Särskild utsatthet - våld mot missbrukande kvinnor 2014-09-10
12.30 Pass 1 14.00 Fika 14.30 Pass 2 16.00 Gemensam avslutning
Eftermiddagens innehåll Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer pratar jag om? Varför särskilt utsatta? Våldet mot missbrukande, hemlösa kvinnor En inblick i kvinnornas liv Språkets betydelse och om att göra motstånd Vad kan vi göra?
Hemlöshet Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden.
Boendeformer 2011 Antal Offentliga utrymmen/utomhus 280 Tält 50 Husvagn/camping 250 Härbärgen/akutboende 1100 Hotell/vandrarhem 1100 Tillfälligt logi (jour/korttid/lågtröskel) 1400 Skyddat boende 430 Kategoriboende 3300 Referensboende/träningslgh 2200 Försökslgh/socialt-/kommunalt kontrakt 11 700 Institutionsboende (utskrivning inom 3 mån) 1700 Kriminalvårdsanstalt/häkte (utskrivning inom 3 mån) 710 Ofrivilligt hos familj/släkt 2600 Ofrivilligt boende hos vänner/bekanta 2300 Tillfälligt andrahandskontrakt, kortare än 3 mån, hos privatperson 560 Tillfälligt inneboende, kortare än 3 mån, hos privatperson 1400 Annat 1600 SUMMA inkl bortfall 34 000 Socialstyrelsen 2011
Hemlösheten i Göteborg Egen bostad på ordinarie 13 17 Lgh med andrahandshyresavtal 32 47 Inneboende 91 103 Fängelse/sjukhus/HVB/SIS- Hotell eller vandrarhem 0 29 30 43 2014 2013 Jour- eller korttidsboende 186 182 Stöd- och habiliteringsboende 71 84 Träningsboende 35 32 Referensboende 129 151 Sover mer ute än inne 49 81 0 50 100 150 200 BoInvent 2014
Våld Psykiskt Fysiskt Sexuellt Ekonomiskt Materiellt Försummelse Latent
Särskilt sårbar grupp varför? Omvärldens syn Rädsla för att avslöjas/avslöja Svårt att få hjälp och dåliga erfarenheter Också förövare? Tillgängliga Beroendeställning Mannen är också ett skydd Fler förövare Har ofta kontakt med myndighet våldet kan upptäckas!
Det idealiska offret en person eller kategori av individer som när de drabbas av brott lättare får fullständig och legitim status som offer Nils Christie Offret är svagt Offret är upptaget med ett respektabelt projekt Hon är på en plats hon inte kan klandras för att vara på Gärningsmannen är stor och ond Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret
Erfarenhet av manligt våld 91% av kvinnorna i studien hade erfarenhet av manligt våld (98% hemlösa / 83% bostad) (känslomässigt våld (psykiskt, ekonomiskt, materiellt), fysiskt våld, sexuellt våld, tvingade att utföra kriminella handlingar) 120 100 95 100 80 60 40 63 51 Kv m bostad Hemlösa 20 0 Fysiskt Psykiskt Sexuellt Tvingad t krim handl Karolinska Institutet Ulla Beijer, Christina Scheffel Birth, Britt af Klinteberg: Mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem
84 % av de hemlösa kvinnorna hade upplevt ett oräkneligt antal våldshändelser
Våld från vilka män?(%) Ulla Beijer m.fl
Uppväxtförhållanden (%) Ulla Beijer m.fl
Missbruk, hemlöshet och våld fan morsan låg ju och sov hon var ju dyngrak när man kom hem så att man hade den som en snuttetrasa bara så somnade man Jag var blind. Eller jag blev kuvad, jag vet inte, jag vet inte hur jag ska uttala det. Han liksom änna bestämde eh liksom för att orka med, det är också för att orka med, ja lika bra att supa då för fan. Hemlöshet Missbruk Våld jag var ju nästan alltid berusad eller påverkad liksom änna, annars hade jag inte klarat av det tror jag inte. ( Nej ) Man bedöva sig lite. ( För att fixa att göra det? ) Ja. För så jävla roligt var det väl inte egentligen. Det var att koppla bort tankarna och tänka på annat då.
Normaliseringsprocessen Och under alla år som gått så har jag barrikaderat mig själv genom att trixa med han, vara med han då. Så jag har ju inte skaffat några kontakter, vänner, ingenting. Våld/Värme och sen dom andra killarna, det är klart man har fått sig en örfil så där men det är ingenting som man, okej mer så. mamma fick stryk så ville jag inte att lillbrorsan skulle se det för han var liten, har var fem år yngre än vad vi Så jag skyddade han. Och då mamma drog iväg och då var det alltid jag som fick stryk sen när han hittade oss Isolering Kontroll Och man trodde väl inte det att ens pappa skulle röra en. Men han ville aldrig ligga med mig eller nånting sånt där men han rörde mig när jag låg och sov och såna där saker. Tog amfetamin med min mamma och pappa första gången när jag var tretton år.
Ja, under den tiden jag knarkade, när jag var ensam då. Inte hade nån relation. Då är det några gånger typ man fick vad fan, fick lägga upp sig för tjack. är jag kåt så ska du ställa upp alltså, så är det. Jag sa till honom vad fan får du ut utav det? Men det var bara att lägga sig så. Usch. Sexuellt våld Jag var väl relativt kär i han så så var det inte så, han ville ha mycket sex kommer jag ihåg. Så här i efterhand kan jag tycka att jag blev utnyttjad. Men just då kanske jag inte tyckte det. så räknar dom det som ett vanligt ligg liksom. Fast dom har blivit våldtagna.
Motstånd liksom våld måste förstås i sitt sammanhang
Det ständigt närvarande motståndet Öppet trots är den minst vanliga formen av motstånd. Ofta pågår motståndet enbart inom personen själv. Motstånd handlar ofta om att bevara sin värdighet, även om man riskerar ytterligare våld. Personens egna motståndslogik kan endast förstås om man tar förövarens strategier och den sociala responsen offret får och förväntas få i beaktande. Fritt översatt från Allan Wade
En första beskrivning av sexuellt våld Han följde efter henne på trottoaren. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Han drog henne mot buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade henne nedvärderande saker. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben och drog av dem. Han övermannade henne och våldtog henne. Fritt översatt från Allan Wade
En andra beskrivning av sexuellt våld Han följde efter henne på trottoaren. Hon skyndade på. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Hon flyttade åt sidan. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Hon rullade på marken för att komma undan. Han drog henne mot buskarna. Hon grabbade tag i rötterna till ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Hon började skrika. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Hon slutade skrika. Han kallade henne nedvärderande saker. Hon sa, du vill inte göra det här. Du vill inte skada mig. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Hon vände bort sitt ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Hon spände ut magen så att han inte skulle kunna knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben för att dra av dem. Hon korsade sina anklar så att han inte kunde dra av hennes byxor. Han övermannade henne och våldtog henne. Hon blev stel som en pinne för att undvika skada och försvann någon annanstans i sitt huvud. Fritt översatt från Allan Wade
Han följde efter henne på trottoaren. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Han drog henne mot buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade henne nedvärderande saker. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben och drog av dem. Han övermannade henne och våldtog henne. Han följde efter henne på trottoaren. Hon skyndade på. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Hon flyttade åt sidan. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Hon rullade på marken för att komma undan. Han drog henne mot buskarna. Hon grabbade tag i rötterna till ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Hon började skrika. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Hon slutade skrika. Han kallade henne nedvärderande saker. Hon sa, du vill inte göra det här. Du vill inte skada mig. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Hon vände bort sitt ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Hon spände ut magen så att han inte skulle kunna knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben för att dra av dem. Hon korsade sina anklar så att han inte kunde dra av hennes byxor. Han övermannade henne och våldtog henne. Hon blev stel som en pinne för att undvika skada och försvann någon annanstans i sitt huvud. Fritt översatt från Allan Wade
Vad är skillnaden mellan de två beskrivningarna? Vilken beskrivning är mest komplett och riktig? Vad lär vi oss om offret i den första beskrivningen? Vad lär vi oss om offret i den andra beskrivningen? I vilken beskrivning framträder det avsiktliga i våldet tydligast?
Språkets betydelse för förståelsen av våld Naming involves making visible what was invisible, defining as unacceptable what was acceptable and insisting that what was naturalized is problematic. Liz Kelly Att benämna innebär att synliggöra det som var osynligt, definiera som oacceptabelt det som var accepterat och insistera på att det som var naturligt är problematiskt.
Ensidig tvingar sin mun mot hennes kyss Ömsesidig kvinnomisshandel våldsam relation/familjevåld/lägenhetsbråk påtvingad vaginal penetration sex, samlag slag, attack, misshandel bråk, konflikt, gräl mobbning på arbetsplats personalkonflikt invasion, folkmord krig, konflikt internationell våldtäkt av barn sexturism, sex med underårig Fritt översatt från Allan Wade
Utdrag ur Aftonbladet 2013-09-27 De sex pojkarna är skyldiga till grov våldtäkt, menar åklagare, målsägarbiträde, Solna tingsrätt och en 15-årig flicka som inte längre vågar gå ut när det är mörkt. 2 mars 2013 kom den 15-åriga flickan till festen i Tensta i Stockholm vid 20-tiden på kvällen. Mot slutet av festen var det bara flickan och hennes kraftigt berusade kompis kvar i lägenheten tillsammans med sex, för henne okända pojkar som kom in, låste rummet, tog hennes mobiltelefon och drog av henne kläder. Hon kände dödsfruktan, säger hennes advokat Magnus Eriksson, som menar att flickan inte vågade göra motstånd av rädsla för pojkarna och i stället låg blickstilla. Efter det första samlaget gick pojken ut. De andra pojkarna berättar i förhör att de stod utanför rummet och väntade på sin tur. En efter en hade de sex med flickan. Flickan ska ha sagt nej flera gånger, tagit på sig kläderna och varit på väg att gå när hon puttades ned i sängen och kläddes av. Men enligt domen räckte inte det: Hon kan mycket väl ha sagt nej, men även om det varit så blir det inte per automatik våldtäkt. Så kallat tjatsex är inte något som faller inom våldtäkt. De samlag som ägt rum kan mycket väl ha skett mot hennes uttryckliga vilja men om det inte varit utnyttjande av ett hjälplöst tillstånd är det inte våldtäkt, säger domaren Sven Jönson.
Utdrag ur Aftonbladet 2013-09-27 De sex pojkarna är skyldiga till grov våldtäkt, menar åklagare, målsägarbiträde, Solna tingsrätt och en 15-årig flicka som inte längre vågar gå ut när det är mörkt. 2 mars 2013 kom den 15-åriga flickan till festen i Tensta i Stockholm vid 20-tiden på kvällen. Mot slutet av festen var det bara flickan och hennes kraftigt berusade kompis kvar i lägenheten tillsammans med sex, för henne okända pojkar som kom in, låste rummet, tog hennes mobiltelefon och drog av henne kläder. Hon kände dödsfruktan, säger hennes advokat Magnus Eriksson, som menar att flickan inte vågade göra motstånd av rädsla för pojkarna och i stället låg blickstilla. Efter det första samlaget gick pojken ut. De andra pojkarna berättar i förhör att de stod utanför rummet och väntade på sin tur. En efter en hade de sex med flickan. Flickan ska ha sagt nej flera gånger, tagit på sig kläderna och varit på väg att gå när hon puttades ned i sängen och kläddes av. Men enligt domen räckte inte det: Hon kan mycket väl ha sagt nej, men även om det varit så blir det inte per automatik våldtäkt. Så kallat tjatsex är inte något som faller inom våldtäkt. De samlag som ägt rum kan mycket väl ha skett mot hennes uttryckliga vilja men om det inte varit utnyttjande av ett hjälplöst tillstånd är det inte våldtäkt, säger domaren Sven Jönson.
Social respons Hur familj, vänner, professionella och övriga samhället reagerar när våldet avslöjas. Den sociala responsen påverkar: Offrets stressnivå PTSD, psykisk ohälsa, missbruk, självskadebeteende Hur snabbt våldet avslöjas Offrets samarbetsvillighet med auktorieter Att förövare medverkar Att offret inte går tillbaka till förövaren Fritt översatt från Allan Wade
Socialtjänstlagen 5 kap. 11 Till Socialnämndens uppgift hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämndens skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Vad kan vi göra? Benämn Använd rätt ord Ställ frågor Lyft motståndet Se kontexten Var den som ger social respons till den drabbade Genom att frågor ställs om eventuellt våld ges kvinnan en möjlighet att berätta om en utsatthet som annars riskerar att förbli okänd Att ställa frågor om våld innebär att du som personal visar att du är beredd att lyssna när kvinnan är redo att berätta Även om det inte finns några insatser att erbjuda, är det inget skäl för att låta bli att fråga om våld
Tack! Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50 sofia.kuldius@socialresurs.goteborg.se