Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.

Relevanta dokument
Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

EXAMENSARBETE. Inventering och hantering av tjärhaltiga vägbeläggningar Norrbottens län. Martin Gerdin Catarina Wikström. Luleå tekniska universitet

Hur arbeta med förorenade massor

Stenkolstjära i asfaltmassor

Publikation 2004:90. Hantering av tjärhaltiga beläggningar

PUBLIKATION 2005:134. Vägar med tjärhaltig beläggning. Inventering av vägar i Västerbottens län

Lagar och direktiv. Är asfaltmassor avfall? Är tjärhaltiga asfaltmassor farligt avfall? Vad krävs vid återvinning av farligt avfall?

Anvisningar till och ansökan för att gräva i gata

Tekniska förvaltningen. Anvisningar till och ansökan för att gräva i gata

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Hantering av schaktmassor

Anvisningar till och ansökan för att gräva i gata

Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

PM/ MILJÖTEKNIK Uppdrags nr: Datum: ANALYS AV ASFALTSPROVER FYRKLÖVERSGATAN, GÖTEBORGS STAD

Kan massorna vara förorenade?

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

ASFALTMASSOR INNEHÅLLANDE STENKOLSTJÄRA En betraktelse ur ett NCC perspektiv

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN I JANUARI 1935

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

NCC Roads Sverige FoU Asfalt

PM MASSHANTERINGSANALYS VÄG 56 KVICKSUND - VÄSTJÄDRA

Konsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar

Halvvarma, flexibla beläggningar

Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö

Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö

Lägesrapport avseende förorenad mark Kallebäck 3:3, Göteborgs Stad

ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA

Tänk på det här innan du gräver

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

DATUM UPPRÄTTAD AV. Jerry Nilsson

KALLfix. Lagar så det håller

VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941

Tankbeläggning Ett klokt val

MÄNGDFÖRTECKNING

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

ANVISNINGAR FÖR GRÄVNING OCH LEDNINGSFÖRLÄGGNING I OFFENTLIG MARK

Beslutsdatum

RAPPORT. Provtagning av PAH i asfalt RAPATAC AB SWECO ENVIRONMENT AB FASTIGHETERNA SÄTRA 22:1, 23:2 UPPDRAGSNUMMER PETER ÖSTMAN

STOCKHOLM. VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1936

Underhållsutredning GC-vägar 2012

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till täkt på fastigheterna Grän 3:1, 4:1, 1:18 och Karby 2:1

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖRSJÖ VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN

1. Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor?

MILJÖINVENTERING DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ GODHEMSBERGET, MAJORNA 350:1

Regler för grävning och utnyttjande av allmän platsmark för ledningar mm

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Underhållsutredning gator 2012

Innehållsförteckning. Tekniska förvaltningen. Ledning för grävning - anvisningar för grävning i allmän mark i Motala

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?

Orup vattenskyddsområde

Inbjudan till samråd för vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors Projektstatus rapport nr 6

Tankbeläggning Ett klokt val

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Miljökontoret. Sökanden. Fastighetsuppgifter. Ansvarig för miljökontroll. Entreprenör Namn på företag 1 (5) Person-/organisationsnummer sökande.

Underhållsutredning gator 2016

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Underhållsutredningar av gator kopplat till komponentredovisning. Peter Ekdahl

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Generella villkor för ledningstillstånd och grävning i kommunal mark

Riktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331

Reviderade föreskrifter för Strandskogen Röhälla vattenskyddsområde

Beslutsdatum

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

Ansökan om tillstånd för schaktning i gator, vägar och allmänna platser som inom Årjängs kommun

Metoddagen 11 februari, 2010

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Föredrag vid FAS Asfaltdagar 2001 av Karin Leandersson, Nynäs

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Kontroll av asfaltsytor och underliggande material på Virkesvägen och Heliosgatan samt Hammarby Fabriksväg, Stockholms Stad

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

ANVISNINGAR FÖR GRÄVNING I ALLMÄN MARK

SAM Skanska Asfalt och Betong - Teknik SAM. Per Tyllgren

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

03FS 2001:4 Utkom från trycket den 17 januari 2001

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Materialinventering av byggnad med rivningsplan

Massor till klassificering Surte Hamn

Uppgifterna redovisas byggnadsvis. Finns flera byggnader på samma fastighet används en blankett per byggnad, samt en bilaga per byggnad.

Grus används bland annat vid byggen av vägar och cykelvägar och när tomter anläggs. ArkivFOTO: Tomas Königsson FPRIVATE "TYPE=PICT;ALT="

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

Uppföljning avseende Tekniska nämndens styrning och kontroll av gatuunderhållet

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

Transkript:

2001-12-17 Valter Tillgren Teknik-och idrottsförvaltningen Västerås Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås. Varför inventera? När infartsgatan byggdes om till ett område som skulle exploaderas upptäckte man att det fanns stenkolstjära i gamla beläggningen. När det konstaterats att beläggningen där innehöll stenkolstjära blev det nödvändigt att inventera gamla beläggningar i resten av stadenför att se var det kunde finnas beläggningslager som innehöll stenkolstjära. Beläggningsliggare I Västerås finns beläggningsliggare från 1947 med uppgifter om beläggningstyp, yta, mängd samt typ av bindemedel. I liggaren saknas dock uppgifter om vad som är bortschaktat i samband med ombyggnader eller ledningsomläggningar. I Västerås finns det c:a 200.000 m² gata som kan innehålla beläggningar med stenkolstjära. En sanering och borttrasport av massorna till SAKAB för destruktion, skulle kosta lika mycket som 50 års beläggningsunderhåll Efter inventeringen togs prov på Lärlingsgatan där jag uppskattade att andelen stenkolstjära kunde vara störst. Resultatet visade att det uppmätta värdet för summa 16PAH är mer än 5000 mg/kg. Beläggningslagren är impregnering T15 1,1 kg/m² + Yg1 AT60 2,3 kg/m² + två ytbehandlingar med asfalt. Som jämförelse innehåller prover från de i Västerås uppgrävda massorna, 221 mg/kg. De olika beläggningstyper innehållande stenkolstjära som har använts i Västerås är i huvudsak tankbeläggningar Impregnering bindemedelstyp T15. Impregneringen utfördes på befintlig justerad grusväg. På impregneringen lades Yg eller massabeläggning. Yg1 bindemedelstyp T60, AT60 Yg2 bindemedelstyp T60, AT60 Uy bindemedel T60, AT60 MBM bindemedel T60 + bituminiserad flis bindemedel T60 Indränkning + bituminiserad flis bindemedelstyp T60 I T4 indränkning 4cm bindemedelstyp T60

Streumak bindemedel T60 1,3 1,7 kg/m² + bituminiserad flis. Tb 40 tjärbetong bindemedel T60 Bindemedelstyper av stenkolstjära T15 är ett bindemedel som har en viskositet av 500 centistok vid 10 20 graders temperatur. T60 har viskositet av 500 centistok vid 58 63 graders temperatur. AT60 är en blandning av 15% asfalt och 85% tjära, viskositet av 500 centistok vid 55 65grader temperatur. Viskositeten 500 centstok är, slarvigt uttryckt, när bindemedlet är pumpbart. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Handläggande tjänsteman på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har under hela tiden hållits informerad om vilka åtgärder som vidtagits. Handläggaren på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har varit nöjd med både information om problemet och teknik- och idrottsförvaltningens sätt att lösa problemet. MAS-gruppens arbete och rekommendationer har varit till stor hjälp vid kontakterna med miljökontoret. Förståelsen och viljan från miljökontoret att praktiskt lösa de uppkomna problemen har varit föredömlig. På grund av den osäkerhet som råder hur tjärhaltiga massor skall behandlas är att det är viktigt att ta kontakt med det lokala miljökontoret för att hitta praktiska och lokala lösningar på i första hand mellanlagringen, men även att hitta lämpliga återvändningsobjekt. Det blir lättare att veta vad som skall göras när naturvårdsverket kommer med riktlinjer för hur tjärhaltiga beläggningsmassor skall behandlas. Det bör i varje kommun upprättas en beredskapsplan om vad som skall göras när man hittar beläggningslager som innehåller stenkolstjära: Informera miljökontoret. Var massorna kan mellanlagras osv. Planerade grävningar När kommande markarbeten på kommunernas gatunät remissbehandlas får väghållaren kännedom om planerade grävningar. I Västerås är det upprättat en Teknisk beskrivning för grävning och andra åtgärder i/eller på allmän platsmark i denna skrift finns en bilaga där samtliga gator som kan innehålla stenkolstjära finns uppräknade. Skriften är utskickad till alla som kan tänkas gräva i allmän mark. Akuta grävningar Akuta grävningar som utförs vid vattenläckor, avloppsstopp och liknande är svårare att få kännedom om. I Västerås har information gått ut till samtliga ledningsägare om att beläggningsmassor som innehåller stenkolstjära skall särskiljas och transporteras till ett täckt upplag.

Försöket i Västerås Under två år har c:a 1000 ton beläggningsmassor, som innehåller stenkolstjära schaktats upp. Massorna har krossats till fraktionen 0-20mm. Eter krossning blandades massorna i ett kallblandningsverk med 3,5% asfaltemulsion BE60M/V3000. Därefter har utläggningen gjorts med konventionell utrustning, läggare och vält. Lämpliga projekt har ett antal gång- och cykelvägar bedömts vara, anledningen är att minimera risken för uppgrävningar. Den tjocklek som valdes c:a 10cm vilket är mer än vad som är befogat ur bärighetssypunkt. Därför att man inte bör sprida massorna på större ytor än nödvändigt. Som skydd för urlakning och slitage har 50 MAB lagts som slitlager. Ny och förbättrad teknik För att minska behovet av att gräva upp massor som innehåller tjära kan det vara nödvändigt att använda ny eller annan teknik vid förnyelse av ledningsnätet. Stora mängder Det blir stora mängder massor som skall placeras om endast en liten del av beläggningskakan innehåller stenkolstjära. Risken finns att det blir betydligt större ytor som infekteras med stenkolstjära än de ytor som grävs upp. Regionala upplag För att återanvända beläggningsmassor till en rimligt kostnad kan regionala upplag bli en nödvändighet. Endast vägverket och de allra största kommunerna kan ha de kvantiteter 5.000 10.000 ton som erfordras för att få ett rimligt pris på krossning och blandning i kallblandningsverk. Detta förutsätter att den som levererar massor till upplaget förbinder sig att återta samma mängd för återanvändning eller deponering.