Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Relevanta dokument
Åldrande & boende - en översikt

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Hur köket kan planeras bättre för äldre

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Att göra rätt från början

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Värdet av tillgänglighet

Ämnesordsmöte Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

Vad tycker du om ditt äldreboende?

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand.

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Att göra rätt från början

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Vi blir också äldre 14 november Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild

Ohälsa vad är påverkbart?

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

Brukarrevision Stöd- och serviceboende Myntgatan i Hallehuset Lundby SDF

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Frågeområde Funktionshinder

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Ansökan om färdtjänst

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Tillgänglig arbetsmiljö

Checklista för tillgängliga vallokaler och röstningslokaler

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Att tänka på för en säkrare hemmiljö och vardag! Informationsbroschyr om brandsäkerhet och förebyggande av fall.

Hur många är ni som besvarar enkäten?

Tillgänglig arbetsmiljö

Goda vanor för att förebygga fallskador

Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Brukarrevision. Kumleskärsgatan Stöd- och service boende Västra Göteborg

Staden ska funka för alla

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Strategi för en äldrevänlig stad

IBIC. Therese Lindén planeringsledare för IBIC Göteborgs Stad fd socialt ansvarig samordnare Kungsbacka kommun

Betydelse nivå. Funktionshindersperspektivet. Inkludering

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Miljökomponenten, det fullständiga instrumentet Housing Enabler. Susanne Iwarsson & Björn Slaug 2010.

HUR SÖKER JAG BISTÅND/INSATS? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

Delaktighet (även) på äldre dar - så kan stödet i vardagen förändras

Ansökan om färdtjänst

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Innehållsförteckning

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen. S. Iwarsson, P-O. Hedvall, H. Jönson, A. Malmgren Fänge, T. Mattsson & S.

Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker

Vad tycker du om din hemtjänst?

Produktdagar. 17 november 2011, Borås

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Här kan du ta del av. enkätens resultat

ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Kommissionen för jämlik hälsa

Vad tycker du om ditt äldreboende?

Enkelt avhjälpt i lokaler

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Digital teknik som social stimulans för äldre

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Tillgängliga verksamheter i en stad för alla

Uppföljningsintervju. Del A v Denna sida ifylls av intervjuaren, om möjligt före intervjun

Transkript:

http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON

Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65 års ålder: Män 18 år, kvinnor 21 år Tredje åldern = yngre äldre vid god vigör som lever ett aktivt och självständigt liv Fjärde åldern = äldre äldre, funktionsnedsättningar leder till behov av hjälp, vård och omsorg

Aktivt & hälsosamt åldrande Viktigast är fysisk och kognitiv hälsa och funktion samt fritidsaktiviteter och sociala kontakter Hälsan är inbäddad i den vardagliga kontexten Hälsa är lika med delaktighet i samhället

Forskning om samspelet människamiljö Tillgänglighet & användbarhet Säkerhet & trygghet Normer, attityder, kunskap & kultur Mobilitet Aktivitet & delaktighet INDIVID GRUPP BEFOLKNING BOSTAD NÄRMILJÖ SAMHÄLLE

Forskning om funktionshinder & rehabilitering Styrka, rörlighet & balans Kognition Vardagens utmaningar Tekniska hjälpmedel med mobilitet, aktivitet, delaktighet & hälsa som mål!

Forskningsteman Hälsosamt åldrande Åldrande & boende Åldrande & offentliga miljöer Åldrande & funktionshinder

Miljöutformning enligt standard

Miljöhinder i praktiken. Inomhus; trappor: Avsaknad av ledstänger (krävs vid båda sidor) För korta ledstänger Visuellt mönster kamouflerar trappstegen

Vanligaste tillgänglighetsproblemen? Det är kombinationen av miljöhinder och profilen av funktionella begränsningar som vållar tillgänglighetsproblem inte miljöhindren i sej Högt monterade köksskåp Inga stödhandtag i hygienrum Inga bänkar utanför bostaden Badkar Ojämna gångvägar utomhus

Vilka miljöhinder är värst? Användning av rollator och nedsatt balans bidrar mest till att miljöhinder blir tillgänglighetsproblem Avsaknad av ledstänger i trappa vid entrén är relaterat till ökad risk för död Bland personer med Parkinsons sjukdom vållar miljöhinder utomhus och i entréer mer problem än för äldre i allmänhet

Risker för att falla? Att använda käpp eller kryckkäpp Att ha mer tillgänglighetsproblem där man bor Att själv tycka att bostaden är mindre användbar när det gäller de dagliga aktiviteterna

Varför flyttar äldre? Yngre äldre flyttar oftare till någonting - äldre äldre flyttar oftare från någonting Att bo i villa, uppleva sej som funktionellt självständig men behöva hjälp med städning = flytt till annan vanlig bostad Att ha nedsatt kognition, behöva hjälp med matlagning och bo där det finns tillgänglighetsproblem = flytt till äldreboende

Jag skulle inte klara mej särskilt bra utan rollatorn, det är jag säker på. Jag måste ha rollatorn är helt nödvändig för mej, jag kan använda den till mycket, inte bara för att gå.

Vad bygger allt detta på? Studier baserade på siffror och statistik enkäter, strukturerade intervjuer, bedömningsinstrument, observationsprotokoll Studier baserade på samtal och observationer med äldre djupintervjuer, fallstudier, fokusgruppsintervjuer, deltagande observationer Studier baserade på blandade metoder För att förstå åldrandet krävs olika perspektiv & longitudinella studier

Forskningsbaserad dialog med brukare och intressenter för praktisk tillämpning

Tack för uppmärksamheten! susanne.iwarsson@med.lu.se http://www.med.lu.se/case