Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9610-01-040 Järnvägsutredning avsnitt Järna-Norrköping Bedömning av påverkan på miljön i Natura 2000-områden som berörs av s utredningskorridorer Bilaga 8 till miljökonsekvensbeskrivning - utställelsehandling december 2008
Medverkande Beställare Banverket Investeringsdivisionen Projektledare Biträdande projektledare Projektassistent Dokumentation Kommunikation Miljö Trafik och marknad Teknik Fastigheter och avtal Tomas Köhler Peter Lindell Lena Hesselgren Jaan Tombach Eva Dufva Anders Elam Anders Lundberg Kurt Eriksson, John Fridlund Torgny Söderberg Konsultgrupp SWECO Box 34044 100 26 Stockholm samt Banverket Projektering 781 85 Borlänge Uppdragsledare Trafik och marknad Teknik MKB ansvarig Naturmiljö Ulrika Bernström Jenny Widell Eva Lexén Gramenius Susanna Broström Martin Ljungström Foto och illustrationer Banverket, där inget annat anges. Kartor Lantmäteriet Dnr M2001/1502
Innehåll Inledning s 1 Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden s 2 Tullgarn s 5 Lånestaheden s 9 Likstammen-Torpesta kvarn s 10 Vedaån s 11 Svärtaån s 11 Kilaån s 15 Ramundsbäck-Vretaån s 17 Algutsbo s 19 Sammanfattning av ställningstagande i tillståndsfrågan s 20 Referenser s 21 Bilagor s 22 1 Tillståndsprövade sträckningar för genom Tullgarns Natura 2000-område 2 Lånestaheden 3 Likstammen-Torpesta kvarn 4 Vedaån 5 Svärtaån 6 Kilaåns avrinningsområde 7 Kilaån 8 Ramundsbäck-Vretaån 9 Algutsbo
Bedömning av påverkan på miljön i Natura 2000- områden som berörs av s utredningskorridorer Detta sammanställer bedömningar av de Natura 2000-områden som kan beröras direkt eller indirekt av någon av s korridorer. Ett antal Natura 2000-områden har redovisats på karta i MKB-rapporten utan att de har namngivits eller behandlats i detta. Anledningen är att de uppenbarligen inte kan påverkas av. Bedömningen grundas på att de ligger på stort avstånd från s korridorer. Dokumentet utgör underlag för ställningstagande till behovet av tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 27a för de järnvägsbyggnadsåtgärder som är förknippade med, delen Järna - Norrköping. I de fall en tillståndsprövning kan bli aktuell innehåller dokumentet också de uppgifter som behövs för tillståndsansökan så långt som dessa är möjliga att precisera med hänsyn till aktuellt utredningsskede. Om en tillståndsprövning blir aktuell behövs fördjupad utredning och miljökonsekvensbeskrivning. :et innehåller kortfattade beskrivningar av Natura 2000-områdenas värden. Utförligare beskrivningar av naturområdenas värden återfinns i objektens bevarandeplaner och i miljökonsekvensbeskrivningen för hela sträckningen. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs även överlappande naturvårdsintressen, exempelvis övriga riksintressen. s effekter och konsekvenser för Natura 2000-värdena beskrivs med ledning av korridorernas avgränsning samt den illustrerade sträckningen. Åtgärder för att minska konsekvenserna av påverkan, samt en bedömning av behovet av tillstånd, beskrivs. För Tullgarnsområdet och Kilaån har det utförts separata utredningar. Sist i dokumentet återfinns en referenslista med källmaterial. 1 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden Generell miljöpåverkan, effekter och konsekvenser Där passerar vattendrag som är Natura 2000-områden kommer passagen att utformas med plats för att bevara naturliga stränder och utan intrång i vattendragens normala vattenföring. Passagerna ger plats för landdjurs passage längs med stränderna och utgör inget vandringshinder för organismer i vattendraget. Under drifttiden bedöms risken för olyckor som kan leda till skador på vattendrag genom till exempel läckage av kemikalier som mycket liten, eftersom inte planeras att användas för tunga godstransporter. Vedaåns och Svärtaåns riskexponering minimeras genom att järnvägsanläggningen passerar tvärs och inte längs med dessa åar. Drift- och underhåll av järnvägsanläggningen kan omfatta viss kemikaliehantering som bör undvikas i närheten av vattendragen med hänsyn till att naturmiljön är känslig. Med ovanstående bedöms inga negativa effekter på vattendragens naturmiljö att uppstå under drifttiden. Broanläggningarna kan komma att innebära byggande i vatten enligt miljöbalkens definition. Byggnadsarbetena föreslås utföras när åarnas vattenföring medger att arbeten i vatten i praktiken inte behöver utföras. En uppenbar risk för negativ påverkan är erosion med sedimentspridning och grumling av vattendraget som följd, särskilt vid häftiga regnväder. Skador på vegetationstäcket i samband med byggnadsarbeten innebär en ökad risk för erosion och grumling av ån. Sprängning kan leda till höga nitrathalter i vattnet vilket kan utgöra ett direkt hot mot musslorna. Närvaro och nyttjande av fordon och maskiner i närheten av vattendrag innebär att naturfrämmande ämnen som drivmedel, smörjmedel och hydrauloljor riskerar att läcka till vattendraget. Betonggjutning kan leda till att ph-värdet påverkas. Även i övrigt kan risker för skador på naturmiljön bero på användning av kemiska produkter i samband med byggnadsarbeten. 2 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Sammantaget finns alltså en viss risk för att vattendragens vattenkvalité påverkas under byggtiden, vilket i ogynnsamma fall kan påverka musslor och andra vattenlevande djur negativt. Principiella skillnader vid passagerna av vattendragen I Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområden finns en risk för kumulativ påverkan inom projektet. Detta är beroende på omfattning av och antal anläggningsarbeten som pågår samtidigt på flera platser inom åarnas avrinningsområde. Omfattningen av samtidigt pågående arbeten inom respektive avrinningsområde kan styras inom projektet. I Svärtaåns avrinningsområde avser detta koordineringen av arbeten med huvudbana och bibana samt byggnadslogistiken avseende de omfattande åtgärder som kan aktualiseras vid bibanan. I Kilaåns avrinningsområde handlar det om byggnadslogistiken inom en ca 31 km (röd korridor) eller ca 35 km (grön korridor) lång sträcka. Byggnadsarbeten bör därför planeras med målsättning att minimera dels den sammanlagda tiden och dels risken för att samtidiga incidenter leder till överskidanden av vad naturen tål. Generella hänsynsåtgärder för byggnadsarbeten i anslutning till vattendragen Dessa generella hänsynsåtgärder ska följas vid anläggande och drift: Blottläggande av jord i närheten av vattendragen bör undvikas eller minimeras. Träd och buskar lämnas så långt möjligt. Vid arbete med fordon och maskiner i åns omedelbara närhet ska särskilda åtgärder föreskrivas för att begränsa skador på naturlig vegetation och minimera transport av föroreningar och grumlande partiklar till ån. Kontrollprogrammet ska styra kemikaliehantering, hantering av driv- och smörjmedel och hydrauloljor samt sprängning så att förorening och övergödning av vattendragen undviks eller minimeras till en nivå som naturen tål. Sprängningsarbeten planeras så att utsläpp av nitrat via till exempel länshållningsvatten inte kan uppnå för naturen skadliga halter. 3 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Uppställnings- och serviceplatser för fordon och maskiner ska anordnas så att inte läckage och spill av drivmedel och bränslen direkt kan förorena ån. Eventuellt kan sedimentationsdammar behöva anläggas för att undvika grumling och möjliggöra sanering vid spill av naturfrämmande ämnen. Länsar och siltgardiner är utrustning för att begränsa spridning av föroreningar och sediment, vars användning och tillgänglighet vid behov bör regleras. Lämpliga och väl genomtänkta transportvägar och upplagsplatser för jord, schaktmassor, asfalt, dammbindningsmedel och kemiska produkter anvisas på ett sätt som förhindrar att åarnas naturvärden påverkas på ett betydande sätt. Beredskapsplanering avseende åtgärder och kontaktvägar i händelse av incidenter ska finnas. Under drifttiden bör Banverket inte använda växtgifter eller andra kemikalier inom vattendragens avrinningsområden. 4 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Tullgarn (SE0110003) s passage av Tullgarn har prövats av länsstyrelsen i Södermanlands län efter upprättande av MKB för passagen genom Tullgarn, se rapport Tullgarn Natura 2000 miljökonsekvensbeskrivning för passage av ny järnväg, Ekologigruppen AB, september 2006. Sträckningarna redovisas i bilaga 1 till detta. Banverket har fått tillstånd av länsstyrelsen enligt miljöbalken 7 kap 28b (beslut daterat 2006-12-11). Tillståndsbeslutet preciserar fyra tillåtna järnvägssträckningar inom västra delkorridoren med nödvändiga hänsynsåtgärder. Under järnvägsutredningen har ytterligare alternativa sträckningar utretts vilket resulterat i den östra delkorridoren. Ekologigruppen AB har för detta tagit fram en ; Konsekvensbeskrivning Blå 3, 2008-08-22 som sammanfattas nedan. Västra delkorridoren Östra delkorridoren Översikt över Röd korridor vid Vagnhärad. Gränsen för Natura 2000-området överstämmer med naturreservatsgränsen som visas som grön linje på kartan. Effekter och konsekvenser av (Röd korridor, östra delkorridoren) Den östra delkorridoren löper längre österut jämfört med den västra delkorridoren och de sträckningar som prövats inom denna. Ett sträckningsförslag har tagits fram inom den östra delkorridoren. Genom den norra skogsbevuxna delen av området löper den till större delen genom en ca 1300 meter lång bergtunnel. I söder ligger spåren i ytläge genom det öppna jordbrukslandskapet väster om Norasjön. Sträckningen ligger på ca 300 5 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
meters avstånd från strandängarna vid Norasjön. Då detta alternativ löper långt från motorvägen nås inga synergieffekter. Störningar från järnvägen sker i tidigare ostörda miljöer med en större påverkan på Tullgarnsområdets helhet. Det blir nya bullerstörningar i ett tidigare tyst område. Dessa skall ställas mot att buller från gamla järnvägen minskar vid Långsjön och vid dalgången nordväst om Nora gård. I nollalternativet är ca 255 ha bullerstörda av motorväg och järnväg (räknat som antal ha som ligger inom maxbullernivån 70 db(a)). Med en sträckning inom den östra delkorridoren blir ca 260 ha bullerstörda på motsvarande vis. Räknar man på arealen störda habitat och biotoper så är det i nollalternativet ca 80 ha som är bullerstörda. Med östra delkorridoren blir ca 60 ha habitat och biotoper störda, d.v.s. ca 20 ha mindre. Korridoren inkräktar inte direkt i något habitat. Tunnelsträckningen löper ca 400 meter från det naturvetenskapligt mycket värdefulla Skräddartorpskärret. Skräddartorpskärret är ett av få extremrikkärr i Mellansverige och har en flora som är unik, dels på grund av markvattenförhållandena, dels på grund av att bete eller slåtter bedrivits här i hundratals år. Kärrets vattentillförsel och dess vattenhållande egenskaper är inte utredda och det är inte omöjligt att båda dessa faktorer skulle kunna påverkas av en tunnel i detta läge. Bland annat skulle grävningar runt kärret kunna punktera omgivande lerlager så att kärret dräneras. En geohydrologisk utredning bör utföras för att bedöma risken. Tunnelsträckningen löper inte under några habitat som är känsliga för grundvattenpåverkan. De båda tunnelmynningarna i det norra skogsområdet ligger nära habitatsområden av västlig taiga. En indirekt påverkan på typiska arter i habitaten är tänkbar men denna bedöms som obetydlig. Bedömningen grundar sig på att tunnelöppningarna ligger i rationellt brukade miljöer av ringa värde för exempelvis spillkråka. En järnvägsdragning i det öppna landskapet väster om Norasjön bildar en barriär i landskapet som kan innebära försvårande av jordbruksdrift och därmed att jordbrukslandskapet, helt eller delvis, inte kan bestå. Indirekt skulle därför järnvägen kunna komma att innebära förändring av habitat i området och därmed av förutsättningarna för de arter, bl.a. fåglar, som är beroende av de olika habitaten. Vid Nora passerar järnvägen habitaten betad skog och kalkgräsmarker. Avståndet mellan järnväg och habitat är ca 100 meter. Det blir ingen direkt påverkan på dessa habitat. Strax söder om detta går järnvägen alldeles intill ett habitat med västlig taiga. Inga typiska arter påverkas dock här. Järnvägen kan ha en påverkan på eventuell förekomst av de för kalkgräsmarkerna vid Nora gård typiska fjärilsarterna, allmän ängssmygare, liten blåvinge och slåttergräsfjäril genom att sambanden mellan habitaten minskar. Detta kan 6 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
dock åtgärdas genom att banvallar på den nya järnvägen skapas med ängsoch betesmarksflora. Skötsel av dessa kommer då också att bli nödvändig. Fågellivet i området är rikt, men det bedöms inte vara någon stor risk för påverkan. Tranor som häckar vid Norasjön och födosöker vid Hallsta gård kan komma att påverkas under byggskedet. Sånglärka kan komma att påverkas, men det finns gott om revir inom Tullgarnsområdet varför den totala populationen inte påverkas. Även skogsduva och Hämpling kan komma att påverkas under byggskedet med minskad häckningsframgång. Vid Norasjön passerar järnvägen på ett tillräckligt stort avstånd för att ingen störning skall uppstå för de typiska arterna rödbena och tofsvipa som finns vid strandängarna. Det finns en rik fladdermusfauna i Tullgarn. I undersökningsområdet finns de finaste lokalerna vid Norasjön. En sträckning inom östra delkorridoren förväntas dock inte ge någon negativ påverkan. Alternativet bedöms inte heller ge betydande negativa konsekvenser för annan däggdjursfauna. Inga kräleller groddjur utpekas som särskilt bevarandevärda i bevarandeplanen. Inga betydande konsekvenser förväntas för dessa arter. Alternativet innebär inga ingrepp i områden med kända förekomster av rödlistade insekter. Slutsatsen är att en sträckning inom den östra delkorridoren inte innebär fysisk försämring av habitaten. En förutsättning för denna slutsats är att Skräddartorpskärret inte påverkas av minskade vattenflöden på grund av tunneln. Utifrån de kriterier som anges i förarbetena till lagstiftningen bedöms att alternativet inte medför att de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arterna. Alternativet bedöms vara i linje med de målsättningar som anges för området, ha en obetydlig påverkan på Tullgarn som en del av det internationella nätverket för skyddade områden och inte annat än obetydligt påverka områdets självläkningsförmåga eller sambanden mellan habitaten. Dock kan påpekas att passagen av det öppna landskapet väster om Norasjön kan innebära en förändring i markanvändningen vilket kan påverka förutsättningarna för de arter som är beroende av de olika habitaten. 7 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Kriterium Bibehållen positiv struktur och funktion i området Stabila utbredningsområden Artstatus på biogeografisk nivå Artstatus på lokal nivå Bevarandestatus jämfört med när Natura 2000-området avsattes Förutsättningar i bevarandeplanen Gynnsam bevarandestatus hos typiska arter påverkan Obetydlig påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Förutsättningarna uppfylls Obetydlig påverkan Byggskede Byggskedet innebär inget direkt ingrepp i något habitat. Under byggskedet kommer lastbilstrafiken att vara intensiv men givet de försiktighetsåtgärder som anges i kapitel 5.3 i järnvägsutredningens MKB kommer inte byggskedet innebära annat än obetydlig påverkan på förekomst av typiska fågelarter i strandängarna vid Norasjön. Under ytsprängning för tunnelöppningar kommer maxljudnivåerna att uppgå till över 70 db(a). Dessa sprängningar kommer att ske i områden som idag inte är bullerpåverkade. I habitat 52 längst i norr förekommer de för västlig taiga-habitatet typiska arterna spillkråka, trädlärka och svartmes. Under förutsättning att sprängningar inte sker under april-juni bedöms att det inte blir någon påverkan på habitatet. Vid västlig taigahabitaten söder om Nora saknas häckningar av störningskänsliga arter. Byggskedet innebär en större fragmenteringspåverkan än driftskedet. Framförallt buller och mänsklig närvaro är väsentliga störningar som kan medföra att ett större område blir mindre lämplig som spridningszon mellan habitaten. Bedömningarna som gäller för drift gäller dock även för byggskedet under de förutsättningar som anges i järnvägsutredningens MKB kap 5.4. Dessa innebär bl.a. att mycket bullrande arbeten inte skall utföras under april - juni. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan En möjlig hänsynsåtgärd är att järnvägsskärningar och bankar i jordbrukslandskapet anläggs och sköts som betesmarker eller ängsmarker för att gynna kalkgynnade ängs/betesväxter och fjärilar. För Skräddartorpskärret krävs att ingen hydrologisk påverkan sker. Ett kontroll- och åtgärdsprogram 8 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
utformas så att påverkan undviks. Det förutsätts att tunneln förläggs så att inget habitat påverkas fysiskt av järnvägssträckningen. Bullrande arbeten skall inte utföras under perioden april - juni. Inför en tillåtlighetsprövning av den östra delkorridoren vid Vagnhärad krävs tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28b för intrång i Tullgarns Natura 2000-område. Lånestaheden (SE0220203) Lånestaheden är ett botaniskt, geologiskt och kulturhistoriskt intressant hällmarksområde i Vagnhärad. Grunden för områdets utpekande som Natura 2000-område är förekomsten av naturtypen Uppspruckna kalkstenshällmarker med för naturtypen typiska kärlväxtarter (kod 8240). Naturtypen omfattar hela områdets areal, 6,3 ha. Se karta i bilaga 2. Effekter och konsekvenser av (Röd korridor) s västra delkorridor vid Vagnhärad berör Natura 2000-områdets nordvästra del samt ett intilliggande område med samma naturtyp som inte är Natura 2000-område, men vars bevarande har angetts som en förutsättning i bevarandeplanen. Östra delkorridoren berör inte Lånestaheden. Lånestahedens Natura 2000-område påverkas inte väsentligt förutsatt att i kommande järnvägsplan preciserade järnvägssträckningar inte 1) berör naturområdets markplan, 2) påverkar områdets hydrologi, 3) påverkar det intilliggande område som i bevarandeplanen har angetts som en förutsättning för områdets bevarande på något av de sätt som anges i punkt 1 och 2, 4) medför att byggarbeten planeras så att naturområdet tas i anspråk för till exempel transporter, upplag eller andra aktiviteter förknippade med järnvägsbyggande. Den västra delkorridoren är mycket bred och det finns möjligheter att finna sträckningar som inte berör Lånestahedens Natura 2000-område eller intilliggande område. Ett exempel på en möjlig lösning som uppfyller ovanstående krav är den i järnvägsutredningen redovisade illustrerade sträckningen inom den västra delkorridoren som varken berör Lånestahedens Natura 2000-område eller det intilliggande området. Den illustrerade - 9 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
sträckningen ligger som närmast cirka 400 m nordväst om Natura 2000- området och påverkar inte området. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan Nämnda förutsättningar enligt punkt 1-4 utgör hänsynsåtgärder i planerings-, projekterings- och byggskedet som, om de genomförs, medför att ingen tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a bedöms behövas. Om det ändå blir aktuellt med en sträckning som befaras påverka Natura 2000- områdets värden kan en tillståndsprövning krävas. Likstammen-Torpesta kvarn (SE0220357) Huvuddelen av området tillhör habitatdirektivets naturtyp Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden (kod 3110). Området omfattar 924 ha. Se karta i bilaga 3. Ingående art enligt habitatdirektivet är 1166 Större vattensalamander (Triturus cristatus). Ingående arter enligt fågeldirektivet är A094 Fiskgjuse (Pandion haliaetus), A002 Storlom (Gavia arctica), A193 Fisktärna (Sterna hirundo), A215 Berguv (Bubo bubo) och A075 Havsörn (Haliaeetus albicilla). Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Grön korridor) Den gröna korridoren ligger 2 3 km nedströms Natura 2000-områdets avgränsning. Naturområdet påverkas därför inte direkt av järnvägsanläggningen. Järnvägsanläggningen kan teoretiskt påverka organismpopulationers förekomst och vandringsmönster i Vedaån indirekt, vilket i sin tur skulle kunna påverka växt- och djurlivet i Likstammen. En sådan indirekt påverkan bedöms som obetydlig eller obefintlig av följande skäl: 1. Ovan nämnda arter enligt habitat- och fågeldirektiven bedöms för sin överlevnad i livskraftiga bestånd inte vara beroende av Vedaån som vandringsväg, födosöks- eller reproduktionsområde. 2. Utformningen av järnvägsanläggningen över Vedaån kommer att anpassas så att vattendraget inklusive stränderna bevaras naturliga på ett sådant sätt att vandringsvägar för både vattenlevande och landlevande organismer bevaras, se avsnitt om Vedaån nedan. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan Med motivering enligt punkt 1 och 2 ovan bedöms inget tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28a behövas. 10 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Vedaån (SE0220701) Vedaån är sjön Likstammens utlopp. Ån som är cirka 4,5 km lång rinner från Likstammen till sjön Svarvaren och tillhör Svärtaåns huvudavrinningsområde (372 km 2 ). Se karta i bilaga 4. Vedaån utgör en rik akvatisk miljö med en värdefull fauna av vattenlevande djur. Bland annat förekommer tjockskalig målarmussla (Unio crassus), och naturtypen Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossar vilka är upptagna i art- och habitatdirektivet (koderna 1032 respektive 3260). Målarmusslan är för sin spridning beroende av att larvstadier av musslan kan bäras mot strömmen fästa på vandrande fiskarters gälar. Det är inte helt klarlagt vilken eller vilka fiskarter som musslan är beroende av. Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Grön korridor) Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Grön korridor) Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden.Med där anvisade åtgärder påverkas inte Vedaån på ett betydande sätt av. Tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28a bedöms inte behövas förutsatt att dessa generella försiktighetsåtgärder följs. Svärtaån (SE0220702) Svärtaån (avrinningsområde 372 km 2 ) rinner från sjön Runnviken och mynnar i Sjösafjärden. Ån är ca 13 km lång. Natura 2000-området sträcker sig mellan den gamla kvarndammen vid Svärta gård och utloppet i Sjösafjärden (ca 6 km). Se karta i bilaga 5. Ett antal mindre biflöden ansluter till ån. Vid högvatten svämmas delar av ån över och skapar viktiga födosöks- och häckningslokaler för fåglar. Svärtaån utgörs av naturtypen Naturliga vattendrag av fennoskandisk typ (3210). Området är Natura 2000-område på grund av förekomsten av tjockskalig målarmussla (Unio crassus), kod 1032. Habitatarten utter (Lutra lutra) förekommer också inom området. Ån innehåller i övrigt också en intressant och delvis ovanlig fisk och musselfauna. 11 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Grön huvudbana) Grön korridor passerar Svärtaån ca 1 km uppströms Natura 2000-området. I anslutning till ån innehåller illustrerad sträckning passager av två allmänna vägar samt en tunnel genom höjdpartiet väster om ån. Korridoren passerar snett över Svärtaån. Även ett mindre biflöde till Svärtaån korsas av korridoren. Både Svärtaån och biflödet har höga naturvärden. Natura 2000-området påverkas inte direkt, men det finns en risk för indirekt påverkan genom grumling och spill av föroreningar som sprider sig nedströms i hela vattendraget. Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Grön huvudbana) Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Med hänsynsåtgärder som där föreslås bedöms det som möjligt att bygga en järnvägsanläggning i Svärtaån utan att miljön inom Natura 2000 området skadas på ett betydande sätt. Med tanke på de komplicerade förhållanden som råder för järnvägsanläggning i denna sekvens över Svärtaån med biflöde, med anläggning av 2 broar och en tunnel i åns omedelbara närhet samt eventuellt behov av vägombyggnad och schaktning i ådalgångens brantare delar rekommenderas en fördjupad utredning med miljökonsekvensbeskrivning och eventuellt en tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a. Detta bör ske innan Banverket eventuellt begär tillåtlighet enligt miljöbalkens 17 kap för grön korridor i detta avsnitt. Det finns också en risk för kumulativa effekter om lösningar för bibanan till Nyköping inom grön korridor kommer att omfatta ytterligare broanläggningsarbeten som pågår samtidigt över Svärtaån, vilket inte är uteslutet enligt järnvägsutredningen. Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Röd huvudbana) Röd korridor passerar Svärtaån i närheten av E4 och över odlad mark i åns dalgång. I detta läge är dalgången flack och bred. Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. 12 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Röd huvudbana) Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Med de försiktighetsåtgärder som där föreslås påverkas inte Svärtaån av i röd korridor på ett betydande sätt. Tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28a bedöms inte behövas förutsatt att ovan nämnda försiktighetsåtgärder följs. Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Bibana) Bibanekorridoren till Nyköping passerar Svärtaån huvudsakligen i jordbruksmark. Ån är smal och delvis rätad. Den kantas av en gles vegetationsridå. I den södra delen finns på östra sidan några dammar omgivna av en skogsdunge och biflödet Kattgalgebäcken kantat av en skogsridå. På den västra sidan finns ytterligare ett biflöde, Tunsättersbäcken. Endast åns nedre lopp (ca 1-2 km) kan påverkas av passagen av bibanekorridoren. Bibanekorridoren passerar Svärtaån i nära anslutning till befintlig järnväg vars bank delvis kan utnyttjas, samt nära befintlig väg. s bibana passerar i detta alternativ långt nedströms, ca 1 km från utloppet. Befintlig järnvägsbank kan, helt eller delvis utnyttjas för bibanan. De delar som inte nyttjas kan komma att rivas. Nuvarande järnvägsbro över Svärtaån kan komma att rivas och ersättas av en ny bro över Svärtaån. Möjlig direkt påverkan på Svärtaåns Natura 2000-område begränsas till åns nedre del tack vare att passagen sker långt nedströms i vattendraget, cirka 1 km från utloppet i Sjösafjärden. Påverkan på vattenkvalitén kan få konsekvenser för vandrande arter så att djurlivet även uppströms påverkas indirekt. Passage i korridorens södra del (enligt illustrerad sträckning) kan medföra omfattande byggnadsarbeten i eller i anslutning till Svärtaån med biflödena Tunsättersbäcken och Kattgalgebäcken. Illustrerad sträckning passerar biflödet Tunsättersbäcken på flera ställen och bäcken kan komma att behöva grävas om. Den allmänna vägen mot Svärta kyrka måste passera planskilt med bibanan (passerar idag under befintlig järnväg) vilket kan föranleda ytterligare byggnadsarbeten i anslutning till Tunsättersbäcken. Beroende på val av sträckning, vilket påverkar omfattningen av byggnadsarbetena i närheten av Svärtaån med biflöden, kan byggnadsarbetena medföra en påtaglig risk för att vattenkvalitén påverkas genom erosion och grumling samt viss risk för påverkan genom spill och läckage av naturfrämmande ämnen. (Tunsättersbäcken har i sig stora naturvärden vilket inte tas in i bedömningen av påverkan på Svärtaåns Natura 2000-område). 13 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
De arbeten som kan bli aktuella vid anläggning av bibanan är: Uppförande av järnvägsbro och tillfartsbankar över Svärtaåns vattenområde. Rivning av nuvarande bro för Nyköpingsbanan över Svärtaån Uppförande av bro eller trumma för Kattgalgebäcken öster Svärtaån Omgrävning av Tunsättersbäcken väster om Svärtaån samt trumma eller bro för passage av Tunsättersbäcken. Tillskapande av planskildhet för allmän väg mot Svärta kyrka i nära anslutning till Tunsättersbäcken Inom korridoren finns också att några dammar öster om Svärtaån som kan komma att påverkas. Det finns således en relativt stor påverkansrisk som dock endast berör en mindre del, cirka 15 %, av Natura 2000-området Svärtaåns nedre lopp. Den påverkan som främst kan bli aktuell är grumling vars negativa konsekvenser är av lindrig och temporär art. Även en viss risk för spill av naturfrämmande ämnen finns, vilket i olyckliga fall kan orsaka till exempel fiskdöd och andra skador på organismer. Effekterna ska bedömas mot bakgrund av att Sjösafjärden och Svärtaåns nedre lopp utgör en naturmiljö som belastas av en viss naturlig sedimenttransport, varför den kan antas tåla ett visst mått av extra sedimenttransport utan att betydande skador uppstår. Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Bibana) Vid slutligt val av sträckning bör denna lokaliseras så att intrång i angränsande biflöden undviks. Med tanke på att endast Natura 2000-områdets nedre del kan påverkas och att denna del torde vara mindre känslig för den största påverkansrisken, temporärt förhöjd sedimenthalt, bedöms den samlade påverkan på Natura 2000-området inte som betydande varför tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a inte behövs. Omfattningen av anläggningsarbeten nära vatten kan dock bli stor. Det är därför vikigt att de generella hänsynsåtgärderna för vattendrag genomförs och att de i händelse av biflödena omfattas också tillämpas på dessa. (Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden.) 14 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Kilaån (SE0220304) Kilaån ligger centralt belägen i Kiladalen och utgör en sammanbindande länk mellan Kolmårdens skogar och Östersjön. s korridorer berör Kilaåns avrinningsområde på en drygt tre mil lång sträcka. Kilaåns avrinningsområde är 432 km². Se karta i bilaga 6. Natura 2000-området Kilaån avser åsträckan från Vretaån till gamla E4, samt den nedersta delen av Ålbergaån, ner till Svanviken. Se karta i bilaga 7. Hela Kilaåns avrinningsområde är dock betydligt större. Ett antal tillflöden i form av åar, bäckar och mindre till större diken förekommer. Natura 2000-området Kilaån hänger ihop med två andra Natura 2000-områden, Svanviken - Lindbacke (SE0220017) där ån mynnar och Ramundsbäck-Vretaån (SE0220105) högre upp i vattensystemet, se efterföljande avsnitt. Kilaån har mycket höga naturvärden med stor variation i både flora och fauna. Det är det artrikaste vattendraget i Södermanland beträffande stora sötvattensmusslor, med fler mycket sällsynta och ovanliga arter. Den stora variationen av livsmiljöer skapar goda förutsättningar att bevara en artrik och värdefull natur av både växter och djur, bland annat den tjockskaliga målarmusslan, som är mycket sällsynt och hotad. Kilaån har också en rik fiskfauna. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet är Naturliga större vattendrag (kod 3210). Ingående arter enligt habitatdirektivet är 1163 Stensimpa (Cottus gobio), 1149 Nissöga (Cobitis taenia), 1032 Tjockskalig målarmussla (Unio crassus), 1029 Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och 1355 Utter (Lutra lutra). Området är inte utpekat enligt fågeldirektivet men har också bra biotoper för många fågelarter. Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Grön korridor) i grön korridor påverkar inte Kilaåns Natura 2000-område direkt. Ett antal större och mindre tillflöden till Kilaån passeras relativt högt uppströms, till exempel Virån och ett tillflöde till Stavsjön. I händelse av förorening eller grumling av tillflöden till Kilaån finns dels ett relativt stort avstånd, dels tillräckligt med naturliga fördröjningsmagasin i form av sjöar och våtmarker som bidrar till att begränsa spridningen av föroreningar och att skapa tid för saneringsåtgärder innan Natura 2000-området kommer till skada. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Grön korridor) I en rapport (Bedömning av s påverkan på Natura 2000-områden i Kilaåns vattensystem) redovisar konsultföretaget Calluna ett antal 15 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
hänsynsåtgärder som man menar alltid bör göras i samband med ingrepp i vattendrag. Dessa syftar i huvudsak till att bevara vegetation, minimera sedimentspill, minimera övergödning till följd av nitratutsläpp i samband med sprängningsarbeten samt att förebygga skador till följd av utsläpp av naturfrämmande ämnen. Med dessa hänsynsåtgärder menar man att Kilaån inte kan påverkas negativt av i grön korridor varför någon särskild tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a inte behövs. De av Calluna beskrivna hänsynsåtgärderna omfattas av de generella hänsynsåtgärder för s passager av vattendrag i kontakt med Natura 2000-områden som tidigare beskrivits. Se avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Röd korridor) Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av i röd korridor är i princip desamma som beskrivits i avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Det bör påpekas att närvaron av E4 med den påverkan denna har och har haft i samband med anläggningsarbeten, trafikering, drift och underhåll samexisterar med Kilaåns befintliga naturvärden. i röd korridor berör samma delar av Kilaåns avrinningsområde. Effekter av på Kilaån bedöms för byggtiden motsvara de effekter som har funnits under E4:ans byggtid. För drifttiden bedöms järnvägsanläggningens effekter och konsekvenser som mindre än de som uppkommer till följd av E4:ans drift, underhåll och trafikering förutsatt att föreslagna hänsynsåtgärder följs upp i kommande planerings- och utförandeskeden. Järnvägen bedöms förorsaka mindre påverkan på dagvattnets kvalité och kvantitet än E4. Kumulativa effekter av de båda infrastrukturanläggningarna bedöms inte ha någon betydande omfattning baserat på ovanstående argument och förutsatt att stora anläggnings- eller reparationsarbeten inte utförs på E4 samtidigt som anläggs. Med hänsyn till de stora värden som finns i Kilaåns vattensystem och som kan påverkas både direkt och indirekt, särskilt under byggtiden, är det av största vikt att slutsatserna i Callunas rapport följs upp i den fortsatta planeringen och projekteringen samt att nödvändiga försiktighetsmått överförs till entreprenörer under byggtiden. Detta kan göras till exempel genom att en särskild del av projektorganisationen avdelas med uppgift att bevaka skyddet av Kilaån. 16 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Röd korridor) Calluna redovisar i sin rapport ett antal hänsynsåtgärder som man menar alltid bör göras i samband med ingrepp i vattendrag. De syftar i huvudsak till att bevara vegetation, minimera sedimentspill, minimera övergödning till följd av nitratutsläpp i samband med sprängningsarbeten samt att förebygga skador till följd av utsläpp av naturfrämmande ämnen. Med dessa hänsynsåtgärder menar man att Kilaån inte kan påverkas negativt av i röd korridor varför någon särskild tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a inte behövs. Det bör dock påpekas att röd korridor påverkar Kilaåns tillflöden betydligt närmare huvudfåran än grön korridor varför risken för påverkan är betydligt större i röd korridor. Se också avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Ramundsbäck-Vretaån (SE0220105) Natura 2000-området utgörs av Vretaån och Kråkvaskaån samt delar av Bålsjöån. Vretaån är Södermanlands läns längsta och mest välutvecklade åravin. Naturen längs ån varierar med bland annat frodiga ravingranskogar, öppen och betad hagmark, lövträd och blandskog med sumpskogskaraktär. Se karta i bilaga 8. Naturreservatet Vretaån samt Ramundsbäcks naturreservat, ingår i Natura 2000-området. Området ansluter direkt till Natura 2000-områdena Kilaån (SE0220304) nedströms och Fjällmossen (SE0220106) uppströms Ramundsbäck. Vid förvaltning och bedömning av påverkan bör alla dessa Natura 2000- områden betraktas som en sammanhängande enhet. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet är Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (kod 3210), Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (kod 3260), Västlig taiga (kod 9010), Trädklädd betesmark (kod 9070) och Lövsumpskog (kod 9080). Ingående arter enligt habitatdirektivet är 1149 Nissöga (Cobitis taenia), 1355 Utter (Lutra lutra), 1163 Stensimpa (Cottus gobio), 1386 Grön Sköldmossa (Buxbaumia viridis). 17 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Grön korridor) Risken för påverkan på Ramundsbäck - Vretaån är indirekt och i allt väsentligt desamma som har beskrivits för grön korridor och Kilaån, se ovan. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Grön korridor) De av Calluna beskrivna hänsynsåtgärderna omfattas av de hänsynsåtgärder som beskrivs i avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000- områden. Med dessa hänsynsåtgärder menar man att Vretaån inte kan påverkas negativt av i grön korridor varför någon särskild tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a inte behövs. Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Röd korridor) i röd korridor påverkar Ramundsbäck - Vretaån dels direkt vid passagen av Vretaån på en landskapsbro, dels indirekt genom passagen av ett antal mindre tillflöden. Vretaån och Sågkärrets utlopp, som är Vretaåns översta del, passeras. Se också avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000-områden. Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan (Röd korridor) Calluna redovisar i sin rapport ett antal hänsynsåtgärder som man menar alltid bör göras i samband med ingrepp i vattendrag. De syftar i huvudsak till att bevara vegetation, minimera sedimentspill, minimera övergödning till följd av nitratutsläpp i samband med sprängningsarbeten samt att förebygga skador till följd av utsläpp av naturfrämmande ämnen. De av Calluna beskrivna hänsynsåtgärderna omfattas av de hänsynsåtgärder som beskrivs i avsnittet Generellt om vattendrag som är Natura 2000- områden. Med dessa hänsynsåtgärder menar man att Vretaån inte kan påverkas negativt av i röd korridor varför någon särskild tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a inte behövs. Det bör dock påpekas att röd korridor korsar Vretaåns huvudfåra varför risken för påverkan är betydligt större i röd korridor än i grön korridor som inte berör huvudfåran. 18 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Algutsbo (SE0230281) Natura 2000-området vid Algutsbo består av hagmarker som är delat i två delar på ömse sidor av E4. Delen söder om E4 berörs inte alls av och beskrivs därför inte närmre här. Hagmarken norr om E4 är fläckvis artrik och floran innehåller ett stort antal växter som bevisar en lång kontinuitet av slåtter och sedan bete, bl.a. kan stagg (Nardus stricta) och låsbräken (Botrychium lunaria) nämnas. Hagarna är relativt opåverkade av gödsel. Det norra området är 2,7 ha stort. Se karta i bilaga 9. Grunden för områdets Natura 2000-utpekande i delen inom röd korridor är naturtypen Trädklädd betesmark (kod 9070). Hagmarken ligger på en kulle med grova ekar samt små dungar av relativt ung björk, tall, gran, klibbal och asp. Miljöpåverkan, effekter och konsekvenser av (Röd korridor) Natura 2000-området är litet och upptar en mycket liten del av s röda korridor. Eventuell indirekt påverkan exempelvis till följd av att djurlivet störs av tågtrafikbuller eller dör till följd av tågkollisioner bedöms inte kunna påverka områdets naturvärden på ett betydande sätt. Det bedöms inte finnas någon risk för transport av föroreningar från de preliminärt föreslagna järnvägssträckningarna till Natura 2000-området. Förutsatt att lokaliseras med minimiavstånd av 150 m från det skyddade området kommer ingen betydande negativ påverkan på miljön naturområdet att uppstå. Algutsbos Natura 2000-område påverkas inte väsentligt förutsatt att i kommande järnvägsplan preciserade järnvägssträckning inte 1) berör naturområdets markplan 2) påverkar områdets hydrologi 3) medför att byggarbeten planeras så att naturområdet tas i anspråk för till exempel transporter, upplag eller andra aktiviteter förknippade med järnvägsbyggande Ett exempel på en möjlig lösning som uppfyller ovanstående krav är de i järnvägsutredningen illustrerade sträckningarna som inte berör Algutsbos Natura 2000-område. 19 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Möjliga hänsynsåtgärder och ställningstagande i tillståndsfrågan Med ovan angivna förutsättningar påverkas inte Natura 2000-området Algutsbo på ett betydande sätt av varför tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28a inte behövs. Sammanfattning av ställningstagande i tillståndsfrågan Vattendragen Tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28a bedöms inte behövas för s byggande, drift och underhåll vid eller inom Natura 2000-områdena Vedaån, Svärtaån (Röd korridor och bibanan), Kilaån och Ramundsbäck Vretaån. förutsatt att ett platsspecifikt kontrollprogram upprättas med syfte att 1) omsätta ovanstående generellt beskrivna hänsynsåtgärder i praktiken 2) systematiskt hantera eventuellt tillkommande risker för miljöpåverkan som kan identifieras först sedan ytterligare detaljer avseende utformning och byggmetoder preciserats i järnvägsplane- och bygghandlingsskede. Med tanke på de komplicerade förhållanden som råder för järnvägsanläggning i sekvensen över Svärtaån med biflöde (grön korridor), med anläggning av två broar och en tunnel i åns omedelbara närhet samt eventuellt behov av vägombyggnad och schaktning i ådalgångens brantare delar, rekommenderas en fördjupad utredning med miljökonsekvensbeskrivning och eventuellt en tillståndsprövning enligt miljöbalken 7 kap 28a innan Banverket beslutar att arbeta vidare med en järnvägsplan i detta läge. Övriga Natura 2000-områden Med ovan angivna förutsättningar påverkas inte Natura 2000-områdena Likstammen Torpesta kvarn och Algutsbo på ett betydande sätt av varför tillstånd enligt miljöbalken 7 kap 28a inte behövs. För Tullgarns Natura-område krävs tillstånd för sträckning inom den östra delkorridoren om det beslutas om att genomföra en tillåtlighetsprövning för denna. Inom den västra delkorridoren har tillstånd lämnats för fyra avgränsade sträckningar. För Lånestaheden krävs det tillståndsprövning om det blir aktuellt med en sträckning som befaras påverka Natura 2000-områdets värden. 20 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Referenser Bedömning av s påverkan på Natura 2000-områden i Kilaåns vattensystem. 2006. Calluna AB. Bevarandeplan Natura 2000 Algutsbo, Norrköpings kommun. Fastställd 2006-07-07. Länsstyrelsen i Östergötlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Kilaån SE0220304, Nyköpings kommun. Fastställd 2007-06-25. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Likstammen-Torpesta kvarn (SE0220357), Nyköping och Gnesta kommun. Fastställd 2006-06-12. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Lånestaheden SE0220203, Trosa kommun. Fastställd 2006-06-12. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Ramundsbäck-Vretaån (SE0220105), Nyköpings kommun. Fastställd 2007-06-25. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Svärtaån (SE0220702), Nyköpings kommun. Fastställd 2007-06-25. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Tullgarn - Västra nr SE0220034. Trosa kommun. Fastställd 2005-10-20. Länsstyrelsen i Stockholms län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Vedaån (SE0220701), Nyköpings kommun. Fastställd 2007-06-25. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Stormusslor i Södermanlands län, 2005. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Tullgarn Natura 2000 -miljökonsekvensbeskrivning för passage av ny järnväg. 2006. Ekologigruppen AB. 21 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Bilagor 1 Tillståndsprövade sträckningar för genom Tullgarns Natura 2000-område 2 Lånestaheden 3 Likstammen-Torpesta kvarn 4 Vedaån 5 Svärtaån 6 Kilaåns avrinningsområde 7 Kilaån 8 Ramundsbäck-Vretaån 9 Algutsbo 22 (22) Z:\2121073\25 Rapport MKB\Rapport\Bilagor\Natura 2000\
Bilaga 1 - Tillståndsprövade sträckningar för genom Tullgarns Natura 2000-område Ur Tullgarn Natura 2000 miljökonsekvensbeskrivning för passage av ny järnväg, Ekologigruppen AB, september 2006 Undersökningsområde Avgränsning Natura 2000 Stockholm Avgränsning Natura 2000 Södermanland Grön 21 Röd 34 Röd 31 Röd 33 Blå 2 Fˆretag Copyright Lantm teriet 2003. Ur GSD-Fastighets-/ Terr ngkartan, Dnr: M2001/1502 versikt Tullgarn Projekt Ostl nken: MKB Tullgarn UPPDRAG RITAD/KONSTR AV HANDLƒGGARE Nr. etc. John Fridlund Namn DATUM 2005-09-22 ANSVARIG Namn SKALA A3 = 1 : 20 000 STATUS Status Nr
Bilaga 2 - Lånestaheden Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Lånestaheden SE0220203. Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bilaga 3 - Likstammen-Torpesta kvarn Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Likstammen-Torpesta kvarn (SE0220357). Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bilaga 4 - Vedaån Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Vedaån (SE0220701). Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bilaga 5 - Svärtaån Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Svärtaån (SE0220702). Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bilaga 6 - Kilaåns avrinningsområde Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Kilaån SE0220304. Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bilaga 7 - Kilaån Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Kilaån SE0220304. Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bilaga 8 - Ramundsbäck - Vretaån Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Ramundsbäck-Vretaån (SE0220105). Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Bilaga 9 - Algutsbo Ur Bevarandeplan Natura 2000 Algutsbo. Länsstyrelsen i Östergötlands län. Natura 2000-område Algutsbo Natura 2000-kod SE0230281 Länsstyrelsen Östergötland Sidan 4 av 5
Banverket Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Box 1070 172 22 Sundbyberg Tel: 08-762 20 20 www.banverket.se e-post: registrator.stockholm@banverket.se