Kvalitetsredovisning grundskolan läsåret 2013/2014
2(12)
3(12) Innehållsförteckning Dokumentation av grundskolans systematiska kvalitetsarbete läsåret 2013/2014 samt höstterminen 2014... 4 Matematiklyftet... 4 Elever med samspelsvårigheter... 5 Elevers inflytande och delaktighet... 6 Undervisningen i Engelska år 1-6... 6 Barn i behov av särskilt stöd... 6 Elever med annat modersmål än svenska... 7 Läs- och skrivutveckling... 7 Måluppfyllelse 2014... 8 Analys av målredovisning... 11 Utvecklingsområden på huvudmannanivå läsåret 2014/2015... 11 Skillnader i pojkars och flickors resultat... 11 Ämnesutveckling... 11 Barn med neuropsykiatriska funktionshinder... 11 Barn- och elevhälsoplan... 12 Nyanlända elevers lärande... 12 Läs- och skrivutveckling... 12 Försteläraruppdraget... 12
4(12) Dokumentation av grundskolans systematiska kvalitetsarbete läsåret 2013/2014 samt höstterminen 2014 Kvalitetsarbete inom förskolan, fritidshemmet och skolan bedrivs både på övergripande nivå och på verksamhetsnivå. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse samt att vidta lämpliga åtgärder. Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet lyfter fram följande delar som centrala i kvalitetsarbetet: Systematisk och kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Analys av resultaten utifrån de nationella målen Identifiering av utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i relation till de nationella målen Utifrån dessa utvecklingsområden planera och utveckla verksamheten i förhållande till vetenskap och beprövad erfarenhet Fokus på långsiktighet Dokumentation för att säkerställa att det leder till utveckling mot målen Redovisningen av de enskilda enheternas kvalitetsarbete finns att tillgå på respektive enhetssida på kommunens hemsida. En redogörelse av detta arbete presenterades för barn- och ungdomsutskottet 2014-10-01. Vid detta tillfälle redogjordes också för analysen av resultaten och vad denna analys resulterat i för nya utvecklingsområden på enheterna. Här redovisas nu det kvalitetsarbete som genomförts på huvudmannanivå under läsåret 2013/2014. Utifrån analysen av verksamhetens resultat läsåret 2012/2013 framkom följande utvecklingsområden: Matematiklyftet Bakgrund Elevernas resultat i matematik 2011 och 2012 var låga i en jämförelse med riket. Åtgärd Under läsåret 2013/2014 deltog kommunens matematiklärare i skolverkets landsomfattande satsning matematiklyftet. Syftet med matematiklyftet är att öka elevernas måluppfyllelse genom att stärka kvaliteten i undervisningen. Satsningen innebar att samtliga matematiklärare har träffats varje tisdag under ledning av handledare för att utifrån ett learning study-perspektiv utveckla kvalitén i undervisningen och samtidigt öka likvärdigheten i undervisningen. Resultat Matematiklyftet har tydligt bidragit till en ökad likvärdighet i planeringen av undervisningen. Fokus har legat på den egna praktiken och utvecklandet av didaktiska verktyg. Vid utvärderingen av satsningen våren 2014 framkom att deltagande lärare varit mycket nöjda med satsningen och att den bidragit till ökat antal verktyg i undervisningen. Vad utbildningen resulterat i vad gäller måluppfyllelsen på kort sikt är svårt att utläsa. Under läsåret 2013/2014 höjdes resultaten i matematik för år 3 och 6. Det genomsnittliga betygspoängen i matematik för år 9 ökade från 12,5 till 12,8. Flickornas medelpoäng ökade från 12,7 till 13,8. Däremot sjönk pojkarnas
5(12) medelpoäng från 12,4 till 11,6. Andelen elever med godkänt betyg sjönk från 97 % till 93 %. Flickornas resultat var här oförändrat medan pojkarnas resultat sjönk från 97,4 % till 90 %. Elever med samspelsvårigheter Bakgrund På senare år har antalet barn med utåtagerande beteende i tidiga åldrar ökat i vår kommun och vi har haft svårigheter att möta deras behov. För att lyckas med dessa elever behöver alla enheter personell förstärkning i form av pedagoger som har kompetens att möta dessa elever utifrån deras speciella förutsättningar och behov. I samband med budgetprocessen våren 2014 då projektet Barn i tidiga skolår med samspelssvårigheter presenterades gav budgetberedningen Barn och utbildning i uppdrag att göra en fördjupad översyn kring hur den framtida stödverksamheten ska organiseras. 1 Syftet med översynen var att utreda dels vilka brister som fanns inom den befintliga organisationen, dels vilka långsiktiga åtgärder som behövde vidtas för att kunna erbjuda en hållbar organisation över tid. De brister som framkom i stödorganisationen var bland annat att barn med neuropsykiatriska funktionshinder inte alltid får det stöd de behöver samt att insatser ofta sätts in alltför sent. Ofta utgörs det insatta stödet av en elevassistent och resultatet av dessa insatser leder i de flesta fall till att situationen kring eleven blir lugnare. Dock leder det i många fall inte, i tillräckligt hög grad, till att eleven klarar skolans mål. En konsekvens av detta blir att, när dessa elever går i högre årskurser och inser hur långt de har kvar för att nå skolans mål, ofta hamnar i en hemmasittarproblematik. Stödorganisationen saknade också adekvat kompetens i arbetet med att stödja eleverna att utveckla de förmågor som de har svårigheter med. Många av dessa förmågor är i dag kunskapskrav i läroplanen. Det fanns också brister i samverkan med vårdnadshavare till dessa barn samt även brister i samverkan med övriga samhällsinstanser. Åtgärd En plan upprättades med fyra övergripande mål med den nya organisationen: Tidiga insatser utifrån noggranna kartläggningar och identifierade behov. Goda anpassningar i lärmiljön utifrån barnens förutsättningar och behov. Arbetssätt och förhållningssätt som gör att eleverna utvecklar fungerande samspel med andra och når skolans mål utifrån sina förutsättningar och behov. Ingen elev hamnar i utanförskap. Den nya organisationen syftar till att: Ge tidigt stöd i en gemensam stödorganisation. Utveckla lämpliga samarbetsformer. Skapa samsyn för att stödja barnen på bästa sätt. För att den nya organisationen ska lyckas och ge önskad effekt behövs nyckelpersoner/pedagoger på alla enheter. Ambitionen är att dessa ska ha mycket god kunskap om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt ha god förmåga att i samarbete med övrig personal bidra till att framgångsrika anpassningar görs i dessa 1 Se bilaga 1
6(12) elevers lärmiljö. Nyckelpersonerna och övriga pedagoger i verksamheten ska få stöd och handledning i sitt arbete av skolans elevhälsa. Kommunstyrelsen beviljade tillsättande av två tjänster för verksamhetsåret 2015. Verksamheten själv skulle svara för tillsättande av resterande personal genom omfördelning av resurser internt. Arbetet påbörjades våren 2015 och inför höstterminen 2015 beräknas organisationen vara intakt. Resultat Det är omöjligt att på så kort tid dra några slutsatser än, men reaktionerna från övrig personal, elever och vårdnadshavare har varit mycket positiva så här långt. Elevers inflytande och delaktighet Bakgrund I samband med Skolinspektionens tillsyn våren 2013 framkom att eleverna på flertalet enheter i Hjo inte i tillräckligt stor utsträckning upplevde att de hade inflytande över sin utbildning. Åtgärd Detta arbete har bedrivits på varje enhet under respektive rektors ledning. Resultatet kan studeras i den dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet som finns att tillgå på respektive enhets sida på kommunens hemsida. Undervisningen i Engelska år 1-6 Bakgrund Analysen av måluppfyllelsen i engelska 2013 visade på att undervisningen behövde utvecklas i detta ämne. Åtgärd Under läsåret har undervisande lärare i engelska träffats i ett kollegialt lärande stadieövergripande under ledning av tre stycken förstelärare. Syftet har varit att bidra till ökad måluppfyllelse, likvärdig undervisning och en samsyn på uppdraget. Resultat Utvärderingen av arbete visar på att det varit bra att kunna sätta sitt eget mål över vad man ville fördjupa sig i. Det har krävts att man sökt fakta och kunskap på många ställen. Lärarna har byggt sitt eget koncept tillsammans med övriga deltagare och de har fått en fördjupning och en samsyn åk 1-9 av elever i/med läs- och skrivsvårigheter i engelska. Det har öppnat upp en förståelse för andra lärares undervisning och man har kunnat nyttja den kompetens som finns i kommunen. Måluppfyllelsen har ökat i såväl årskurs 3, 6 och 9. Barn i behov av särskilt stöd Bakgrund Om Hjo kommun ska lyckas med målet att alla elever klarar de grundläggande kraven och i övrigt når så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och behov behöver alla krafter
7(12) samverka utifrån en gemensam helhetsidé och organisation kring det särskilda stödet. Åtgärd En barn- och elevhälsoplan har tagits fram i samarbete mellan elevhälsan och ledningsgruppen. 2 I det systematiska kvalitetsarbetet över året följs elevers resultat kontinuerligt upp och chefsgruppen har under året arbetat med att utveckla ledarskapet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsans kvalitetsarbete har haft som syfte att utveckla sin tvärprofessionella kompetens samt tillgänglighet. Resultat Uppföljningen av elevernas resultat har bidragit till att vi i dag har en betydligt större kontroll över vilka elever som riskerar att inte nå målen samt vad nästa steg i deras utveckling är mot att klara alla mål. Barn- och elevhälsoplanen har tydliggjort roller och ansvarsfördelning inom organisationen. Vi ser i dag en större trygghet och säkerhet i detta arbete, framförallt i de lägre åldrarna. Elever med annat modersmål än svenska Bakgrund Hjo kommun har under senare år fått ett ökat tillskott av elever med annat modersmål än svenska. Organisationen behöver utvecklas för dessa elevers behov. En verksamhet som bygger på skolverkets allmänna råd och aktuell forskning behöver utvecklas. Åtgärd Under året har två internationella klasser, en för årskurs 1-6 och en för årskurs 7-9 startats. En plan för arbetet har tagits fram. 3 Resultat Intentionerna i planen följer lagstiftningen och skolverkets allmänna råd och riktlinjer men de har ännu inte fått bäring fullt ut. I årskurs 1-6 löper arbetet på utan större problem. Svårare blir det i senare åldrar. Elever från andra länder kommer med väldigt olika skolbakgrund. Flertalet har mycket höga ambitioner och hög motivation att lyckas i skolan och livet. De elever som har en begränsad skolgång bakom sig tappar lätt hoppet när de märker hur lång väg det är till att få godkända betyg i den svenska skolan. Alla nyanlända elever behöver en tydlig och strukturerad skolgång för att lyckas. Verksamheten behöver utvecklas ytterligare för att tillfredsställa detta behov. Läs- och skrivutveckling Bakgrund Under läsåret 2013/2014 genomfördes ett pilotprojekt på Hammarnskolan i dåvarande årskurs 1 i syfte att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga med hjälp av dator eller I-pad. Förhållningssättet/metoden kallas Att Skriva sig till Läsning (ASL). Några av kommunens övriga skolor började också prova metoden. Erfarenheterna från pilotprojektet var lyckosamma och en tydlig förbättring kunde konstateras inte minst vad gäller pojkars resultat. 2 Se bilaga 2 3 Se bilaga 3
8(12) Åtgärd Under läsåret 2014/2015 har ett mer systematiskt kommunövergripande arbete bedrivits. Vid regelbundna träffar har pedagoger utbytt erfarenheter och utvecklat sitt kunnande. Resultat Vid utvärderingen konstateras att arbetssättet håller på att sätta sig. Enheterna hittar sina olika sätt att göra metoden till sin egen. Resultaten har utvecklats i positiv riktning. Intressant blir att följa denna utveckling och se hur resultaten i ämnesprovet år 3 2016 påverkas av arbetssättet. Måluppfyllelse 2014 Nedan redovisas den totala måluppfyllelsen 2014 för årskurs 3 och 6. 2013 års resultat står inom parantes. Årskurs 3 82 elever (2013-103 elever) Ämne Ej uppnått (antal) Måluppfyllelse (%) Bild 0 (4) 100 (96) Engelska 4 (7) 95 (92) Idrott och hälsa 0 (0) 100 (100) Matematik 7 (13) 92 (86) Musik 2 (1) 98 (99) No 2 (2) 98 (98) So 1 (2) 99 (99) Slöjd 0 (0) 100 (100) Svenska 7 (14) 92 (85) Teknik 0 (0) 100 (100) Årskurs 6 93 elever (2013 93 elever) Ämne Ej uppnått (antal) Måluppfyllelse (%) Bild 0 (0) 100 (100) Engelska 1 (13) 99 (85) Idrott och hälsa 1 (1) 99 (99) Matematik 2 (6) 98 (93) Musik 1 (3) 99 (97) Biologi 0 (2) 100 (98) Fysik 0 (4) 100 (96) Kemi 0 (1) 100 (99) Geografi 0 (1) 100 (99)
9(12) Historia 0 (1) 100 (99) Religion 0 (1) 100 (99) Samhällskunskap 0 (4) 100 (96) Slöjd 0 (0) 100 (100) Svenska 1 (6) 99 (93) Moderna språk 0 (0) 100 (100) Teknik 0 (0) 100 (100) Genomsnittligt betygspoäng per ämne årskurs 6 2014 Ämne Totalt Flickor Pojkar Bild 14,3 15,3 13,3 Engelska 13,9 13,8 14,0 Idrott och hälsa 14,0 13,8 14,2 Matematik 13,8 14,1 13,5 Musik 13,1 13,6 12,7 Biologi 13,5 13,8 13,2 Fysik 13,4 13,6 13,2 Kemi 13,2 13,2 13,2 Geografi 14,3 14,3 14,3 Historia 14,0 14,1 14,0 Religionskunskap 14,4 14,6 14,2 Slöjd 13,3 13,8 12,7 Svenska 14,2 14,8 13,5 Teknik 12,9 12,7 13,2 Slutbetyg årskurs 9 fördelat på pojkar och flickor 2014 Antal Uppnått alla målen (%) Genomsnittligt meritvärde Flickor 47 89 235,7 Pojkar 40 80 184,7 Genomsnittligt meritvärde för Hjo: 212,3 Genomsnittligt nationellt meritvärde: 214,8 Genomsnittligt meritvärde över tid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Flickor 209 233,4 228,6 199,9 211 214,3 235,7 Pojkar 213,4 187,3 200,9 200,7 183,8 195,1 184,7 Diff 4,4 46,1 27,7 0,8 27,2 19,2 51
10(12) Betygsresultat årskurs 9 i andel % som uppnår lägsta kunskapskrav 2014 Ämne VT 13 VT 14 Bild 95 99 Biologi 97 100 Engelska 95 98 Fysik 97 100 Geografi 98 100 Hem- och konsumentkunskap 98 99 Historia 93 99 Idrott och hälsa 93 100 Kemi 98 100 Matematik 97 93 Moderna språk 99 97 Musik 97 99 Religion 98 100 Samhällskunskap 95 99 Slöjd 98 100 Svenska 95 98 Teknik 97 100 Genomsnittligt betygspoäng per ämne för elever i årskurs 9 2014 Ämne Totalt Flickor Pojkar Bild 14,9 16,6 12,8 Engelska 13.5 14,1 12,9 Hem- och konsumentkunskap 13,6 15,2 11,5 Idrott och hälsa 13,9 14,6 13,0 Matematik 12,8 13,8 11,6 Moderna språk 14,0 15,9 10,9 Musik 14,6 15,7 13,1 Biologi 14,5 15,6 13.0 Fysik 13,7 14,4 12,8 Kemi 13,5 14,7 12,1 Geografi 11,9 12,4 11,2 Historia 12,5 13,3 11,4 Religionskunskap 12,1 13,0 10,8 Samhällskunskap 12,5 13,5 11,3 Slöjd 15,5 16,3 14,4 Svenska 13,3 14,8 11,4 Teknik 13,5 14,1 12,6
11(12) 90,8% av eleverna var behöriga till ett yrkesförberedande gymnasialt program. I liknande kommuner i Sverige (pendlingskommuner) var 82,2% av eleverna behöriga. 90,8% är det högsta antalet elever i Hjo som kommit in på gymnasiet sedan Skolverkets databas SIRIS togs i bruk 2004. 54 % av eleverna sökte ett yrkesprogram och 46 % sökte ett högskoleförberedande program. De orter eleverna sökte sig till var Skövde (54 % av eleverna) samt Tibro (21 %). Analys av målredovisning Resultaten för varje enhet analyseras i dokumentationen av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Ämnen som stack ut i negativ bemärkelse läsåret 2012/2013 var svenska, matematik och engelska. Måluppfyllelsen i dessa ämnen ökar nu markant framför allt i år 3 och 6. I år 9 sjunker andelen godkända i matematik medan den genomsnittliga betygspoängen ökar något. Det viktigaste arbetet med att höja måluppfyllelsen totalt måste dock ske utifrån varje enhets analys av verksamhetens resultat. Utvecklingsbehoven ser till viss del olika ut. Generellt kan dock sägas att pojkar har sämre måluppfyllelse än flickor och att den skillnaden är störst i år 9. På de nationella proven år tre var skillnaderna mellan pojkar och flickor obetydlig och resultatet låg sammantaget något över riksgenomsnittet. Elevernas meritvärde för år 2014 är återigen högre än föregående år och ligger nära riksgenomsnittet, vilket liksom meritvärdet lokalt i Hjo har ökat betydligt. Skolans mål utifrån styrdokumenten är att alla elever ska nå lägsta kunskapskrav. Dock är betygspoängen för pojkarna låga i förhållande till riket. Denna statistik visar att skolan under året har kunnat möta elever som är i svårigheter bättre än tidigare men det är för få elever som når de högre betygsstegen. Är det så att många elever väljer att de satsa på att nå ett lägsta kunskapskrav? Hur ökar vi elevernas motivation, lust att lära och egna ansvar med utgångspunkt i vår lärmiljö och hur möter vi pojkarnas lägre resultat? Utvecklingsområden på huvudmannanivå läsåret 2014/2015 Skillnader i pojkars och flickors resultat Orsaker till skillnader i resultaten behöver analyseras och utifrån denna analys behöver åtgärder vidtas. Ämnesutveckling Under läsåret organiseras kommunövergripande träffar i ämnena matematik, svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Syftet är att skapa likvärdighet och en samsyn lärarna emellan samt att eleverna upplever undervisningen i dessa ämnen som en röd tråd från år 1-9. Träffarna leds av kommunens förstelärare. Barn med neuropsykiatriska funktionshinder En satsning på att utveckla kompetensen i arbetet med barn med neuropedagogiska funktionsnedsättningar genomförs i form av kollegialt lärande på flera enheter samt föreläsningar inom ämnesområdet. Utifrån genomförd utredning av stödorganisationen (bilaga 1) förbereds och startar ett utvecklingsarbete med pedagoger på varje enhet som har till uppgift att utveckla arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Målet är att, tillsammans med övrig personal, utveckla arbetssätt och förhållningssätt så att dessa elever når
12(12) skolans mål. Barn- och elevhälsoplan Våren 2014 utarbetades en barn- och elevhälsoplan utifrån 2:a kap 25 och socialstyrelses och skolverkets gemensamma allmänna råd Vägledning för elevhälsan. Under läsåret 2014/2015 implementeras planen och följs upp under hösten 2015. Nyanlända elevers lärande Arbetet med att förverkliga den plan som tagits fram behöver fortsatt stödjas och utmanas. 4 Läs- och skrivutveckling Arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivförmåga med hjälp av IT-stöd enligt metoden Att Skriva Sig till Läsning (ASL) behöver fortsatt stöd i form av teknisk utrustning och handledning. Försteläraruppdraget Under läsåret 2014/2015 arbetar kommunens förstelärare enligt upprättat styrdokument. 5 Arbetet följs upp juni 2015 och utvärderas i december 2015. 4 Se bilaga 3 5 Se bilaga 4
Översyn av stödorganisationen Beställare: Budgetberedningen
2 (11)
3 (11) Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Bakgrunden till ovanstående uppdrag är att:... 4 Syfte med översynen... 4 Vad säger skollagen om särskilt stöd... 4 Stödbehov - diagnoser... 5 Förmågor som elever med NPF kan ha svårigheter med:... 6 Förmåga att beräkna orsak och verkan i komplexa situationer... 6 Förmåga att strukturera, planera och genomföra... 6 Förmåga att komma ihåg medan man tänker (arbetsminne)... 6 Förmåga att hålla tillbaka impulser - impulskontroll... 6 Förmåga till uthållighet... 6 Förmåga till flexibilitet att ställa om snabbt... 6 Sociala förmågor läsa av andra... 6 Stresstålighet... 6 Förmåga att lugna sig själva affektreglering... 6 Hemmasittare... 6 Nuläge - Hur ser stödorganisationen ut i dag... 6 Bemanning barnomsorg/skola... 6 Organisation... 7 Brister i nuvarande organisation... 7 Behov av organisationsförändring... 8 Vad innebär den nya organisationen... 9 Önskvärda effekter... 10 Effekter på kort sikt:... 10 Effekter på längre sikt:... 10 Personalbehov... 10 Ekonomi... 10 Sammanfattning och slutsatser... 11
4 (11) Bakgrund I samband med vårens budgetprocess och presentation av det socioekonomiska projektet Barn i tidiga skolår med samspelssvårigheter gav budgetberedningen Barn och utbildning i uppdrag att göra en fördjupad översyn kring hur den framtida stödverksamheten ska organiseras. Bakgrunden till ovanstående uppdrag är att: Medel äskats för att genomföra det socioekonomiska projektet. Att barn/elever i behov av särskilt stöd ökat markant under den senaste femårsperioden vilket har inneburit budgetöverdrag. Flertalet är elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Att elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver för att klara av kunskapsmålen och få behörighet till gymnasiet. Alla elever ska, enligt skollagen, få det stöd de behöver för att klara av kunskapsmålen och få behörighet till gymnasiet. I dag lyckas vi inte leva upp till detta fullt ut. Vi har ett antal barn som med stigande ålder får allt svårare att klara skolans mål på grund av dessa funktionsnedsättningar. Frånvarofrekvensen ökar och i grundskolans senare år är risken stor att ett hemmasittarbeteende utvecklas. Det är därför av stor vikt att vi i tidiga år lyckas möta dessa barn utifrån sina behov och förutsättningar så att de klarar målen. Syfte med översynen Syftet med översyn av stödorganisationen är att utreda dels vilka brister som finns inom den befintliga organisationen, dels vilka långsiktiga åtgärder som behöver vidtas för att kunna erbjuda en hållbar organisation över tid. Vad säger skollagen om särskilt stöd I juli 2014 infördes vissa ändringar i skollagen, bland annat skedde en del förändringar i 3 kap, Barns och elevers utveckling mot målen. Detta kapitel behandlar bestämmelser om särskilt stöd, bland annat så tillkom rubriken Stöd i form av extra anpassningar. Det är viktigt att vi anpassar vår organisation utefter de nya bestämmelserna. I skollagen (2010:800) 3 kap 3 står att: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som
5 (11) syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. 1 För att kunna ge alla elever möjlighet att uppfylla målen är det viktigt att skolan har den rätta organisationen för att kunna erbjuda elever stöttning i den ordinarie verksamheten. Samma kapitel, 5, behandlar stöd i form av extra anpassningar: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. 2 Om en elev fått anpassat stöd inom ordinarie undervisningen men fortfarande riskerar att inte nå målen, ska enligt 8 rektor se till att en utredning om särskilt stöd inleds. Behovet av särskilt stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Utredningen ska göras i samarbete med elevhälsan. 3 Tanken med omorganisation av stödverksamheten ligger i linje med de nya bestämmelserna i skollagen då mer av stödorganisationens arbete ska syfta till att anpassa lärmiljöerna och ge stöttning i den ordinarie undervisningen snarare än att flytta stödundervisning från klassrummet. I skollagen 3 kap 7 står uttryckligen att det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 4 Stödbehov - diagnoser Antalet barn/elever med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), har under de senaste åren ökat. NPF är samlingsbenämningen för ADHD, ADD, och Autismpektrumtillstånd, vilka alla är diagnoser som vanligen ställs under skol- /barndomsåren. Socialstyrelsens senaste undersökning från 2010 visade på en kraftig ökning av ställda neuropsykiatriska diagnoser under perioden från 2004-2009. Socialstyrelsen uppskattar att ca 3-5 procent av alla barn i skolålder har Adhd och ca 1 procent av alla barn har någon form av autismspektrumtillstånd. 5 Utifrån dessa förutsättningar är det viktigt att anpassa verksamheten och att personalen som arbetar med dessa elever får rätt utbildning för att kunna ge eleverna rätt stöd i verksamheten. 1 Skollagen, 3 kap 3. 2 Skollagen, 3 kap 5a. 3 Skollagen, 3 kap 8. 4 Skollagen, 3 kap 7. 5 Socialstyrelsen. http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/halsoproblem/neuropsykiatriskafunktionsnedsattningar/s idor/default.aspx
6 (11) Förmågor som elever med NPF kan ha svårigheter med: Förmåga att beräkna orsak och verkan i komplexa situationer Förmåga att strukturera, planera och genomföra Förmåga att komma ihåg medan man tänker (arbetsminne) Förmåga att hålla tillbaka impulser - impulskontroll Förmåga till uthållighet Förmåga till flexibilitet att ställa om snabbt Sociala förmågor läsa av andra Stresstålighet Förmåga att lugna sig själva affektreglering Hemmasittare Ungdomar som blir hemmasittare har ofta beteendestörningar, såsom Autismspektrumtillstånd där sociala kontakter inte fungerar. Det som skiljer hemmasittare från skolkare är att de förlorar kontakten med det dagliga sociala nätverket. Definitionen på en hemmasittare är en elev som är frånvarande från skolan i minst tre veckor i sträck utan giltig förklaring och som gjort ett aktivt val att stanna hemma. Nuläge - Hur ser stödorganisationen ut i dag Bemanning barnomsorg/skola Idag tilldelas respektive enhet resurser utifrån en fastslagen politisk resursfördelningsmodell. Modellen innebär inom förskolan att en avdelning om 20 barn tilldelas en fast resurs om 3 tjänster/avdelning. Inom fritids tilldelas resurserna utifrån volymtimmar och modellen innebär att 280 volymtimmar genererar en tjänst. Det är alltså barnens inlämnade schematid som styr hur många barn respektive personal som finns per avdelning. Grundskolan tilldelas en fast pedagogresurs per elev om 0,069 årsarbetare. Utöver detta har årskurs 7-9 ytterligare resurs om 0,013 årsarbetare/elev och årskurs 4-6 0,003 årsarbetare/elev. Ytterskolorna har en fast beslutat lägsta resursnivå, ökar
7 (11) elevantalet är det ordinarie tilldelning som gäller. Förskoleklass har en fast tilldelning om 0,85 årsarbetare per grupp. Organisation Stödorganisationen har under en lägre tid varit organiserad under en resurschef vilken också haft personalansvar för assistentorganisationen. Resurschefen har även ansvarat för elevhälsan, bestående av specialpedagoger, skolsköterskor samt kuratorer. Om en elev/ett barn haft behov av assistent har denna tilldelats detta genom elevhälsan. Tanken bakom detta var att alla elever/barn skulle få en likvärdig bedömning utifrån sitt behov. Brister i nuvarande organisation De brister vi ser i nuvarande organisation är att barn med neuropsykiatriska funktionshinder inte alltid får det stöd de behöver samt att insatser ofta sätts in alltför sent. Ofta utgörs det insatta stödet av en elevassistent och resultatet av dessa insatser leder i de flesta fall till att situationen kring eleven blir lugnare. Dock leder det i många fall inte i någon högre grad till att eleven klarar skolans mål. En konsekvens av detta blir att när dessa elever går i högre årskurser och inser hur långt de har kvar för att nå skolans mål hamnar de ofta i en hemmasittarproblematik. Ett problem i den nuvarande organisationen är att det råder en brist på pedagogisk kompetens gällande att göra anpassningar i lärmiljön utifrån elevens funktionshinder. Det finns inte resurser till att göra kontinuerliga, proaktiva anpassningar som gör att eleven får möjlighet att vara delaktig i klassens lärandegemenskap på sina egna villkor. I dagsläget flyttas ofta dessa elever ut från klassrummet och därmed bort från sin ordinarie lärmiljö istället för att det jobbas med anpassningar i klassrummet. Stödorganisationen saknar i dag också adekvat kompetens i arbetet med att stödja eleverna att utveckla de förmågor som de har svårigheter med. Många av dessa förmågor är i dag kunskapskrav i läroplanen. Det brister också i samverkan med föräldrarna till dessa barn samt i samverkan med övriga samhällsinstanser som berörs. Överlag saknas ofta samsyn kring problematiken och vad som behövs för att vi ska lyckas med dessa elever.
8 (11) Behov av organisationsförändring Det finns fyra övergripande mål med den nya organisationen: Tidiga insatser utifrån noggranna kartläggningar och identifierade behov. Goda anpassningar i lärmiljön utifrån barnens förutsättningar och behov. Arbetssätt och förhållningssätt som gör att eleverna utvecklar fungerande samspel med andra och når skolans mål utifrån sina förutsättningar och behov. Ingen elev hamnar i utanförskap. Behovet kan illustreras med följande bild där elevens funktionshinder definieras som skillnaden mellan kraven i miljön och elevens funktionsnivå. För att ge eleven chansen att lyckas i skolan är det viktigt att stödorganisationen arbetar både med krav i miljön genom anpassningar i lärmiljö och med att ge stöd i elevens förmågeutveckling för att höja elevens funktionsnivå.
9 (11) Vad innebär den nya organisationen Den nya organisationen syftar till att: Ge tidigt stöd i en gemensam stödorganisation. Utveckla lämpliga samarbetsformer. Skapa samsyn för att stödja barnen på bästa sätt. För att den nya organisationen ska lyckas och ge önskad effekt behöver vi nyckelpersoner/pedagoger på alla enheter. Ambitionen är att de ska besitta hög kunskap om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt ha god förmåga att i samarbete med övrig personal bidra till att framgångsrika anpassningar görs i dessa elevers lärmiljö. Nyckelpersonerna och övriga pedagoger i verksamheten ska få stöd och handledning i sitt arbete av skolans elevhälsa. Tanken är att nyckelpersonerna ska arbeta aktivt i lärmiljön tillsammans med sina kollegor utifrån ett inkluderande perspektiv, där främjande och förebyggande utgör ledord i praktiken. När arbetsområden planeras har nyckelpersonerna till uppgift att speciellt beakta så att elever med ovan nämnda funktionsnedsättningar kan delta utifrån sina villkor och få utvecklas i sitt lärande så långt som möjligt och klara skolans mål. För att kunna arbeta med anpassningar i lärmiljön är det viktigt att pedagogerna har en god förmåga att få tillgång till elevens egna tankar kring sin situation. Dessa tankar utgör en viktig förutsättning för att optimala anpassningar i lärmiljön ska kunna göras. Nyckelpersonerna ska också stödja eleverna i sin förmågeutveckling. Ledord i allt arbete med eleverna är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. (KASAM) För att ge pedagogerna möjlighet att lyckas med detta arbete är det viktigt att genomföra kompetensutvecklande insatser för all personal, samt för nyckelpersonerna specifikt, utifrån skolans uppdrag att lyckas med alla elever. Arbetet på enheterna organiseras och leds av skolans rektor. Nyckelpersonerna har också som uppgift att tillsammans med elevhälsans personal etablera goda kontakter och samarbetsformer med övriga samhällsinstanser som kan vara berörda (IFO, BUP, Habilitering). Genom gott samarbete med andra instanser ges också möjligheten att tidigt erbjuda stöd till vårdnadshavare och arbeta med barnet ur ett helhetsperspektiv vilket är gynnsamt för barnets utveckling.
10 (11) För att verka för en samsyn i arbetet med dessa barn är det viktigt att etablera nätverk för kunskapsbyggande i handling. Nätverket utgörs av enheternas nyckelpersoner samt Elevhälsan och representanter från Individ och Familjeomsorgens öppenvårdsenhet (Dialogen). Nätverket leds av kommunens elevhälsochef. Elevhälsochefen leder även rektorerna i ett kollegialt lärande för att uppnå ovan nämnda mål. Det är också viktigt att möjliggöra handledning kopplat till det fortlöpande arbetet i vardagen. Önskvärda effekter Förhoppningen med den nya organisationen är att den ska ge effekter både på kort och längre sikt. Effekter på kort sikt: En ökad kompetens i organisationen i att möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utifrån deras förutsättningar och behov. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får tidigt stöd i syfte att klara skolans mål. Nätverk för samverkan mellan skola och IFO har etablerats. Föräldrar erbjuds stöd. En tilltro i organisationen till att vi har kompetensen/förmågan att lyckas med dessa barn. Ett minskat antal hemmasittare. Ett gemensamt förhållningssätt i organisationen baserat på KASAM begreppen meningsfullhet- begriplighet- hanterbarhet. Effekter på längre sikt: Alla elever i Hjo skolor, oavsett diagnos eller ej, får det stöd de enligt skollagen har rätt till och stödet leder till att de når skolans mål. Inga elever är hemmasittare. Inga elever hamnar i utanförskap. Personalbehov Vi behöver inrätta 4 tjänster som nyckelpersoner/pedagoger utifrån ovan angivna beskrivning. Dessa skall fördelas enlig följande: Duvan (184 elever), Bläckfisken (160 elever) och Hammarnskolan (164 elever) förfogar över 1 tjänst var. Fågelås och Korsberga (135 elever) delar på en tjänst. Ekonomi Kostnaderna avser en synlig tillkommande del som med förstärkning av två pedagoger med specialkompetens och en osynlig del som med två av befintlig personal inom stödorganisationen samt arbetstid från resurschef och behandlare på socialtjänstens öppenvård Dialogen. Inga ytterligare kostnader för lokaler tillkommer, varpå dessa inte blir synliga kostnader utan tas inom ramen för den
11 (11) ordinarie verksamheten. Utöver detta tillkommer kostnader i samband med de utbildningsinsatser som behövs för att tillgodose dagens pedagoger med denna metod/förhållningssätt. Osynliga kostnader: Specialpedagog 2 stycken i befintlig verksamhet Övriga kostnader; Tid från resurschef och behandlare samt kostnader för lokaler, osv. Tillkommande insatser/kostnader: Specialpedagog 2 stycken i befintlig verksamhet Utbildningsinsatser/handledning i metod/förhållningssätt 1.000.000 kr 200.000 kr 1.000.000 kr 200.000 kr Utvärdering Projektet kommer att utvärderas i samarbete med kommunens utredningsavdelning och kommer att genomföras med hjälp av enkäter, enskilda djupintervjuer samt intervjuer på gruppnivå Utvärderingen kommer att riktas mot såväl elever, föräldrar, personal, skolledning samt övriga berörda samhällsinstanser. Sammanfattning och slutsatser Genom att arbeta med barn utifrån ett socioekonomiskt perspektiv där resurser och stöd sätts in tidigt är tanken att det kommer gynna både barnen och samhället i det längre perspektivet. Genom att ge stöd i tidig ålder är förhoppningen att det ska leda till individer som inte hamnar i utanförskap i vuxen ålder utan som har förmågan att leva och verka i samhället på egen kraft utan stöd från olika samhällsinstanser. För att lyckas med detta arbete behöver stödorganisationen ges ekonomiska förutsättningar för att kunna anställa personer som har kompetensen att arbeta med barn som har neuropsykiatriska funktionshinder och resurser för att kunna arbeta med kompetensutveckling. För att den nya organisationen ska lyckas krävs det att inte enbart nyckelpersonerna kompetensutvecklas utan att hela personalstyrkan ges möjlighet till kompetensutveckling. Det är viktigt att verksamheten ges möjlighet att ta ett helhetsgrepp kring arbetet med dessa barn och om det ska lyckas måste alla pedagoger ges rätt kunskap för att ha förutsättningarna att arbeta med detta på ett kompetent sätt.
Barn - och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Dokumenttyp Rutin Fastställd/upprättad 2014-11-24 av Barn och Utbildningschef Senast reviderad 2014-11-24 Detta dokument gäller för Barn och utbildning Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Elevhälsochef Dnr
2(11)
3(11) Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Vad innebär barn- och elevhälsoarbetet i Hjo kommun?... 4 Barnets bästa... 4 Fokus på barnets/elevens möte med lärmiljön... 4 Barn/elevhälsoarbetets inriktning... 5 Elevhälsans uppdrag och ansvar i skolan... 5 Elevhälsans medicinska insats... 6 Elevhälsans psykologiska insats... 6 Elevhälsans psykosociala insats... 6 Elevhälsans specialpedagogiska insats... 7 Organisation av elevhälsoarbetet i skolan... 8 Rektor... 8 Arbetslaget... 8 Lilla elevhälsan... 8 Centrala elevhälsan... 8 Elevgruppen... 9 Styrning och ledning av elevhälsan... 9 Skolhuvudmannens ansvar för elevhälsans arbete... 9 Rektors ansvar för elevhälsans arbete... 9 Organisation av barnhälsoarbetet i förskolan... 10 Förskolechefen... 10 Arbetslaget... 10 Barngruppen... 10 Stödfunktioner... 11 Specialpedagogiskt stöd... 11 Medicinskt och psykologiskt stöd... 11
4(11) Inledning Hjo kommuns mål är att våra barn och unga i förskola och skola ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Vi ska arbeta för att alla barn/elever upplever en känsla av att tillvaron i förskola/skola är begriplig, hanterbar och meningsfull så att förutsättningarna är optimala för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. I barn- och elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Benämningen skola används som ett samlingsbegrepp för förskoleklass, fritidshem, grundskola, IM och grundsärskola. Syfte Syftet med denna plan är att: Möjliggöra att barn/elever når skolans mål. Att den ska vara till stöd för förskolechefer/rektorer och personal i det dagliga barn/elevhälsoarbetet. Att bidra till vidareutveckling av förskolors och skolors barn/elevhälsoarbete. Vad innebär barn- och elevhälsoarbetet i Hjo kommun? En väsentlig del av barn/elevhälsoarbetet ska vara hälsofrämjande och förebyggande samt åtgärdande. Vi jobbar utifrån dessa tre perspektiv: Hälsofrämjande perspektiv Vad är det som gör att barn/elever utvecklas väl och mår bra? Hur kan vi bidra till detta? Förebyggande perspektiv Hur kan vi förhindra uppkomsten av problem och undanröja hinder? Åtgärdande perspektiv Hur kan vi förstå orsakerna till problem som uppstår och utifrån det hitta åtgärder och anpassningar utifrån barnens/elevernas förutsättningar och behov? Barnets bästa Skollagen Kapitel 1 10 (2010:800): I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Fokus på barnets/elevens möte med lärmiljön Utgångspunkten är att en god lärmiljö också främjar hälsan. Barn/elevhälsans mål är att bidra till att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för barnet/eleven. En förutsättning för detta är att vi skapar oss
5(11) en förståelse för det individuella barnets/elevens behov och förutsättningar i förskolan/skolan och tillsammans med arbetslagen kartlägger, analyserar och utvecklar lärmiljöerna. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. 1 En framgångsrik förskoletid och skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna ur ett livsperspektiv. Detta innebär att det dagliga barn/elevhälsoarbetet ska fokusera på friskfaktorer och en tilltro till att alla barn/elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål. Barn/elevhälsoarbetets inriktning 2 Att förebygga, tidigt upptäcka och uppmärksamma skolrelaterade problem. Att utgå från barns/elevers egna förmågor. Att undanröja hinder för varje barns/elevs lärande och utveckling. Att uppmärksamma, kartlägga, analysera och sätta in åtgärder för barn/elever som riskerar att inte nå uppsatta mål. Att arbeta så att en utvecklingsprocess sätts igång och att denna leder till önskvärt resultat utifrån uppsatta mål. Att lyssna på och ta hänsyn till barnets/elevens tankar och önskemål. Att stimulera till och stödja en verksamhetsutveckling, som bidrar till att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och hälsa hos varje barn/elev. Att främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid. Att ha ett helhetstänkande utifrån organisation/grupp/individ. Att samarbeta med barn/elever, vårdnadshavare och andra funktioner som är till stöd för barns/elevers utveckling. Elevhälsans uppdrag och ansvar i skolan I elevhälsans uppdrag ingår såväl generellt riktat arbete som individuellt riktat arbete. Det generella arbetet innebär att elevhälsan: - samverkar med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet. 1 Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, kap 1. 2 Vägledning för elevhälsa, Socialstyrelsen Skolverket
6(11) - bistår skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa. - arbetar för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna. - uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar. - tar del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete. - samarbetar kontinuerligt och strukturerat med pedagogisk och annan personal på skolan. - samverkar med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. Det individuellt riktade arbetet innebär att elevhälsan: - är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa. - deltar i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar. - aktivt bistår elever med särskilt stöd, i samverkan med övrig personal. Elevhälsans medicinska insats Elevhälsan ska tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. - vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser. - i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa. - bevaka elevernas vaccinationstäckning enligt Socialstyrelsens riktlinjer. - vid behov erbjuda medicinsk konsultation och handledning. Elevhälsans psykologiska insats Elevhälsan ska tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. - på rektorns uppdrag genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd. - bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression, samt med stödjande samtal till elever, vårdnadshavare och pedagoger. - bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling, till exempel genom utbildning kring psykisk hälsa och ohälsa. - vid behov erbjuda psykologisk handledning och konsultation till pedagogisk personal kring inlärningssvårigheter, beteendeproblematik, och grupprocesser. Elevhälsans psykosociala insats Elevhälsan ska tillföra psykosocial kompetens och som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete
7(11) - genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen. - på rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola. - bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling. - bidra med kunskaper om samhällets stödsystem. - delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling. - vid behov erbjuda handledning kring beteendeproblematik och grupprocesser Elevhälsans specialpedagogiska insats Elevhälsan ska tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. - kartlägga hinder och möjligheter i lärmiljön och barns/elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska kartläggningar. - utforma och genomföra åtgärdsprogram. - ge handledning och konsultation till pedagogisk personal. - följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärmiljöer.
8(11) Organisation av elevhälsoarbetet i skolan Rektor Rektor ansvarar för och leder elevhälsoarbetet på sin enhet. Grunden i detta arbete utgörs av arbetslaget. Arbetslaget För att skolan på bästa sätt ska kunna utforma verksamheten utifrån barnens behov är det viktigt att varje beslut om insatser föregås av noggranna pedagogiska överväganden. Arbetslaget står närmast verksamheten. Därför är det viktigt att bedömningen av hur verksamheten bör utformas för elever i behov av särskilt stöd görs av rektor tillsammans med arbetslaget och lilla elevhälsan. I arbetslaget finns kollegor som tillsammans reflekterar och problematiserar runt sitt arbetssätt med barnen för att tillsammans bättre möta alla barns behov. Rektor har, tillsammans med arbetslaget, ett särskilt ansvar för att de resurser som finns inom arbetslaget kommer de barn till godo som bäst behöver det. Lilla elevhälsan Som stöd för rektor finns den lilla elevhälsan. Där finns tillgång till ett tvärvetenskapligt perspektiv bestående av specialpedagog, kurator och skolsköterska. Lilla elevhälsan träffas regelbundet tillsammans med rektor i syfte att stödja och utveckla elevhälsoarbetet på enheten. Lilla elevhälsans personal har schemalagd tid förlagd till enheten för möten med såväl elever som personal. Centrala elevhälsan I syfte att skapa likvärdighet samt utveckla lilla elevhälsornas kompetens ingår all elevhälsopersonal i den
9(11) centrala elevhälsan. Denna leds av kommunens elevhälsochef som också har personalansvar för denna grupp. Den centrala elevhälsan träffas regelbundet för gemensam reflektion och kunskapsbyggande utifrån det arbete som bedrivs på enheterna. Aktuell forskning kopplat till elevhälsans uppdrag bearbetas. Vid ett antal av dessa träffar finns även skolläkare samt skolpsykolog med. Syftet är då att ge tillfälle för bearbetning av ärenden som kräver en samlad kompetens från elevhälsans alla professioner. Elevgruppen Elevgruppen ska ses som en viktig och aktiv del i den enskilda elevens utveckling och lärande. Det är därför viktigt att särskilt stöd som i vissa fall kan behöva ges enskilt till en elev så långt som möjligt tillgodoses i den ordinarie verksamheten. Därmed blir verksamheten en resurs för barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan eleven och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i skolan. Styrning och ledning av elevhälsan Skolhuvudmannens ansvar för elevhälsans arbete Huvudmannen ansvarar bland annat för att: - genomföra utbildningen i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen samt bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. - ha ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhets- och huvudmannanivå - genomföra verksamheten på ett sådant sätt att de nationella målen uppnås, till exempel beslut om elevhälsans organisation, placering och anställningsvillkor för de anställda inom elevhälsan. - verksamheten har en adekvat kompetensförsörjning och ska erbjuda personalen kompetensutveckling med mera - skriva avtal vid samverkan med andra huvudmän - det finns lokaler och utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Rektors ansvar för elevhälsans arbete För varje skolenhet ska det finnas en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Rektorn ska också verka för att utveckla utbildningen och därmed också elevhälsan. Rektorn beslutar även om sin enhets inre organisation. Enligt läroplanen för grundskolan har rektorn bland annat ansvar för att: - leda och organisera undervisningen och elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. - tillse att kontakt mellan skola och hem upprättas om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan. - anpassa resursfördelningen och stödåtgärderna utifrån den gemensamma värderingen av elevernas utveckling. - organisera för ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis jämställdhet, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
10(11) Organisation av barnhälsoarbetet i förskolan Förskolechefen I enlighet med skolverkets allmänna råd för förskolan ska förskolechefen tillsammans med arbetslaget: 1. bedöma hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver, samt 2. kontinuerligt följa upp och utvärdera om stödinsatserna är ändamålsenliga. Arbetslaget Enligt förskolans läroplan ska arbetslaget särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. För att förskolan på bästa sätt ska kunna utforma verksamheten utifrån barnens behov är det viktigt att varje beslut om insatser föregås av noggranna pedagogiska överväganden. Arbetslaget står närmast verksamheten. Därför är det viktigt att bedömningen av hur verksamheten bör utformas görs av förskolechefen tillsammans med arbetslaget. I arbetslaget finns kollegor som tillsammans reflekterar och problematiserar runt sitt arbetssätt med barnen för att tillsammans bättre möta alla barns behov. Arbetslaget har ett särskilt ansvar för att de resurser som finns inom arbetslaget kommer de barn till godo som bäst behöver det. Barngruppen Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i det enskilda barnets utveckling och lärande. Det är därför viktigt att särskilt stöd som i vissa fall kan behöva ges enskilt till ett barn så långt som möjligt tillgodoses i den ordinarie verksamheten och inte via särlösningar. Därmed blir verksamheten en resurs
11(11) för barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet, utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i förskolan. Stödfunktioner I vissa fall kan det vara nödvändigt att komplettera det särskilda stödet med exempelvis konsultation och handledning till personalen inom det specialpedagogiska området. Specialpedagogiskt stöd I arbetet med det särskilda stödet finns specialpedagogiskt stöd från den centrala elevhälsan att tillgå. Vid regelbundna träffar möts specialpedagoger och förskolechefer för konsultation utifrån verksamheternas behov. Det specialpedagogiska stödet till förskolan innefattar stöd att: - kartlägga hinder och möjligheter i lärmiljön och barns behov av särskilt stöd. - ge handledning och konsultation till pedagogisk personal. - följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärmiljöer. - kartläggning av barns behov av tal- och språkutveckling samt utifrån dessa kartläggningar handleda personal samt föräldrar i hur denna utveckling kan stimuleras och stödjas. Medicinskt och psykologiskt stöd Det medicinska och psykologiska stödet ges av BVC.