Dnr: <Dnr> 2010-01-25 Sid: 1 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet
2 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet Utformad på uppdrag av utbildningsstyrelsen under ledning av programmets pedagogik-promotor i samarbete med lärare, studenter, studierektor och programdirektor. Fastställt av programnämnden 21/12 2009. Översyn sker inledningsvis efter ett år, därefter vartannat år eller vid behov. Fokus på yrkesutövningen: Utbildningen ska ha en stark koppling till arbetet som legitimerad biomedicinsk analytiker, med ett stort inslag av laborationer och klinisk utbildning. Basvetenskap och klinisk tillämpning ska integreras under hela utbildningen. Studenterna i centrum: Studenterna ska vara aktiva och bygga upp kunskap utifrån sina egna förutsättningar. De ska ta ansvar för sitt lärande och för hur de behandlar sina medmänniskor. Variationsrik, målinriktad undervisning: Pedagogik och examinationsformer ska präglas av mångfald. Undervisningen ska ha tydliga mål, som avspeglas i examinationen. Analys och reflektion: Genom att diskutera och fundera över arbetssätt och resultat ska studenterna utveckla sin förmåga att tänka kritiskt och se sammanhang. Hållbar utveckling 1 : Studenterna ska utbildas till att möta samhällets nuvarande och kommande behov av biomedicinsk laboratorievetenskap på ett sätt som är hållbart ur ett långsiktigt och globalt perspektiv. Forskningsprocessen ska användas som metafor för undervisning och lärande 2. All undervisning ska bedrivas utifrån vad forskning om lärande visat sig vara mest effektivt. För utbildningar med yrkesexamen ska, förutom kravet på vetenskaplighet, professionen ställas i fokus under hela utbildningen. Forskningsanknytningen ska finnas med i KIs utbildningar från utbildningsstarten. (Ur Utbildningsstrategi 2009-2012, KI) 1 Högskolelag (1992:1434) SFS nr: 1992:1434, 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. 2 Håkan Hult, Forskningsprocessen som metafor för undervisning, CUL-rapporter: Nr 2, Linköpings universitet. Forskningsprocessen som metafor för undervisning och lärande innebär bland annat att kunskap konstrueras på ett sätt som liknar forskning, dvs. undervisningen innehåller problemformulering, analys och värdering, och sker i interaktion med andra människor med verkligheten som utgångspunkt.
3 / 5 Programmets övergripande pedagogik Biomedicinsk analytikerprogrammet är en utbildning som leder till kombinerad yrkesexamen som biomedicinsk analytiker och kandidatexamen, vilket öppnar möjlighet till fortsatta studier på magister-, master- och doktorandnivå. Yrkesanknytningen finns med redan från första terminen, som innehåller laboratoriediagnostik och fysiologisk diagnostik. Under hela utbildningen varvas teori med laborationer. Studenterna tränas i att ta ansvar för sina analyser och arbeta på ett kvalitetssäkert sätt i enlighet med GLP (good laboratory practice). Integreringen mellan basvetenskap och yrkesutövning förstärks ytterligare under de verksamhetsförlagda kliniska kurserna under senare delen av utbildningen Forskningsanknytningen finns med i utbildningen redan från start, och är allra starkast under examensarbetet då studenterna aktivt bedriver forskning i en forskargrupp eller på ett kliniskt laboratorium. Genom hela programmet sker undervisningen i huvudsak på svenska med kurslitteratur på engelska. Syn på lärande Lärandeaktiviteter: Det ska finnas ett tydligt samband mellan kursmålen, undervisnings-aktiviteterna och examinationen (constructive alignment). Under kursens gång ska studenterna få återkoppling av lärarna. Det förekommer en mångfald av undervisningsformer och källor till kunskap inom programmet, vilket gör att studenternas olika inlärningsstilar kommer till sin rätt. Variationen bidrar också till att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande och förmåga att värdera information. Föreläsningar ska i möjligaste mån vara interaktiva, och ses som en introduktion till studenternas eget konstruerande av kunskap, som sker med hjälp av litteraturstudier, praktiska moment eller instuderingsuppgifter. Programmet har ett stort inslag av grupparbeten, t ex i form av laborationer vid praktiska kurser eller problembaserat lärande vid teoretiska kurser. Genom att interagera med varandra arbetar studenterna på ett sätt som liknar yrkeslivet efter utbildningens slut. Det ger också förståelse för den mångfald och dynamik som förekommer i en grupp, samt träning i att behandla medmänniskor med respekt och hänsyn i enlighet med diskrimineringslagen 3. Reflektion enskilt och i grupp ska utveckla studenternas förmåga till analys, syntes och kritiskt tänkande, och leder till att kunskap sätts in i ett sammanhang. Flera kurser innehåller moment där studenterna kritiskt granskar varandras arbeten (peer assessment). Under hela utbildningen skriver studenterna egna arbetsböcker som stöd för lärande och reflektion vid de laborativa och kliniska kurserna. 3 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lag 2008:567
4 / 5 Arbetsböckerna innehåller metodbeskrivning, resultat, felkällor och personliga tankar kring hur arbetet gick. Lärare och handledare ska ge feedback på innehållet i arbetsböckerna. Vetenskapliga artiklar ska ingå som undervisningsmaterial under hela utbildningen. Det stimulerar studenterna till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, och ger en inblick i hur forskningen bidrar med ny kunskap som kan användas i den kliniska verksamheten. Examinationen ska stimulera till långsiktigt lärande som baseras på förståelse och därigenom bidrar till djupinlärning. Examinationsformerna skiljer sig åt mellan olika kurser, och kan utgöras av traditionell skriftlig tentamen, hemtentamen, muntlig examination eller tvärgruppsredovisningar vid teoretiska kurser, praktiska prov vid laborativa kurser och arbetsböcker vid kliniska kurser. Vid de flesta kurser tillämpas tregradig betygsskala. Studenternas roll: Programmet ska stimulera till och ge utrymme för att studenterna är aktiva, kunskapssökande och tar ansvar för sitt eget lärande. Studenterna integrerar ny kunskap med vad de visste tidigare (konstruktivism), var och en utifrån sina egna förutsättningar. Som stöd finns lärarna, men också resurser i form av datasalar, bibliotek, språkverkstad och studievägledare. Genom att vara aktiva vid studentråd och kursvärderingar har studenterna möjlighet att påverka kursernas innehåll och pedagogik och är på så sätt delaktiga i utvecklingen av undervisningen. Programmets strävan är att studenterna i samspel med varandra, med lärare och med personal i den verksamhetsförlagda utbildningen ska ges möjlighet att växa både yrkesmässigt och personligt. Lärarnas roll och kompetens: Lärarna ska organisera och stödja studenternas intellektuella och praktiska lärande på den nivå de befinner sig. De ska verka för att studenterna uppnår kunskapsmålen och tränar förmågan att arbeta både självständigt och i grupp. Lärarna ska ge återkoppling på utfört arbete under kursens gång och i samband med examinationen. Alla kursansvariga lärare ska ha genomgått pedagogisk grundkurs vid Center for Medical Education (CME) eller motsvarande. Kursansvarig lärare ska verka för kontinuerlig utveckling av den egna kursen i samverkan med lärare och studenter. Studentråd och kursvärderingar utgör en del i det arbetet. Utvärdering av kurserna inom programmet sker också på såväl programnivå som institutionsnivå. Pedagogik-möten som tar upp aktuella pedagogiska frågeställningar eller dilemman och är öppna för alla lärare inom programmet hålls regelbundet. Kompetensutveckling sker kontinuerligt genom att lärare deltar i pedagogikaktiviteter vid Institutionen för laboratoriemedicin, och i workshops och kurser som ges vid CME, Karolinska Institutet, eller vid andra lärosäten. Utveckling av pedagogiken ska också ske genom att programmet driver pedagogiska utvecklingsprojekt. Programmets pedagogik-promotor arbetar med riktade pedagogiska frågeställningar, är sammankallande till pedagogik-möten och fungerar som stöd till lärare och adjungerade kliniska adjunkter. Pedagogikpromotorn ska stimulera till öppenhet och nytänkande som leder till hög undervisningskvalitet.
5 / 5 Verksamhetsförlagd utbildning De kliniska kurserna utgör ett viktigt steg i progressionen i utbildningen där studenternas yrkesidentitet utvecklas och stärks. Den verksamhetsförlagda utbildningen innebär i ännu högre grad än tidigare under utbildningen en integrering av basvetenskap och klinisk tillämpning. Till en del är den interprofessionell, genom att studenterna möter olika yrkeskategorier som samverkar med biomedicinska analytiker. För att stärka KIs koppling till den verksamhetsförlagda utbildningen finns på de flesta klinikerna en biomedicinsk analytiker som är adjungerad klinisk adjunkt (AKA), och som ska svara för att studenten sätts i fokus. AKAn planerar utbildningen tillsammans med klinikens lokala handledare och är deras stöd i pedagogiska frågor. Som länk mellan KI och laboratorieverksamheten samarbetar AKAn även med programmets lärare t ex vid examination av kliniska kurser och för att ge återkoppling om förändringar av innehållsmässig och strukturell natur som sker ute i laboratorieverksamheten. Utöver praktiska och teoretiska kunskaper ska den verksamhetsförlagda utbildningen sträva efter att studenternas etiska medvetenhet utvecklas. Tankar kring etik bör identifieras och diskuteras med de etiska riktlinjerna för biomedicinska analytiker 4 som grund. Under den verksamhetsförlagda utbildningen finns det möjlighet att delta i internationellt utbyte och genomföra klinisk kurs i ett annat land. Examensarbete Under examensarbetet ska studenterna arbeta självständigt med ett projektarbete på ett forsknings- eller kliniskt laboratorium, och lära sig att planera, genomföra och redovisa ett forskningsprojekt inom huvudämnet Biomedicinsk laboratorievetenskap. Under arbetet integrerar studenterna teoretiska och praktiska kunskaper som förvärvats tidigare under utbildningen och tränar förmågan att laborera, söka litteratur, dokumentera, utvärdera och sammanställa resultat i rapportform. Genom diskussioner med handledare och andra medarbetare utvecklar studenterna sitt kritiska tänkande och vetenskapliga förhållningssätt. 4 www.ibl-inst.se/ibltemplates/commonarticle 148.aspx