Dnr: PF3-2/1112. Våga vara innovativa!

Relevanta dokument
PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition

Motions- och propositionsdialogen

Doktorandernas mål

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen

Psykologiska institutionen

Psykologiska institutionen

Remissvar: Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden

studieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av

Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning

En färdplan för svensk forskarutbildning

Vägledning för utbildningsutvärderingar

Utbildningspolitiskt program

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

DIMENSIONERING AV SVENSK FORSKARUTBILDNING

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Diarienummer STYR 2014/973

sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Promemorian behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning

Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Plattform för Strategi 2020

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Medie- och kommunikationsvetenskap

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.

Investeringar för Sverige

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Kunskap i samverkan. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet 1

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen -

Future Faculty enkät januari 2011

Remissvar: Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72) N2016/06470/FF

Bilaga IMHIP 10/6.5 IMH:s synpunkter på autonomiutredning Nedanstående synpunkter har inhämtats genom dialog med styrelse och ledningsråd inom IMH. Di

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Fakulteten för teknik. Strategi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Universitetsledningen

Sveriges unga akademi 27 nov

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

Remissvar Genomförande av student- och forskardirektivet (Ds 2018:37), dnr Ju2018/04280/L7

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Underlag för Uppsala universitets utbildnings- och forskningsstrategier för åren

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av Bilaga 2

Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?

Yttrande avseende remiss SOU 2016:29 Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden

Kampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av Bilaga 2

Gemensamma utmaningar för forskningsutförare och forskningsfinansiärer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Internationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola

Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola

Linköpings universitet 2015

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Tack för alla motioner!

Dnr: 2014/ Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från

Fakta & siffror 2010

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora

DECEMBER 2015 EMIL GÖRNERUP. Publikation eller applikation? En undersökning om forskning i samverkan

Sammanställning av PROGRAMVÄRDERING Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp 22 mars jan 2013

Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Studieplan

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

Aktuellt från Utbildningsdepartementet

POLICY OM ANSTÄLLNING OCH GODA OCH TYDLIGA KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE OCH FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Forskande och undervisande personal

Transkript:

Dnr: PF3-2/1112 Våga vara innovativa! SFS inspel inför forsknings- och innovationspropositionen 2012

2011-12-29 Vår vision De länder som är bäst rustade för att bemöta framtidens utmaningar är de som har en stark och dynamisk kunskaps- och innovationsbas. För att inte halka efter behöver Sverige säkra förnyelse i ett system som i dag präglas av stora demografiska förändringar samt en hög andel pensionsavgångar. Det gäller inte minst bland den generation som idag dominerar de högpresterande forskningsmiljöerna. Sverige måste bana vägen för nyfikna, uppfinningsrika och idésprudlande yngre forskare, entreprenörer och innovatörer att ta deras plats. Forskningsberedningen måste våga satsa på de kommande generationerna. Därför efterlyser Sveriges förenade studentkårer en långsiktig politik med ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till akademins, näringslivets och samhällets samlade behov långt in i framtiden. Ingen kan i dag förutse vilka teknologiska, samhälleliga och innovationsutmaningar som kommer att uppstå tjugo år framåt och än mindre vilka möjliga lösningar som behövs. Det vi kan säga är att Sverige behöver dynamiska, kreativa, mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga miljöer. Dessa miljöer uppstår inte ur intet utan behöver kreativa, uppfinningsrika och mångfacetterade personer. Därför uppmanar vi forskningsberedningen att bland annat behandla forskarutbildningens kvalitet, yngre forskares villkor samt resurser för forsknings- och arbetslivsanknytning i utbildning på grund- och avancerad nivå. Framtidens forskare och innovatörer måste vara med i dialogen och därför ser SFS fram emot att fortsätta diskutera dessa frågor med forskningsberedningen under våren. Stockholm, dag som ovan Camilla Georgsson Ordförande SFS Benjamin Ulfenborg Ordförande SFS-doktorandkommitté Sabine Pettersson Vice ordförande SFS 2

Allmänna synpunkter Utbildning, forskning och innovation är inte fristående moment utan måste vävas samman i ett helhetsperspektiv där lärosätenas roll i Sveriges framtid förtydligas. Det är viktigare med en sammanhållen utbildnings-, forsknings- och innovationspolitik som säkrar förnyelse i systemet än att på detaljnivå försöka identifiera strategiska områden där Sverige ska nischa sig de kommande. Innovation hämtas i grund- såväl som tillämpad forskning, i tvärvetenskaplig såväl traditionell forskning. Sverige måste skapa mötesplatser och kreativa miljöer för forskare och innovatörer utan att styra inriktningen för hårt. Innovationsbegreppet måste vidgas och i högre grad omfatta humaniora, samhällsvetenskap och konstnärlig utveckling i synnerhet deras samspel med övriga områden. Ett likhetstecken inte ska sättas mellan tillämpad forskning och innovation, den framtida användbarheten i grundforskning och i tvärvetenskapliga initiativ måste också värderas. Forskarutbildningens kvalitet Den svenska forskarutbildningen åtnjuter ett gott rykte internationellt. Svenskt utbildade doktorer ska även fortsatt vara attraktiva hos innovativa och världsledande företag, institut och lärosäten världen över och likaså ska svensk forskning vara en dragkraft för kreativa och innovativa forskare från hela världen. Utbyte och mobilitet är viktiga förutsättningar för kreativa och uppfinningsrika miljöer. Bolognaprocessen har inte lett till en mer enhetlig forskarutbildning på europeisk nivå. Däremot finns det en tendens till en mer strukturerad doktorsexamen, vilket redan finns i Sverige, där doktoranderna ingår i forskarskolor och där det finns tydliga utbildningsmoment. 1,2 Det är viktigt att Sverige behåller sitt försprång på området genom att erbjuda alla doktorander en högkvalitativ utbildning. Ungefär hälften av alla doktorander 3 går vidare till en karriär utanför akademin men forskarutbildningen förbereder oftast för en akademisk karriär och många doktorander saknar möjligheten till en bred utbildning och tätare arbetslivsanknytning. En doktorandutbildning bör innehålla valbara moment som är tvär- och mångvetenskapliga och har inslag av innovation, entreprenörskap, ledarskap med mera. Rörlighet över ämnes- och branschgränser såväl som över landsgränser är viktigt. 1 Focus on HE in Europe 2010 The Impact of the Bologna Process, Eurydice, European Commission 2010 2 Trends 2010: A Decade of Change in European Higher Education, European University Association 2010 3 Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden, HSV 2010:21 R 3

Det ska finnas reella möjligheter till förberedelse för en karriär utanför akademin, samt för arbetslivsanknytning, inom ramen för forskarutbildningen. Varje lärosäte ska ha ett ansvar för att säkerställa ett brett kursutbud med både fördjupningar inom ämnet och breddande kurser för att ge de forskarstuderande möjlighet att meritera sig för en karriär utanför akademin. Rörligheten mellan den akademiska karriären och andra karriärer ska underlättas. Resurstilldelningssystemet för forskning och forskarutbildning ska enligt direktiven fördela pengar utifrån indikatorer som mäter forskningsprestation och samverkan (vilket, enligt nuvarande förslag, mäts enbart som uppdragsforskning). Ett sådant system riskerar en urholkning av den svenska forskarutbildningen, då pengar som är avsedda för forskning och forskarutbildning fördelas enbart efter forsknings- och samverkansmått. Det måste finnas incitamentet för lärosätena att utveckla forskarutbildning, SFS menar att detta är ett måste för att utbildningen inte ska urholkas och nedprioriteras. Ett eventuellt kvalitetsbaserat tilldelningssystem måste ta hänsyn till forskarutbildningsmomentet. Det ska säkerställas att basanslaget till forskning och forskarutbildning används ändamålsenligt. Yngre forskares villkor Högskolesektorn har en ovanligt hög andel tidsbegränsade anställningar, drygt en tredjedel av all undervisande och forskande personal (38 % av kvinnorna, 30 % av männen) har en sådan anställning. 4 Otryggheten varar orimligt långt in i karriären vilket SFS menar inte är hållbart om sektorn siktar på att attrahera och behålla kreativa, innovativa och högt meriterade individer. 5 Detta gäller framförallt då sektorn har ett tydligt rekryteringsbehov framöver, på grund av stundande generationsväxling. 6 Det behövs utökade möjligheter till post-doc i Sverige samt anställning som post-doc utomlands. 4 Siffran inkluderar inte doktorander. Karriär för kvalitet (SOU 2007:98) 5 SFS debattartikel Ge forskare fasta tjänster, Uppsala nya tidning 2011-01-21 6 Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov, Vetenskapsrådet, 2011 (Dnr 111-2011-7613) 4

Universiteten ska erbjuda fasta tjänster åt fler forskare vilket i sin tur är en mer forskningseffektiv och samhällsekonomisk användning av de oförbrukade forskningsbidragen. Forskningsmedel fördelas för att ge yngre forskare rimliga möjligheter att meritera sig, oberoende av mer erfarna kollegor. Det kan innebära flera forskningsbidrag till yngre forskare men framförallt längre bidragstider, för att möjliggöra etablering som självständig forskare. Förordningen om utbildningsbidraget 7 är en särlösning på den svenska arbetsmarknaden som aldrig tänktes vara permanent. Universitet som har gynnats av satsningarna på naturvetenskaplig och teknisk forskning hör till de lärosäten som oftast tillämpar utbildningsbidrag. Därför menar SFS är det nödvändigt för staten att agera och, för att säkerställa forskningskvaliteten, upphäva förordningen om utbildningsbidrag. SFS har dessutom erfarenhet av att utländska doktoranders mobilitet och forskningsmöjligheter begränsas av en uppehållstillståndsform som skiljer sig från övriga anställdas. 8 Förordningen om utbildningsbidrag för doktorander skall upphävas. Alla doktorander ska ha en reell möjlighet att slutföra sin utbildning inom förutbestämd tidsram, och att förlängning av forskarutbildningen ges vid bristande forskningsmiljö eller handledning. Utländska doktorander (och deras anhöriga) ska ha rätt till uppehållstillstånd på samma villkor som övriga anställda. Forskningsanknytning på grund- och avancerad nivå Framtidens innovatörer och forskare är dagens studenter. En högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund och syfta till att bland annat sprida den mest aktuella kunskapen inom området. Forskningsanknytning är viktigt på alla nivåer och ska ske med progression, därför är det viktigt att det finns möjligheter gällande tid och resurser för att säkra en god koppling till forskning och innovation, så tidigt som möjligt i utbildningen. SFS menar att forskningsanknytning är en förutsättning för en högkvalitativ utbildning men ingen garant, varför det även behövs strukturella förändringar. 7 Förordning (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander 8 Se Cirkulär migration och utveckling (SOU 2011:40) samt SFS remissvar 5

Forskningsanknytning i grundutbildningen ska iakttas vid fördelningen av basanslagen. Tryggare anställningar och en mer förutsägbar/långsiktig forskningsfinansiering skulle underlätta fakulteternas planering av utbildnings- och forskningsbehov samt forskningsanknytningsanslag. Samspelet mellan forskning och utbildningen sker bäst i samma miljö, att frångå från den principen inte är samhällsekonomiskt försvarbart. Samtliga lärosäten måste tilldelas tillräckligt med resurser för att kunna upprätthålla en hög kvalitet på forskningen och kunna garantera forskningsanknytningen i utbildningen. Det ska finnas resurser för alla högskolelärare att ägna rimlig tid åt pedagogisk meritering samt åt samverkan med det omgivande samhället. Jämställdhet SFS menar att den rådande ojämställdheten i forskarvärlden utgör resursslöseri och sänker forskningskvaliteten. Efter disputationen avtar andelen kvinnliga forskare markant och möjligheterna till meritering är inte likvärdiga för alla. 9 Vidare har ett flertal rapporter påpekat en ackumulation av forskningsmedel hos redan etablerade forskare vilken är till kvinnliga och yngre forskares nackdel. 10,11 SFS anser: Att forskningsråden samt lärosäten ska få ett starkare mandat att följa upp och iaktta jämställdhetsaspekten i fördelningen av forskningsresurser. Att en mer rättvis fördelning av forskningsresurserna skulle möjliggöra för flera lovande kvinnliga och yngre forskare att stanna kvar i akademin. 9 Se Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) samt SFS remissvar 10 Hans excellens - om miljardsatsningar på starka forskningsmiljöer, Sandström et al 2011 11 Oförbrukade forskningsbidrag, Riksrevisionen (RiR 2011:3) 6