NTFs årsberättelse 1998

NTFs årsberättelse 1998

NTFs årsberättelse 1998 NTF mobiliserar för kravställarrollen Ny verksamhetsidé fastställd av kongressen På NTFs kongress i april 1998 fastställdes slutgiltigt NTFs nya verksamhetsidé efter flerårigt utvecklingsoch rådslagsarbete. Verksamhetsidén visar tydligt på NTFs nya roll som opinionsbildare och kravställare. NTFs mål är att skapa opinion för rätten till en trygg och säker trafik där ingen accepterar att någon dödas eller skadas allvarligt. NTF ska öka både människors vilja att ställa krav och deras förmåga att själva bidra till varaktiga förändringar. NTF ska medverka till att ge insikt om trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan. Samlad NTF organisation med nya stadgar Under 1998 fastställdes också NTFs nya stadgar. De nya stadgarna skapar förutsättningar för en demokratiskt sammansatt organisation som reglerar samspelet mellan NTF-förbunden (som betraktas som en De fem trafiksäkerhetsområden som prioriteras i inriktningen är: 1. Sänkta hastigheter 2. Trafiksäkrade transporter 3. Trafiknykterhet 4. Ökad bilbältesanvändning 5. Ökad cykelhjälmsanvändning De fem viktigaste metodområdena i inriktningen är: 1. Ett starkt och oberoende NTF 2. Ett synligt NTF 3. Ett utvecklat nätverk 4. Kunskapsutveckling och erfarenhetsåterföring 5. Konsumentinformation. del av organisationen), och de centrala medlemsorganisationerna. Stadgarna är ett reslutat av samma utvecklingsarbete som givit den nya verksamhetsidén och är liksom denna djupt förankrad i hela organisationen. Verksamheten inriktad mot 5 områden och 5 metoder En viktig del som håller samman NTF förutom verksamhetsidé och stadgar är den planerings och samrådsprocess som genomförs i hela organisationen inför kommande års verksamhet. I planeringsprocessen skapas den inriktning som ligger till grund för verksamhetsplanerna i alla delar av organisationen. En sådan inriktning fastställdes för första gången på kongressen 1998. Arbetet med verksamhetens inriktning fick en extra stor betydelse genom den helt nya finansiering av verksamheten som skapades under vintern 1997/98. Trots att inriktningen skulle ligga till grund för den planerade verksamheten 1999 fick den stor betydelse för verksamheten 1998. II

Regeringen ger NTF uppdraget som oberoende opinionsbildare Nollvisionen är grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Nollvisionen innebär medborgarnas rätt att kräva en säker trafik. NTF accepterar rollen att på regeringens uppdrag bedriva oberoende och saklig opinionsbildning på nationell, regional och lokal nivå. Riksdagen har fastställt att Nollvisionen ska vara det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. Målet innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Under de senaste åren har antalet trafikdödade inte minskat, 1998 dödades 540 personer i trafiken. Ska målet nås krävs både utökade insatser och en koncentration till de mest effektiva åtgärderna. NTF verkar för nollvisionen enligt sin verksamhetsidé. NTF verkar för att bestående förbättringar görs i vägtransportsystemet, att fordon utrustas med trafiksäkerhetsutrustning och att trafiksäkerhetsprodukter på marknaden utvecklas och håller hög säkerhetsstandard. NTF verkar också för bestående förändringar genom att påverka lagstiftare och andra beslutsfattare. NTFs starka profilering som oberoende kravställare och opinionsbildare har skapat förutsättningar för en ny finansieringsmodell. Regeringen anslog, i regleringsbrevet 1998, 65 miljoner kronor till NTFs oberoende och sakliga opinionsbildningsarbete. De av regeringen anslagna medlen motsvarade större delen av den verksamhet som tidigare upphandlats av Vägverket både centralt och regionalt. Ett avtal upprättades med Vägverket där man förband sig att upphandla verksamhet från NTF till en nivå som tillsammans med regeringsanslaget skulle motsvara 1997. Den samlade omsättningen i hela NTF-organisationen var 147 miljoner kronor varav regleringsbrevet svarade för 65 miljoner kronor och Vägverkets upphandling för 40 miljoner kronor. Övrig omsättning kommer från landsting, kommuner, försäkringsbranschen och från försäljning av varor och tjänster. Planeringsförmågan utsatt för stora prov Den nya inriktningen av verksamheten och den därmed sammanhängande finansieringen har ställt höga krav på organisationen under året. Planeringsarbetet har blivit ett avancerat fördelnings- och budgeteringsarbete. Under januari och februari genomfördes ett intensivt arbetet för att skapa verksamhet i hela NTF enligt de nya riktlinjerna. Regionala möten genomfördes kring inriktningen och hela organisationens samlade projektplaner sammanställdes och diskuterades. Verksamheten har följts upp och redovisats per halvår respektive helår. Även under hösten har ett intensivt planerings och utvecklingsarbete genomförts med regionala och centrala möten och konferenser. Gemensamma diskussioner har också förts med Vägverkets regioner, för att påverka dessa att stödja NTFs nya roll och verksamhetsinriktning. Höstens arbete som huvudsakligen handlat om verksamheten 1999 har fokuserat på organisationens olika roller och därmed sammanhängande besluten om fördelning av resurser och verksamhetsansvar. NTFs årsberättelse 1998 III

NTFs årsberättelse 1998 Opinionsbildning NTF leder mediadebatten Såväl identitet som legitimitet förutsätter att man syns. Som avsändare av budskap, skapare av opinion och kravställare måste NTF vara känt liksom organisationens roll och uppgift. Medborgare, myndigheter och företag ska ha förtroende för NTF och dess förankring hos svenska folket. NTF ska synas som samarbetsorganisation för sina medlemsorganisationer och som egen avsändare. NTF ska bli känt genom att varje aktivitet ska granskas ur synlighetsperspektivet och genom en intensivare press- och mediabearbetning. Under 1998 deltog NTF aktivt i mediadebatten. Debattartiklar i de stora dagstidningarna, intervjuer i nyhetsprogram liksom bearbetning av media i olika former skapade ett starkt intresse för NTF som opinionsbildare och konsumentupplysare. Med mediaarbetet i botten påbörjades arbetet att ge NTFs logotype en förändrad innebörd som stämmer med NTFs nya roll som opinionsbildare och konsumentupplysare. Förändrad mediastrategi gav trafiksäkert resultat I augusti blev NTFs beslut att begära omprövning av en allvarlig olycka vid en motorvägsöverfart mellan Köping och Arboga huvudnyhet i Rapport. Inslaget fick många efterföljare i andra media. I november inträffade en allvarlig trafikolycka utanför Sala. Genom en aktiv mediabearbetning intervjuades NTFs VD i såväl Rapport som Aktuellt och TV4 Nyheterna och förde fram kravet om obligatoriska vinterdäck. Efter den svåra olyckan utanför Smedjebacken väckte NTF frågan på nytt i TV4 Nyheterna. Näringsminister Björn Rosengren lovade ta fram redan befintlig utredning och lagförslag och ge frågan prioritet för att en lag om vinterdäck blir verklighet från och med nästa vinter. I december fick en NTF-utredning om den tunga trafikens inblandning i dödsolyckor stort utrymme i Rapport och andra media. Det skapade en ny debatt om att radikala åtgärder måste till för att minska antalet dödsolyckor mot tung trafik. Information för livet På temat Information för livet har en rad publikationer tagits fram med olika teman, t ex Hastighet, Säkra bilar, Synbarhet och Ställ krav!. Samtliga foldrar, som anknyter till Nollvisionstanken, har använts i utåtriktade aktiviteter inom NTF-organisationen men också av andra aktörer. Flera hundratusen exemplar av foldrarna har nått allmänheten och dem som arbetar professionellt med trafiksäkerhet. Foldrarna har använts framför allt i samband med utåtriktade aktiviteter. Trafiksäkerhetsfrågor lockade 1200 tävlande Mässor, seminarier, utbildningsdagar, trafiksäkerhetsdagar och liknande aktiviteter är goda tillfällen för kvalitativ, direkt och långsiktig påverkan av människor. På mässan Kommunal Teknik hösten 1998 i Stockholm deltog NTF med olika aktiviteter. Under drygt tre dagar hade NTF personlig kontakt med 1200 personer som fick svara på frågor om t ex hastighet och stoppsträckor. Budskapet gick hem och montern blev mässans mest besökta. Tävlingar av liknande karaktär och teater med Trafik-Trolle från Barnens Trafikklubb och Alfons Åberg lockade många människor till det arrangemang som genomfördes i samarbete med alla IKEA-varuhus och ICA Maxis stormarknader runt om i landet. IV

Nätverk 26.000 frivilligarbetare i NTFs nätverk Mobilisering av frivilligt trafiksäkerhetsarbete är en förutsättning för att uppnå Nollvisionen. Det frivilliga arbetet bedrivs av medlemmar i frivilligorganisationer, yrkesförare och andra yrkesverksamma som i sitt arbete på olika sätt kan verka för en ökad trafiksäkerhet. Arbetet bedrivs också av enskilda människor, i nätverk eller i grupp. NTF söker nya vägar att utveckla nätverk, opinionsbildargrupper, delaktighet och ansvarstagande. Agenda 21 arbetet, byalagsrörelsen och motsvarande utvecklingsarbete i exempelvis USA är inspirationskälla för nätverksutveckling. NTFs medlemmar, dubbla folkmängden NTF är samarbetsorganisation för sina medlemsorganisationers trafiksäkerhetsarbete. Medlemsorganisationerna är NTFs ägare och i medlemsorganisationerna finns NTFs största resurs. NTF har 72 medlemsorganisationer, allt från folkrörelser som Röda korset och Husmodersföreningen till åkerinäringens branschorganisationer och yrkesförarnas fackförbund. Här finns motororganisationer och frivilliga försvarsorganisationer, pensionärsorganisationer och ungdomsförbund. De flesta medlemsorganisationer har regioner, distrikt, föreningar eller kårer som i sin tur är medlemmar i NTFs länsförbund och föreningar. Dessa lokala medlemsorganisationer tillsammans med övriga lokala medlemmar utan riksförbund äger i sin tur länsförbundet och utgör dess främsta resurs. Under 1998 utförde ca 26.000 frivilligarbetare drygt 157.000 arbetstimmar utan arvode för ökad trafiksäkerhet. Det motsvarar cirka 100 årsanställda eller 40 miljoner kronor. Tack vare att många människor är med i flera organisationer, kan NTF mobilisera en medlemskader som vida överträffar Sveriges folkmängd. NTF kan också samla specialorganisationer för i stort sett varje trafiksäkerhetssituation. Under 1998 bildades nya nätverk med totalt 8.000 personer. Därtill skall läggas ett ungdomsnätverk som under året nått 11.000 ungdomar med information. Förutom ungdomar finns föräldrar, föreningar, medlemsorganisationer, representanter från kommuner och landsting representerade i nätverken. NTFs länsförbund har nått ut till 900 kravställargrupper med information och utbildning och givit stöd vid krav på myndigheter. Varje grupp följs upp och dokumenteras. I Skåne fanns t ex vid årsskiftet 1998/99 66 kravställargrupper fördelade på 21 kommuner. Grupperna har fått rangordna de trafikproblem de upplever som viktigast att åtgärda. Intressant är att notera att 4 av de 11 listade problemen handlar om hastighet, t ex hastighet/ trafikmiljö genom samhälle, vid skola, i bostadsområde och på 70-väg. Andra trafikproblem är t ex skolskjuts, brist på cykelvägar och tung trafik. NTFs årsberättelse 1998 V

NTFs årsberättelse 1998 Pensionärsorganisationerna ett gigantiskt nätverk 1,5 miljoner medlemmar i sex pensionärsorganisationer utgör tillsammans ett nätverk med aktiva människor. Inom varje organisation finns mellan 25 och 50 regionala och mer än 1 000 lokala trafiksäkerhetsombud spridda över hela landet. Utbildningspaketet Fit for driving, som vänder sig till äldre bilförare, lanserades hösten 1998 och har fått ett mycket positivt mottagande. Paketet som består av video, handledning och deltagarmaterial tar upp frågor som t ex mediciners påverkan, beteenden i trafiken och en handledning om hur man kan påverka beslutsfattare för en säkrare trafikmiljö. Utgångspunkten är äldres situation i trafiken. Ungdomsrörelse på frammarsch Under de ett och ett halvt år som NTF Ung funnits har rörelsen växt sig allt starkare. I stort sett varje NTF-förbund har organiserat en lokal ungdomsverksamhet som vänder sig till åldrarna 15 30 år. NTF Ungs deltagande i Skolmässan i Göteborg hösten 1998 med en egenhändigt designad monter fick stor uppmärksamhet och intresset från unga människor var markant. Ungdomar är överrepresenterade vid rattfylleribrott och därför har NTF Ung fokuserat mycket av sitt arbete på trafiknykterhet. Barn och trafik, allas angelägenhet Barn och föräldrar är angelägna och motiverade målgrupper för information och påverkan. Ett informationspaket särskilt avsett för barnhälsovården och för deras information till föräldrar producerades hösten 1998. Paketet består av en pedagogisk tavla med tillhörande foldrar som tydligt visar hur barn i olika åldrar ska sitta i bilen och vad som är viktigt att tänka på när det gäller barn och cykling. Ökat intresse för Barnens Trafikklubb Under året märktes ett ökat intresse för Barnens Trafikklubb. Medlemstillströmningen ökade och ett allt större engagemang från befintliga medlemmar kunde noteras. Barnens Trafikklubbs shop med säkerhetsprodukter är en uppskattad service hos medlemmarna. Nätverket Familjer för Nollvisionen Det stora intresset för trafiksäkerhet bland medlemmar i Barnens Trafikklubb har NTF fångat upp och skapat nätverket Familjer för Nollvisionen som har nära 4.000 medlemmar. Nätverket är ett led i NTFs opinionsbildning för säker trafik. Medlemmar i nätverket fick under 1998 ett antal informationsbrev från NTF. Informationen innehåller fakta och kunskap i syfte att ge argument i det vardagliga samtalet med familj, grannar och arbetskamrater. Nätverket utgör också en rekryteringsbas för NTFs länsförbund för skapande nya kravställargrupper kommun- eller länsvis. Nätverk för nyblivna småbarnsföräldrar I Skåne pågår sedan 1997 ett projekt som vänder sig till nyblivna föräldrar. Under tre år får föräldrarna kunskap om barn och trafik utformat på ett lätttillgängligt sätt och med tonvikt på olika åldrar, från nyfödd upp till tre år. En av grundtankarna med projektet är att föräldrarna ska initiera diskussioner om trafiksäkerhet med sin omgivning. Enkäter visar att föräldrarna efter ett tids medverkan i projektet fått ett avsevärt större medvetande kring trafiksäkerhetsfrågor. VI

Kravställargrupper Kravställargrupper, folklig mobilisering NTF ser som sin uppgift att företräda och stödja medborgarna i deras rätt till en säker och trygg trafikmiljö. För att uppnå de mål som formulerats i Nollvisionen krävs ett långtgående lokalt engagemang. NTFs roll och framtida verksamhet kommer till stor del att inriktas mot att stötta och stimulera lokalt engagemang genom bland annat så kallade kravställargrupper. Över hela landet märks en allt starkare opinion för en säkrare trafik. Grupper i bostadsområden går samman och formulerar krav till ansvariga väghållare. Framför allt handlar det om sänkta hastigheter eller åtgärder som bidrar till att hastighetsgränsen efterlevs. Pressklippskörden från 1998 förstärker intrycket av människors ökade intresse för trafiksäkerhet. Vi protesterar! I Västerbotten var kampandan för en säker och trygg trafikmiljö i topp. Hösten 1999 genomfördes en rad aktiviteter med stöd av NTF Västerbotten. Bland exemplen kan bland annat nämnas följande: I Hissjö utanför Umeå bor många barnfamiljer. En 70-väg med tung trafik går tvärs genom samhället och används av dagmammor, förskoleklasser och skola. Hissjöborna fick nog och med 120 namnunderskrifter och en kravlista för bland annat sänkt hastighet skrev man till ansvariga väghållare. I Tannsele har familjerna under många år försökt få sänkt hastighet från 70 till 50 på vägen genom samhället. Skrivelserna har varit många till både kommun och vägverk. NTFs länsförbund i Västerbotten engagerade sig i fallet och hittade ett nytt angreppssätt. Med egenhändigt gjorda plakat och flygblad demonstrerade eleverna i årskurs 5 i Sunnanå skola mot fortkörare. I Sörböle tågade elever, föräldrar och lärare i en kraftfull demonstration till kommunhuset för att protestera mot hetsig genomfartstrafik. I Vellinge i Skåne var 150 barn varje dag tvungna att passera en livligt trafikerad korsning. Föräldrar och lärare gick tillsammans och krävde fartdämpande åtgärder, t ex refuger och bullerräfflor. Med stöd från NTF Skåne har man lyckats få igenom nästan alla sina förslag. I Jönköping gick villaägare samman och krävde Barn och föräldrar vid Åbyns skola norr om Skellefteå tröttnade på bilisternas framfart. För att väcka uppmärksamhet kring den bristfälliga trafiksäkerheten målade de ett eget övergångsställe på vägen. sänkt hastighet i bostadsområdet. Villaägarna enades dessutom om en gemensam policy för det egna åkandet i området. Med policyn i handen gick man till kommunen som godkände en sänkning av hastighetsgränsen, mycket tack vare de boendes gemensamma policy. NTF Jönköpings län engagemang var ett stöd för gruppen. I Gävleborgs län finns ett hundratal grupper och enskilda människor som kräver säkrare trafik, inte minst handlar det om skolvägar och skolskjuts. I Vallsta i Hälsingland tvingades skolbarnen korsa och gå efter en 70-väg med livlig trafik. Barnen fick inte skolskjuts eftersom sträckan var kortare än tre km. Med stöd av NTF Gävleborg drev man frågan i kommunen. Att bygga en särskild gångväg ansågs bli för dyrt. Lösningen som tillfredsställde alla parter blev att kommunen lättade på kraven och erbjöd skolskjuts till de barn som bor efter vägen. Säkra vägen för säkra vägar Hur går man tillväga för att få en säkrare trafikmiljö där man bor? Frågorna till NTF har varit många från enskilda människor som vill ha ökad säkerhet men saknar kunskap om vad och hur man gör. 1998 producerade NTF ett studiematerial som vänder sig till grupper och enskilda människor. Studiematerialet behandlar fyra olika områden; säker trafikmiljö, oskyddade trafikanters situation, en handledning som i elva steg beskriver hur man kan få en förändring och hur man går tillväga för att påverka beslutsfattare och slutligen ett avsnitt om vad Nollvisionen innebär. I studiematerialet ingår också en handledning för de som vill arbeta i cirkelform. Materialet blev klart vid årsskiftet 1998/99 men var redan då mycket efterfrågat eftersom det inte finns något liknande på marknaden. Inför våren 1999 förbereds en massiv lansering mot viktiga målgrupper, som t ex studieförbund, villaägareföreningar och andra boendeföreningar. NTFs årsberättelse 1998 VII

NTFs årsberättelse 1998 Trafiksäkra transporter Trafiksäkra transporter av gods och människor en mänsklig rättighet NTF driver opinionsarbete för kvalitetssäkring av gods och persontransporter vad gäller trafiksäkerhet. Målgrupper är köpare och konsumenter av transporttjänster för att få dessa att ställa krav på leverantörer. En stor del av arbetet sker inom branschernas olika samarbetsorgan. Kvalitetssäkring av transporter är ett för NTForganisationen delvis nytt verksamhetsområde. Målgrupper är köpare och konsumenter av personoch godstransporter liksom leverantörer av transporter. Verksamheten har inriktats främst på följande: Framtagning av resepolicy. Utbildningar och stöd till medlemsorganisationer, företag och kommuner för att få dessa att fastställa resepolicy. Påverka företag i transportbranschen till att fastställa trafiksäkerhetspolicy. Påverka kommuner att upprätta avtal som ställer krav på trafiksäkerhetsåtaganden med sina entreprenörer. Lyfta fram goda exempel i media. Föreningar är en viktig målgrupp för NTF av två skäl. NTF har en naturlig förankring i förenings-sverige men framför allt kan arbetet med föreningar leda till ökad efterfrågan på trafiksäkra transporter. Om föreningar kan förmås att ställa vissa specificerade krav på en busstransport så kommer en ökad efterfrågan att märkas. Säker vinnare vinner mark Våren 1997 avslutades ett samarbetsprojekt mellan NTF och SISU där målet var att ta fram en arbetsbok om hur idrottsföreningar kan arbeta med trafiksäkerhet. Arbetsboken Säker vinnare blev klar våren 1998. Som medlem i en förening färdas man åtskilliga mil på väg till och från träning och matcher. Syftet med Säker vinnare är att utveckla trafiksäkerhetstänkandet och förebygga olyckor i samband med föreningens verksamhet. NTFs länsförbund har initierat samarbete med lokala föreningar och på flera håll är arbetet igång med att skapa trafiksäkerhet inom idrotten. Södertälje Taxi är ett av de företag som antagit en egen trafiksäkerhetspolicy. Hastighet en avgörande faktor för trafiksäkerheten Åtgärder för att minska antalet hastighetsöverträdelser är en prioriterad verksamhet inom NTF. Att ge kunskap om hastighetens betydelse är därmed en betydande beståndsdel i NTFs totalkommunikation, från utbildning till mediabearbetning. NTF har under året genomfört utbildning om hastighet i 63 medlemsorganisationer. Information har spridits via datortek, till nyckelpersoner inom kommuner, landsting och företag för vidare förankring på och i deras arbetsplatser/verksamheter. Foto: Kalle Riggare Foto: Kalle Riggare VIII

Hastighetsmätningar har utförts runt om i landet vid 500 mätdagar. Inte minst har hastigheten vid skolor utsatts för mätning. Staden, bilen och farten En ny bok om stadens trafikmiljö påbörjades 1998. Boken som ska vara klar sommaren 1999 beskriver i ord och bild hur man tänkte när bilismen tog fart och utformningen av gator och vägar fick ökad betydelse. Boken ger också en nutidsbeskrivning liksom ett framtidsperspektiv. Författare till boken är Krister Spolander, forskare med lång erfarenhet av trafiksäkerhetsfrågor. Motororganisationer med siktet inställt på trafiksäkerhet Svenska Bilsportförbundet, SBF, har träffat en överenskommelse om samarbete där ett antal mål finns inskrivna. Intressanta målformuleringar är till exempel att SBF:s medlemmar ska bli aktiva budbärare av budskap om hastighetsanpassning och att utveckla säkerhetstänkandet i SBF både inom den egna organisationen och utåtriktat så att SBF:s medlemmar blir aktiva kravställare när det gäller trafiksystemens utformning. Trafiknykterhet Utbildningssatsning kring rattfylleriets orsaker Alkohol och droger står för åtskilliga dödsfall och svåra skador i trafiken. NTF bedriver informations- och opinionsarbete för ett fortsatt starkt ställningstagande mot alkohol och droger i trafiken. Merparten av rattfylleribrotten i Sverige begås av missbrukare. NTF strävar efter att komma åt denna problematik i relation till trafik i samarbete med andra aktörer i samhället. NTF startade 1998 ett omfattande projekt om rattfylleri och kopplingen till alkoholmissbruk. Under Foto: Kalle Riggare Inom försvaret har Försvarets Motorklubb, FMK, utbildat 450 värnpliktiga och 500 civilpliktiga till trafiksäkerhetsinformatörer. Dessutom har ungefär 1.000 officerare på officershögskolan fått trafiksäkerhetsutbildning. Målet med utbildningarna är att höja riskmedvetandet främst vad gäller hastighet, whiplash, bilbälte och trafiknykterhet. Motormännens Riksförbund har satsat ytterligare resurser på trafiksäkerhet, till exempel har 46 lokalavdelningar utsett trafiksäkerhetsansvariga. Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, SMC, inledde arbetet med ett projekt där syftet är att påverka MC-förarnas beteende för att öka samspelet med övriga trafikanter och ge kunskap om riskerna med för höga hastigheter. Bilbälte + 50 liv/år Cykelhjälm + 15 liv/år Ökad användning av bilbälte kan spara 50 människoliv om året. En rad olika aktiviteter genomfördes under året för att öka bilbältesanvändningen. Inför lagen om bältesanvändning för yrkesförare som börjar gälla hösten 1999 var yrkesförare och transportsektorn viktiga målgrupper för bältesinformation. Barnhälsovården, distriktssköterskor och förskollärare fick utbildning om bilbälte, barn i bil och om cykling och cykelhjälm. Enligt bedömningar skulle en ökad användning av cykelhjälm spara 15 människoliv per år. NTF kommer att fortsätta det opinionsbildningsarbete för lag om cykelhjälm som inleddes för ett par år sedan. Motionslopp och företagskampanjer Under året har en rad aktiviteter genomförts för att få människor att använda cykelhjälm. Samarbete med företag i Cykla-till-jobbet-kampanjer, arrangemang i anslutning till motionslopp och mätning av hjälmanvändningen har genomförts på flera håll i landet. En scen ur del 2 av serien Krasch om rattfylla som gick på TV4 under senhösten. Den 15 maj 1998 genomförde polisen en stor razzia i alla EU-länder. På bilden ser vi hur polisen tar en rattfyllerist på E4:an norr om Stockholm. Foto: TV4. NTFs årsberättelse 1998 IX

NTFs årsberättelse 1998 senhösten sände TV4 en nyinspelad dokumentärserie, Krasch om rattfylla, och NTF påbörjade i anslutning till detta en utbildningssatsning kring rattfylleriet och dess orsaker. Rattfylleri är i hög grad ett missbrukarproblem. Därför riktade sig NTFs projekt till människor inom yrkeskategorier som ofta kommer i kontakt med rattfyllerister. TV4s dokumentärserie väckte stort intresse för rattfylleriproblematiken och NTF höll debatten aktuell genom en mängd aktiviteter i anslutning till programmen. Bland annat producerades en serie utbildningspaket anpassade för de yrkeskategorier som kommer i kontakt med rattfyllerister i sitt arbete, t ex Polisen, domstolar, åklagare, kriminalvård, socialarbetare och verksamma inom sjukvården. Videofilmer med studiematerial och handledning till de olika målgrupperna togs också fram liksom en spelfilm, gemensam för alla yrkesgrupper. Konsumentupplysning Var i bilen sitter tvååringen säkrast? NTF är trafiksäkerhetens konsumentombudsman. Det innebär konsumentupplysning med hög kunskap och hög tillgänglighet. I rollen som konsumentupplysare påverkar NTF aktivt produkt- och systemutformare. Inom ramen för projektet gjorde Systembolaget en större satsning på information om rattfylleri och alkoholproblem i sina butiker. Affischer i butikerna och artiklar i kundtidningen var en del av det man kunde se på Systembolaget. En annan medaktör var Folkhälsoinstitutet som bland annat producerade en hemsida med information om alkohol samt ett nytt spel om alkohol och trafik. På hemsidan kunde den som ville själv prova på att köra rattfull men bara på låtsas, givetvis. Huvudfinansiärer för utbildningsserien var Försäkringsförbundet och Vägverket. Samarbetspartners i projektet är bland andra: Systembolaget, Oberoende Alkohol Samverkan (OAS), Folkhälsoinstitutet, Rikspolisstyrelsen, MHF, Alnarådet och Frivården. Skoterklubbar fick utbildning Genom samarbete med idrottsrörelsen har utbildats 70 säkerhetsansvariga i SVEMOs skoterklubbar. SVEMO består av 74 klubbar med drygt 22.000 medlemmar. Civilkurage och Tjejdraget Projektet Civilkurage fortsatte även under 1998. Inom projektet har anordnats teaterföreställningar om alkohol och trafik, föreläsningar och uppbyggnaden av lokala nätverk mot rattfylleri. Det kvinnliga nätverket Tjejdraget är ett exempel på nätverk kring trafiknykterhetsfrågan. Förutom en träff för 60 personer i nätverket har också producerats fyra studieblad under året. Tjejdraget har drivits i samarbete mellan NTF och MHF Ungdom. MHF Ungdom har också drivit projektet trafiknykterhetsprojektet Rattfylleritips vidare under 1998 med bland annat utbildningar för deltagarna i projektet. Konsumentinformationen bedrivs i olika former. NTF-organisationen hanterade 1998 uppemot 100.000 telefonförfrågningar om trafiksäkerhet. En övervägande del handlar om bilbarnstolar, cykelhjälmar, hastighet, trafikregler och trafikmiljö. Frågorna om säker trafikmiljö ökar. Mässor, trafiksäkerhetsdagar och andra publika evenemang utnyttjades för att nå allmänheten med konsumentinformation. NTF har fortlöpande kontakt med Konsumentverket, Vägverket, Statens Provnings- och Forskningsinstitut, SIS och Väg- och Transportforskningsinstitutet för att upprätthålla en hög kvalitet och kompetensutveckling inom området. Konsumentinformation via nätet NTFs hemsida på Internet är väl utbyggd och ger raka fakta om cykelhjälmar, bilbarnstolar, cykelbarnstolar, cyklar, vinterdäck, halkskydd, reflexer, cykelbelysningar, cykelkärror, bilars krocksäkerhet mm. Foto: Anneli Larsson/CINA & ANNELI FOTOGRAFER AB X

Så använde vi våra resurser 1998 Anslag från finansiärer och hur NTF använt pengarna 1998 Intäkter (miljoner kronor) Nettoomsättning 1998 1997 Regeringens regleringsbrev 65,0 0,0 Vägverket, centralt avtal 15,0 41,0 Försäkringsbranschen 3,9 5,8 Förlagsverksamhet 4,8 5,0 Barnens Trafikklubb 2,5 2,2 Övriga intäkter 6,5 5,4 Totalt 97,7 59,4 1998 är första året NTF finansierats genom 65 miljoner kronor anslaget i regleringsbrev. I dessa 65 miljoner ingår 24 miljoner som 1997 betalades direkt till länsförbunden från Vägverkets regioner och således inte finns med i redvisningen 1997. Dessa 24 miljoner betalas ut under posten kostnader länsförbund. 15 miljoner under Vägverkets centrala avtal avser huvudsakligen delfinansiering av trafiknykterhetsprojekt. Funktionsindelning (kostnader) 1998 Länsförbund 36,1 Medlemsorganisationer 19,3 Opinion 10,0 Delsumma 65,4 Övriga projekt 32,3 Totalt 97,7 Förlagsverksamhet NTFs Förlags & Service AB bedriver försäljning av litteratur och säkerhetsprodukter som rör trafiksäkerhet. Under 1998 har sortimentet genomgått en kraftig förändring och förnyelse för att vara samstämmig med NTFs ändrade inriktning. En övervägande del av förlagssortimentet berör trafiksäkerhetsfrågor ur Nollvisionens perspektiv. Bland de nyare produkterna märks bland annat studiematerialet Säkra vägen där du bor, Planera för cykeln och Barn har rätt till en säker skolväg. Länsförbund, medlemsorganisationer och opinion har finansierats genom de 65 miljoner kronorna enligt regleringsbrevet för 1998. Övriga projekt har finansierats av försäkringsbranschen, centrala avtal med Vägverket mm. Målområdesindelning (kostnader) 1998 Nätverk 20,1 Kunskapsutveckling 12,3 Ett synligt NTF 11,1 Ett starkt NTF 5,4 Hastighet 4,4 Konsumentinformation 4,3 Trafiksäkrade transporter 2,6 Cykelhjälm 1,9 Bälte 1,7 Trafiknykterhet 1,2 Övrigt 0,4 Totalt 65,4 Detta är en redovisning hur finansieringen enligt regleringsbrevet fördelats mellan de olika punkterna i inriktningen. Även de till länsförbund och medlemsorganisationer utbetalade pengarna är fördelade i tabellen. För ytterligare ekonomisk information hänvisas till årsredovisningen 1998. NTFs årsberättelse 1998 XI

NTFs årsberättelse 1998 NTFs länsförbund och medlemsorganisationer NTF har 25 länsförbund och 72 medlemsorganisationer. Nedan följer telefonnummer till länsförbunden samt en förteckning över de organisationer som är medlemmar i NTF. Länsförbund/Föreningar Telefon NTF Blekinge 0455-811 81 NTF Bohus län 031-63 52 16 Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund 023-70 55 70 NTF Gotland 0498-29 13 13 NTF Gävleborg 026-12 25 40 Göteborgs Trafiksäkerhetsförening 031-61 17 01 Hallands läns trafiksäkerhetsförbund 035-13 49 42 Jämtlands läns trafiksäkerhetsförbund 063-10 35 81 NTF Jönköpings län 036-16 25 51 NTF Kalmar län 0480-106 63 NTF Kronoberg 0470-172 10 NTF Norrbotten 0920-24 68 50 NTF Skaraborg 0501-620 77 Medlemsorganisationer i NTF (72 st) Biltrafikens Arbetsgivareförbund Caravan Club of Sweden Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, CAN Centralförbundet för Befälsutbildning Cykelfrämjandet Däckbranschens Informationsråd Facket för Service och Kommunikation, SEKO Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund, FAK Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund, FMCK Föreningen för de Oskyddade Trafikanterna, FOT Försvarets Motorklubb, FMK Glasbranschföreningen Gröna Bilister Handelsanställdas Förbund Handelstjänstemannaförbundet, HTF Husmodersförbundet Hem och Samhälle Kampen mot Rattfylleriet Angår Mig, KRAM Kooperativa Förbundet Kungliga Automobilklubben, KAK Landstingsförbundet Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Larmtjänst AB Landsorganisationen, LO Lärarförbundet MC-Polisveteranerna Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund, McRF Motorbranschens Riksförbund, MRF Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF Motorförarnas Helnykterhetsförbund Ungdom, MHF Ungdom Motormännens Riksförbund, M Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV OK Marknadsservice Pensionärernas Riksorganisation, PRO Polisens Motorklubb Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, RTP Riksförbundet Hem och Skola Länsförbund/Föreningar Telefon NTF Skåne 040-29 49 60 Stockholms Trafiksäkerhetsförening 08-545 121 80 Trafiksäkerhetsförbundet Stockholms län 08-743 71 90 NTF Sörmland 0155-29 02 29 NTF Uppsala län 018-65 20 90 NTF Värmland 054-14 60 40 NTF Västerbotten 090-18 83 00 NTF Västmanland 021-81 58 00 NTF Västernorrland 0611-232 25 Trafiksäkerhetsförbundet Älvsborg 0521-27 51 78 NTF Örebro 019-57 29 10 NTF Östergötland 013-14 44 75 Riksförbundet PensionärsGemenskap, RPG Riksförbundet Sveriges Lottakårer Statspensionärernas Riksförbund AB Svensk Bilprovning Svensk Trafikmedicinsk Förening Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF Svenska Bilsportförbundet Svenska Bussbranschens Riksförbund Svenska Cykelsällskapet Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, SKPF Svenska Kommunaltekniska Föreningen Svenska Kommunförbundet Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Svenska Lokaltrafikföreningen Svenska Metallindustriarbetareförbundet Svenska Motorcykelförbundet Svenska Polisförbundet Svenska Röda Korset Svenska Statoil AB Svenska Taxiförbundet Svenska Transportarbetareförbundet Svenska Turistföreningen Svenska Vägföreningen Svenska Åkeriförbundet Sveriges Försäkringsförbund Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, SKBR Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, SMC Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Sveriges Skid Car Banors Riksorganisation Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR Telia Motorklubb Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Trafikutbildarnas Riksorganisation Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA XII