet av 1800-talet. Till vänster syns stickspåret som gick vidare till gasverket bakom fotografens rygg. Figur 7-8. Interiörbilder från MOHAB på 1930-talet. Figur 9. AB Alfred Benzons fabrik. På bilden syns den nu bevarade kontorsbyggnaden (a) sedd från söder. Ett stickspår gick in på fabrikens gård. AB Alfred Benzons fabrik Invid Industrigatan låg från 1910-talet AB Alfred Benzons fabrik som tillverkade kemisk-tekniska produkter och var grossistfirma för olika slags färger, syror, oljor, golvbeläggningsmaterial med mera. På 1920-talet utökade man verksamheten med paketering av kryddor samt tillverkning av hushållsprodukter såsom bakpulver och skurpulver. Firman utvecklade också en mjölkningsmaskin som de fick patent på under namnet Benzona-Perfection. Den kontorsbyggnad i rött tegel (a) som finns bevarad vid Industrigatan på fastig-heten Brännaren 2 tillhörde Benzons fabrik. Övrig bebyggelse revs på 1990- talet. Den intilliggande bebyggelsen på fastigheten Brännaren 3 uppfördes på 1940- talet av AB Bencoverken, som sannolikt hade sitt ursprung i Benzons fabrik. Träprodukter och läkemedel I kvarterets nordöstra hörn fanns länge träproduktindustri, från slutet av 1930-talet i form av AB Svenska Luterma och från 1960-talet i form av Plyfa (f). I det sydvästra hörnet hade Kronans Droghandel verksamhet från 1956 och fram till åtminstone 1970-talet. Kronans Droghandel är ett fortfarande existerande företag som grundades 1907 och som importerar och distribuerar läkemedel. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 13
Bebyggelse idag Kvarteret Brännarens nordvästra del består av två stora, i det närmaste helt avrivna fastigheter. Det som finns bevarat är kontorsbyggnaden från Benzons fabrik (a), en nätt byggnad med valmat sadeltak och fasader i rött tegel med dekorativ murning i form av exempelvis hörnkedjor. Byggnaden, som är från 1910-talet, är förfallen och trots att rivningsansökningar avstyrkts sedan 1990-talet har inga åtgärder vid-tagits för att rädda byggnaden. Det är dock en gedigen tegelbyggnad som skulle kunna återställas. I kvarterets nordöstra hörn, ut mot Industrigatan, ligger Bencoverkens (g) och Lutermas (f) industri- och kontorsbyggnader från 1940-talet som genomgått flera förändringar och förlorat sin ursprungliga karaktär. Den bebyggelse som ligger utmed Östra Farmvägen är enklare och uppfördes under 1960- och 70-talen. Mot Agneslundsvägen ligger en rad tegelbyggnader från 1940 50-talet, några i gult tegel, andra i rött. Bjurhagens kabelfabrik (c) som numera inrymmer bland annat Vägverket är en stor byggnad i rött tegel, som genomgått flera förändringar men som ändå har en viss industriell prägel. Det samma gäller MOHAB:s byggnad från 1938, på hörnan mot Nobelvägen (b). Figur 10-11. Kontorsbyggnaden från Benzons fabrik (a) samt MOHAB:s byggnad från 1938 (b). Figur 12-13. Bebyggelse vid Agenslundsvägen. Bjurhagens kabelfabrik (c) med Carl F Jönsson (d) i förgrunden, samt en byggnad i gult tegel från 1942. Antikvarisk kommentar Kontorsbyggnaden från Benzons fabrik på fastigheten Brännaren 2 (a) är mycket värdefull då den hör till områdets äldsta byggnader. Den har dessutom arkitektoniska kvaliteter och ett miljöskapande värde med sitt exponerade läge vid Industrigatan. Byggnaderna från 1930 40-talen i södra delen av kvarteret är relativt enkla till sin karaktär och har genomgått flera förändringar. I och med att så stor del av bebyggelsen i kvarteret rivits eller förvanskats är de dock värdefulla att bevara. Om man vill uppnå en bebyggelsemiljö där nytt och gammalt blandas finns det inte utrymme att riva mycket mer av den äldre bebyggelsen i kvarteret. De gula och röda tegelfasaderna mot gatan har också ett miljöskapande värde i stadsbilden. De förvanskade byggnaderna i nordöstra delen av kvarteret, 1960 70- talsbyggnaderna samt den enklare bebyggelsen inne i kvarteret är mindre intressant ur kulturmiljösynpunkt. De byggnadsdelar från MOHAB:s äldsta bebyggelse som finns bevarade i gränsen mellan fastigheterna Brännaren 18 och 19 är så fragmentariska att deras antikvariska värde är mycket begränsat. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Kvarteret Degeln Historik Kvarteret Degeln var länge obebyggt förutom gården Agneslund som låg i dess nordvästra hörn. Genom kvarteret gick, i nordsydlig riktning, ett stickspår ner till renhållningsverket söder om Sorgenfrivägen. Agneslundsgårdens byggnader fanns kvar till 1970-talet. I kvarterets östra del byggdes en farmaceutisk industri upp på 1970-talet. Det var Ferrosan som expanderade eller eventuellt flyttade sin verksamhet hit från kvarteret Smedjan. Idag är det företagen QPharma och Du- Pont Sverige AB som är verksamma här. Utmed Sorgenfrivägen i södra delen av kvarteret byggde MKB 1972 ett parkeringsdäck. Bebyggelse idag Den farmaceutiska industrin i kvarterets östra del är uppförd från 1970-talet och framåt i tegel, plåt och betong. De funktionella kraven har styrt utformningen och byggnaderna saknar arkitektonisk finess. Figur 14. Byggnad i kvarterets östra del (a), samt den västra delen med vegetation. Antikvarisk kommentar Det finns ingen bebyggelse i kvarteret Degeln av antikvariskt värde. Däremot är vegetationen där Agneslundsgården låg ett intressant kulturhistoriskt spår som bör bibehållas. I kvarterets nordvästra hörn finns rester av trädgården bevarade. Det är inte fråga om några tydliga strukturer, men av växtmaterialet (bland annat päronträd och syrén) kan man avläsa att det är rester av en gammal trädgård. Större delen Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 15
av kvarterets västra del har varit en obebyggd grönyta en längre tid. Det finns ett kulturhistoriskt värde i att bibehålla kontinuiteten här och bevara och tillvarata grönskan. Det behöver inte nödvändigtvis göras som en park eller grönyta, men man bör bevara den gröna karaktären och inte uppföra tät bebyggelse. Kvarteret Grytan Historik AB Malmö Kvarnstensfabrik En av de tidigaste industrierna i Norra Sorgenfri var en kvarnstens- och slipskivefabrik i nordvästra hörnet av nuvarande kvarteret Grytan. Den drevs av AB Malmö Kvarnstensfabrik och fabrik för kvarnmaskiner, ett bolag som bildats 1898 och som hade fabrik och kontor på Stormgatan i hamnen. På 1910-talet startade de fabriken vid Industrigatan. På 1930-talet flyttade bolaget till fabrikslokaler i kvarteret Sämjan i Sofielund. Kvarnstensfabrikens byggnad i kvarteret Grytan (c) togs då över av grosshandlaren i sorgartiklar Otto B. Ohlsson. Han lät bygga på den enkla envåningsbyggnaden med en våning. G. A. Wangels färgeri & kemiska tvättanstalt Vid Östra Farmvägen etablerades 1929 G. A. Wangels färgeri & kemiska tvättanstalt (a). Företaget hade grundats 1904 och var då beläget vid Hermansgatan, Östervärn. På tvätteriet utfördes kemtvätt samt färgning och blekning av olika textilvaror. Under 1930-talet byggdes lokalen på Östra Farmvägen till i flera etapper. Ungefär 45 personer var då sysselsatta på företaget. Wangels kemtvätt var i bruk åtminstone fram till 1960-talet. AB Tripasin En långvarig verksamhet i kvarteret Grytan var korvskinnstillverkaren AB Tripasin (b) som lade ner 2005. AB Tripasin grundades 1937 som ett dotterbolag till tyska Naturinwerk, som ville säkra sin produktion vid Hitlers maktövertagande genom att flytta den till ett neutralt land. AB Tripasin tillverkade korvskinn, och maskinerna som torkade korvskinnen var 75 meter långa. Därav fabriksbyggnadens långsträckta form. Fram till 2000-talet användes samma maskiner som vid starten, om än moderniserade. Det var 120 personer verksamma på företaget vid nedläggningen. Tripasins fabrik från 1937 ritades av en tysk arkitekt vid namn Kurt Klose. Den byggdes sedan på och till successivt fram till 1990-talet. Arkitekt för ombyggnaderna var hela tiden Tage Møllers arkitektkontor, och de gjordes genomgående i gult tegel i likhet med Kloses ursprungliga byggnad. Kontorsbyggnaden var ursprungligen i en våning men byggdes på 1953. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Figur 15. Ritning av Wangels kemtvätt (a). August Lönnberg 1928. Figur 16-17. Wangels kemtvätt (a) på 1930-talet. Figur 18-19. Interiörbilder från AB Tripasin, 1930-talet. Telgrafverket På tomten öster om AB Tripasin, vid Industrigatan, låg telegrafverkets förråd från 1930-talet. Den nuvarande byggnaden (d) är uppförd av Televerket 1980. Bebyggelse idag Kvarnstensfabrikens byggnad (c), påbyggd på 1930-talet, utgör en karaktäristisk silhuett med sin dekorativa, röda tegelgavel ut mot Industrigatan. Invid den finns ytterligare en markant byggnad, AB Tripasins kontorsbyggnad från sent 1930-tal. Byggnaden i gult tegel och med ett torn (som ursprungligen inrymde välventilerade torkningsutrymmen) är distinkt i sin tegelfunktionalism och har fina detaljer såsom äldre träfönster bevarade. Sammanbyggd med kontorsbyggnaden vid gatan är den långsträckta fabriksbyggnaden, tillbyggd i etapper men enhetlig i gult tegel. Mot Östra Farmvägen ligger Wangels kemtvätt med sin röda tegelfasad (a). På fastigheten innanför kemtvättsbyggnaden finns ett gytter av byggnader av enklare karaktär. Några enklare lagerbyggnader i ett plan ligger också i kvarterets nordvästra hörn, utmed Östra Farmvägen. Televerkets byggnad från 1980 (d), öster om Tripasin, ligger en bit in på fastigheten och är ett tydligt exempel på hur man vid den här tiden inte månade om gatubilden på samma sätt som tidigare då kontorsbyggnader som regel förlades i liv med fastighetsgränsen mot gatan. Antikvarisk kommentar Wangels kemtvätt vid Östra Farmvägen (a) har en till karaktären mycket väl bevarad gatufasad. Byggnaden är i dåligt skick och ett bevarande där gatufasaden bibehålls och man bygger nytt bakom skulle i detta fallet vara motiverat. Den röda tegelfasaden har ett stort miljöskapande värde och den minner på ett tydligt sätt om Norra Sorgenfris långa historia som industriområde med många olika små verksamheter. Kvarnstensfabriken (c) med dess karaktäristiska gavel mot Industrigatan har arkitektoniska och miljöskapande värden. AB Tripasins kontors- Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 17
Figur 20. Wangels kemtvätt (a) från sydväst. Figur 21-22. AB Tripasin (b) från nordöst, samt från nordväst med kvarnstensfabriken (c) i förgrunden. och fabriksbyggnad (b) har med sin enhetlighet, gedigenhet och arkitektoniska utformning stora kvaliteter och kulturhistoriska värden. I likhet med AB Addos röda tegelbebyggelse på andra sidan Industrigatan är det inte varje enskild byggnadskropp i sig som är värdefull, utan karaktären och förståelsen för helheten. Kvarteret Katrinelund Historik Gårdarna Eriksdal och Katrinelund Kvarteret Katrinelund hade kvar en lantlig karaktär fram till slutet av 1950-talet. Den bebyggelse som fram till dess fanns i kvarteret var gården Eriksdal vid Östra Farmvägen och Katrinelundsgården vid Katrinelundsgatans östra avslutning. Katrinelundsgården var ett barnhem på 1800-talet och blev senare ungdomsgård. Gårdens gamla byggnader fanns kvar till 1980-talet. Idag ligger Katrinelunds förskola, uppförd 1991, på platsen. Det finns två olika teorier varifrån namnet Katrinelund kommer. Enligt ortnamnsforskaren Ingemar Ingers kommer det från förestånderskan för barnhemmet, Chatarina Sandberg, född 1840. Enligt Birgit 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Benders som skrivit om Malmös gatunamn är det dock gården Katrinelunds ägare, glasmästaren Peter Enelund, som gett gården namnet efter sin hustru Elna Chatarina i mitten av 1800-talet. Gården Eriksdal revs i slutet av 1950-talet när MKB och HSB uppförde bostadsområdet Katrinelund i kvarterets norra del. Chokladfabrik På 1950-talet hade fabrikören A.E. Ljung en chokladfabrik vid Celsiusgatan i kvarteret Katrinelund, obekant exakt var. Industribyggnaden i kvarterets sydöstra del (b) uppfördes 1959, men det har inte gått att utröna för vilket ändamål. Kanhända var fabrikör Ljung byggherre. Obs! Interiör I slutet av 1960-talet uppförde Kooperativa förbundet möbelvaruhuset Obs! Interiör som 1999 byggdes om till lokaler för Willy s och OnOff (a). Det är endast den södra delen av kvarteret Katrinelund, söder om Katrinelundsgatan som ingår i utredningsområdet. Figur 23-24. Före detta Obs-varuhuset (a) samt byggnaden på fastigheten Katrinelund 28 (b). Bebyggelse idag I den södra delen av kvarteret Katrinelund ligger det före detta Obs! Interiörvaruhuset, numera Willy s och OnOff (a). Byggnaden är tämligen bevarad i sin ursprungliga karaktär, med fasadplattor i fibercement och sockelvåning i brunt helsingborgstegel. Den i öster intilliggande industribyggnaden från 1959 (b) har tidstypisk utformning med fasader i gult tegel och synlig, vitmålad betongstomme samt längsgående fönsterband. Utmed Katrinelundsgatan finns garagelängor tillhörande bostadsområdet Katrinelund. Antikvarisk kommentar Industribyggnaden på fastigheten Katrinelund 28 (b) är välbevarad och tidstypisk i sin utformning. Byggnaden är av en typ som torde vara funktionell och gå att anpassa efter olika behov och verksamheter utan större förändringar av dess välbevarade exteriör. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 19
Kvarteret Smedjan Historik AB S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium AB S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium var en av de tidigaste industrierna att etablera sig i Norra Sorgenfri, någon gång mellan sekelskiftet och 1912. Det låg i hörnan Industrigatan-Nobelvägen i byggnader som numera nyttjas av UBA Växthusspecialisten mfl (a). Barnekows laboratorium var grundat 1878 av den danske ingenjören Sophus von Barnekow, och man tillverkade mejeripreparat såsom ostlöpe och smörfärg (en lösning som användes för gulfärgning av smör). Verksamheten var banbrytande då det var den första att tillverka mejeripreparat industriellt. Från sent 1950-tal har företaget Uno Borgstrands AB (UBA) huserat i Barnekows gamla lokaler, och även gjort om- och tillbyggnader på fastigheten. Läderfabriken Skandia På tomten öster om Barnekows laboratorium grundades 1917 Läderfabriken Skandia. En stor fabriksbyggnad i rött tegel, i tre våningar med mansardtak, uppfördes utmed Industrigatan. Det var den försvårade tillgången till importerat läder under första världskriget som var grunden till fabrikens tillkomst. När kriget var slut gick företaget i konkurs. Verksamheten återupptogs dock 1921 i samma lokaler, av ett nytt företag, AB Läderfabriken Öresund. Konkurrensen var fortsatt hård i läderbranschen, och 1929 lades Läderfabriken Öresund ner. Fabriken sysselsatte omkring 200 arbetare. 10 15% av dessa var kvinnor. Läderfabriken Öresund var det enda av Malmös garverier som hade kvinnor anställda. 1987 1990 huserade ateljéföreningen Läderfabriken i byggnaden, där de också drev ett galleri. I juni 1996 brann läderfabrikens byggnad ner. Figur 25-26. Barnekows fabrik (a) i början av 1900-talet, samt 1970. Längst till höger på bilden från 1970 syns Läderfabriken Skandia. 20 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Bokförlag, kappfabrik och läkemedel I norra delen av kvarteret Smedjan tillkom i slutet av 1930-talet industrier och verksamheter av varierande slag. I hörnan mot Nobelvägen byggdes 1937 Förlagshuset (g), som då liksom nu inrymde bokförlag och tryckeri. 1939 flyttade Thure B. Wibergs kappfabrik till Celsiusgatan 31 (b) från Storgatan, där den startat 1933. 1953 gjordes en stor tillbyggnad mot väster. Ända fram på 1970 80-talet bedrevs konfektionsindustri här, då under företagsnamnet Cewilko AB. 1938 etablerades den farmaceutiska industrin Ferrosan vid Celsiusgatan (e). Det var ett dansk-svenskt företag grundat 1920 av Niels Jacob Herman Weitzmann. Ferrosan byggde ut successivt i kvarteret, med en stor kontorsbyggnad på hörnan mot Östra Farmvägen som sista utbyggnadsetapp 1970 (c). Idag används Ferrosans kontorsbyggnader av Migrationsverket och i gårdsbyggnaden har läkemedelsföretaget DuPont verksamhet. Figur 27. Thure B Wibergs kappfabrik (b), ritning 1938 av M Johansson. Figur 28. Thure B Wibergs kappfabrik (b), tillbyggnadsritning 1953 av Carl Mattson. Figur 29. Ferrosans äldsta byggnad (e), ritning av Ivan Lönnberg 1938. Figur 30. Tillbyggnadsritning, Ferrosan, Christer Bergenudd 1970 (c,d,e). Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 21
Kolonialvaror, stenhuggeri och wienerkorv Fler verksamheter som funnits i kvarteret Smedjan är exempelvis Kaffe- och kolonial AB, sedermera KåKå, som låg öster om Wibergs kappfabrik från slutet av 1930-talet och fram till åtminstone 1970-talet. Kaffe- och kolonial AB var importör av kaffe, frukt och konserver, och tillverkade även marsipan. Söder om Ferrosans tomt, ut mot Östra Farmvägen, låg från 1930-talet och framåt dels ett stenhuggeri, dels AB Malmö Wienerkorvfabrik. Shell-macken i sydöstra delen av kvarteret har funnits där sedan 1950-talet. Bebyggelse idag I kvarterets södra del finns stora tomma ytor. Utmed Industrigatan ligger en långsträckt, mycket enkelt utformad kontorsbyggnad i två våningar från 1975. I det sydvästra hörnet finns bebyggelsen från Barnekows laboratorium (a) bevarad, samt lager- och verkstadsbyggnader uppförda av UBA. I kvarterets nordvästra hörn ligger Förslagshusets funkisbyggnad (g) i två våningar med överbyggd gård och till-byggd lagerbyggnad i söder. Öster om Förlagshuset ligger före detta Wibergs kappfabrik (b), tidstypiskt utformad med högre kontorsbyggnad mot gatan och en produktionsavdelning i en lägre fabriksbyggnad inåt kvarteret. Utmed Celsiusgatan, i kvarterets nordöstra hörn ligger Migrationsverket i Ferrosans före detta lokaler(c, d, e). Tre sammanbyggda hus från tre olika epoker ligger utmed gatan. Inne på gården finns ett stort byggnadskomplex som tillkommit genom successiva till- och påbyggnader under 1930-60-talen. Antikvarisk kommentar Barnekows fabrik (a) är förändrad under årens lopp, och är framför allt mot Industrigatan präglad av ombyggnader på 1950-60-talen. Byggnadernas volym och de röda tegelfasaderna från tidigt 1900-tal är dock bevarade. Byggnaderna tillhör de äldsta i området och har också ett miljöskapande värde. I och med att de redan förändrats i stor utsträckning tål de ytterligare förändringar, så länge viktiga särdrag som till exempel teglet och äldre rundbågiga fönster bevaras. UBA:s glaslager (f) från 1959 som ligger med gaveln ut mot Nobelvägen är ett fint exempel på 1950- talets industriarkitektur med fasader i tegel och synlig, vitmålad betongstomme samt ett karaktärsfullt veckat tak. Förlagshusets byggnad från 1937 (g) har en utpräglad funkisarkitektur med sitt platta tak, ljusa fasader och fönsterband. Fasadmaterialet travertin är ovanligt och exklusivt. En fin detalj är entrén mot Nobelvägen med rostfritt dörrparti med konstfullt utformad omfattning i svart natursten. Karaktäristisk är också byggnadens hörna som accentueras av en skylt uppe på taket. Ferrosans tre byggnader utmed Celsiusgatan, uppförda 1938, 1950 och 1970, utgör en intressant bebyggelseenhet. Ferrosan var ett expanderande företag i likhet med AB Addo i kvarteret Spiralen och AB Tripasin i kvarteret Grytan. Men till skillnad från dessa företag vars successivt utbyggda industrier uppfördes i enhetligt material och formspråk är Ferrosans olika utbyggnadsfaser arkitektoniskt präglade av sin tidsanda. Den äldsta byggnaden (e) har ett formspråk på gränsen mellan klassicism och funkis. Denna stil, i kombination med materialet tegel gör den till en typisk representant för byggandet i Malmö vid den tiden. Den mittersta byggnaden (d) är uppförd 1950 efter ritningar av August Stoltz, då pensionerad stadsarkitekt. Byggnaden har marmorklädda fasader och ett entréparti tidstypiskt accentuerat genom ett graciöst skärmtak och sirligt smidesräcke. Den senast tillkomna byggnaden (c), uppförd 1970 och ritad av Christer Bergenudd har en distinkt arkitektonisk utformning med fasader i rött tegel murat utan förband och längsgående fönsterband som ger en markerad horisontalitet. Dessa tre byggnader är alla välbevarade ut mot gatan. På baksidan har de dock genomgått mer eller mindre förvanskande förändringar, dock inget irreversibelt. 22 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Figur 31-32. UBA:s glaslager (f) från 1959 och företagets lokaler i gamla Barnekows laboratorium (a). Figur 33-34. Ferrosans byggnader vid Celsiusgatan (c,d,e). Figur 35-36. Förlagshuset på hörnan Nobelvägen-Celsiusgatan (g). Porten mot Nobelvägen. Figur 37-38. Före detta Thure B Wibergs kappfabrik (b) vid Celsiusgatan. Gatufasad samt vy från gården. Byggnadskomplexet inne på gården är inte lika värdefullt som gatubyggnaderna ur kulturmiljösynpunkt. Det är förändrat och tillbyggt under årens lopp, och saknar stadsbildsmässiga kvaliteter såsom gatubyggnaderna har. Thure B Wibergs kappfabrik (b) på fastigheten Smedjan 2 har också stadsbildsmässiga värden med sin röda tegelfasad i gatulinjen. Ur kulturhistorisk synvinkel är den gamla kappfabriken också intressant då den utgör ett bra exempel på den typ av mindre industrifastigheter som var vanliga vid mitten av 1900-talet. Typiskt för denna sorts bebyggelse är den lite högre kontorsbyggnaden mot gatan och den lägre produktionshallen bakom. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 23
Kvarteret Spiralen Historik AB Addo Kvarteret Spiralen är till stor del präglat av ett företags verksamhet, det betydande malmöföretaget AB Addo. Addo tillverkade mekaniska räkneapparater och var länge ledande på världsmarknaden. Företaget grundades 1918 av kusinerna Hugo Agrell och Oscar Printz och hade då lokaler på Skolgatan. 1933 flyttade man till lokaler i kvarteret Spiralen som tidigare inhyst äggcentralen. Företaget hade då 70 anställda, men det expanderade snabbt, och i slutet av 1930-talet arbetade 250 personer på Addo. På 1940-talet var Addo Malmös tredje största företag, och 1970 var det stadens näst största arbetsplats med 1600 anställda. När de elektriska räkneapparaterna kom på marknaden på 1960-talet gick Addo samman med konkurrenten Facit. 1972 såldes koncernen till Electrolux och samma år lades tillverkningen i Malmö ner. De äldsta byggnaderna i kvarteret Spiralen, som Addo flyttade till 1933, ligger utmed Östra Farmvägen (a). Därefter expanderade företaget utmed Industrigatan samt inne i kvarteret. Under 1940-50-talen expanderade Addo kontinuerligt med ny bebyggelse i kvarteret. I början av 1960-talet fördubblade de sin produktionsyta med en ny stor byggnad i kvarteret Tangenten. I en av Addos gamla byggnader finns idag konstnärsateljéer som funnits där sedan 1990. Fram till dess hade ateljéföreningen i tre år haft lokaler i Läderfabriken Skandias gamla byggnad i kvarteret Smedjan. I övriga lokaler på gamla Addos fastighet finns bland annat bilverkstäder, grossistfirmor och hantverksverkstäder. I en byggnad ut mot Östra Farmvägen har Migrationsverket lokaler. Madrassfabriken Dux AB I norra delen av kvarteret Spiralen, invid Celsiusgatan, etablerades i slutet av 1930- talet madrassfabriken Dux AB (b). Det var ett företag som startats 1926 av fabrikören A.E. Ljung. Fabriken låg då på Vintergatan i Inre hamnen. Dux tillverkade spiralmadrasser, sängbottnar, dynor, möbler, soffor för järnvägsvagnar, sitsar för biograf- och teaterfåtöljer med mera. A.E. Ljung var en man med många järn i elden. Ett annat av hans företag, Bergbom & Co AB, som bland annat tillverkade glassmaskiner, hade också lokaler i kvarteret Spiralen. Ljung hade även en chokladfabrik som på 1950-talet hade adress i kvarteret Katrinelund. Dux AB:s byggnad används idag av Apoteket som på fastigheten intill har en stor anläggning uppförd på 1980-talet. 24 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Figur 39. Ritning från 1933 över AB Addos byggnader utmed Östra Farmvägen (a). Sannolikt var de södra byggnadsdelarna (till höger på bilden) Äggcentralens gamla lokaler och de norra byggnads-delarna tillbyggnader för Addos verksamhet. Figur 40-41. AB Addo 1938 och sannolikt 1960-tal. Figur 42. Ritning över Dux fabrik (b) vid Celsiusgatan. Civilingenjör Victor Månsson 1938. Bebyggelse idag AB Addos byggnader finns till största delen bevarade i kvarterets sydvästra del och utgör ett intrikat sammanbyggt komplex. Utmed Östra Farmvägen och Industrigatan ligger byggnaderna i linje med gatan. De äldsta byggnaderna ligger vid hörnan (a). Själva hörnbyggnaden är i ett plan med ett brant tegelbelagt sadeltak. Norr om den finns en högre byggnadsdel med en särpräglad gavel ut mot Östra Farmvägen. Tre mycket höga, rundbågiga fönster finns på denna gavel som kröns av ett valmat sadeltak. Norr om denna byggnadsdel ligger en lägre och bredare byggnad med sadeltak, även den med gaveln mot gatan. Dessa tre sammanbyggda byggnader skapar en karaktärsfull silhuett ut mot Östra Farmvägen. Den övriga bebyggelsen på fastigheten är enklare och striktare i sin utformning, och har ofta flacka sadeltak och vitmålade, rektangulära enluftsfönster. Genomgående har rött tegel använts i fasaderna. Inne i kvarteret bildas långsmala gårdar mellan de olika byggnadsdelarna. Norr om Addos byggnader ligger den före detta madrassfabriken Dux (b) vid Celsiusgatan. Fabriken har en typisk uppbyggnad med en kontorsbyggnad i två plan mot utmed gatan och en lägre och enklare produktionsbyggnad bakom. Öster om den före detta Duxfabriken ligger Apotekets relativt nya bebyggelse från 1980- talet (g). Söder därom, på samma fastighet, ligger en verkstadsbyggnad i gult tegel från 1940-talet. I sydöst går byggnadens fasad i zig-zag då den följer fastighetsgränsen i det gamla stickspårets dragning. Verkstadsbyggnaden är i söder Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 25
Figur 43-44. AB Addos byggnader (c, a) utmed Östra Farmvägen. Figur 45-46. Gårdsmiljö (d) i kvarteret Spiralen, AB Addos byggnader. Figur 47-48. Till vänster AB Addos byggnader sedda från Industrigatan (e). Till höger verkstadsbyggnaden och AB Addos personalvårdsbyggnad (f). Figur 49-50. Madrassfabriken Dux (b) vid Celsiusgatan, och Apotekets byggnad (g). sammanbyggd med en tvåvåningsbyggnad i gult tegel, uppförd 1970 som personalvårdsbyggnad åt AB Addo (f). Även den sydvästligaste byggnaden på fastigheten Spiralen är anpassad efter stickspåret och har en lätt svängd fasad mot Industrigatan. Antikvarisk kommentar AB Addos bebyggelse på fastigheten Spiralen 10 utgör som helhet en värdefull bebyggelsemiljö. I ett område som Norra Sorgenfri där så mycket av den gamla industribebyggelsen redan rivits är en bevarad industrimiljö som denna unik och värdefull. Med sitt ursprung i ett av Malmös viktigaste företag och största arbetsplatser har bebyggelsen också ett stort samhällshistoriskt värde. Bebyggelsen har förändrats successivt genom åren och tål ytterligare förändringar. Viktigt är dock att hålla på de karaktärsdrag som håller samman den till en enhet, nämligen de röda tegelfasaderna och de vita träfönstren. Byggnaderna är gedigna, användbara och 26 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
anpassningsbara efter olika behov. Den södra innergården som är helt kring-byggd med röd tegelbebyggelse och har en öppning mot öster samt mot Industrigatan i söder har potential att bli ett spännande stadsrum i det framtida Norra Sorgenfri. Madrassfabriken Dux kontorsbyggnad utgör med sina fasader i gult tegel med dekorativa inslag av natursten och brunt tegel en tillgång i gatubilden. Apotekets byggnader från 1980-talet är välbevarade och har ett sammanhållet arkitektoniskt formspråk med fasader i gult tegel och detaljer och tak i röd plåt. De är på tidstypiskt manér uppförda en bit in i kvarteret och bidrar inte till gatubilden. Kvarteret Spårvägen Historik Spårvagnsstationen De delar av Norra Sorgenfri som ligger närmast gamla staden utnyttjades tidigt för kommunala ändamål. Gasverket i kvarteret Verket är ett exempel, spårvagnsstationen i kvarteret Spårvägen ett annat. Spårvagnsstationen etablerades här 1906 (a) i samband med att man övergick till eldrivna spårvagnar. Innan dess hade man haft hästspårvagnar sedan 1887. Utmed Zenithgatan låg reparationsverkstad, kontor, portvaktsbostad, stall, gjuteri, smedja med mera. Inåt kvarteret låg spårvagnshallarna. Spårvagnarna rullade i Malmö fram till 1970-talet, den sista linjen lades ner 1973. På 1990-talet revs en stor del av spårvagnshallarna. Byggnaderna utmed Zenithgatan bevarades dock (a) liksom tre skepp av själva spårvagnshallarna. Dessa byggdes senare om till bland annat skola. 1932 uppfördes ett bussgarage (b) öster om vagnhallarna efter ritningar av Frans Ewers. Det var en tvåskeppig byggnad med rundbågiga tak. Denna byggdes ett par år senare till mot söder med ytterligare två, något lägre skepp. I mitten av 1940- talet gjordes ännu en tillbyggnad av bussgaraget, denna gång mot öster. Nu var det arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson som stod för ritningarna, och formspråket blev rakare och modernare än 1930-talsgaragen. Jaenecke och Samuelson stod även för den sista utbyggnadsetappen av bussgaraget som gjordes 1968. Då fördubblades ytan med en stor tillbyggnad mot söder, utförd i samma stil som 1940-talstillbyggnaden, med flacka sadeltak och dekormurning i brunt tegel. 1955 byggdes en verkstads- och kontorsbyggnad (c) ritad av Jaenecke och Samuelson mittemellan spårvagnshallarna och bussgaraget. Den innehöll verkstäder för både bussar och spårvagnar, samt förråd, snickeri, smedja, plåtslageri, Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 27
hjulsvarvar med mera. Bussgaraget och verkstadsbyggnaden nyttjas fortfarande av lokal- och regionaltrafiken, samt av Räddningstjänsten. Stadens materialgård En annan kommunal verksamhet i kvarteret var stadens materialgård som låg här från 1910-talet och sannolikt fram till mitten av 1900-talet. Innan spårvagnsstation och materialgård anlades i kvarteret fanns här ett antal gårdar. I slutet av 1800-talet låg egendomen Lorenzfrid vid nuvarande Celsiusgatan, och egendomen Nytorp vid Industrigatan. I hörnet Nobelvägen Celsiusgatan låg en gård vid namn Fredrikstorp där det fanns en hartsfabrik, och fram till 1904 hette också Celsiusgatan Hartzgatan. Figur 51. De nu rivna spårvagnshallarna från nordöst. Figur 52. Interiörbild från de nu rivna spårvagnshallarna. 28 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Figur 53. Ritning över den äldsta delen av bussgaraget (b). Frans Ewers 1932. Bebyggelse idag I kvarterets nordvästra del ligger Rönnenskolan i det som finns bevarat av de gamla spårvagnsbyggnaderna (a). Byggnadernas sekelskiftesarkitektur med röda tegelfasader med dekorativ murning av olika slag, exempelvis trappstegsgavlar, är välbevarad, även om hallarna är något stympade. Bussgaraget (b) finns däremot bevarat i sin fulla utsträckning. Mot väster finns de äldsta garagen med rundbågiga gavlar, medan de senare utbyggnaderna gjordes med flacka sadeltak istället. Verkstads- och kontorsbyggnaden (c) är uppförd i tidstypisk stil med fasader i rött tegel med synlig betongstomme. Den har en kontorsdel i tre våningar mot norr, och verkstadsdelen som är lägre mot söder. Verkstadsdelen anknyter formmässigt till de Jaenecke och Samuelsons tillbyggnader av bussgaraget. Figur 54-55. Spårvagnshallarna från Zenithgatan samt från söder (a). Figur 56. Bussgaraget (b). Till vänster de de äldsta delarna, från 1930-talet. Till höger den östra fasaden från 1940-talet och 1968. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 29
Figur 57-58. Bussgaraget (b), byggnadsdelen från 1940-talet från öster och från norr. Figur 59. Bussgaraget (b), byggnadsdelen från 1968 från söder. Figur 60-61. Verkstads- och kontorsbyggnaden från 1955 (c). Till vänster kontorsdelen, till höger verkstadsdelen. Antikvarisk kommentar Kvarteret med dess långa kontinuitet av verksamhet anknuten till stadens kollektivtrafik är kulturhistoriskt intressant, och byggnaderna är av samhällshistoriskt intresse. Spårvagnshallarna (a) och bussgaraget (b) har också arkitektoniska värden. Spårvagnsbyggnaderna är omsorgsfullt och dekorativt utformade i en historicerande stil, på ett sätt som var vanligt för industribyggnader på det tidiga 1900-talet. Bussgaraget med dess olika utbyggnadsetapper är präglat av sin tillkomsttid, med en mer strikt och funktionalistisk arkitektur. Bussgaragets fasad mot Nobelvägen har en stram, repetitiv uppbyggnad där upprepningen blir en estetisk effekt, liksom det mönstermurade teglet inramat av den synliga betongstommen. Bussgaraget har en enkel uppbyggnad med fasader som i princip består av betongstommen, stora portar, samt fönsterpartier (1930-talsgaragen) eller tegel (de yngre garagen) över portarna. Vid framtida förändringar är det viktigt att strukturen med den synliga stommen bibehålls. Den utgör en avgörande del av byggnadens karaktär och är betydelsefull för att man ska kunna avläsa byggnadens ursprungliga funktion. De mönstermurade tegelpartierna är en viktig del av byggnadernas arkitektoniska utformning, och de bör inte putsas över eller på annat sätt döljas. Bussgaragets södra del, uppförd på 1960-talet, är något enklare i sin utformning än övriga delar, särskilt sydfasaden och södra delen av västra fasaden. Kontors- och verkstadsbyggnaden (c) har genomgått många förvanskande förändringar och är mindre intressant ur kulturhistorisk synvinkel. Byggnaden är dock användbar och skulle med vissa enkla grepp kunna återställas till ett ursprungligare och mer tilltalande utseende, exempelvis genom att stora glaspartier som täckts med plåt plockas fram. 30 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Kvarteret Tangenten Historik Kvarteret Tangenten har sin kilform eftersom det ligger mellan kontinentalbanan och det stickspår som ledde in Sorgenfris industriområde. Marken var obebyggd fram till början av 1960-talet då AB Addo som sedan 1930-talet låg i intilliggande kvarteret Spiralen expanderade österut och byggde en stor industribyggnad. I och med detta bygge fördubblade AB Addo sin areal från 15 000 kvm till 30 000. Den nya byggnaden inrymde kontor, lager och verkstäder. Bebyggelse idag Bebyggelsen består av byggnaden AB Addo uppförde på 1960-talet. Den har tydlig industriell prägel med fasader i rött tegel, längsgående fönsterband, samt en lägre verkstadsdel på baksidan med sågtandstak. Antikvarisk kommentar AB Addos 1960-talsbyggnad är en klassisk industribyggnad i sin uppbyggnad och ingår som en del i AB Addos stora industrikomplex. Samtidigt ligger byggnaden skild från AB Addos övriga bebyggelse och är heller inte av lika stor betydelse för stadsrummet. Figur 62. Byggnaden i kvarteret Tangenten, sedd från Industrigatan. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 31
Kvarteret Ugnen Historik I västra delen av kvarteret Ugnen låg från 1930-talet och fram till åtminstone 1960- talet skrotfirman Blecher & Co. Den bebyggelsen är idag riven. Den byggnad som ligger i kvarterets östra del, utmed järnvägen, är uppförd på 1960-talet som lager åt Plyfa AB, som annars hade verksamhet i kvarteret Brännaren. Bebyggelse idag Plyfas lagerbyggnad från 1966 är den enda nuvarande byggnaden i kvarteret. Det är en enkel lagerbyggnad i gult tegel Antikvarisk kommentar Lagerbyggnaden är inte betydelsefull ur kulturmiljösynpunkt. Figur 63-64. Lagerbyggnaden i kvarteret Ugnen. Västra och östra fasaden. 32 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Kvarteret Verket Historik Gasverket I slutet av 1890-talet flyttade Malmös gasverk till Sankt Knuts väg från sitt gamla läge vid Stora Nygatan. Nya byggnader i fantasifull, historicerande stil uppfördes efter ritningar av arkitekten Alfred Arwidius. För tillverkningen av gas gick det åt tusentals ton kol årligen, och den importerades från England. Stickspår från kontinentalbanan gick utmed Industrigatan fram till gasverket. Figur 65. Gasverket i början av 1900-talet. Figur 66-67. Arwidius kontorsbyggnad (a) och personalbyggnaden (b) före ombyggnaderna. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 33
Invid Sankt Knuts väg uppfördes 1932 en personalbyggnad i rött tegel som innehöll omklädningsrum, matsal med mera (b). På 1950-talet byggdes den på med en våning. Arwidius kontorsbyggnad (a) byggdes om på 1940-talet, och flertalet av hans andra byggnader på gasverksområdet revs på 1950- eller 60-talet, allt eftersom nya byggnader och installationer uppfördes. Malmö Energis kontorsbyggnad Kvarterets östra del var länge obebyggt, men 1989-91 uppfördes här en stor kontorsbyggnad (h) för Malmö Energi (sedermera Sydkraft, numera E.ON). Den ritades av SAMARK genom Tomas Walberg och för utemiljön stod GORA art & landscape. Bebyggelse idag Den äldre bebyggelse som finns bevarad på gasverkstomten är tre byggnader av Alfred Arwidius (kontor (a), portvakt (c) samt en liten laboratoriebyggnad (e)), personalbyggnaden från 1932 (b) samt en liten byggnad från 1935 som uppfördes som maskinhus för vattenverk (f). Från 1950 finns en verkstadsbyggnad i rött tegel som ligger med gaveln mot Industrigatan (d), och öster om uppfördes senare två byggnader som upprepar dess formspråk vad gäller material, volym och placering. Övrig bebyggelse inne på gasverkstomten är av enkel karaktär, såsom en byggnad uppförd som kontrollrumsbyggnad 1968 i gult tegel med detaljer i svart mosaik och en stor förrådsbyggnad i korrugerad plåt. Utmed Nobelvägen ligger E.ON:s kontorsbyggnad från 1989-91 (h). Figur 68-69. Portvaktshuset (c) och kontorsbyggnaden (a) invid Sankt Knuts väg. Figur 70-71. Personalbyggnaden (b) och verkstadsbyggnaden (d) från 1950. Figur 72-73. Laboratoriebyggnad (e) och maskinhus för vattenverk (f). 34 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Figur 74. Malmö Energis kontorsbyggnad (numera E.ON) vid Nobelvägen (h). Antikvarisk kommentar Den gamla tegelbyggelsen från sekelskiftet 1900 är kulturhistoriskt värdefull. Den är dekorativt utformad i en historicerande stil typisk för sin tillkomsttid. Kontorsbyggnaden (a) och portvakthuset (c) utgör en viktig markering av områdets entré mot Sankt Knuts väg. Denna bebyggelse markerar också områdets långa kontinuitet som verksamhetsområde i stadens tjänst. Laboratoriebyggnaden (e) är liten och ligger långt inne i kvarteret, men den är den bäst bevarade av Arwidius byggnader. Dess utformning med mönstermurat tegel och utsmyckning i natursten går i linje med de nu rivna gasverksbyggnaderna. Personalbyggnaden från 1932 (b) är uppförd i tidstypisk, strikt klassicism på gränsen till funkis, och den är välbevarad till sin karaktär. I och med läget utmed Sankt Knuts väg har den också stadsbildsmässiga värden. Det har i viss mån även verkstadsbyggnaden från 1950 (d) som ligger med gaveln ut mot Industrigatan, samt de öster om den liggande tegelbyggnaderna. De tre byggnaderna utgör en enhet volym- och materialmässigt. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 35
Översikt över värdefull bebyggelse 1. Byggnader som är omistliga på grund av sina kulturhistoriska värden 2. Byggnader som är mycket bevarandevärda på grund av sina kulturhistoriska värden 3. Byggnader som är värda att bevara på grund av miljöskapande värden Byggnaderna som markerats med färg på kartan är särskilt värda att bevara ur kulturmiljösynpunkt, men också ur ett stadsbyggnadsperspektiv. För att uppnå visionen om ett framtida Norra Sorgenfri som en spännande stadsdel med blandad bebyggelse både avseende ålder och arkitektoniskt uttryck är dessa byggnader en viktig resurs. Området har en intressant, mångfacetterad historia som beskrivits i den här rapporten. I ett nytt Norra Sorgenfri är den gamla bebyggelsen en länk bakåt till denna historia. Gatu- och kvartersstrukturen liksom vegetationen i kvarteret Degelns västra del är värdefulla strukturer som lyfts fram i rapporten men som inte är markerade på kartan. Många av de byggnader som inte är färgmarkerade har kvaliteter och värden, ur andra aspekter än antikvariska, som gör att de med fördel kan bevaras. Anledningen till att de inte lyfts fram i detta sammanhang kan vara att de är för unga för att bedömas antikvariskt eller att de inte bedömts som särskilt intressanta ur kulturmiljösynpunkt. I princip kan all befintlig bebyggelse betraktas som en användbar tillgång i utvecklingen av området. Den bevarandevärda bebyggelsen i Norra Sorgenfri är av varierande skick och status. En del av byggnaderna är förfallna medan andra är i gott skick, en del har gått igenom många mer eller mindre lyckade förändringar medan andra är välbevarade. Hanteras den på rätt sätt kan bebyggelsen utvecklas och anpassas efter nya behov samtidigt som de kulturhistoriska värdena beaktas och tas tillvara. 36 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026