Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram 2017 2018 Godkänd av landskapets samarbetsgrupp 18.10.2016
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Utgångspunkter... 3 1.2 Beredningsprocessen... 3 2 Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för 2017 2018... 3 3 Målen för Österbottens landskapsprogram och uppnåendet av dem 2014 2016... 6 3.1 Konkurrenskraftig region... 9 3.2 Välmående befolkning... 10 3.3 God livsmiljö... 11 4 Genomförande av Österbottens landskapsprogram 2017 2018... 12 4.1 Prioriteringar för landskapsutvecklingen 2017 2018... 12 4.2 Finansieringsinstrument för genomförande av landskapsprogrammet... 13 4.2.1 Åtgärdshelheten regionala innovationer och försök (AIKO)... 13 4.2.2 Strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020... 15 4.2.3 Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland... 17 4.2.4 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)... 19 4.2.5 Botnia-Atlanticaprogrammet... 20 4.3 Österbottens spetsprojekt 2017 2018... 21 4.4 Samprojekt mellan Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten... 25 4.4.1 Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens välfärdsbarometer... 25 4.4.2 Utvecklande av träbyggandet och träproduktbranschen i Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens samarbetsområde... 26 Bilaga 1. Finansieringsplan Bilaga 2. De viktigaste trafik- och logistikprojekten i Österbotten 2
1 Inledning 1.1 Utgångspunkter Landskapsprogrammet och dess genomförandeplan utgör en central del av planeringen av regionutvecklingen. Enligt lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014), som trädde i kraft 2014, bereds vartannat år en genomförandeplan för landskapets samarbetsgrupps godkännande. Genomförandeplanen bereds under ledning av landskapsförbundet i samverkan med NTM-centralerna och andra statliga myndigheter, kommuner och andra parter som deltar i genomförandet av landskapsprogrammet. Genomförandeplanen innehåller centrala projekt- och åtgärdsförslag för genomförande av landskapsprogrammet och beskrivningar av de samarbetsavtal som gäller dem (bl.a. tillväxtavtal). I planen presenteras dessutom de regionala tyngdpunkterna för EU:s program samt åtgärdshelheten Regionala innovationer och försök (AIKO). I genomförandeplanen ingår dessutom en finansieringsplan med uppskattningar av den nationella finansiering och EUfinansiering som regionen kan fatta beslut om. 1.2 Beredningsprocessen För beredningen av denna genomförandeplan insamlades material från kommunerna och regionutvecklingsmyndigheterna. Dessutom ombads andra aktörer som är med och genomför landskapsprogrammet, såsom högskolor och näringsbolag, kommentera planen. Andra källor som användes var bland annat centrala programdokument om regionutveckling på nationell och landskapsnivå, regionförvaltningsmyndigheternas strategidokument samt planer för infrastrukturprojekt. Under beredningsprocessen fördes diskussioner även med Södra Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund, som hör till det lagstadgade samarbetsområdet. Resultatet av diskussionerna var ett gemensamt projektförslag som gäller en gemensam välfärdsbarometer för landskapen (kapitel 4.3). Genomförandeplanen behandlades av landskapsstyrelsen den 10 oktober 2016 och den godkändes av landskapets samarbetsgrupp den 18 oktober 2016. 2 Nuläget i Österbotten och utvecklingsutsikter för 2017 2018 Näringslivet Näringsstrukturen i Österbotten är mycket mångsidig. Jämfört med näringsstrukturen i hela landet är produktionen fokuserad på i synnerhet industri och primärproduktion. I en jämförelse mellan landskapen är industrins andel av värdeökningen klart störst, medan de privata tjänsternas andel är minst i jämförelsen. När det gäller sysselsättningen är trenden emellertid att antalet arbetsplatser minskar inom såväl industrin som primärproduktionen och ökar 3
inom servicesektorn. Denna utveckling förutspås fortsätta även i framtiden, även om industrins roll som arbetsgivare förblir stark i Österbotten. Arbetsplatsstrukturen inom industrin i Österbotten domineras av energiteknologiklustrets viktigaste branscher (maskiner och apparater, elapparatur och basmetall), där ungefär hälften av regionens industrianställda arbetar. Andra stora industriarbetsgivarbranscher är skogsindustrin, livsmedelsindustrin, den kemiska industrin samt tillverkningen av fordon. Av de ekonomiska regionerna har Jakobstadsregionen den mångsidigaste industristrukturen, medan strukturen är mer ensidig i Vasaregionen (Vasaregionen + Kyroland) och Sydösterbotten 1. Industrin i Österbotten är av stor betydelse för hela landets välfärd. I landskapet finns många internationella storföretag med hela världen som marknadsområde. Exportens andel av industrins omsättning varierar mellan 70 och 80 procent, och regionens energiteknologiklusters andel av Finlands hela energiteknologiexport är cirka 30 procent. Produktionen baserar sig på hög teknologi och kompetens, och industriproduktionens förädlingsvärde per invånare är det högsta i en jämförelse mellan landskapen. Enligt det konkurrenskraftsindex som utvecklats av Åbo handelshögskolas enhet i Björneborg var Vasaregionen 2014 landets näst mest konkurrenskraftiga och Jakobstadsregionen landets tionde mest konkurrenskraftiga ekonomiska region. Efterfrågan i anslutning till energisparande och effektivare energianvändning växer snabbt i hela världen, så framtidsutsikterna för regionens energiteknologikluster är utmärkta. När man granskar företagens omsättningstrender ser man att utvecklingen har varit positiv i Österbotten under 2010-talet, i synnerhet i byggnads- och servicebranscherna. Industrins omsättning har däremot utvecklats ömsom stigande ömsom sjunkande. Inom landskapets största industribransch, tillverkning av maskiner och apparater, har omsättningen minskat klart under 2010-talet. Inom tillverkningen av elapparatur har utvecklingen åter varit varierande, men uppåtgående. En klar ljusglimt i landskapet är tillverkningen av livsmedel, där omsättningen har ökat kraftigt under 2010-talet. Livsmedelsbranschen spelar en betydande roll särskilt i Jakobstadsregionen, där trenden har varit att samtliga branschers omsättning har ökat klart under hela 2010-talet. I andra ekonomiska regioner har omsättningen utvecklats klart svagare. Under det första kvartalet 2016 tycks industrin och byggandet ha utvecklats klart svagare än tidigare i Österbotten. Industrins omsättning sjönk med 7 procent och exportomsättningen med 11,2 procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Inom byggandet blev nedgången 4,9 procent. Inom servicebranscherna har utvecklingen däremot varit uppåtgående på senaste tid. Den bild som olika barometrar och översikter för närvarande ger av företagens förväntningar under den närmaste framtiden är tämligen osäker. Enligt Finlands näringslivs färska barometer är konjunkturläget för industrin och byggande i gamla Vasa län fortfarande svagt och man 1 Karppinen, A. & Vähäsantanen, S. 2015. Seutukuntien taloudellinen kilpailukyky ja resilienssi. Turun kauppakorkeakoulun Porin yksikön julkaisuja nro A49/2015. 4
väntar ingen snabb förändring. Även serviceföretagens konjunkturläge är svagare än normalt, och situationen förväntas förbli oförändrad de närmaste månaderna. Enligt Företagarna i Finlands, Finnveras och arbets- och näringsministeriets barometer som gäller små och medelstora företag ser situationen ljusare ut. De små och medelstora företagens konjunkturutsikter för nästa år är klart positiva när det gäller såväl omsättningens som lönsamhetens utveckling. I Österbottens NTM-centrals översikt Regionala utvecklingsutsikter bedömer man åter att konjunkturläget för näringslivet och företagsverksamheten förbättras något nästa år. Arbetskraften och kompetensen Befolkningsutvecklingen har under en längre tid varit positiv i Österbotten. År 2015 ökade folkmängden i Österbotten med 523 personer (0,3 procent), och i slutet av året hade Österbotten 181 679 invånare. I en jämförelse mellan landskapen var folkökningen den femte snabbaste. Folkmängden i Österbotten ökar tack vare den höga nativiteten och invandringen. När det gäller flyttningsrörelsen inom landet förlorar dock landskapet hela tiden invånare. På samma sätt som i hela Finland försämras åldersstrukturen även i Österbotten, eftersom befolkningen i arbetsför ålder minskar och antalet äldre ökar. Skillnaderna mellan de ekonomiska regionerna är dock stora. Vasaregionen är en av de få regioner i Finland där befolkningen i arbetsför ålder förutspås växa de kommande åren. Även i Jakobstadsregionen tycks befolkningen i arbetsför ålder minska endast litet. Situationen är klart annorlunda i Sydösterbotten, där både folkmängden och befolkningen i arbetsför ålder minskar snabbt. Befolkningen i Österbotten har en relativt hög utbildningsnivå. Utbildningsnivån är hög i synnerhet i Vasaregionen, där andelen som avlagt högskoleexamen är den femte högsta i en jämförelse mellan de ekonomiska regionerna. I Jakobstadsregionen är åter andelen som avlagt examen på mellanstadiet högre än genomsnittet. Den lägsta utbildningsnivån i Österbotten finns i Sydösterbotten, där andelen som avlagt examen efter grundskolestadiet är klart lägre än genomsnittet i hela landet. Österbottens sysselsättnings- och arbetslöshetsgrader har hört till de bästa bland landskapen under hela 2000-talet. Även bland utländska medborgare är arbetslöshetsgraden lägre i Österbotten än genomsnittet i hela landet, i synnerhet i Sydösterbotten och Jakobstadsregionen. Arbetslöshetsgraden stiger dock. Relativt sett har arbetslösheten ökat mest bland service- och försäljningsanställda samt, om man ser till utbildningsnivå, bland dem som avlagt examen på mellan- och högskolestadiet. Både de långtidsarbetslösa och de arbetslösa ungdomarna blir flera. När det gäller kompetensen innebär särskilt långtidsarbetslöshet en stor risk, eftersom arbetslös arbetskraft inte höjer sin kompetensnivå genom arbete. Den regionala fördelningen av arbetslösheten varierar inom landskapet. I augusti 2016 var arbetslöshetsgraden fortfarande under 6 procent i Nykarleby, Larsmo, Närpes och Pedersöre. I de största städerna Vasa och Jakobstad var arbetslöshetsgraden högst, över 11 procent. Hela landskapets arbetslöshetsgrad i augusti var 9,2 procent, medan den var 13,0 procent i hela landet. I Österbottens NTM-centrals översikt Regionala utvecklingsutsikter bedömer man att arbetslöshetens omfattning och struktur förbättras något under nästa år. Denna åsikt stöds också 5
av Företagarna i Finlands, Finnveras och arbets- och näringsministeriets barometer för små och medelstora företag, enligt vilken de små och medelstora företagens utsikter när det gäller antalet anställda är lätt positiva i Österbotten, även om de är sämre än i hela landet. Sämst är situationen i Vasaregionen där arbetslösheten de senaste åren har ökat mest bland de ekonomiska regionerna i Österbotten, där arbetslöshetsgraden är landskapets högsta (10,5 %) och där situationen förväntas försämras ytterligare under det följande halvåret. I Sydösterbotten åter är arbetslöshetsgraden fortfarande låg (5,6 %) och håller på att förbättras. 3 Målen för Österbottens landskapsprogram och uppnåendet av dem 2014 2016 Österbottens landskapsprogram bygger på tre huvudmål och tretton tyngdpunkter. Huvudmålen och tyngdpunkterna presenteras på bild 1. Goda kommunikationer Landskapets särdrag Innovationsverksa mhet på hög nivå Diversifierat näringsliv Konkurrenskraftig region Tillräckligt med kompetent arbetskraft Värdesatta kulturmiljöer och levande kulturarv Förändringsfaktorer Koldioxidsnålt samhälle Miljömedvetna aktörer Hållbar regionoch samhällsstruktur God livsmiljö Ny energi i Österbotten Hög kompetens Kulturell mångfald Sammanhållning Välmående befolkning Engagerade medborgare Integrerade invandrare Bra service Natur med stor mångfald och rena vatten Dynamiskt kulturliv och goda fritidsmöjligheter Bild 1. Landskapsprogrammets huvudmål och tyngdpunkter Landskapsprogrammet följs upp med hjälp av indikatorer för varje mål, kvalitativ bedömning samt indikatorer som beskriver den allmänna regionutvecklingen. Uppföljningsresultaten rapporteras till landskapsstyrelsen två gånger under programperioden. Dessutom rapporterar man i samband med genomförandeplanen för landskapsprogrammet. I tabell 1 presenteras den senaste informationen om landskapsprogrammets kvalitativa indikatorer samt målet för 2017. 6
Tabell 1 Kvantitativa indikatorer i landskapsprogrammet 2010 2012 2015 eller senaste uppgift Landskapsprogrammets mål 2017 Flyttningsrörelse och befolkning Folkmängd 177 946 179 663 181 679 186 500 Befolkningsändring 903 564 523 1 350 Inrikes nettoflyttning (i relation till befolkningen) -0,25 % -0,31-0,35 0,027 Nettoinvandring (i relation till befolkningen) 0,42 0,41 0,48 0,43 Naturlig befolknings-ökning (i relation till befolkningen) 0,33 0,22 0,15 0,27 Äldreförsörjningskvot 30,1 32,3 35,2 35 Konkurrenskraft BNP/invånare 35 736 (2010), 107,2 % av nivån i hela landet Omsättningstillväxt -0,2 % 37 758 102,7 av nivån i hela landet 2,8 % I hela landet 1,4 % 37 827 (2013), 101,5 % % av nivån i hela landet 0,26 % (2014) I hela landet -2,2 % 110 % av nivån i hela landet Företagsstock 11 205 11 744 13 285 12 000 Nya företag 955 890 893 * Nedlagda företag 576 662 654 * Antal tillväxtföretag (Österbottens NTM:s område, OECD:s definition) Exportens andel av industrins omsättning Skattepliktiga inkomster/person 24 548 Ekonomins balans Kommunernas årsbidrag/invånare Statens utgifter/invånare 31 (2008 2011) 31 (2008 2011) 22 (2011 2014) 60 78 76 79 (2014) 78 26 234 96,5 % av nivån i hela landet 28 197 (2014) 99,3 % av nivån i hela landet * 98 % av nivån i hela landet 385 219 703 (2014) * 6 229 (2006) 6 635 (2008) Statistiken har lagts ned. * Sysselsättning Arbetslöshetsgrad (%) 6,6 6,0 6,9 5 Sysselsättningsgrad (%) 70,9 72,8 72,9 75 Arbetslösa unga (15 27-åringar) 844 644 1 083 400 Långtidsarbetslösa (över ett år) 956 1 115 1 827 600 Arbetslöshetsgrad bland invandrarna 20,1 17,8 23,0 15 Antalet arbetsplatser 79 881 80 868 79 576 (2014) 82 500 Arbetskraftens storlek 84 970 86 113 86 761 (2014) 86 000 Interna skillnader i regionen 7
Inkomstnivåns standardavvikelse i kommunerna ( /person) Standardavvikelse för befolkningens åldersstruktur (andelen över 65- åringar) Kompetens Antalet personer som avlagt examen (andel av de 15 år fyllda) 25 29-åringar som saknar examen efter grundskolan (andel av de 15 år fyllda) De tre största näringsgrenarnas andel av arbetsplatserna Den offentliga sektorns andel av arbetsplatserna Livsmiljöns kvalitet och regionstrukturen Befolkning, innerstadsområden 2010 2012 2015 eller senaste uppgift Landskapsprogrammets mål 2017 1 601 1 543 2 081 (2014) * 4,1 4,5 5,4 * 65,3 % 67,0 % 68,9 % (2014) 70 % 13,9 % 15,5 % 15,4 % 10 % 50,0 % 50,4 % 49,7 % (2014) * 31,1 % 31,6 % 31,7 % (2014) * 35 383 35 921 36 716 * Befolkning, utkantsområden 46 034 46 664 47 378 * Befolkning, kransområden kring städer 17 964 18 617 19 263 * Befolkning, stadsnära landsbygd 29 568 29 774 29 870 * Befolkning, kärnlandsbygd 43 749 43 538 43 221 * Befolkning, glest bebyggd landsbygd 4 460 4 330 4 129 * Andelen förnybar energi i energiförbrukningen - Fås senare Fås senare Andelen växer Industrins och samhällenas fosforbelastning av 21,3 ton 16,7 ton Fås senare Utsläppen minskar vattendragen Industrins och samhällenas kvävebelastning av 871 ton 567 ton Fås senare Utsläppen minskar vattendragen * Målet är inte exakt preciserat. Målet är att utvecklingen ska gå åt rätt håll. - Ingen uppgift. Utifrån det uppföljningsarbete som gäller landskapsprogrammet kan man konstatera att livlig utvecklingsverksamhet pågår i anslutning till samtliga huvudmål. Projektverksamheten är målinriktad och mångsidig. Nedan ges en översikt över de viktigaste resultaten under åren 2014 2016 i fråga om respektive huvudmål. 8
3.1 Konkurrenskraftig region Stora framsteg har gjorts när det gäller att förbättra landskapets konkurrenskraft, framför allt har energiteknologiklustret utvecklats. Till detta har bidragit bland annat genomförandet av INKA-programmets projekt och de Eruf-projekt som stöder dem. De senaste åren har också finansiering från Tekes kanaliserats till Österbotten på ett bra sätt, 2015 nåddes rekordbeloppet 12 miljoner euro. Ett bra exempel på ett lyckat projekt är VEBIC-forskningscentret (Vaasa Energy Business Innovation Center), som håller på att färdigställas och som gör att forskningssamarbetet i energibranschen förbättras avsevärt i fortsättningen. Energiteknologiklustret utvecklas planenligt även i fortsättningen, bland annat tack vare de projekt som ingår i statens och Vasaregionens tillväxtavtal. Den finansiering som står till buds för att främja andra viktiga branscher i landskapet har emellertid minskat klart till följd av att de strukturfondsmedel som styrs till landskapet har krympt. En viktig fråga i fortsättningen är hur till exempel de goda verksamhetsmodeller som skapats inom tillväxtavtalsprojekten ska kunna utnyttjas på andra ställen i landskapet och i andra branscher. Landskapets högskolor och forskningsinstitut koncentreras till Vasaregionen och det finns tecken på att deras samarbete med företagen på landsbygden borde utvecklas ytterligare. Dessutom borde processen för smart specialisering utvecklas ytterligare så att den bättre än förr stöder allt arbete med att utveckla innovationssystemet i landskapet. Landsbygden fortsätter att utvecklas i enlighet med landskapets landsbygdsstrategi med hjälp av olika projekt och företagsstöd. Via landsbygdsprogrammet styrs ungefär lika mycket finansiering till regionen som under föregående finansieringsperiod. Projektstöd har använts för att finansiera utbildning, tillämpad forskning, allmännyttiga investeringar och andra utvecklingsprojekt. De finansierade projekten har nästan undantagslöst lyckats bra och de uppställda målen har nåtts. Företagen har utnyttjat landsbygdsprogrammets finansieringsmöjligheter på ett bra sätt. Investerings-, utvecklings- och startstöd har beviljats mikroföretag på landsbygden och små och medelstora företag som bedriver första bearbetning av jordbruksprodukter. År 2005 var Österbotten en av de största användarna av medel avsedda för investeringsstöd för utveckling av gårdarna. När den finansiering som man kan fatta beslut om i regionen minskar är en viktig fråga hur annan finansiering kunde utökas. Exempelvis beloppet av Tekes finansiering har ökat klart de senaste åren, men Österbottens andel av finansieringen är fortfarande endast 2,6 %. Dessutom är mikroföretagens och de små och medelstora företagens andel av Tekes finansiering klart mindre i Österbotten än genomsnittet i hela landet. Ändå spelar just små och medelstora företag en central roll för att förbättra regionekonomins förändringsflexibilitet och sysselsättningen. I fortsättningen är det skäl att satsa särskilt på att det finns tillräckligt med finansiering för att utveckla de små och medelstora företagens förändringsförmåga och internationella konkurrenskraft. När det gäller landskapets trafiksystem kan det konstateras att många betydande projekt har framskridit de senaste åren. Smedsby omfartsväg är klar och korsningen i Laihela på riksväg 3 har tilldelats finansiering. I Jakobstadsregionen har förbättringen av hamnvägen och ut- 9
vecklandet av järnvägsstationen framskridit. Midway Alignment-projektets första planeringsfas har genomförts. Statlig finansiering beviljades för projektfas 2, men projektet avancerade inte på EU-nivå, så ansträngningarna för att genomföra projektet fortsätter. Dessutom väntar flera andra viktiga projekt fortfarande på finansieringsbeslut (bilaga 2). I landskapsprogrammet konstateras att den krympande befolkningen i arbetsför ålder innebär en betydande utmaning för landskapet. För att rätta till åldersstrukturen i landskapet behövs en högre sysselsättningsgrad samt att människor i arbetsför ålder lockas till regionen från både hem- och utlandet. Sysselsättningsgraden i Österbotten har stigit till och med snabbare än eftersträvat, trots att arbetslöshetssituationen samtidigt har försämrats. Hittills har nettoinflyttningen har ändå inte ökat i enlighet med målen. När det allmänna ekonomiska läget förbättrats är det skäl att satsa på en ökad nettoinflyttning i landskapet. Dessutom är det viktigt att landskapets attraktionskraft inte försämras med vett och vilja genom nationella politiska beslut. Exempelvis ett centralsjukhus med omfattande jour i Vasa bidrar till en mångsidigare arbetsmarknad och till att främja exportföretagens rekryteringsmöjligheter i regionen. Dessutom är Österbottens förbunds ståndpunkt att räddningsväsendet bör organiseras på landskapsbasis. För att trygga ett bra kompetensunderlag måste det finnas ett tillräckligt och mångsidigt utbud av utbildningsplatser i landskapet. Utöver de kvantitativa målen är det viktigt att utbildningsinnehållet motsvarar arbetslivets krav. För att främja dessa mål har man i enlighet med den gällande vuxenutbildningsstrategin för landskapet tillsatt en utbildningsdelegation, med underlydande sektioner för livslång vägledning samt prognostisering. Det är också viktigt att resurser för den vuxna befolkningens utbildning och kompetenshöjning tryggas i samband med reformen av yrkesutbildningen. I landskapsprogrammet konstateras att det gäller att inse kulturmiljöernas och kulturlivets betydelse som regionala attraktionsfaktorer. Värdefulla kulturmiljöer av riksintresse och intresse på landskapsnivå har inventerats i landskapet och objekten överförs till den landskapsplan som håller på att utarbetas. Barnkulturnätverket i Österbotten Bark fortsätter med sin verksamhet kring kulturarvsfostran. Kulturturismen och tjänsterna i världsarvet har utvecklats med hjälp av separata projekt. 3.2 Välmående befolkning De indikatorer som hänför sig till befolkningens välfärd har i många avseenden inte utvecklats gynnsamt, vilket delvis beror på det dåliga ekonomiska läget. Såväl de unga arbetslösa som de långtidsarbetslösa och de svårsysselsatta har blivit fler. Strävan har varit att förbättra situationen med olika projekt, såsom JobMatching, Tuunaamo, Soffan och Navigatorn. Sektoröverskridande servicecenter för arbetskraft inledde sin verksamhet i Österbotten 2016. Då antalet asylsökande stigit kraftigt är behovet av utvecklingsarbete i anslutning till integration större än beräknat. Många åtgärder med anknytning till detta har genomförts eller håller på att genomföras i Österbotten. Österbottens förbund främjar integrationen av invandrare genom avtalsbaserat samarbete med kommuner, arbetsgivarrepresentanter och 10
organisationer. Syftet med intentionsavtalet är att etablera ett österbottniskt verksamhetskoncept med vägledning och rådgivning för invandrare i begynnelsefasen och servicehelheter som stöder detta i enlighet med integrationslagstiftningen. Till helheten hänför sig också projektet En bra start i Österbotten, där man utvecklar en verksamhetsmodell som främjar invandrares integration och delaktighet. Vuxenutbildningen för invandrare har kartlagts som en del av verksamheten inom arbetsgruppen för livslång vägledning och projektet Finland mitt hem. Inom projektet Multikultforum har man försökt främja naturliga mötesplatser mellan majoritetsbefolkningen och invandrarna inom ramen för hobbyverksamhet. I landskapet har strävan varit att främja medborgarnas möjligheter att på olika sätt delta i samhällsplaneringen och annan verksamhet. För att utveckla social- och hälsovården har man utnyttjat bland annat klientjuryer samt erfarenhetsexperter. När landskapsplanen bereds utnyttjar man synpunkter som samlats in inom ramen för medborgarforum. När det gäller delaktighet planeras dessutom ett projekt där man utvecklar en påverkansmodell som bygger på gemenskap och delaktighet samt stark organisationsverksamhet. Med hjälp av modellen kan man stöda människors frivilliga engagemang i lokalsamfundens nätverk och verksamhet. Social- och hälsovårdens servicesystem kommer att förändras avsevärt under de närmaste åren i och med landskapsreformen. Beredningen av reformen pågår i Österbotten. Samtidigt är Österbottens välfärdsstrategi i genomförandefasen. Görandets kultur och förändringen i välfärdsbranschen stärks genom projekten Vasaregionens undervisningshälsocentral och Vasaregionens undervisnings- och forskningsklinik. Strävan är att etablera det verksamhetskoncept med ett utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och projektnätverk för främjande av och informationsproduktion om välfärd som utvecklats i Österbotten. Välfärdstjänster som baserar sig på konst och kultur utvecklas inom projektet Välfärd för kommuner utan gränser. Befolkningens hälsotillstånd i Österbotten är i genomsnitt tämligen bra. Dessutom är välfärds- och hälsotjänsterna i Österbotten i huvudsak mångsidiga och lättillgängliga närtjänster. Hotet är att situationen försämras i samband med landskapsreformen, ifall de social- och hälsovårdsresurser som kanaliseras till landskapet minskar avsevärt och den omfattande jouren dygnet runt vid Vasa centralsjukhus upphör i enlighet med regeringens förslag. 3.3 God livsmiljö Målen i anslutning till en god livsmiljö har främjats på många olika sätt under landskapsprogramperioden. I synnerhet har det vidtagits ett stort antal åtgärder i anslutning till ett koldioxidsnålt samhälle, eftersom även EU-programmens satsningar styr verksamheten i den riktningen. Österbottens etapplan för förnybara energiformer har fastställts, och på områdena för färdiga delgeneralplaner för vindkraft har man byggt och håller man på att bygga ut betydande vindkraftsområden. Österbottens klimatstrategi blev färdig 2016 och strävan är att systematiskt främja åtgärderna enligt den. Utnyttjandet av biobränslen och uppbyggnaden av logistikkedjor samt lösningar för förnybar och decentraliserad energiproduktion har främjats med hjälp av olika utredningar och projekt. Flera projekt pågår också i anslutning till energieffektiva samhällen. 11
Många framsteg har gjorts när det gäller en hållbar region- och samhällsstruktur. Strukturmodellerna för Jakobstads och Vasas stadsregioner är färdiga och beredningen av en ny landskapsplan för Österbotten har påbörjats. Vid beredningen av landskapsplanen tillämpas en modell med omfattande växelverkan, och man har försökt utveckla nya sätt att delta. Ett exempel på ett nytt sätt som tagits i bruk är ett separat medborgarforum, med vars hjälp man kan samla in olika befolkningsgruppers åsikter som stöd för planeringen. När det gäller vattenvården är strävan att vidta åtgärderna i åtgärdsprogrammet för grundvatten och planerna för hantering av översvämningsrisker. Projekt för att utreda grundvattenområdens struktur har genomförts. Tillräckligt snabba framsteg har inte gjorts för att minska belastningen från sura sulfatjordar, och kartläggningen av sulfatjordar är ännu inte heltäckande. Minskning av belastningen från sura sulfatjordar spelar en nyckelroll, ifall Finland vill uppfylla kraven i EU:s vattendirektiv. 4 Genomförande av Österbottens landskapsprogram 2017 2018 4.1 Prioriteringar för landskapsutvecklingen 2017 2018 Inom regionutvecklingsarbetet i landskapet Österbotten tillämpas i fortsättningen ett verksamhetskoncept som innebär att man varje år lyfter fram 1-3 prioriteringar. Målet är att ge en ännu djupare helhetsbild av prioriteringarna, precisera målen i anslutning till dem samt underlätta samordningen och uppföljningen av projekten. Landskapets samarbetsgrupp har beslutat att prioriteringarna för utvecklingen 2017 2018 är digitalisering biobaserad och cirkulär ekonomi matchning av arbetskraften samt kompetens och invandrare. Innehållet i prioriteringarna preciseras under hösten 2016. Landskapets samarbetsgrupp har i sitt val beaktat satsningarna i Österbottens landskapsprogram och strategin för smart specialisering. Enligt landskapsprogrammet spelar digitaliseringen en viktig roll när man vill förbättra till exempel små och medelstora företags konkurrensförmåga, medborgarinflytandet och den offentliga servicens effektivitet. Den biobaserade ekonomin anses vara viktigt särskilt med avseende på åstadkommandet av ett koldioxidsnålt samhälle samt landsbygdens livskraft. I strategin för smart specialisering identifieras digitaliseringen och industriellt internet samt förnybara energilösningar som de möjliggörande teknologier som förenar landskapets viktigaste branscher och vilkas utveckling det är skäl att särskilt uppmärksamma. Tillgången på kompetent arbetskraft identifieras som en av de viktigaste faktorerna som påverkar landskapets konkurrenskraft. Utöver att sysselsättningen och nettoinflyttningen bör förbättras bör landskapets utbildningssystem och utbildningstjänster utvecklas så att systemet producerar arbetskraft som uppfyller arbetslivets krav. Eftersom landskapets folkmängd 12
till stor del ökar tack vare invandringen, är det särskilt viktigt att invandrarna genuint blir en del av samhället och arbetslivet. Utöver det ovannämnda har landskapets samarbetsgrupp beaktat linjerna och spetsprojektet i statsminister Sipiläs regeringsprogram vid valet av prioriteringar. Särskild uppmärksamhet har fästs vid det ekonomiska läget och sysselsättningsläget samt flyktingsituationen. Landskapets samarbetsgrupp anser att det ekonomiska läget och sysselsättningsläget kan förbättras genom särskilda satsningar på att förändra näringslivet och göra det mångsidigare. Här ses det som särskilt viktigt att de små och medelstora företagen förbättrar sin innovativa förmåga och sin internationella konkurrenskraft. 4.2 Finansieringsinstrument för genomförande av landskapsprogrammet Genomförandet av landskapsprogrammet finanserias huvudsakligen med medel från EU, staten, kommunerna och den privata sektorn. Den finansiering från EU och staten som regionen kan fatta beslut om kanaliseras till Österbotten från olika finansieringsprogram 2017 2018. Summan är cirka 28 miljoner euro, varav landsbygdsprogrammets andel är cirka hälften (bilaga 1). Dessutom genomförs landskapsprogrammet med hjälp av annan internationell och nationell finansiering, såsom statens budgetfinansiering, finansiering från Tekes och finansiering från EU:s ramprogram för forskning Horisont 2020. Förutom finansiering enligt landsbygdsprogrammet styrs avsevärda investeringsstöd för utveckling av gårdarna till regionen. Nedan anges hur avsikten är att inrikta den finansiering som regionen kan fatta beslut inom olika finansieringsprogram 2017 2018. 4.2.1 Åtgärdshelheten regionala innovationer och försök (AIKO) Från den nationella åtgärdshelheten AIKO styrs finansiering till Österbotten för att genomföra projekten i tillväxtavtalet mellan staten och Vasaregionen samt för åtgärder för föregripande strukturomvandling. AIKO-anslagen styrs till Österbottens förbund, som fattar beslut om finansieringen av enskilda projekt. År 2016 har för Österbotten reserverats en statlig finansieringsandel på 518 000 euro för projekt enligt tillväxtavtalet samt 249 000 euro för åtgärder för föregripande strukturomvandling. Enligt arbets- och näringsministeriet (TEM/2190/09.01.01/2015) motsvarar fördelningen av medel 2017 proportionellt sett fördelningen 2016. Vid fördelningen av medel 2018 kan som motivering användas bland annat resultaten från 2016 2017. Tillväxtavtalet mellan staten och Vasaregionen I tillväxtavtalet mellan staten och Vasaregionen prioriteras smarta och hållbara energilösningar. Till prioriteringen hänför sig följande projekthelheter: 1. Internationell konkurrenskraft EnergyVaasa exportkonsortier Energibranschens företagsaccelerator (EnergySpin) 13
Framtidens tillverkning, servicetjänster samt industriellt internet 2. Digitalisering och innovationsmiljö PAC-forskningsplattform (protection, automation & control, PAC) Simuleringsplattform på internationell nivå Från analys till affärsverksamhet Energieffektiv region 3. Nationellt kompetenskluster för gasbranschen: demonstrationsmiljö och utveckling av forskningen inom gasbranschen De första besluten om projektfinansiering fattas hösten 2016. Projekthelheterna i tillväxtavtalet stöder i synnerhet landskapsstrategins tyngdpunkter Diversifierat näringsliv och Innovationsverksamhet på hög nivå. Till de viktigaste målen för dessa tyngdpunkter hör att förbättra de små och medelstora företagens förändringsförmåga och internationella konkurrenskraft samt att främja samarbetet mellan företag, högskolor och den offentliga sektorn. Dessa teman är centrala även för tillväxtavtalets projekthelheter. Åtgärder för föregripande strukturomvandling Åtgärderna för föregripande strukturomvandling baserar sig på den plan för föregripande strukturomvandling som landskapets samarbetsgrupp godkände i februari 2016. Med AIKOfinansiering genomförs små försöksprojekt som hänför sig till en eller flera av följande helheter: 1. Digitalisering och nya modeller för affärsverksamhet Målsättningen är att främja utnyttjandet av digitala lösningar i de små och medelstora företagens affärsverksamhet. 2. Forskningslaboratoriernas samarbetsnätverk Målsättningen är att komplettera spetskompetensen i landskapet genom att förbättra de offentliga forskningslaboratoriernas nationella och internationella kontakter. 3. Företagens värdekedjor Målsättningen är att hjälpa nätverk av små och medelstora företag med möjligheter till helhetsleveranser på exportmarknaden. 4. De små och medelstora företagens problemlösningsförmåga Målsättningen är att förbättra de små och medelstora företagens förmåga att snabbt utveckla lösningar på kundernas problem. 5. Föregripande av strukturomvandlingen Målet är att utveckla förmågan hos landskapets aktörer att förutse strukturomvandlingen och bereda sig på den. 14
Den första projektansökningarna ordnas hösten 2016. De åtgärder för föregripande strukturomvandling som genomförs med AIKO-finansiering har kopplingar till i synnerhet landskapsstrategins tyngdpunkter Diversifierat näringsliv och Innovationsverksamhet på hög nivå. Målet för åtgärderna är en mångsidigare industristruktur i Österbotten samt att förbättra de små och medelstora företagens innovationsförmåga. Finansieringen styrs till åtgärder av försöksnatur, som baserar sig på ett sektorövergripande sätt att utveckla innovationssystemet som överensstämmer med den smarta specialiseringen i Österbotten. 4.2.2 Strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020 Under denna programperiod har hanteringen av strukturfondsfrågor koncentrerats till några NTM-centraler och landskapsförbund. I västra Finland sköts de för NTM-centralernas del av Mellersta Finlands NTM-central och för landskapsförbundens del av Birkalands förbund. Strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020 är Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) och socialfondens (ESF) genomförandestrategi i Fastlandsfinland. I programdokumentet anges strukturfondsverksamhetens mål och utvecklingsobjekt för programperioden. I programmet ingår fem prioriterade områden. Nedan presenteras de satsningar inom respektive prioriterat område som berör Österbotten 2017 2018. 1. Små och medelstora företags konkurrenskraft (Eruf) Finansiär: Mellersta Finlands NTM-central / Österbotten Finansiering EU + staten 2017 2018: 2,7 mn I Österbotten har man kommit överens om att NTM-centralens finansiering inom Erufprogammet i sin helhet styrs till prioriterat område 1. Programmets tyngdpunkter är att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft och främja en koldioxidsnål ekonomi i samtliga branscher. Stödet riktas mot upptäckande av företagens förändringsbehov och tillväxtpotential, konkret utveckling och specialisering. Dessutom behöver de små och medelstora företagen stöd för att utveckla samarbete i nätverk och nya samarbetsformer. Mellersta Finlands NTM-central finansierar i Österbotten i synnerhet sådana projekt som främjar betydande tillväxt och internationalisering hos företagen på lång sikt. Målet är att hitta nya företag med internationell tillväxtpotential och stöda deras internationaliseringsprocess. Åtgärder för att effektivisera produktionen som vidtas i underleverantörsnätverken och betydande investeringar i anslutning till dem anses likaså vara viktiga. Även innovativa mindre produktutvecklingsprojekt, för vilka Tekes finansiering inte lämpar sig, prioriteras. Projekt som vidtas på landsbygden och inom landskapets starka branscher, såsom energi-, maskin- och båtbranscherna, befinner sig i en nyckelposition. Åren 2017 2018 satsar Mellersta Finlands NTM-central i synnerhet på projekt som främjar koldioxidsnålhet, för att de regionala målen i anslutning till temat ska uppnås. 15
2. Produktion och användning av ny information och kunskap (Eruf) Finansiär: Österbottens förbund (Birkalands förbund) Finansiering EU + staten 2017 2018: 2,4 mn I Österbotten har man kommit överens om att Österbottens förbunds finansiering inom Eruf-programmet i sin helhet styrs till prioriterat område 2. Åren 2017 2018 betonar Österbottens förbund i synnerhet två teman: 1) digitaliseringen och industriellt internet samt 2) koldioxidsnål ekonomi. Den tyngdpunkt som hänför sig till digitaliseringen och industriellt internet är en fortsättning på den utvecklingsverksamhet som startade 2016. Temat baserar sig på strategin för smart specialisering i Österbotten, där digitaliseringen identifieras som en central möjliggörande teknologi som förenar flera av landskapets spetsbranscher. I temat ingår till exempel skapande av 3D-modeller, simulering, design, robotik, automation, smarta elnät samt Big Data. I anslutning till en koldioxidsnål ekonomi betonar Österbottens förbund tre delområden: energi- och materialeffektivitet, förnybar energi samt strategier för utsläppsminskning. Projekten kan hänföra sig till olika teman (t.ex. samhällsstruktur och byggande, trafik, industri eller energiproduktion och energianvändning) eller olika samhällssektorer (den offentliga och den privata sektorn samt hushållen). I synnerhet betonas sådan forskningsutvecklings- och innovationsverksamhet hos företag som hänför sig till utvecklandet av nya energilösningar och produktionsmetoder samt skapande av ny affärsverksamhet. Dessutom kan man stöda klimatvänliga attityder och val i synnerhet i stadsregioner. 3. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF) 4. Utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande (ESF) 5. Social delaktighet och kampen mot fattigdom (ESF) Finansiär: Mellersta Finlands NTM-central / Österbotten Finansiering EU + staten 2017 2018: 2,9 mn När det gäller ESF:s prioriterade områden prövar Mellersta Finlands NTM-central tyngdpunkter och prioriteringar i samband med varje ansökningsomgång. Vid denna prövning är strävan att beakta regionernas behov. För Österbottens del bör man beakta i synnerhet de prioriteringar som lyfts fram i denna genomförandeplan, som är digitalisering, biobaserad och cirkulär ekonomi samt matchning av arbetskraften, kompetens och invandrare. Strukturfondsprogrammet stöder landskapsstrategins målsättningar på bred basis. Erufs prioriterade områden stöder i synnerhet landskapsstrategins tyngdpunkter Diversifierat nä- 16
ringsliv, Innovationsverksamhet på hög nivå samt Koldioxidsnål ekonomi. ESF:s prioriterade områden stöder i synnerhet landskapsstrategins tyngdpunkter Tillräckligt med kompetent arbetskraft, Engagerade medborgare samt Integrerade invandrare. 4.2.3 Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Finansiär: Österbottens NTM-central Finansiering EU + staten 2017 2018: 10,0 mn (dessutom betydande finansiering för utveckling av gårdarna) Målen och åtgärderna enligt Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland samt de gemensamma urvalskriterierna som ska överenskommas nationellt styr allokeringen av finansieringen mycket noga även på regional nivå. Dessutom har NTM-centralerna tillsammans med sina intressentgrupper fastställt egna regionala tyngdpunkter. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland innehåller följande åtgärder: 1) utbildning och informationsförmedling, 2) rådgivning, 3) investeringar i fysiska tillgångar, 4) utveckling av gårds- och företagsverksamheten, 5) utveckling av tjänsterna och byarna, 6) miljöersättningar, 7) ekologisk produktion, 8) kompensationsbidrag, 9) djurens välbefinnande, 10) samarbete och innovationer samt 11) Leader. I Österbottens regionala landsbygdsstrategi och dess verksamhetsplan har man åter fastställt följande tyngdpunkter: 1) jordbruk, 2) höjning av förädlingsgraden på livsmedel och närproducerad mat, 3) förnybar energi och energieffektivitet, 4) skogs- och träbranschen, 5) utveckling av företagandet, 6) välmående befolkning samt 7) välmående natur och miljö. Genomförandet av landsbygdsprogrammet fortsätter 2017 2018 i enlighet med de regionala strategiska tyngdpunkterna. För att nå målen kan det krävas aktiveringsåtgärder, såsom att man ordnar temaansökningar. Åtgärder enligt den regionala vägkarta för bioekonomi som håller på att färdigställas kan stödas i tillämpliga delar. Potentiella ansökningsteman 2017 är till exempel cirkulär ekonomi, förnybar energi, energisjälvförsörjning samt energieffektivitet. Utvecklingen av digitala tjänster och digital affärsverksamhet stöds även i fortsättningen. Ett mål är också att främja utbudet av rekreationstjänster samt natur- och kulturupplevelser på landsbygden och i skärgården. Utvecklandet av tjänster i byarna samt främjandet av bybornas välfärd och hälsa utgör tyngdpunkter för i synnerhet Leader-verksamheten. Det är också möjligt att stöda integrationen av invandrare med medel från landsbygdsprogrammet. NTM-centralen fortsätter att stöda jordbrukets strukturomvandling. Målet är ett lönsamt, effektivt och konkurrenskraftigt jordbruk. Till stödobjekten hör bland annat utvidgning och effektivisering av verksamheten på gårdarna samt generationsväxlingar. Miljö och bioekonomi utgör särskilda tyngdpunkter. Strävan är till exempel att utöka användningen av LEDbelysning och biogas samt att minska jordbrukets belastning på vattendragen. Med hjälp av rådgivning, utbildning och kontroller försöker NTM-centralen dessutom förbättra livsmedelssäkerheten. 17
Med medel från landsbygdsprogrammet kan man stöda samtliga tre huvudmål för landskapsstrategin. Med medel från landsbygdsprogrammet kan man i synnerhet stöda landskapsstrategins mål i anslutning till ett diversifierat näringsliv, kulturarvet och kulturlivet samt en koldioxidsnål ekonomi och övrigt naturskydd. Landskapets konkurrenskraft främjas i synnerhet av åtgärderna i anslutning till digitalisering och bioekonomi. Leader: Aktion Österbotten r.f. Finansiär: Österbottens NTM-central Finansiering EU + staten 2017 2018: 3,0 mn Enligt visionen för Aktion Österbottens Leader-strategi består Österbottens kusttrakter år 2020 av pärlband av lokalt livfulla gemenskaper över hela landskapet 2020. Med Aktion Österbottens platsbundna strategi möter man behoven hos de som bor i dessa livfulla gemenskaper. Tyngdpunktsområdena för Aktion Österbottens Leader-strategi är: 1. Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö andel av Leader-strategin 13 %, 33 finansierade projekt 2. Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning andel av Leader-strategin 17 %, 44 finansierade projekt 3. Mångsidigare näringsstruktur andel av Leader-strategin 13 %, 74 finansierade projekt 4. Lokala livskraftiga byagemenskaper andel av Leader-strategin 40 %, 74 finansierade projekt 5. Internationell och interregional strategi andel av Leader-strategin 17 %, 33 finansierade projekt Aktion Österbotten genomför sin Leader-strategi 2014 2020 utan årliga tyngdpunkter. Programmedel beviljas enligt ovan beskrivna tyngdpunkter med kontinuerlig ansökningstid. Leader-aktionsgrupperna kan också ta i bruk speciella temaprojekt, som har en egen ansökningsprocess. Också temaprojekten måste stöda förverkligandet av den aktuella Leader aktionsgruppens tyngdpunktsområden. Leader: utvecklingsföreningen YHYRES-kehittämisyhdistys ry Finansiär: Österbottens NTM-central Finansiering EU + staten 2017 2018: 1,0 mn YHYRES-kehittämisyhdistys genomför under åren 2017 2018 samtliga tyngdpunkter för föreningens lokala strategi: 1. Landsbygdskapital ur våra rötter Utveckla byar och stärka regionens livskraft, lokal identitet, kultur 2. Energiskt entreprenörskap 18
Näringslivsutveckling, stöda mikroföretag 3. Förändring med gemensamma krafter Utnyttja alla resurser i utvecklingen av regionen, ta till sig god praxis, dra nytta av förändring 4.2.4 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Finansiär: Egentliga Finlands NTM-central Finansiering: Det är inte möjligt att ange Österbottens andel av finansieringen Programperioden 2014 2020 finansierar Europeiska havs- och fiskerifonden följande helheter: Utveckling av fiskerihushållningen Finansiering av övervakning av fisket Program för datainsamling om fiske Den integrerade havspolitiken Investeringar och utvecklingsprojekt ingår huvudsakligen i rubriken Utveckling av fiskerihushållningen. Genom den integrerade havspolitiken strävar man efter att utveckla ett mer konsekvent sätt att ta sig an havsfrågor och öka samordningen mellan olika politikområden, såsom den planering som ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet förutsätter. Finansiering har reserverats för till exempel samordning av utarbetandet av havsplaner och insamling av källuppgifter. Centrala åtgärder i Österbotten är fiskerigruppsverksamheten samt utveckling av förädlingsverksamheten bland yrkesfiskare och inom vattenbruket. Även möjligheterna till vattenbruk på öppet hav vid den österbottniska kusten utreds under den pågående programperioden. Leader: Kustaktionsgruppen (Aktion Österbotten) Finansiär: Egentliga Finlands NTM-central Finansiering EHFF 2017 2018: 450 000 Med EHFF-delfinansiering genomförs i Österbotten även den så kallade Fiske-Leader-strategin, för vilken Kustaktionsgruppen i Österbotten ansvarar. Gruppens verksamhetsområde är kusttrakten i Österbotten från Kristinestad till Karleby. Strategin innehåller fem huvudteman: 1. Marina innovationer förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö 2. Havet ger gemenskapen högre socialt kapital och hållbarhet 3. Blå tillväxt mångsidigare näringsstruktur 19
4. Kustkultur som utvecklingsresurs livskraftiga kustsamhällen i samarbete 5. Österbotten och Östersjön på stabil grund internationell strategi Kustaktionsgruppen i Österbotten genomför strategin under åren 2014 2020 utan årliga tyngdpunkter 4.2.5 Botnia-Atlanticaprogrammet Finansiär: Österbottens förbund Finansiering EU + staten 2017 2018: ca 4,6 mn (Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten tillsammans, kalkylerad siffra) Botnia-Atlantica är ett gränsöverskridande samarbetsprogram, som finansierar projekt mellan Finland, Sverige och Norge. I Finland omfattar programområdet Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Botnia-Atlanticaprogrammet bygger på fyra insatsområden: 1. Innovation (EU-tema: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation) Specifikt mål 1: Utvecklade långsiktigt hållbara kompetenscentra Specifikt mål 2: Ökad tillämpning av innovativa lösningar 2. Näringsliv (EU-tema: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft) Specifikt mål: Ökad kapacitet för gränsöverskridande affärssamarbeten 3. Miljö (EU-tema: Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser) Specifikt mål 1: Ett ökat hållbart nyttjande av natur- och kulturarv Specifikt mål 2: En ökad beredskap att hantera miljöutmaningar i havs-, kust- och fjällområdena samt till havet rinnande vatten 4. Transport (EU-tema: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur) Specifikt mål: Ökat antal strategier kring hållbara öst-västliga transportlänkar Genom Botnia-Atlanticaprogrammets projekt kan man främja i synnerhet landskapsstrategins huvudmål Konkurrenskraftig region och Bra livsmiljö. Företrädare för landskapet Österbotten har deltagit i Botnia-Atlanticaprogramarbetet och på så sätt bidragit till att skapa förutsättningar för uppnående av målen för landskapsstrategin. Man har i synnerhet satsat på gränsöverskridande kompetenscentra, innovativ försökskultur, gemensam produkt- och tjänsteutveckling, nya marknader för företag, utvecklande av världsarvet med avseende på hållbar turism, användning av havet som en resurs samt fungerande varuflöden. 20
4.3 Österbottens spetsprojekt 2017 2018 I det följande presenteras de viktigaste utvecklingshelheterna i Österbotten. För att genomföra dem förutsätts vanligtvis statlig finansiering eller åtgärder från statens sida och/eller direkt finansiering från andra nationella eller internationella finansieringskällor. Spetsprojekten är indelade enligt huvudmålen för landskapsstrategin. Konkurrenskraftig region De viktigaste trafik- och logistikprojekten genomförs I bilaga 2 till genomförandeplanen har de viktigaste trafik och logistikprojekten i landskapet Österbotten sammanställts. Kostnadskalkylerna för många projekt är fortfarande mycket grova eftersom projekten befinner sig i en mycket tidig planeringsfas. Med tanke på landskapets utveckling är det viktigt att projekten genomförs enligt den föreslagna tidtabellen. Av projekten i bilaga 2 betonas i synnerhet följande projekts betydelse för landskapet: utvecklingen av järnvägen och riksvägarna 2 och 18 i enlighet med planen för utvecklingskorridoren Vasa Seinäjoki, utvecklingen av riksväg 8 (bl.a. omkörningsfältavsnittet Vassor Kärklax), den grundliga förbättringen av järnvägen Seinäjoki Kaskö, som stöder Kaskö TEN- T-hamn, byggandet av triangelspåret i Bennäs, de tilläggsresurser som bastrafikledshållningen kräver samt den övergripande utvecklingen av trafikförbindelsen i Kvarken. Innovationssystemet i Österbotten utvecklas Innovationssystemen spelar en central roll för att upprätthålla företagens livskraft och förändringsförmåga i regionen. Innovationssystemet i Österbotten leds till stor del av företag, och innovationer i företagen är ofta ett resultat av kundernas behov. Högskolornas primära roll i innovationssystemet är att bedriva forskning, som betjänar regionens näringsliv. Detta förutsätter smidigt samarbete mellan högskolor och företag. I Österbotten finns åtta högskoleenheter. Det finns många bra exempel på samarbete mellan högskolorna samt på deras förmåga att betjäna näringslivet (t.ex. undervisningslaboratoriet Technobothnia, Vasa energiinstitut VEI, Vaasa Energy Business Innovation Centre VEBIC). Det är emellertid viktigt att högskolornas förmåga att stöda i synnerhet små och medelstora företags innovativa verksamhet utvecklas kontinuerligt. Dessutom är det skäl att försöka hitta en lösning på hur högskolorna i Vasa och deras forskningsenheter bättre ska kunna stöda företags innovativa verksamhet på landsbygden. Utvecklingen av innovationssystemet i Österbotten bygger på strategin för smart specialisering. Strategins bärande tanke är att en gynnsam innovationsmiljö uppstår genom intensiv växelverkan och samarbete mellan de så kallade triple helix parterna i regionen, alltså företagen, högskolorna och den offentliga sektorn. Utvecklandet av en enskild bransch är inte det centrala, utan istället fäster man fokus speciellt vid branschöverskridande möjliggörande teknologier samt vid att utveckla nätverken och nyskapande verksamhetssätt. Målet är att det utvecklas ny företagsverksamhet kring de möjliggörande teknologierna och att företagen växer så att de med tiden skapar nya exportbranscher i landskapet. 21