Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2012-01-18 Yttrande över statens offentliga utredning Skolans dokument offentlighet och sekretess (SOU 2011:58) Inställning till förslaget Vi avstyrker utredningens förslag om att skärpa sekretessen för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och elevstödjande verksamhet i övrigt. Rakt eller omvänt skaderekvisit Kommittédirektivet bygger på ett antagande om att skolans dokument innehåller eller kommer att innehålla känsliga uppgifter som idag saknar nödvändigt sekretesskydd. Tyvärr ger utredningen inget svar på om detta antagande är korrekt. Man hade kunnat förvänta sig att utredningen skulle identifiera de aktuella uppgifterna och förklara varför dessa är så känsliga att en lagändring måste till för att skydda dem. I kapitlen 4 och 5 redovisar utredningen visserligen ett antal exempel på uppgifter som förekommer i den aktuella dokumentationen. Men det förs inget resonemang om vilka av dessa uppgifter som behöver ett starkare skydd.
På ett ställe i utredningen (s. 142) kan man läsa att...typisk sett känsliga uppgifter förekommer i begränsad omfattning i de individuella utvecklingsplanerna. På ett annat ställe (s. 153) kan man läsa att det enligt utredningens mening...finns uppgifter av mindre känsligt slag i en inte obetydlig omfattning i individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och annan dokumentation i skolan. Typiskt sett känsliga uppgifter skyddas av det raka skaderekvisit som gäller idag och att det förekommer mindre känsliga uppgifter låter inte heller som något alarmerande problem ur integritetssynpunkt. Man kan förstås hävda att det skulle ha funnits fler känsliga uppgifter i dokumenten om sekretesskyddet hade varit starkare. Men varför har då inte skolpersonalen getts tillfälle att konkretisera vilka uppgifter det är som man i dagsläget avstår från att dokumentera och vilka konsekvenser detta får för eleverna? Om man inte vet vilken typ av uppgifter som den föreslagna skärpningen avser att träffa så är det omöjligt att väga inskränkningen i offentligheten mot behovet av skydd för de aktuella uppgifterna. Det går inte att förstå kommittédirektivet eller utredningen på något annat sätt än att utgångspunkten har varit att intresset av insyn i de aktuella dokumenten är lika med noll. Det är bara med den utgångspunken som man kan föreslå ett mycket stort steg bort från offentlighet mot sekretess (utredningen, s. 143) utan att redovisa vilka känsliga uppgifter som måste skyddas och som motiverar ett sådant systemskifte i fråga om insynen i skolan. Förklaringen finns kanske i ett uttalande som Jan Björklund gjorde på pressträffen när utredningen presenterades den 27 september 2011. Han tyckte att förslaget om ökad sekretess var bra eftersom lärare inte ska behöva oroa sig för att utsätta elever och föräldrar för onödig offentlighet kring uppgifter som rimligen är privata (en film från pressträffen finns på regeringens hemsida). I det allmänna språkbruket är det privata motsats till det offentliga. Inom ramen för handlingsoffentligheten är det privata däremot ofta offentligt. Det finns många exempel på det. Det kan vara uppgifter om ett barns personliga hygien i en dom om omhändertagande enligt LVU, en läkares missbruksproblem i ett HSAN-beslut om indragen läkarlegitimation eller en politikers trassliga ekonomi i handlingar hos Kronofogden för att nämna några exempel. Det här visar att det uppenbarligen kan finnas ett allmänintresse av insyn i privata angelägenheter. Insynsintresset finns där i första hand för att dessa privata angelägenheter utgör beslutsunderlag för myndighetsutövning i olika former. Inte minst åtgärdsprogrammen är ju exempel på myndighetsutövning i en form som får stora konsekvenser för enskilda då dessa handlar om att bevilja eller avslå stödåtgärder för elever
som kan ha stort behov av stöd. Vi vill i detta sammanhang påpeka att skolans stöd till elever med särskilda behov är ett av de vanligaste skälen till att skolor blir anmälda till Skolinspektionen (se anmälningsstatistiken på Skolinspektionens hemsida). Utredningen ägnar stort utrymme åt det intresse som andra myndigheter kan tänkas ha av insyn i skolans verksamhet och hur denna insyn påverkas av en skärpt sekretess. Hur en lagändring skulle påverka möjligheterna för enskilda (bortsett från de berörda elevernas föräldrar) och för medier att granska skolans verksamhet ägnas inte någon närmare analys. Det här är en allvarlig brist i utredningen med tanke på att allmänhetens intresse av insyn alltid ska läggas i den ena vågskålen när behovet av sekretess prövas. Vi vill därför ge några exempel på situationer där intresset av insyn i skolans dokument är stort. Likabehandling Får elever med samma stödbehov likvärdiga stödinsatser? En granskning av åtgärdsprogrammen kan ge svar på det. Ansvarsutkrävande En elev har under en längre tid utsatts för våld och andra övergrepp i hemmet. Kände skolpersonalen till något om detta och vilka åtgärder vidtog man i så fall? Åtgärdsprogram och annan dokumentation kring eleven kan ge besked. Kvalitetsgranskning Hur ser de individuella utvecklingsplanerna ut i olika skolor eller i olika kommuner? Finns det skillnader i kvaliteten? En granskning av dokumenten kan ge svar på det.
Utvärdering av politiska reformer Får politiska reformer något genomslag i verkligheten? Ett sätt att ta reda på det är förstås att granska den dokumentation som är tänkt att spegla skolans verksamhet. Avidentifiering Det kan hävdas att insynen kan garanteras i ovan angivna fall genom att handlingarna lämnas ut med undantag för den berörda elevens personuppgifter. I många fall kommer det emellertid inte att räcka eftersom eleven ändå kan identifieras genom de specifika omständigheter som kommer fram i handlingarna. Skolan kommer då att behöva maskera stora delar av handlingarna vilket gör det svårt för utomstående att bedöma skolans agerande i de aktuella fallen. Med tanke på att skolpersonalen i dagsläget är osäker på om man kan hemlighålla några uppgifter med ett rakt skaderekvisit så finns det en risk att ett omvänt skaderekvisit tolkas precis tvärtom, det vill säga som att ingenting kan offentliggöras. Sammanfattning Vi avstyrker förslaget att införa sekretess med omvänt skaderekvisit för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och elevstödjande verksamhet i övrigt. Det här mot bakgrund av att utredningen inte har visat att det förekommer uppgifter i den aktuella dokumentationen som behöver ett förstärkt sekretesskydd. Vidare finns det ett stort allmänintresse av insyn i dokumenten.
Att skolpersonalen är osäker på vilken sekretess som i dagsläget gäller för uppgifter i dessa dokument är inte ett hållbart argument för att kraftigt inskränka insynen i skolans verksamhet. Okunskap om gällande regler är ett problem som i första hand måste lösas genom utbildning och information till den berörda personalen. Matti Larsson Chefredaktör och ansvarig utgivare Nyhetsbyrån Siren Per Hagström Bitr. nyhetschef och jurist Nyhetsbyrån Siren